Verksamhetsplan 2014

Dnr TEOLFAK 2013/33 Verksamhetsplan 2014 Teologiska fakulteten Teologiska fakultetsnämnden 2013-10-11

Innehåll 1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 5 1.1 Allmänna förutsättningar 5 1.2 Organisation och ansvarsfördelning 5 1.3 Ekonomiska förutsättningar 6 1.4 Ekonomiskt ansvar 7 1.4.1 Balanserat resultat 7 1.4.2 Ekonomisk uppföljning 7 1.5 Vissa särskilda uppdrag 8 1.5.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel 8 1.5.2 Oförbrukade bidrag 8 1.5.3 Tjänstledigheter 8 1.5.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter 8 1.6 Mål och strategier för teologiska fakulteten 9 1.7 Centrum för forskning om religion och samhälle 9 1.8 Forum för Judiska studier 9 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 10 2.1 Anslagstilldelning och utbildningsplatser 10 2.2.3 Lärarutbildning 11 2.2.3 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) 11 2.2.4 Masterprogram i Euroculture 11 2.2.5 Masterprogram i Mänskliga rättigheter 11 2.2.6 Masterprogram i Religion i fred och konflikt 11 2.3 En fakultet i samhället: samverkan inom grundutbildning 11 2.3.1 Samverkan med andra högskolor 11 2.4 En fakultet för förstklassig utbildning: kvalitetsarbete och strategiska satsningar 12 2.4.1 Internationella Eramus Mundus masterprogram 12 2.4.2 Internationalisering 12 2.4.3 Kvalitetshöjande åtgärder och pedagogisk fortbildning 13 2.4.4 Mål och strategier: En fakultet för förstklassig utbildning 13 2.5 Information 14 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 14 3.1 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå 14 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning 14 3.3 Professorsprogram 15 2

3.4 Utbildning på forskarnivå 15 3.4.1 Utlysning av studiestöd 15 3.4.2 Individuell studieplan 16 3.4.3 Forskarskolor 16 3.4.4 Arvoden till fakultetsopponenter och betygsnämnder 16 3.4.5 Framställning av doktorsavhandling 16 3.4.6 Extern handledning 17 3.4.7 Arvoden sakkunniga 17 3.4.8 Bidrag till ograduerade forskare 17 3.5 SALT 17 3.5.1 Pilotprojekt om antik- och klassikersarbete: Agora 17 3.6 En fakultet för framstående forskning: kvalitetsarbete och strategiska satsningar 18 3.6.1 Resursfördelning och strategiska bidrag 18 3.6.2 Internationalisering 18 3.6.3 Mål och strategier: En fakultet för framstående forskning och utbildning på forskarnivå 18 3.6.5 Samfinasiering/medfinasiering av större nationella och internationella forskningsprojekt 19 3.7 Information 19 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 19 5 INREDNING OCH UTRUSTNING 20 6 LOKALER 20 6.1 Ersättning för hyra och media 20 6.2 Kostnader för hyra, media (el) och lokaltjänstkostnader 20 6.3 Lokalbehov 2014 20 7 GEMENSAMMA ÄNDAMÅL 20 7.1 Modell för uttag av overheadkostnader 20 7.2 Universitets- och områdesgemensamma ändamål 21 7.3 Fakultets- och institutionsgemensamma ändamål 22 7.3.1 Övriga särskilda ändamål 23 8 ÖVRIGT 23 8.1 Jämställdhet och lika villkor 23 8.2 Arbetsmiljö 24 8.2.1 Mål och strategier: En fakultetsmiljö i utveckling 24 8.4 Studentinflytande och studentsamverkan 25 8.5 Konsekvensanalys 25 3

BILAGA 1 Områdesnämndens uppdrag 26 Teologiska fakultetsnämnden 26 BILAGA 2 Särskilda återrapporteringskrav 28 Till prodekanus 28 Till utbildningsledaren 28 Till prefekten 28 Till informationsgruppen 28 Till studierektor för grundutbildning med administrativt ansvar 28 Till studierektor för grundutbildning med pedagogiskt ansvar 29 4

1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Allmänna förutsättningar Konsistoriet fastställde verksamhetsplan för Uppsala universitet 2013-06-03. Konsistoriets verksamhetsplan innehåller uppdrag till varje vetenskapsområde vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2014. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap fastställde en preliminär verksamhetsplan för 2014 2013-09-25. Denna verksamhetsplan innehåller uppdrag till fakultetsnämnderna inom området vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2014 (Bilaga 1). Fakultetsnämndens verksamhetsplan skall överlämnas till rektor för slutgiltigt fastställande. Dessförinnan kommer förhandlingar enligt MBL att genomföras. Teologiska fakulteten har det övergripande ansvaret för verksamheten vid teologiska institutionen och de arbetsenheter som ligger under institutionen oavsett finansieringsform. Från och med 1 juni 2013 ingår också verksamheten vid Campus Gotland, tidigare Högskolan Gotland. För all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram. Grundläggande dokument för verksamhetens bedrivande är bl.a. universitetets arbetsordning, anställningsordning, prefektens uppgifter och beslutanderätter och delegationer Vad gäller förutsättningar på det nationella planet för verksamheten under budgetåret 2014 hänvisas till avsnitt 2 i konsistoriets verksamhetsplan, som redogör för högskolans reglering i högskolelag och högskoleförordning, för regeringen prioriteringar och för de ersättningsbelopp som tilldelas Uppsala universitet. 1.2 Organisation och ansvarsfördelning Universitetets verksamhet organiseras i de tre vetenskapsområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. Det beslutande organet för vetenskapsområdena är områdesnämnder. Det beslutande organet för fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är fakultetsnämnder, där majoriteten av ledamöterna utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Verksamheten bedrivs inom en institution. Teologiska fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid teologiska institutionen och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Vicerektor inom humaniora och samhällsvetenskap är chef för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd och har ledningsansvar gentemot denna. Dekanen ansvarar inför vicerektor för uppgifternas genomförande. Dekanen är ordförande i fakultetsnämnd och är på delegation prefektens chef och har ledningsansvar gentemot denne. (UFV 2011/619) Varje institution leds av en prefekt. Som en del av universitetets ledningsorganisation har prefekten till uppgift att genomföra ledningens beslut på institutions- eller enhetsnivå. Prefekten ansvarar inför dekanen för uppgifternas genomförande. Med uppdraget att utse prefekt följer också dekanus ledningsansvaret gentemot denne. Prefektens uppdrag och beslutanderätter specificeras av universitetets i prefektuppdraget (2004/964, UFV 2009/7) och i prefektens uppgifter (UVF 2011-5

