Dnr TEOLFAK 2010/57. Verksamhetsplan Teologiska fakulteten. Teologiska fakultetsnämnden

Transkript

1 Dnr TEOLFAK 2010/57 Verksamhetsplan 2011 Teologiska fakulteten Teologiska fakultetsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänna förutsättningar Ökad självständighet Läraranställningar Kallelse till anställning som professor Befordran Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ansvar Balanserat resultat 7 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Minskade resurser för utbildning på grund- och avancerad nivå Anslagstilldelning och utbildningsplatser Centrum för forskning om religion och samhälle Lärarutbildning Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) Masterprogram i Euroculture Masterprogram i Mänskliga rättigheter Masterprogram i Religion i fred och konflikt Samarbete med andra högskolor Högskoleverkets granskning Kvalitetsarbete och strategiska satsningar Översyn av utbildning på avancerad nivå Internationalisering Pedagogiska programmet och pedagogisk fortbildning Information 12 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå Principer för medelstilldelning och redovisning Professorsprogram Post-doktorala anställningar Utbildning på forskarnivå Utlysning av studiestöd Forskarskolor 14 2

3 3.5.3 Arvoden till fakultetsopponenter och betygsnämnder Framställning av doktorsavhandling Extern handledning Arvoden sakkunniga Resursfördelning och strategiska bidrag Bidrag till ograduerade forskare Svenska institutet för missionsforskning SALT Kvalitetsarbete Internationalisering Högre seminariet för religionsvetenskaplig genusforskning SALT: Pilotprojekt om antik- och klassikersamarbete Individuell studieplan Information 17 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 17 5 INREDNING OCH UTRUSTNING 17 6 LOKALER Ersättning för hyra och media (el) Kostnader för hyra, media (el) och lokaltjänstkostnader Lokalbehov GEMENSAMMA ÄNDAMÅL Modell för uttag av overheadkostnader Universitets- och områdesgemensamma ändamål Fakultets- och institutionsgemensamma ändamål Övriga särskilda ändamål 21 8 ÖVRIGT Jämställdhet och lika villkor Arbetsmiljö Mål och strategiarbete Studentinflytande och studentsamverkan Institutionsledning Konsekvensanalys Återrapportering och uppföljning av år BILAGA 1 Områdesnämndens uppdrag 24 3

4 Teologiska fakultetsnämnden 24 Sammanfattning 24 Grundutbildningsuppdrag 25 Forsknings- och forskarutbildningsuppdrag 26 Externa medel 26 Inredning och utrustning 26 Gemensamma ändamål 26 BILAGA 2 Särskilda återrapporteringskrav 27 Till dekanus 27 Till utbildningsledaren 27 Till prefekten 27 Till studierektor för grundutbildning med pedagogiskt ansvar 27 Till studierektor för forskarutbildning 28 Till ansvarig för högre seminariet i religionsvetenskaplig genusforskning 28 4

