Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 februari 2017 Fastställda via e-post 14 april 2017 Deltagare: Jordbruksverket (även anteckningar): Jackis Lannek, Ann-Charlotte (Lotta) Franzén, Heidi Mägi, Sara Gabrielsson KRAV: Helena Bengtsson Kiwa: Anna Hultgren SMAK: Anna Grundberg, Christina Klingberg Intertek: Sophie Albrektsson Ekologiska Lantbrukarna: Marianne Schönning Valiguard: Josefin Liew LRF: Mattias Gotting HS Certifiering: Andreas Erlandsson 1. Kommande möten: Referensgruppsmöte COP / kalibreringsmöte / efter behov 10.30 12.00 27 februari COP 7 mars - - 2. Att göra inför nästa möte Ansvarig person Arbetsgrupp vegetativt förökningsmaterial. Formulera ett färdigt förslag till tillämpning. Arbetsgrupp insatsmedel. Möte för att ta fram kriterier och checklista för bedömningen av insatsvaror Rötrester från biogasanläggningar som innehåller animaliska biprodukter ska inte appliceras på ätliga delar av grödan, Klassificering av hushållsavfall med animaliska biprodukter, Jordbruksverkets beslut. Skapa en arbetsgrupp för frågan? 3. Fastställande av föregående minnesanteckningar från 22 november -16 Lotta Franzén Sara Gabrielsson Sara Gabrielsson Kommenterad [MÅ1]: Alltså, hänger detta kvar från något tidigare återkoppling? Frågan har ju diskuterats (och referensgruppen har redan fastställt ett förslag på tillämpning (redan innan ref.gruppsmötet den 27 feb), som skickats in för granskning.. Sedan noterade jag att efter granskningsprocessen hade förslaget omarbetats av Jordbruksverket. Det är den versionen som nu ligger i de uppdaterade NR version 3. Kommenterad [MÅ2]: Vad är det som ska göras inför nästa möte? Är det att skapa en arbetsgrupp? Isf tycker jag att det ska ligga som en punkt till dagordningen. Minnesanteckningarna fastställdes i dess befintliga form och publiceras på lrf.se/nationellariktlinjer. 4. COP 7 mars. Dagordning (bilaga 2). Dokument för omröstning tidigare utskickat. Dagordningen inför COP-mötet den 7 mars är relativt kort.
Den enda omröstningspunkten rör vattenbruk och mer specifikt uppfödningsförhållandena för tigerräkor. Förslaget är att ändra nuvarande bestämmelser om att tigerräkor och vissa andra vattenbruksdjur i första hand ska utfordras med vad som naturligt produceras i den damm där djuren hålls. Om dammens naturligt producerade foder inte räcker får man i undantagsfall utfodra med ekologiskt vegetabiliskt foder och i sista hand med en liten mängd fiskolja till hajmal och räkor. Förslaget är att foderkravet bara ska gälla tillväxtstadierna och att man ska få ge extra foder till utvecklingsstadierna. Jordbruksverket föreslår att Sverige ska bifalla förslaget. Referensgruppen håller med. Informations och diskussionspunkter: EGTOP söker någon som vill ingå i expertgrupp. Ansökningstiden har förlängts. Notifierade avvikelser inom EU brukar tas upp, men det finns inga dokument. Kommittén brukar gå igenom några öppna ärenden, men denna gång är bara ett ärende valt för diskussion. Det handlar om fynd av växtskyddsmedel på solrosfrön. Det är ofta notifieringar om solrosfrö. I granskningen av ärendet tittar man bland annat på hur kontrollorganen har jobbat mot varandra. Det kontrollorganet som är aktuellt har inte svarat på andra kontrollorgans frågor på ett bra sätt angående spårbarhet. Det finns inte heller någon rapport från ansvarigt