619). Institutionsstyrelsens uppdrag specificeras i Arbetsordning för Uppsala universitet (UFV 2011/1724). 1.3 Ekonomiska förutsättningar I konsistoriets verksamhetsplan för budgetåret 2014 tilldelas områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ett takbelopp för utbildning på grund- och avancerad nivå om 742 544 000 kronor inklusive Campus Gotland. I beloppet ingår 2 352 000 kronor för Språkverkstaden (Språkverkstaden i Uppsala och Språkverkstaden Campus Gotland) och 349 000 kronor har beräknats som bidrag till basorganisationen vid Uppsala centrum för hållbar utveckling. Sammantaget innebär uppdraget för 2014 ett minskat uppdrag för humsamområdet med ca 400 helårsstudenter (HST) jämfört med 2013 exklusive Campus Gotland. Efter centrala avsättningar har områdesnämnden 712 816 000 kronor att fördela mellan fakulteterna. Anslaget till Teologiska fakulteten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 25 599 233 kronor (jfr 2013, 24 541 982 kronor), exklusive Campus Gotland. För Campus Gotland uppgår anslaget till Teologiska fakulteten till 298 137 kronor. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökar kraftigt till Uppsala universitet för 2014. Sedan 2009 omfördelas anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå med 10 % mellan lärosäten efter kvalitetskriterierna externa medel och antalet publiceringar och citeringar, vilket ger en ökning för Uppsala universitet. I den interna kvalitetsbaserade resursfördelningsmodellen blir den sammanlagda effekten ett resurstillskott till området för humaniora och samhällsvetenskap. I konsistoriets verksamhetsplan för budgetåret 2014 tilldelas områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ett takbelopp för forskning och utbildning på forskarnivå 587 843 000 kronor, inklusive Campus Gotland. Medel fördelas vidare av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap till Centrum för genusvetenskap, Uppsala konfliktdatabas, ämnesdidaktisk forskning, Centrum för funktionshinder, UU Innovation, Uppsala centrum för hållbar utveckling och Politiskt viktiga regioner Ryssland. Dessutom av sätts en strategisk resurs om 10, 1 mkr. Fr.o.m. 2011 infördes en delvis ny fördelningsprincip som innebär at 2,5 procent av det samlade anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå fördelas efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedela av beloppet fördelas efter andelen avlagda forskarexamen, en tredjedel efter andelen upparbetade externa medel och en trededel efter andelen vetenskapliga publiceringar allt utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. För 2013 minskade anslaget för forskning och utbildning till forskarnivå med 6 mkr. Dessa medel återförs i år till fakulteterna. Dessutom ökar anslaget med 17 mkr till området. 16 mkr av dessa fördelas enligt prestationskriterier som nämnder omfördelar 2,5 % utifrån. I tilldelade medel ingår även medel för KoF-satsningar. Fr.o.m. 2015 är dessa inte längre bundna till KoF-satsningar. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till Teologiska fakulteten uppgår till 36 457 599, (jfr 2013, 33 828 753 konor). Medlen för forskning och utbildning på forskarnivå på Campus Gotland inom humaniora och samhällsvetenskap uppgår till 12 843 000 kronor. Medlen fördelas i proportion till tilldelade medel för utbildning på grund- och avancerad nivå. Anslaget till Teologiska fakulteten för forskning och utbildning på forskarnivå är 39 970 kronor. I anslagen inryms löne- och prisomräkningen 2,06 % och lokalanslag (hyra och elektricitet). 6

Universitetets lönebikostnader förväntas vara oförändrad 2014 jämfört med 2013, dvs. 47,5 procent (exklusive semesterlönesättning). Eftersom premier för avtalsförsäkringar och kompletterande ålderspension regleras i efterhand kan dock den totala procentsatsen för lönebikostnader behöva korrigeras. De största ökningarna av kostnader rör de universitetsgemensamma ändamål och bibliotekskostnader. Universitetsgemensamma konstander ökar med 211 263 kronor och bibliotekskostnader stiger med 182 859 kronor. Övriga övergripande kostnader är relativt oförändrade mot föregående verksamhetsår. (Se sammanställning under punkt 7.2) Samtliga summar som anvisas i denna verksamhetsplan anges utan overhead. Den faktiska kostnaden inklusive overhead och i tillämpliga fall lönebikostnader skall reserveras i institutionens budget. 1.4 Ekonomiskt ansvar Beträffande det ekonomiska ansvaret gäller att alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Institutionen, inklusive andra resultatenheter, skall årligen på ett för universitetet enhetligt sätt se till att budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten skall vara en total budget och således omfatta både anslags- och externfinansierad verksamhet. Institutionsstyrelsen har ansvar för och beslutar om institutionens budget. Det ekonomiska resultatet får balanseras till nästkommande år under förutsättning att det samlade balanserade resultatet inte överstiger 10 % av årets omsättning (i detta fall kostnader). Institutionsstyrelsens bokslut skall innehålla förslag till hur överskottet skall disponeras. Om underskott uppstår skall institutionen redovisa hur det ska finansieras. Dessutom skall en redogörelse lämnas för de prestationer där överskottsmarginalen uppgår till mer än 10 % eller om det finns ett underskott. Redogörelsen skall också innehålla en beskrivning av hur över-/underskott uppstått. Prefekten erinras om att de fortlöpande skall hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling. Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutionen och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Detta innebär att institutionen och andra resultatenheter inom fakultetsnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot fakultetsnämnd och dekanus. 1.4.1 Balanserat resultat Fakultetens balanserade kapital visade på ett visst överskott vid halvårsbokslutet 30 juni 2013. Resultatet för grundutbildningen per 2013-06-30 var 0.6 mkr och en utgående balans om 3,7 mkr, för forskning och utbildning på forskarnivå - 1,3 mkr och en utgående balans om 1,1 mkr, för uppdragsutbildning -0,1 mkr och en utgående balans om 1,1 mkr, samt för bidragsforskning 0,3 mkr och en utgående balans om 0,3 mkr. Den totala utgående balansen var ca 7 mkr (ingående balans 4,7 mkr). Överskottsmarginalen beräknas utifrån halvårsbokslutet till under Uppsala universitets gräns på 10 %. 1.4.2 Ekonomisk uppföljning Enligt områdesnämndens beslut i VP 2013 ansvarar fakultetsnämnden för uppkommet underskott eller överskott inom sitt ansvarsområde. Om underskott uppstår i verksamheten avser områ- 7