5 1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Allmänna förutsättningar Denna verksamhetsplan bygger på Uppsala universitets verksamhetsplan för 2011 som beslutades av konsistoriet den 19 november 2010 och på Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap verksamhetsplan för 2011 som beslutades den 25 november I denna ges uppdrag och förutsättningar för Teologiska fakultetsnämndens verksamhet under Områdesnämndens uppdrag till Teologiska fakultetsnämnden redovisas i bilaga 1. Vad gäller förutsättningar på det nationella planet för verksamheten under budgetåret 2011 hänvisas till avsnitt 1 i konsistoriets verksamhetsplan. Konsistoriet erinrar om att för all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som angetts i det lokala regelverket Mål och regler. (Se Vad gäller aktuella dokument som skall beaktas hänvisas till Uppsala universitets VP avsnitt 3. Fakultetsnämndens verksamhetsplan för 2011 skall överlämnas till rektor för slutligt fastställande. Dessförinnan kommer förhandlingar enligt MBL att genomföras. 1.2 Ökad självständighet Förändringarna i högskolelagen och högskoleförordningen med anledning av propositionen En akademi i tiden ökad självständighet för universitet och högskolor innebär en ökad självständighet för universitet och högskolor att lokalt besluta om organisation och ansvarsförhållanden. Konsistoriet har beslutat att en utredning av den interna organisationen vid Uppsala universitet skall göras under våren Se även konsistoriets verksamhetsplan avsnitt 2 Lokala utgångspunkter och 3 Organisation och ansvarsfördelning Läraranställningar Föreskrifter som gäller fr.o.m för anställning av lärare fastställdes av konsistoriet den 19 november 2010 (UFV 2010/1842). För information se Följande lärarkategorier skall finnas vid Uppsala universitet: Professor, gästprofessor (får tidsbegränsas i högst fem år), adjungerad professor (får tidsbegränsas i högst fem år), universitetslektor samt enligt lokalt beslut universitetsadjunkt. Följande lärarkategorier regleras som läraranställningar lokalt med stöd i lagen om anställningsskydd och får tidsbegränsas upp till två år enligt allmän visstidsanställning eller vikariat i förekommande fall: gästlektor, gästadjunkt, timlärare, adjungerad universitetslektor samt adjungerad universitetsadjunkt. Anställningar som forskarassistent och biträdande lektor försvinner, men kommer med stöd av övergångsbestämmelserna i högskoleförordningen att kunna anställas till och med september Frågan om en tidsbegränsad meriteringsanställning som lärare kommer att tas upp i central kollektivavtalsförhandling mellan Arbetsgivarverket och de centrala personalorganisationerna. Reglerna om information om lediga anställningar i anställningsförordningen kommer att gälla. Detaljregleringen om ledigkungörande försvinner därmed. 5

6 Kallelse till anställning som professor Rektor beslutar om kallelse till anställning som professor på förslag av områdes-/fakultetsnämnd. Sakkunnigprövning skall alltid ske före anställning. Riktlinjer kommer att utarbetas Befordran Rätten att ansöka om befordran försvinner vid årsskiftet. Frågan om befordran kommer att beredas vidare under kommande halvår. Beredning av och beslut i befordringsärenden kommer dock övergångsvis att ske i de fall ansökningar har inkommit före årsskiftet i enlighet med övergångsreglerna i högskoleförordningen. 1.3 Ekonomiska förutsättningar Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå löne- och prisomräknas 2011 med 0,23 procent. Med anledning av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter reduceras anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå. Anslaget till Teologiska fakulteten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive lokalersättning) uppgår till kronor, vilket är en minskning med kronor. Jämfört med Uppdraget är emellertid oförändrat från Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till Teologiska fakulteten (exklusive lokalersättning) uppgår till konor vilket är minskning med kronor jämfört med I detta inryms löne- och prisomräkningen. Lönebikostnaderna kommer att minska 2011 till 49 procent, vilket motsvarar en minskning med 1,5 procentenheter. Minskningen inkluderar kostnader för semesterlönetillägg. Kostnaderna för gemensamma ändamål fortsätter att öka. Kostnaderna för gemensamma ändamål anges från om med 2010 som ett fast krontalsbelopp i stället för att tas ut proportionellt mot lönesumman. Kostnaderna för gemensamma ändamål uppgår kronor, vilket är en ökning med kronor. 1.4 Ekonomiskt ansvar Av inledningen till konsistoriets kapitel 3 (sid. 39) framgår att Områdes-/fakultetsnämnder har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutioner och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Detta innebär att varje institution och annan resultatenhet inom områdesnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot respektive fakultetsnämnd och dekanus. Vad gäller anvisningar avseende ledningsansvar och ekonomisk uppföljning hänvisas till Uppsala universitets verksamhetsplan avsnitt 3.5 och till områdesnämndens verksamhetsplan avsnitt 2.8. Alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Vid varje institution och annan resultatenhet skall årligen på ett för universitetet enhetligt sätt budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten skall vara en total budget och således omfatta all verksamhet oavsett finansieringsform. Det ekonomiska resultatet får balanseras till nästkommande år under förutsättning att det samlade balanserade resultatet inte överstiger 10 % av årets omsättning (kostnader). Institutionens bokslut skall innehålla förslag till hur det ackumulerade överskottet skall disponeras. Om underskott uppstår skall bokslutet innehålla förslag till hur det skall finansieras. Dessutom skall en redogörelse lämnas för de prestationer där överskottsmarginalen uppgår till mer än 10 % eller om det finns ett underskott. Redogörelsen skall också innehålla en beskrivning av hur över-/underskott uppstått. 6