kontrollorgan om uppföljning av ärendet. Kommissionen vill därför att kommittén särskilt ska diskutera hur kontrollen har fungerat i det aktuella ärendet. Jackis har ett dokument som sammanfattar 2016 års notifieringar på importerade produkter. Hon kommer scanna vissa sidor och skicka ut. Det är totalt 391 st. notifieringar. Det blir ofta fler notifieringar på länder som vi ofta importerar ifrån och vissa EU-länder är flitigare med att rapportera än andra länder. Länder som vi importerar mycket från och som ofta förekommer i notifieringar är Kina 59 ggr, Turkiet 44 ggr, Egypten 42 ggr, Ukraina 26 ggr och Indien 25 ggr. Vissa länder är duktigare än andra på att notifiera. Exempelvis har Tyskland notifierat 135 ggr, Nederländerna 88 ggr, Storbritannien 60 ggr, Sverige 3 ggr. Många av notifieringarna gällde frukt och fruktprodukter, inklusive téer (90 fall). 90 fall gällde kryddor och örter, ex ingefära, 46 gällde oljeväxter, 46 specialgrödor och hälsokost. 88% av alla notifieringar beror på fynd av ett eller flera växtskyddsmedel. Under övriga frågor ska vi diskutera ekologisk risodling i EU. Är det möjligt, med tanke på att det inte är någon växtföljd? En annan övrig fråga rör Best practice om att stärka kontroll och tillsyn. Det är resultatet från en workshop på Irland som ligger till grund för presentationen. Exempel från workshopen ligger i Arbetsrummet, så att kontrollorganen kan komma åt det. Som bra exempel från Sverige är just arbetsrummet och våra kalibreringsmöten. Poängen är att dela med sig av sina goda exempel inte att alla ska göra på ett visst/samma sätt. Några länder, däribland Sverige, kommer lyfta behov av förlängning av undantaget om 5% icke ekologiskt foder till enkelmagade djur. De vill också ha ett förlängt undantag att ta in icke ekologiska unghöns, för idag finns inga regler för dessa. I det nya förlaget till ekologisk förordning finns det dock regler för unghöns (undantagsregel). Hur ska vi göra tills att de nya reglerna finns på plats. Det finns en ny horisontell lagstiftning för gödselmedel. En del länder undrar hur det påverkar den ekologiska sektorn och våra regler. Ett land vill veta hur vi ska gå vidare efter översynen av växtskyddsmedel. Ska vi uppdatera bilaga II i 889/2008.
Ett land har väckt frågan om hur samarbetet mellan länders laboratorier vid analyser av bekämpningsmedel fungerar och påpekar att de rutiner som labben har idag inte är anpassade för att bistå den ekologiska kontrollen. Vad händer om ett nytt land blir godkänt för export av ekologiska varor till EU? Hur får kontrollorganen veta det? Jackis svarar att frågan inte har kommit upp för omröstning ännu i COP men att ibland blir det en digital omröstning och sådana dokument kan vi sprida. Dessutom ändras förordningen och då framgår det tydligt. 5. Vegetativt förökningsmaterial, Lotta redogör för den nya skrivningen i utsädesbeslutet som Jordbruksverket har tagit och skrivningen som föreslagits till nationella riktlinjerna för ekologisk produktion. Det har varit mycket diskussion om undantagen för vegetativt förökningsmaterial, men nu ligger beslutet på Jordbruksverkets webbplats och i organicxseeds. Bland andra undrar Anna G och Helena vad som menas med begreppet kulturtid. Kan man till exempel ta en konventionell moderplanta och ta en stickling som direkt säljs som ekologisk, exempelvis