desnämnden ålägga fakultetsnämnden att inom en angiven tid skapa ekonomisk balans i verksamheten. Nämnder med underskott i verksamheten kan inte påräkna omfördelning av överskott för att täcka de egna underskotten. Om större överskott i verksamheten uppstår avser områdesnämnden ålägga fakultetsnämnden att inom en angiven tid skapa ekonomisk balans i verksamheten, d v s öka verksamhetens omfattning. Med större överskott avses sådana som överstiger 10 % av omsättningen (kostnaderna). Överskott som överstiger 10 % av omsättningen och som består över flera år kan komma att bli föremål för omfördelning för riktade insatser som områdesnämnden beslutar om. Verksamheten skall bedrivas så att de ekonomiska resurserna är i balans, dvs. samtliga kostnadsåtaganden ska motsvaras av minst lika stora intäkter. För att följa den ekonomiska utvecklingen kommer fakultetsnämnden att göra kvartalsvisa uppföljningar av det ekonomiska läget. Fakulteten har ackumulerade resurser i form av oförbrukade forskningsbidrag. Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med att aktivera de oförbrukade forskningsbidragen skall bedrivas vid institutionen. 1.5 Vissa särskilda uppdrag 1.5.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel Beträffande externa medel vill fakultetsnämnden betona angelägenheten av att lärare/forskare placerar erhållna medel vid den institution där den ordinarie anställningen är placerad. I normalfallet bör prefekten endast skriva under ansökningar som gäller verksamhet som skall bedrivas inom den egna institutionen. 1.5.2 Oförbrukade bidrag Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas mellan lärosäten utifrån externa medel (och publiceringsstatistik). Först när externa medel aktiveras ingår de i regeringens och områdesnämndens beräkning för fördelning av resurser. Fakultetsnämnden anmodar institutionen att se till att de oförbrukade bidragen från externa finansiärer i görligaste mån aktiveras i form av anställningar och andra verksamheter. Det är först när medlen aktiveras som de ingår i beräkningsunderlagen. 1.5.3 Tjänstledigheter Vid tjänstledighet kvarstår vissa pensionskostnader för Uppsala universitet. Prefekten bör därför normalt inte tillåta andra tjänstledigheter än de som direkt följer av lagar och avtal. Observera att det är rektor som fattar beslut om tjänstledighet för professorer om ledigheten om ledigheten överstiger ett år. 1.5.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas mellan lärosäten utifrån publiceringsstatistik (och externa medel). Forskningsresultat bör i görligaste mån publiceras i sådana publiceringskanaler som utgör regeringens underlag för resurstilldelning, dvs. välrenommerade internationella tidskrifter och dylikt. Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA) innehåller referenser till allt publicerat material av forskare och andra 8

anställda vid Uppsala universitet. Fakultetsnämnden anser det angeläget att all forskning inom nämndens område återfinns i DiVA och uppdrar åt institutionen att vida åtgärder så att detta sker. 1.6 Mål och strategier för teologiska fakulteten Teologiska fakultetens övergripande styrdokument Mål och strategier för Teologiska fakulteten fastsälldes under slutet av 2012. Dokumentet följer Uppsala universitets uppdelning av Mål och strateger i fyra verksamhetsområden: En fakultet för framstående forskning, En fakultet för förstklassig utbildning, En fakultet i samhället, och En fakultetsmiljö i utveckling. Dokumentet specificerar på vilket sätt fakulteten vill bedriva sin verksamhet på längre sikt. Riktade insatser utifrån dessa fyra verksamhetsområden specificeras för första gången i verksamhetsplanen för 2013. I föreliggande verksamhetsplan för 2014 kommer motsvarande prioriteringar och riktade insatser att specificeras. 1.7 Centrum för forskning om religion och samhälle Centrum för forskning om religion och samhälle är en centrumbildning underställd teologiska institutionen. Centrum uppgift är att bedriva tvärvetenskaplig forskning om religiösa och sociala förändringsprocesser. Verksamheten är knuten till forskningsuppdrag genom anslag från forskningsråd och stiftelser, främst genom anslag från Vetenskapsrådets Linnéstödsprogram: The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy. Centrum för forskning om religion och samhälle leds av en styrelse som utses av Teologiska fakultetsnämnden i dess egenskap av institutionsstyrelse. Styrelsen skall årligen lämna in en av styrelse fastställd verksamhetsplan och en verksamhetsberättelse till Teologiska institutionens styrelse. Vid Centrum finns en föreståndare som utses av och är underställd prefekten vid teologiska institutionen. Föreståndaren bekostas av teologiska institutionen. Centrum för forskning om religion och samhälle erhåller inget särskilt utbildningsuppdrag eller forskningsanslag för 2014. Centrum skall samverka med områdeskollegierna om utbildning. Kostnader för centrums medverkan i kursverksamhet och kursplanering skall inte konteras på Centrums anslag. 1.8 Forum för Judiska studier Forum för Judiska studier är en centrumbildning underställd teologiska institutionen. Forum för Judiska studier skall främja, understödja och samordna forskning och undervisning inom tre fält (1) om judarna som en svensk minoritet; (2) om judisk historia, religion, språk och kultur i Sverige och i världen och (3) om klassisk såväl som modern hebreiska som del av judisk kultur, religion och identitet samt ett av den hebreiska bibelns grundläggande språk. Forum för Judiska studier leds av en styrelse som utses av Teologiska fakultetens dekanus för en period av två år, verksamhetsåren 2013-2014. Den löpande verksamhetens leds av en föreståndare. Föreståndaren bekostas av teologiska institutionen under åren 2013 och 2014. Föreståndaren skall årligen rapportera från verksamheten till teologiska institutionsstyrelsen. Efter åren 2013 och 2014 skall verksamheten utvärderas inför beslut om eventuell förlängning. Forum för Judiska studier erhåller inget särskilt utbildningsuppdrag eller forskningsanslag för 2014. Forum skall samverka med områdeskollegierna om utbildning. Kostnader för Forums medverkan i kursverksamhet och kursplanering skall inte konteras på Centrums anslag. 9