7 Varje institution inom områdesnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot respektive fakultetsnämnd och dekanus. Områdesnämnden har beslutat att fakultetsnämnderna skall svara för uppkommet underskott eller överskott inom sina respektive ansvarsområden. Om underskott eller överskott uppstår i verksamheten avser områdesnämnden ålägga berörd fakultetsnämnd att inom en angiven tid skapa balans i verksamheten. Fakultetsnämnderna förutsätts följa institutionernas ekonomiska utveckling Balanserat resultat Fakultetens balanserade kapital visade på betydande överskott vid halvårsbokslutet (ev. summor) Delar av detta överskott avsattes för att: förstärka undervisningen på kursen Religionsvetenskap A, ta fram en grafisk profil och ett informationsmaterial för institutionen/fakulteten, förstärka internationaliseringen av grundutbildningen, prenumerera på teologiska databaser, anställa en doktorand teologi vid Centrum för Rysslandstudier, betala ut övertidsersättning, extra medel för lärares resor, utvecklingsmedel för TA-personal och för att möjliggöra förtidspension och uttag av extra forskningstid i tjänst. Fakultetsnämnden har vidare beslutat att disponera balanserat kapital för projekteringen av EUansökan. Områdesnämnden har uppdragit åt Teologiska fakultetsnämnden att senast vid utgången av februari månad 2011 till områdesnämnden redovisa vilka åtgärder som vidtagits i syfte att aktivera oförbrukade medel. Om institutionen vid bokslutet 2010 har ett överskott över 10 procent anmodar nämnden prefekten att senast den 15 februari 2011 redovisa effekterna av de åtgärder som vidtagits under 2010 och de åtgärder som planeras i verksamhetsplaner och budgetar för 2011 i syfte att aktivera de oförbrukade anslagen. 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVAN- CERAD NIVÅ Utbildningsuppdraget från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap för år 2011 är det samma som föregående år 645 platser, se bilaga 1. Se även konsistoriets verksamhetsplan avsnitt 2.4 Ett universitet för förstklassig utbildning. Trots vissa svårigheter att fylla uppdraget under 2010 gör ändå fakultetsnämnden bedömningen att det är möjligt att klara av detta utbildningsuppdrag Fakultetsnämnden betonar vikten av att de administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg och noggrannhet. Institutionen skall i budgetarbetet se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel och kvartalsvis följa upp antalet registrerade helårsstudenter. Uppföljning och redovisning skall ske samtidigt som och relateras till det ekonomiska utfallet så att en fullständig bild av verksamheten presenteras för fakultetsnämnden. Prefekten skall kontinuerligt informera nämnden om situationen. Fakultetsnämnden förutser att bokslutet för år 2010 kommer att innebära att det tidigare besparingsprogrammet har bidragit till en budget i balans, trots att uppdraget inte helt kommer att fullgöras. Anslaget till utbildning på grund- och avancerad nivå har minskat i år jämfört med föregående år. Det nya systemet för beräkning av universitetsgemensamma ändamål medför att en större andel av kostnaderna än tidigare belastar grundutbildningsanslaget. Effekten av de nya beräkningarna kommer dock slå igenom fullt först (se vidare 2.1) Dessutom kan en situation uppkomma där fakulteten inte kan fylla sitt nuvarande utökade uppdrag. 7