från rosmarin eller julstjärna? Helena och Anna G säger att de vill veta eftersom de får väldigt konkreta frågor på det här området och det är svårt att svara. Man kan inte skörda julstjärnor, men man kan skörda dragon och sälja skörden. Lotta svarar att vi har försökt komma ifrån den möjligheten med den här skrivningen. Vi definierar kulturtid som tiden mellan plantering eller sått och skörd eller försäljning. Det är inte meningen att du ska kunna köpa en konventionell planta och plantera nya sticklingar från den som du säljer direkt som ekologiska. Den kulturtid som avses är normal kulturtid för den aktuella växten. Vi kan inte definiera mer eftersom det är väldigt olika vad som är normalt för olika kulturtyper. De undrar vidare om ordet generation 3.4.1 i NR ska ändras till kulturtid? Minst en generation är otydligt eftersom man har ändrat i 3.4.3. Det borde väl hänga ihop? Det kanske är något vi ska förtydliga i nationella riktlinjer? Lotta efter mötet tittat på skrivningarna i NR. 3.4.1 hänvisar till 12.1.i 834/2007. I förordningen används ordet generation. Det är inte definierat tydligt vad som avses men det kommer inte bli någon ändring i förordningen. När det gäller reglerna om vegetativt förökningsmaterial har vi själva tagit beslut och väljer ordet kulturtid som vi också definierar. Det är rimligt att anta att ordet generation i 12.1.i har samma betydelse som ordet kulturtid i sammanhanget. 6. Arbetsgrupp insatsmedel. Möte i december för att ta fram kriterier och checklista för bedömningen av insatsvaror Sara informerar om det arbetsgruppsmöte med inbjudna experter (Ola Palm, Per Rosengren och Eva Salomonsson) som hölls i mitten på december. Vi kom långt med checklistan, men inte riktigt i mål. Arbetsgruppen för insatsmedel måste ha ett nytt möte för att ta fram något mer konkret att presentera för referensgruppen. Helena säger att vi inte kan säga så mycket mer innan vi har ett nytt underlag. Listan som Magdalena tagit fram ska ligga i anslutning till nationella riktlinjerna. Sara säger att listan (våra gamla bedömningar) ska läggas ut tillsammans med nationella riktlinjerna och fyllas på när något nytt är bedömt. På mötet i december tittade vi också på ett ämne och en produkt. Svavelsyra och natriumhydroxid (NaOH) tilläts för användning som
processhjälpmedel men KemGuard tilläts inte. Underlag till bedömningen av Svavelsyra och NaOH finns i bilaga 1 till dessa minnesanteckningar. Helena undrar vad tidsplanen är för publiceringen av listan. Sara förklarar att det är Jordbruksverket som har varit proppen, men nu har vi haft dragning för avdelningschefen och kommer skicka underlaget till Magdalena. Christina undrar varför KemGuard inte blev tillåtet. Sara hänvisar till diskussionen på mötet den 15 december 2016 med de inbjudna experterna. Den samlade bedömningen var att det fanns för litet vetenskapligt underlag om hur nedbrytningen i naturen skedde. Det är Kiwa som har gjort bedömningen med stöd från diskussionerna vid mötet med arbetsgruppsmöte och de inbjudna experterna. Kommenterad [MP3]: Det behövs stöd (i form av minnesanteckningar) med underlag att hänvisa till när producenter frågar. Därför föreslår jag att bifoga det underlag om bedömning som togs vid mötet den 15 dec-16 till dessa minnesanteckningar. Se bilaga 1 längst ner i detta dokument. Det vore