2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsuppdraget från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap för år 2014 ges som ett takbelopp om 25 599 233 kronor. I dessa medel ingår 500 tkr till vardera Erasmus Mundus program vid fakulteten. De extra medlen för Erasmus Mundusprogrammen tas från områdets upparbetade medel från 2012. Vid den slutliga avräkningen mot 2014 års utbildningsuppdrag kommer avdrag att göras med det belopp som svarar mot mellanskillnaden mot faktiskt intjänat belopp och takbeloppet. Om takbeloppet överskrids utgår ingen ytterligare ersättning från områdesnämnden. Trots att medlen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på totalnivå ökar något jämfört med föregående verksamhetsår innebär tilldelning en ytterligare minskning av den utbildning fakulteteten förväntas genomföra. Föregående års ökning av HSJT-prislapparna får därmed fullt genomslag. Detta måste tas i beaktande i planeringen av kursutbudet för läsåret 2013-2014 och 2014-2015. Fakultetsnämnden betonar vikten av att de administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg och noggrannhet för att kunna dimensionera utbildningen på bästa sätt och för att upprätthålla god kvalitet. Institutionen skall i budgetarbetet se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel och kontinuerligt följa upp antalet registrerade helårsstudenter. Uppföljning och redovisning skall ske samtidigt som och relateras till det ekonomiska utfallet så att en fullständig bild som möjligt av verksamheten presenteras för fakultetsnämnden. Prefekten skall kontinuerligt informera nämnden om situationen. Fakultetsnämnden förutser att bokslutet för år 2014 kommer att innebära en budget i balans. Villkoren för utbildning på grund- och avancerad nivå medför att antalet registreringar och prestationer skall följas noggrant, för att inte takbeloppet skall överskridas. 2.1 Anslagstilldelning och utbildningsplatser Det takbelopp om 25 599 233 kronor som tilldelats teologiska fakulteten kan omräknas som utbildningsuppdrag och innebär en sänkning med 18 HST från 608 till 590. 1 Områdesnämndens uppdrag till fakultetsnämnden för år 2014 innebär således ett krav på redovisning av minst 590 registrerade helårsstudenter (hst) och 431 helårsprestationer (hpr). 2 Prestationsgraden anges liksom föregående år till 74 %. Uppdraget innebär en sänkning av antalet platser i jämförelse med 2013 men ersättningen ökar 1 057 251 kronor. 3 Den genomsnittliga ersättningen per HST beräknas till 43 114 kronor, inklusive de extra medlen för Erasmus Mundus, och till 41 410 kronor exklusive dessa medel (jfr 2013: 39 665). Det innebär således en ökning med ca 3479 kronor inklusive och 1745 kronor exklusive Erasmus Mundus medlen per helårsstudent. Anslaget för utbildning vid Campus Gotland utgör 298 137 kronor och kan omräkans till 7 HST. Den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent beräknas för Campus Gotland till 42 162 kronor. 1 Jfr. minskningen 2013 med 27 HST från 635 till 608. 2 Jfr. hpr 2013: 440. 3 I denna summa ingår den miljon som fakultetens tilldelats för de två Eramus Mundusprogrammen. 10

Vid den slutliga avräkningen mot 2014 års utbildningsuppdrag kommer avdrag att göras med det belopp som svarar mot mellanskillnaden mot faktiskt intjänat belopp och takbeloppet. Om takbeloppet överskrids utgår ingen ytterligare ersättning. 2.2.3 Lärarutbildning Av utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden erhåller institutionen ett internt utbildningsuppdrag omfattande 44,9 HST (jfr. 2013 62 HST) och för detta en ersättning om 2 245 166 kr (jfr. 2013: 2 460 983). Uppdraget avser medverkan i lärarutbildningen. Det innebär således en sänkning av uppdraget med ca 17 HST. Nämnden understryker vikten av att rutiner för registrering av lärarstudenter utarbetas i samråd med såväl utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden som med fakultetens kansli så att överprestation inte sker. Inger ersättning för överprestation kommer att utgå från fakulteten för utbildningsvetenskaper. 2.2.3 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av Erasmus Mundus masterprogrammet International Humanitarian Action, 120 högskolepoäng under 2014. För detta beräknas 25 HST av fakultetens uppdrag. Tillträde till programmet enbart via programmets gemensamma internationella antagning. Det innebär att Uppsala universitet kan komma att betala avgifter till programmets nätverk. 2.2.4 Masterprogram i Euroculture Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av utbildningsprogrammet Erasmus Mundus masterprogrammet Euroculture under 2013. För detta beräknas 25 HST av fakultetens uppdrag. Tillträde till programmet sker enbart via programmet gemensamma internationella antagning. Det innebär att Uppsala universitet kan komma att betala avgifter till programmets nätverk. 2.2.5 Masterprogram i Mänskliga rättigheter Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet i mänskliga rättigheter i samverkan med Teologiska högskolan i Stockholm. För 2014 avsätter nämnden 48 HST av uppdraget till detta program. 2.2.6 Masterprogram i Religion i fred och konflikt Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet Religions in Peace and Conflict. Nämnden avsätter 20 helårsstudieplatser för 2014 för detta program. 2.3 En fakultet i samhället: samverkan inom grundutbildning 2.3.1 Samverkan med andra högskolor Inom utbildning på grund- och avancerad nivå sker samarbete med andra högskolor, framför allt när det gäller utbildning på avancerad nivå. Inom ramen för masterprogrammet i mänskliga rättigheter sker ett samarbete med Teologiska högskolan i Stockholm. Inom ramen för Erasmus Mundus 11