8 Under 2011 skall institutionen i samråd med fakultetsledning göra en analys över hur en trolig minskning av antalet utbildningsplatser skall hanteras av institution under de kommande åren (jfr 8.6) Institution skall beakta hur en minskning av utbildningsplatser påverkar undervisning och kursutbud samt dimensionering av fristående kurser och program. 2.1 Minskade resurser för utbildning på grund- och avancerad nivå Den nya modellen för redovisning av indirekta kostnader som infördes 2009 redovisar alla kostnader inom utbildning och forskning. All verksamhet på samtliga nivåer skall kunna beräkna och redovisa sina verkliga kostnader för kärnverksamheten och för stödverksamheten. Kärnverksamheten delas in i avgränsade verksamheter, kostnadsbärare eller projekt. Verksamhetens gemensamma kostnader fördelas på dessa kostnadsbärare genom en fullständig kostnadsfördelning där basen för fördelning är direkta personal- och driftskostnader. Redovisningsmodellen skall ge en rättvisande kostnadsredovisning. För år 2011 fördelas även kostnaderna för de universitetsgemensamma ändamålen på grundutbildning och forskning/forskarutbildning utifrån nyttjandegraden. Detta får till följd en väsentligt ökad belastning på utbildning på grundnivå och avancerad nivå och en minskad belastning på forskning och utbildning på forskarnivå på övergripande universitetsnivå. På grund av effekterna av den stora kostnadsövervältring som detta innebär för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, speciellt för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, genomförs förändringen med en dämpningseffekt år Avsikten är att den nya redovisningsprincipen ska genomföras fullt ut Anslagstilldelning och utbildningsplatser Områdesnämndens uppdrag till fakultetsnämnden för år 2011 innebär ett krav på redovisning av minst 645 registrerade helårsstudenter (hst) och 503 helårsprestationer (hpr). Prestationsgraden anges till 78 %. Uppdraget är oförändrat jämfört med 2010 men ersättningen har minskat med kronor. Ersättning per helårsstudent har således minskat med ca 316 kronor/helårsstudent. För det totala uppdraget erhåller nämnden ett ersättningsbelopp om kronor (jfr 2010: kronor) varav kronor utgör ersättning för hyra och elektricitet och medel för verksamhetsanknutna byggnadsåtgärder (jfr 2010: kronor). Löne- och prisomräkningen uppgår till 0,23 procent. Lönebikostnaderna inom Uppsala universitet fastställs till 49 procent inkl. semesterlöneersättning för år Om utbildningsuppdraget inte uppnås kommer avdrag att göras med kronor per utebliven hst och kronor per utebliven hpr. Om det totala uppdraget för vetenskapsområdet uppnås kommer områdesnämnden att få särskild ersättning för överskjutande registreringar i samband med bokslutet Centrum för forskning om religion och samhälle Centrum för forskning om religion och samhälle erhåller inget särskilt utbildningsuppdrag för Centrum skall dock samverka med områdeskollegierna om utbildning. Kostnader för centrums medverkan i kursverksamhet och kursplanering skall inte konteras på Centrums anslag. Linnéstödsprogrammet The Impact of Religion Challanges for Society, Law, and Democracy är placerat vid Centrum för forskning om religion och samhälle. 8

9 2.2.2 Lärarutbildning Av utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden erhåller institutionen ett internt utbildningsuppdrag omfattande 56,13 HST och för detta en ersättning om kr, inklusive bidrag för hyra och elektricitet. Uppdraget avser medverkan i lärarutbildningen. Nämnden understryker vikten av att institutionen noga följer registreringsläget och för en kontinuerlig dialog såväl med utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden som med fakultetens kansli om uppdragets storlek Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av masterprogrammet International Humanitarian Action, 120 högskolepoäng under För detta beräknas 35 HST, vilket är ett lika stort uppdrag som Programmet kommer från och med hösten 2011 att bli avgiftsbelagt för studenter utanför EES-området ( kr/ år). Fakultetsnämnden har under hösten 2010 tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda masterprogrammet International Humanitarian Action. Detta arbete skall integreras med den allmänna översynen av den avancerade nivån (se avsnitt 2.5.1) Masterprogram i Euroculture Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av utbildningsprogrammet Euroculture under För detta beräknas 20 HST. Programmet kommer från och med hösten 2011 att utökas till ett tvåårigt masterprogram och dessutom bli avgiftsbelagt för studenter utanför EES-området ( kr/ år). Fakultetsnämnden har under hösten 2010 tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda masterprogrammet i Euroculture. Detta arbete skall integreras med den allmänna översynen av den avancerade nivån (se avsnitt 2.5.1) Masterprogram i Mänskliga rättigheter Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet i mänskliga rättigheter i samverkan med Teologiska högskolan i Stockholm. För 2011 avsätter nämnden 30 helårsstudieplatser för detta program Masterprogram i Religion i fred och konflikt Fakultetsnämnden uppdrog i 2010 års verksamhetsplan åt institutionen att genomföra masterprogrammet Religion i fred och konflikt, och avsatte 10 helårsstudieplatser. Ingen antagning skedde till programmet Nämnden avsätter 10 helårsstudieplatser för 2011 för detta program. 2.3 Samarbete med andra högskolor Fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor, framför allt när det gäller utbildning på avancerad nivå. Inom ramen för masterprogrammet i mänskliga rättigheter sker ett samarbete med Teologiska högskolan i Stockholm. Inom inriktningen religionshistoria och religionsbeteendevetenskap sker samverkan med Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle inom området forntida religioner. Inom ramen för programmen Euroculture och International Humanitarian Action sker ett omfattande samarbete med utländska lärosäten. Teologiska fakulteten har också ett långvarigt samarbete med Johannelunds teologiska högskola. Samarbete i mindre skala har också under flera år skett med Newmaninstitutet. Från om med höstterminen 2011 kommer Newmaninstitutet får examensrätt på grundnivå. 9