också bra om ref. gruppen kan fastställa minnesanteckningarna via mail ist. för att vänta till majmötet. Information om KemGuard och underlag om beslutet ska föras in på listan för ärenden som inte anses OK/inte medfört någon förändring i tillämpning. Ska vi fortsätta göra tillåtetbedömning som vi gjort tidigare tills att checklistan är klar? Sara svarar att bedömningen ska göras enligt mål och principer i förordningen. Det som bedömts tillåtet för användning inom ekologisk produktion ska in till NR men inte till SJV. Checklistan är under framtagande. Bedömningen ska göras enligt arbetsordningen som är fastställd av referensgruppen tills ny checklista finns. I dagsläget skickar bara KIWA sin tillåtetbedömning till KRAV. Det är viktigt att arbetsgruppen skickar information till kontrollorganen om hur de ska göra nu innan checklistan finns. Sara säger att listan finns, den är bara inte publicerad. Magdalena måste få information om att den ska publiceras så att kontrollorganen ska kunna börja använda den. Intertek saknar den fastställda arbetsordningen. De har varit med som kontrollorgan i två år men tycker fortfarande att det är svårt ibland att hitta sådana saker. Sara erbjuder sig att lägga upp arbetsordningen i Arbetsrummet, idag ligger den fastställda arbetsordningen som ett dokument bifogat till referensgruppsmötet den 7 oktober 2016. Ligger som bifogat till mötet 7 oktober. Sara ska också kolla om den ligger på LRF:s webbsida. (Synpunkt efter mötet: Troligen ska arbetsordningen ligga i nationella riktlinjerna för ekologisk produktion. Då kanske det inte också ska ligga i Arbetsrummet?) Helena påpekar att det är viktigt att arbetsgruppen har ett möte snart och att den kan komma ut med nödvändig information om hur insatsmedel ska hanteras innan checklistan är klar. 7. Rötrester från biogasanläggningar som innehåller animaliska biprodukter ska inte appliceras på ätliga delar av grödan, Klassificering av hushållsavfall med animaliska biprodukter, Sara säger att frågan har lyfts både på kalibrerings- och på referensgruppsmöte. Kommenterad [MÅ4]: De tillåtetbedömda produkter som finns på listan idag, är tillåtna enligt befintligt system (dvs. enligt KRAVs regel 12). Ett nytt samlat nationellt system vid för processen och hur tillåtetbedömning ska ske och vad bedömningen ska grunda sig på, är under utarbetande. Listan och arbetsprocessen kommer tillsvidare inte att ligga som en bilaga till riktlinjerna, utan kommer att publiceras på Nationella riktlinjers hemsida (lrf.se/nationellariktlinjer). Jordbruksverket har gjort en tolkning av kravet i kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 Jordbruksverket har inte fattat ett beslut utan det som tagits fram är att se som Jordbruksverkets tolkning. Om referensgruppen tycker att tolkningen ska ligga i NR får gruppen bestämma att den ska ligga där. (Tillägg efter mötet: Jordbruksverket har skickat skrivningen till Nationella Riktlinjer med tydlig information om att referensgruppen inte stödjer förslaget och inte vill att skrivningen ska ligga i nationella riktlinjerna. Jordbruksverket var ålagda att tolka frågan och skicka tolkningen till nationella riktlinjerna). Marianne förstår inte skillnaden mellan det första stycket om rötat matavfall och det andra om rötade animaliska biprodukter generellt. Vad skiljer kategorierna åt?