programmen Euroculture och International Humanitarian Action sker ett omfattande samarbete med utländska lärosäten. Teologiska fakulteten har också en långvarig samverkan med Johannelunds teologiska högskola. Samverkan med dessa lärosäten skall följas löpande av teologiska institutionen för att tillse att samarbetet är sådant att det är till ömsesidig nytta. Teologiska fakulteten ingår också i det Nationella nätverket för religionsvetenskaplig och teologisk utbildning. 2.4 En fakultet för förstklassig utbildning: kvalitetsarbete och strategiska satsningar Fakultetsnämnden erinrar om att områdeskollegierna och studierektor regelbundet skall analysera resultaten och genomföra förbättringar utifrån resultaten av kursvärderingarna. Fakultetsnämnden uppdrar åt studierektor med pedagogiskt ansvar i samråd med ordförandena i områdeskollegierna att till 15 oktober rapportera hur de arbetat med kursvärderingar inom sitt område under läsåret 2013-2014. Fakultetsnämnden framhåller att doktorander som undervisar inom utbildningen på grund- och avancerad nivå även fortsättningsvis bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. 2.4.1 Internationella Eramus Mundus masterprogram Programmen Master in Euroculture och Master in International Humanitarian Action är internationella program där flera olika europeiska universitet ingår i samarbetet. Det medför betydande extra administration och resor. Dessutom skiljer sig antalet undervisningstimmer som ges inom programmen mellan de ingående lärosätena. I praktiken ger Uppsala universitet färre undervisningstimmar per kurs inom programmen än flertalet av övriga lärosäten i nätverken vilket medför kritik från nätverken och från vissa studentgrupper. Programmen behöver resursförstärkning för att upprätthålla god kvalitet och för att Uppsala universitet skall fullfölja sitt uppdrag som partner i dessa program. Under 2013 tillsöts extra medel från universitet till programmen och för 2014 erhåller fakulteten 500 tkr extra per program. Sedan höstterminen 2012 då programmen enbart kunnat sökas via respektive programs internationella antagning har avgifter för utbildning blivit en viktig fråga. Avgifter för utbildning har tagits ut för Europiska studenter (inklusive svenska) inom masterpogrammet i International Humanitarian Action. Ett sådant förfarande är inte förenligt med svensk lagstiftning och efter kritik från UKÄ pågår arbete vid universitet och på fakulteten med att försöka hitta en framkomlig väg för fakulteten och institutionen för att kunna dela i dessa båda Erasmus Mundusprogram. Innevarande Erasmus Mundus period löper ut under verksamhetsåret 2014 för masterprogrammet i International Humanitarian action, och under 2015 för masterprogrammet i Euroculture. Förberedelser för nya ansökningar inom det nya Erasmus + pågår inom programmens internationella styrgrupper. Fakultetsnämnden uppdrar till utbildningsledare, prefekt och studierektorer att fortsatt följa utvecklingen inom programmen och löpnade rapportera utvecklingen till fakultetsnämnden. 2.4.2 Internationalisering De nya studentavgifterna för icke- EES studenter och den nya antagningsmodellen för masterprogrammen i Euroculture och NOHA medför nya utmaningar. 12

Nämnden gör bedömningen att undervisning på engelska kräver särskild förberedelsetid för läraren. Institutionen skall därför särskilt uppmärksamma hur lärarnas arbetstid för undervisning på engelskspråkiga kurser skall fördelas. Fakulteten ingår i Nätverket för internationalisering i samverkan med de svenska instituten i Athen, Rom, Istanbul och Alexandria (USI). Till nätverket har också Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem associerats. Institutionen ingår också i Nordiskt nätverk för religionsvetenskap och teologi. Internationaliseringsarbetet ingår som en del av fakultetens mål och strategiarbete. 2.4.3 Kvalitetshöjande åtgärder och pedagogisk fortbildning Nämnden uppdrar åt institutionen att som ett led i den pedagogiska fortbildningen att fortsatt anordna pedagogiska dagar inklusive ämnesdidaktisk fortbildning för personalen. Institutionen skall också avsätta särskilda medel för lärarnas och den administrativa personalens fortbildning. Enligt Uppsala universitets pedagogiska program skall varje lärare erbjudas ämnesdidaktisk och pedagogisk kompetensutveckling. Flera forskarutbildningsämnen arbetar aktivt med att integrera ämnesdidaktik i utbildning på forskarnivå. Nämnden anslår 50 000 kr (exklusive OH) för detta ändamål. Medlen disponeras av prefekten. Fakultetens prioriteringar av Mål och strategi arbete innehöll för 2013 arbetet med att öka genomströmningen vid fakultetens utbildningar och kurser, med bibehållen kvalitet i utbildningen. Åtgärder för att nå detta mål pågår och valda delar kommer att implementeras med förmodad kvalitetshöjande effekt. Se vidare punkt 2.4.4 nedan där återrapportering av detta arbete beskrivs. 2.4.4 Mål och strategier: En fakultet för förstklassig utbildning I arbetet med fakultetens mål och strategier har två mål lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med inom utbildnings på grund- och avancerad nivå under verksamhetsåret 2013. Det första av dessa mål var: Genomströmningen vid fakultetens utbildningar och kurser ska öka utan att kvaliteten försämras. En handlingsplan har tagits fram för arbetet utifrån angivna strategier vilken presenterats och godtagits av fakultetsnämnden. Arbete för att nå målet har bedrivits under 2013 och en första återrapportering har skett under hösten 2013. Teologiska fakultetsnämnden uppdrar åt arbetsgruppen, bestående av prefekt (sammankallande) och studierektorer, att sammanfatta resultaten av åtgärderna och förslå implementering av rutiner för att vidmakthålla effekterna av åtgärderna i det löpande arbetet vid institutionen vid fakultetsnämndens första sammanträde våren 2014. Det andra prioriterade målet för 2013 var: Söktrycket till fakultetens utbildningar och kurser ska öka. Arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån de för målet angivna strategierna har påbörjat under 2013, med informationsgruppen som ansvarig. En lägesrapport presenterades för fakultetsnämnden under åren 2013 och en ny arbetsgrupp tillsattes för att fortsätt planera och driva arbetet. Arbetet har gått vidare under 2013, men behöver fortsätta under 2014. En rapport av pågående och planerade insatser skall ske till fakultetsnämnden vid andra sammanträdet våren 2014 och en slutredovisning innehållande resultat och rutiner för det löpande arbetet vid institutionen skall göras vid tredje sammanträdet under hösten 2014. Ansvarig för återrapproteringen är studierektor med pedagogisk inriktning Peter Mannheimer (sammankallande), i samråd med informationsgruppen och den nya arbetsgruppen. 13