Sara påpekar att det inte behöver vara logiskt i förordningen. De olika kategorierna av gödselmedel har kommit in vid olika tillfällen och det sker inte automatiskt en genomlysning av de andra kategorierna när det kommer in något nytt. Helenas säger att det är svårt för lantbrukarna vad som gäller, särskilt för grönsaksodlare. Det känns problematiskt eftersom det är en ökad efterfrågan på dessa produkter. Gruppen skulle vilja vända och vrida på frågan. Marianne menar att det är en viktig fråga för lantbrukarna och det krävs försiktighet. Kretsloppstänkandet är viktigt men det är problematiskt särskilt för vegetarianer som kan få i sig animaliskt protein genom detta. Flera inom referensgruppen vill ha arbetsgrupp som utreder vad som ska gälla. Andreas vill att texten ska förtydligas. Vad som gäller grönsaker måste in. Jordbruksverkets tolkning kan inte läggas in i nationella riktlinjer eftersom texten inte är tillräckligt tydligt. Anna G tycker att texten är begriplig men att vissa delar saknas. Om man läser att texten gäller foder då är den okej. Hon anser att det vore bra om tolkningen kommer med i nationella riktlinjerna eftersom det diskuteras mycket om gödsling med dessa produkter vid foderframställning. Jordbruksverket har inte uttalat sig om livsmedel. Sara menar att vi måste få svar på frågan om var gränsen går mellan vårt ansvar och Livsmedelsverkets. Det Jordbruksverket har svarat på täcker vad som gäller för foder. Sista meningen öppnar upp för olika tolkningar, den skulle vi behöva titta mer på. Anna G tycker skrivningen räcker som den är. Men det blir gränsdragningar exempelvis om de sprider på kålrot. Är det ok om kålroten är under jord men inte om den sticker upp lite? Sara säger att kontrollorganen måste göra en bedömning. Bedömningen måste göras från fall till fall. Marianne tycker det är otillfredsställande. Produkterna finns och är intressanta. Vi måste ha generella riktlinjer. Helena: Därför måste kontrollorganen sätta sig ner och diskutera olika situationer. Anna G. Om mylla ner är ok, gäller det även på morot? Man rör inte vid moroten. I texten står inte komma i kontakt med ätlig del. Marianne undrar om man enligt den här tankegången kan bredsprida gödsel med animaliska biprodukter om morötterna är kupade? Det känns tveksamt, vi vill inte ha animaliska biprodukter i kontakt med det som ska ätas. Sara säger att Jordbruksverket inte har tolkat vad lagstiftningen betyder för odling av livsmedel. Jackis påpekar att spridning av animaliska biprodukter inte är reglerat när det gäller konventionella livsmedel heller. Anna G. vill att det ska ut men att det står att det gäller foder.
Anna H undrar om frågan kan tas vidare till kalibreringsmötet? Jackis anser inte att frågan inte hör hemma på kalibreringsmötet. Det finns inga regler för sallad därför är frågan något för kalibreringsmötet. Anna G tycker inte att det står tydligare än att det står inte på ätlig gröda. Alla utom Anna G tycker att tolkningen inte ska läggas ut. Andreas undrar om inte frågan kan tas upp i insatsmedelsgruppen. Sara anser att det skulle vara en för avvikande fråga för arbetsgruppen för insatsmedel. Frågan skulle inte hinna redas ut inom rimlig tid. Jordbruksverket har sagt sitt om tolkningen av frågorna, om referensgruppen vill gå vidare och skapa en arbetsgrupp så kan referensgruppen göra det. 8. Definition av slutanvändare, Frågan om slutanvändare var uppe på ett kalibreringsmöte. Sedan har frågan kalibrerats vidare på det extra kalibreringsmötet i februari i år. Sophie tycker att det är viktigt att Jordbruksverket gör samma tolkning/regel som livsmedelsverket när det gäller förpackade varor. Lotta beskriver att den svenska och den engelska versionen av förordningen ser lite olika ut och slutanvändare har diskuterats på ett extra kalibreringsmöte i början av februari. Sara svarar på fråga om underlag till punkten, men det finns inget underlag eftersom vi ännu inte har några slutliga minnesanteckningar från det mötet. Tillägg efter mötet: Vi lämnar förslag på tolkning av slutanvändare i förslaget till ändring av ekoföreskriften. Vi förtydligar också paragrafen så att det ska framgå att den som säljer till slutanvändare inte får packa om varor utan att det gäller försäljning av färdigförpackade produkter. Övriga frågor: Förslag på nytt referensgruppsmöte 9 maj 10-11.30. Nästa COP-möte är den 17-18 maj. Marianne vill veta hur det går i diskussionerna om en ny förordning. Jackis berättar att Malta vill ha nytt förhandlingsunderlag och haft möte med alla MS en eller två gånger. Växthusfrågan är principiellt viktig och det är starka känslor i vissa MS om detta. Sverige, Finland och Danmark jobbar tillsammans i denna fråga. En annan fråga där länderna inte är överens är hur man ska göra när man påvisar icke tillåtna substanser i ekologiska produkter. En del länder vill ha tröskelvärden, andra inte. Den sista krångliga frågan rör databaser för djur och vad som ska finnas i dem. Anna frågar hur det går med undantagens utfasning? Parlamentet har drivit frågan om databas för djuren hårt. Om man vet var ekologiskt producerade djur finns är det lättare att köpa sådana djur. Parlamentet vill även ha ganska många detaljer om djuren. En annan
fråga är rester av bekämpningsmedel i produkter. Parlamentet och de flesta MS vill titta på produktionen och inte på slutprodukten och vill inte hänga upp sig på nivåer.