För 2014 prioriterar fakultetsnämnden följande nya mål: 1. Fakulteten ska utveckla och förstärka utbildningen på avancerad nivå i religionsvetenskap. Ansvariga för arbetet blir den arbetsgrupp som arbetar med utveckling av utbildning på avancerad nivå inom religionsvetenskap som redan etablerats. Gruppen består av prodekan Mattias Martinson (sammankallande), Jonas Holmstrand, Mia Lövheim, Oloph Bexell, Malin Ekström och studeranderepresentant. En handlingsplan för arbetet skall presenteras för fakultetsnämnden vid sista sammanträdet 2013 och en lägesrapport skall lämnas till nämnden vid sammanträdet första sammanträdet hösten 2014. Arbete förväntas avslutas med en resultatredovisning och försatta rutiner under 2014. 50 000 kr (exklusive OH) skall reserveras i budget för insatser som krävs för att nå ovan prioriterade mål under 2014. 2.5 Information Institutionen har ett kontinuerligt behov av att sprida information om verksamheten och av att rekrytera studenter. Av anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå avsätts därför sammanlagt 250 000 kr (exklusive OH) för detta ändamål. 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 3.1 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden skall svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå. Inom Teologiska fakulteten bedrivs utbildning på forskarnivå inom följande elva ämnen: religionshistoria, religionspsykologi, religionssociologi, Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, missionsvetenskap, kyrkovetenskap, religionsfilosofi, etik och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Nämnden skall därutöver sträva efter att öka forskningsinformationen till och samverkan med det omgivande samhället. För år 2014 anvisas Teologiska fakulteten 36 457 559 kronor (jfr. 2013: 33 828 753 kronor). I det ingår KoF-anslaget om 559 141 kronor som från och med 2015 permanentas. Det innebär en anslagsökning om 2 628 806 kronor. För Campus Gotland anvisas ett anslag om 39 970, vilket baserats proportionerligt utifrån anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå på Campus Gotland. Då ingår det årliga tillskottet om 547 855 av KoF-medel. 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning 2011 införde områdesnämnden en fördelningsprincip som innebär att 2,5 procent av det samlade anslaget fördelas efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedel av beloppet fördelas efter andelen (a) avlagda doktorsexamina, en tredjedel efter (b) andelen upparbetade externa medel och en tredjedel efter (c) andelen vetenskapliga publiceringar allt utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. För verksamhetsåret 2014 har 2,5 av ordinarie anslag omfördelats enligt denna princip vilket inneburit en nettoökning om ca 150 000 kr. I anlaget ligger dessutom en återföring av förra årets minskning av anslaget på humsamområdet som helhet om 6 miljoner, till teologiska fakulteten ger det 414 00 kronor. Till det kommer anslagsökningen till humsamområdet 14

om 17 miljoner. Av dessa har 1 miljon förts till juridiska fakulteten som en permanent anslagsökning. Resterande 16 miljoner har fördelats till fakulteterna enligt samma fördelningsprincip som gäller för 2,5 procent av anslaget som helhet. Denna ökning av anslaget enligt den tredelade fördelningsprincipen ger en ökning av anslaget med 1 365 667 kronor. 3.3 Professorsprogram Fakultetens antog ett nytt professorsprogram för 2013-2016 under föregående verksamhetsår.. Professorsprogrammet kallat Överväganden om professorsprogram är i enlighet med vid Uppsala universitets riktlinjer treårigt, men pekar ut en riktning för fakulteten som sträcker sig en något längre period än tre år. Programmet förlängs årligen med ett år, för att kontinuerlig gälla för en treårsperiod. Under 2014 förväntas en av fakultetens professorer att avgå med pension nämligen professorn i kyrkovetenskap, som uppehåller professuren i kyrkohistoria, Oloph Bexell. Denna professur utlyses. 3.4 Utbildning på forskarnivå Konsistoriet fastställde 2006-12-14 en ny antagningsordning (UFV 2006/1972) och nya föreskrifter (2006/1973) för studenter som antagits till utbildning på forskarnivå efter 2007-07-01. Dessutom antogs nya riktlinjer för utbildning på forskarnivå 2007-06-26, rev. 2009-04-17 (UFV 2007/919). För doktorander antagna före 2007-07-01 gäller den reviderade antagningsordningen (UFV 2002/1430). Se även Föreskrifter avseende forskarutbildningen vid Uppsala universitet, 2002-11-08 och reviderade riktlinjer för forskarutbildningen 2003-06-24 (UFV 2002/1436). En reviderad version av fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå fastställdes under 2011. De allmänna studieplanerna för respektive forskningsämnes utbildning på forskarnivå reviderades under 2012 i enlighet med gällande Högskoleförordning och utifrån Uppsala universitets antagningsordning och riktlinjer för utbildning på forskarnivå. En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Studerande på forskarnivå har inte automatiskt rätt att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) skall framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen skall bedrivas på deltid skall framgå. Skäl för ledighet är, förutom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institution anmodas vara restriktiv när det gäller att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ett avslag på en tjänstledighetsansökan skall motiveras. 3.4.1 Utlysning av studiestöd Teologiska fakulteten antar doktorander och institutionen utlyser studiestöd för utbildning på forskarnivå i början av varje kalenderår. Nämnden vill framhålla att det är viktigt att utlysning av studiestöd görs på ett sådant sätt att tillräcklig volym säkerställd inom utbildning på forskarnivå för fakultetens olika forskningsämnen. I utlysningen för 2014 skall studiestöd reserveras för forskningsämnen där antalet doktorander riskerar bli för lågt, dvs. understiga 3 doktorander. Utlysningen sker utifrån befintligt utrymme i institutionens budget. Ansökningarna behandlas under våren och de doktorander som antas startar din utbildning 1 september 2014. 15

3.4.2 Individuell studieplan Varje doktorand skall vid antagning få en individuell studieplan. Utbildningsledaren har tillsammans med studierektor för forskarutbildning i uppdrag att följa upp studieplanerna och prodekanus har på delegation från fakultetsnämnden i uppdrag att fastställa dessa. Beslut om prolongation av utbildningsbidrag respektive av anställning som doktorand med anledning av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet är delegerat till prefekten. Beslutet fattas i samråd med utbildningsledare och studierektor för forskarutbildning. Ersättning medges i form av utbildningsbidrag för den som innehaft förtroendeuppdrag under tid med utbildningsbidrag. För den som innehaft uppdrag under tid med doktorandanställning utgår ersättning för förlängd doktorandanställning. 3.4.3 Forskarskolor Fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor på inom forskarutbildning. Under 2010 slöts samverkansavtal om forskarskolor i tio av fakultetens forskningsämnen: religionssociologi, religionspsykologi, Nya testamentets exegetik, Gamla testamentets exegetik, kyrkovetenskap, missionsvetenskap, kyrkohistoria, etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Flertalen av avtalen är tecknade med Centrum för Teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. I några fall har avtal tecknas med Linköpings universitet, Universitetet i Agder, Menighetsfakulteten i Oslo och Misjonshøjskolen i Stavanger. En löpande översyn över samarbetena sker och i några fall kan nya lärosäten komma att knytas till befintliga samarbeten. Inom forskarskolorna skall minst ett möte per termin ske mellan de ingående parterna. För varje ämnes forskarskola anvisar nämnden 28 000 kronor (exklusive OH) 4. 3.4.4 Arvoden till fakultetsopponenter och betygsnämnder Nämnden uppdrar åt institutionen att planera för 10 disputationer och avsätta 300 000 exklusive OH för ersättning till fakultetsopponenter och betygsnämnder i samband med disputationer. Nämnden räknar med en genomsnittlig kostnad om 30 000 kr per disputation (inklusive lbk, exklusive OH). Denna summa avser att täcka kostnader för fakultetsopponent och betygsnämnd, inklusive arvoden. Det ankommer på handledarna att i samband med upprättande av förslag om fakultetsopponent och betygsnämnd beakta denna kostnadsram. Medlen disponeras av prefekten. 3.4.5 Framställning av doktorsavhandling Nämnden har fattat beslut om det antal exemplar, dock minst 180 exemplar, av en doktorsavhandling som ska tryckas inför disputation. Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta som mest 23 000 per avhandling (exklusive OH) i tryckningsbidrag. Därtill kommer ytterligare kostnader för elektronisk arkivering. Sammanlagt högst 350 000 kr (exklusive OH). Därutöver uppdrar nämnden åt institutionen att avsätta extra sökbara medel för språkgranskning motsvarande 80 000 kr (exklusive OH). Fakultetsnämnden har beslutat att alla fakultetens avhandlingar skall arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander vid teologiska fakulteten skall leverera avhandlingen en digital fil i PDF-format för arkivering som lagras i DiVA utan att göras fritt tillgänglig. Doktoranden kan själv besluta om och när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgänglig i DiVA. 4 Samtliga summor som anvisar i verksamhetsplanen för utbildning på grund och avancerad nivå anges exklusive overhead. Inom forskning och utbildning på forskarnivå beräknas overhead kostnaderna för 2013 till ca 40 %. 16

3.4.6 Extern handledning Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 400 000 kr (inklusive LBK, exklusive OH) för extern handledning. För att bibehålla och stärka kvaliteten i forskarutbildningen bör teologiska fakulteten ha generös hållning vad gäller extern handledning. Om särskilda skäl föreligger kan denna summa också rymma omkostnader för att externa handledare skall delta vid disputation. 3.4.7 Arvoden sakkunniga Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 35 000 kr (inklusive LBK, exklusive OH) för arvoden till sakkunniga. I denna summa skall också rymmas kostnader i samband med slutgranskning av avhandlingsmanus, i de fall ett ämne önskar kalla en granskare utanför institutionen. Medlen disponeras av prefekten. 3.4.8 Bidrag till ograduerade forskare Nämnden anslår sammanlagt 200 000 kr (exklusive OH) för bidrag till ograduerade forskare. Medlen disponeras av prefekten. 3.5 SALT Forum for advanced Studies in Arts, Languages and Theology (SALT) har till uppgift att stärka forskning, utbildning på forskarnivå samt i viss mån utbildning på avancerad nivå inom Campus Engelska parken, genom att stödja internationalisering, tvärvetenskap och användandet av datorbaserade verktyg. Områdesnämnden beslutade i samband med sammanslagningen om ett årligt anslag till SALT för perioden 2010-2012. Verksamheten fick temporärt medel 2013 från Områdesnämnden för 2013, av de strategiska medlen. Områdesnämnden framhåller att de inte skall finansiera permanent verksamhet vid sidan av fakultetsnämnderna men skjuter ändå till samma belopp till SALT för 2014 som under 2013. Fr.o.m. 2015 skall SALT helt vara finansierad av berörda fakultetsnämnder. För verksamhetsåret 2013 avsätter Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 1 700 000 kronor till SALT. Samhällsvetenskapliga fakulteten avsätter 200 000 kr Historiskfilosofiska fakulteten 200 000 kronor, Språkvetenskapliga fakulteten 275 000 kronor, varav 75 000 ska gå till Agora, se nedan) och Fakultetens för utbildningsvetenskap avsätter 100 000 kronor. Teologiska fakulteten anslår 100 000 kr (exklusive OH) för SALT för verksamhetsåret 2014. 3.5.1 Pilotprojekt om antik- och klassikersarbete: Agora Mellan 2010 och 2013 har det pågått ett pilotprojekt med samarbete mellan flera institutioner från de tre fakulteterna i Engelska Parken kring den antika klassiska perioden och dess traditioner. Verksamheten har bekostats av Historisk-filosofiska, Språkvetenskapliga och Teologiska fakultetsnämnderna. Slutrapporten från 2013 vidare att ett tillfredställande arbete bedrivs i enlighet med uppdraget. Inget nytt beslut har fattats om verksamheten efter 2013. Språkvetenskapliga fakulteten har dock i sin VP avsatt 75 000 kr för drift av AGORA under 2014 och dessutom medel för att bekosta halva den vinterskola som planeras. 17