Bilaga 1. Information till referensgruppen för ekologisk produktion, 2016-12-19: Arbetet med att utforma kriterier för bedömning och en checklista som ska vara stöd för kontrollorgan när de hanterar frågor om insatsvaror har redan påbörjats av arbetsgruppen, men expertkompetens att förstärka arbetet med har känts relevant och föreslagits av arbetsgruppen för att komma vidare. Därför har den tillförordnade arbetsgruppen (Marianne Hellbe, KIWA; Helena Bengtsson, KRAV; Magdalena Åkerfeldt, Nationella riktlinjer och Sara Gabrielsson, Jordbruksverket) tillsammans med representanter från SMAK (Jane Skytt) och HS Certifiering (Mikael Fast) samt personer med expertkompetens (Ola Palm, SP (fd JTI); Per Rosander, Ecoplan och Eva Salomon, EPOK/SLU) träffats i ett möte (den 15/12-16) för att komma vidare i arbetet. Mötet syftade bland annat till att få stöd i ett bedömningsunderlag kring frågan om svavelsyra och NaOH för användning som processhjälpmedel vid rötning i biogasproduktion. Utifrån de synpunkter från expertkompetens och de diskussioner som fördes på mötet kan vi inte se några hinder för vare sig NaOH eller svavelsyran som processmedel och utifrån reglerna för ekologisk produktion. Då metoden är ny anser vi dock att vi bör vi ställa krav på uppföljning, så att svavelsyran har den effekt som planeras och slutprodukten håller måtten. Dvs att analyser av såväl näringssom tungmetallinnehåll tas regelbundet utefter en dokumenterad riskbedömning, och att det ska kunna styrkas att det är en rev svavelsyra (utan föroreningar). Eftersom det är ett ärende som hamnat i långbänk och besked till företaget i fråga gång på gång har skjutits fram, har det varit mycket angeläget att kunna ge besked innan årsskiftet. Med bakgrund och stöd från mötet har KIWA nu gett preliminär information till företaget om att referensgruppen inte ser några hinder för att dessa ämnen ska kunna användas. Underlag till bedömning: Svavelsyra och natriumhydroxid är okontroversiella ämnen. Sulfatjonen är allmänt förekommande i alla jordar. Det finns därmed inga risker för negativ miljöpåverkan. Hanteringen kommer ske på ett sådant sätt att eventuella arbetsmiljöproblem är under kontroll. Utifrån förordningens krav försiktighetsprinciper och med beaktande av artikel 12.1 (f) (EU) 834/2007 att växtproduktionsmetoder som används skall förebygga eller minimera påverkan på miljön, ska krav ställas på kontinuerlig uppföljning av process och slutprodukt. Det ska kunna styrkas att de tillsatser som används är rena varor utan föroreningar. Det ska kunna styrkas att svavelsyran har den effekt som planerats. För att få belägg för att slutprodukten är väsentlig/betydelsefull för den användning som avses, enligt artikel 16.2 (a) (EU) 834/2007 ska uppföljande analyser tas. Detta ska ske efter en dokumenterad riskbedömning och avse såväl närings- som tungmetallsinnehåll.