3.6 En fakultet för framstående forskning: kvalitetsarbete och strategiska satsningar Sedan 2011 genomförs en introduktionen till forskarutbildningen vid teologiska fakulteten. Liksom under föregående år kommer det under 2014 att hållas en gemensam doktorandintroduktion med andra fakulteter inom vetenskapsområdet för att stärka doktorandernas känsla av att ingå i ett större kollektiv. Arbetsgruppen för forskarutbildning (AGFU) driver löpande utveckling av bedömningskriterier och instruktioner för bedömning av sökande till utbildning på forskarnivå, i samråd med studierektor och administratör för forskarutbildningen. 3.6.1 Resursfördelning och strategiska bidrag Tio procent av den nationella fördelningen av medel till forskning och forskarutbildning bygger prestationskriterier. Från och med 2011 fördelas också 2,5 procent av områdets medel till forskning och forskarutbildning efter prestationskriterier. Från och med 2013 sker också en omfördelning av anslag mellan vetenskapsområdena (se avsnitt 3.2). Nämnden erinrar om vikten av att fortsätta att stimulera till vetenskaplig publicering. Institutionen skall avsätta sammanlagt 320 000 kr (exklusive OH) för den särskilda resursfördelningsmodell avseende kringresurser som fastställts av fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden uppdrar därutöver åt institutionen att i budget reservera 150 000 kr (exklusive OH) för strategiska bidrag för att utarbeta projektansökningar. Medlen disponeras av dekanus. 3.6.2 Internationalisering Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att i driftsbudget för anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå avsätta sammanlagt 50 000 kr (exklusive OH). Teologiska fakulteten har ett antal internationella samarbetsprojekt inom skilda delar av verksamheten. Inom ramen för Uppsala universitets samarbete med universiteten i Gent, Groningen och Göttingen (U4-samarbetet) deltar lärare och doktorander inom området antikens kulturer och religioner. 3.6.3 Mål och strategier: En fakultet för framstående forskning och utbildning på forskarnivå I arbetet med fakultetens mål och strategier har tre mål lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med inom forskning och utbildning på forskarnivå under verksamhetsåret 2013. Det första av dessa. Varje forskningsämne ska ha väl genomarbetade, användbara och uppdaterade forskningsprogram, har uppnåtts under 2013. Arbetet med att nå det andra prioriterade målet: Rekryteringsbasen för sökande till utbildning på forskarnivå ska breddas, har påbörjats. En handlingsplan utifrån de för målet angivna strategierna presenterades under hösten 2013 och arbete med åtgärder pågår. Arbetsgruppen skall rapportera om hur arbetet fortskrider till fakultetsnämnden vid första sammanträdet under 2014 och avge en slutrapport bestående av resultat och redovisning av fortsatta rutiner vid institutionen och fakulteten vid tredje sammanträdet hösten 2014. Ansvariga är utbildningsledare (sammankallande), studierektor på forskarnivå, administratören på forskarutbildningen och ordförande i stipendiekommittén. Det tredje prioriterade målet var att: Antalet avhandlingar på engelska eller något av de andra stora internationella språken ska öka. Arbetet med detta har också påbörjats och en handlingsplan utifrån 18

de för målet angivna strategierna presenterades för fakultetsnämnden under våren 2013. Arbetet forsätter under 2014 och en rapport skall ges vid fakultetsnämnden tredje sammanträdet under våren 2014 och en slutrapport av resultat och rutiner för det fortsatta arbetet skall ges vid sista sammanträdet 2014. Ansvariga är utbildningsledare, prodekan (sammankallande) och studierektor på forskarnivå. För 2014 prioriterar fakultetsnämnden följande nya mål 1. Andelen externa forskningsbidrag skall öka Ansvariga för att utforma en handlingsplan utifrån angivna strategier är dekanus Mikael Stenmark (sammankallande), Mia Lövheim, Mohammad Fazlhashemi och Göran Eidevall. En handlingsplan skall presenteras för fakultetsnämnden vid andra sammanträdet under våren 2014. En rapport skall lämnas vid tredje sammanträdet under hösten 2014, och en slutredovisning ges i början av 2015 där resultat och rutiner för det fortsatta arbetet skall anges. 50 000 kr (exklusive OH) skall reserveras i budget för insatser som krävs för att nå de ovan prioriterade mål under 2014. 3.6.5 Samfinasiering/medfinasiering av större nationella och internationella forskningsprojekt Större projekt som ofta sker i samverkan med andra institutioner eller fakulteter kräver större summor i medfinansiering. För att möjliggöra att teologiska fakultetens forskare kan delta i större forskningsansökningar nationellt och internationellt, exempelvis EU-projekt. En beredskap att avsätta medel för dessa behov skall finnas. 3.7 Information Institutionen har ett fortlöpande behov av information om verksamheten och om studentrekrytering. Av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå avsätts därför sammanlagt 50 000 kr (exklusive OH) för detta ändamål. 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Fakultetsnämnden vill framhålla vikten av att fakultetens forskare som söker externa forskningsmedel. Institutionen bör vidta åtgärder för att främja lärares och forskares möjligheter att framgångsrikt ansöka om medel. För detta har nämnden anvisat särskilda medel (se avsnitt 3.6.1). Institutionen skall vidare tillse att det Linnéstöd som placerats vid Teologiska institutionen förvaltas på effektivast möjliga sätt. Nämnden vill erinra om att bidragsforskning numera kan medfinansieras av anslagsmedel. Det är därför av största vikt att institutionen redan när en ansökan om projektbidrag lämnas in, budgeterar för medfinansieringen. All avgiftsfinansierad verksamhet (uppdragsutbildning och uppdragsforskning) skall däremot bedrivas med full extern kostnadstäckning och får inte medfinansieras av anslagsmedel. I de fall då institutionen samarbetar med ytterligare en part inom eller utom universitetet om uppdragsfinansierad verksamhet skall därför prefekten särskilt tillse att ingen medfinansiering sker, direkt eller indirekt. 19