10 Institutionen skall fortsättningsvis vidmakthålla goda kontakter med Johannelunds teologiska högskola och med Newmaninstitutet, och tillse att samarbetet är sådant att det är till ömsesidig nytta. Teologiska fakulteten ingår också i det Nationella nätverket för religionsvetenskaplig och teologisk utbildning. Företrädare för fakulteten och institutionen är sammankallade i nätverket och kommer också fortsättningsvis delta aktivt i nätverkets arbete. 2.4 Högskoleverkets granskning Fakultetsnämnden konstaterar att Högskoleverket inte har ifrågasatt examensrätten för någon av fakultetens utbildningar på grund- och avancerad nivå vid den senaste granskningen. Med anledning av denna kritik som Högskoleverket riktade mot andra lärosäten har samråd skett mellan de olika utbildningsanordnarna av religionsvetenskap och teologi i Sverige. Utbildningarna har i samråd med avnämarna beslutat att upphöra med att ge högskolekurser i pastoralteologi. Dessa kurser ges sista gången läsåret Kvalitetsarbete och strategiska satsningar Fakultetsnämnden erinrar med hänvisning till kvalitetsprogrammet om att områdeskollegierna och studierektor regelbundet skall analysera resultaten och genomföra förbättringar utifrån resultaten av kursvärderingarna. Den paragraf i högskoleförordningen som anger att doktorander som undervisar inom utbildningen på grund- och avancerad nivå bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning utgår fr.o.m Fakultetsnämnden framhåller att doktorander som undervisar inom utbildningen på grundoch avancerad nivå även fortsättningsvis bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. Nämnden anvisar också kronor till vardera de fyra områdeskollegierna, kollegiet för yrkesrelaterad religionsvetenskap och till A-kurskollegiet för kvalitetsarbete och kursutveckling under Därutöver anvisas ytterligare kronor till områdeskollegiet i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap för att främja samgåendet inom området. Områdeskollegierna skall senast redovisa hur dessa medel använts. Områdenas kvalitetsarbete skall ske i nära samverkan med prefekten och studierektorerna. Fakultetsnämnden erinrar institutionen om det kvalitetsprogram som fakultetsnämnden fastställde i juni Prefekten skall senast redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsprogrammet Översyn av utbildning på avancerad nivå Implementeringen av bolognaprocessen är i stort sett avslutad och fakultetens utbildningsstruktur anpassad till en ny studieordning. De övergångsproblem som kvarstår rör den avancerade nivån och framför allt masterprogrammet i religionsvetenskap. Utbildningen på avancerad nivå vid institutionen sker inom flera olika masterprogram, vilka delvis överlappar varandra. Antalet studenter på programmen varierar, och antal undervisningstimmar per kurs och student skiljer sig åt. Från och med höstterminen 2011 kommer studenter som kommer till Sverige från länder utanför EES-området behöva betala kr/ år. Det finns skäl att göra en allmän översyn av utbildningsutbud och undervisningsformer på den avancerade nivån vid institutionen. Nämnden uppdrag därför åt utbildningsledare, prefekt och studierektor med pedagogiskt ansvar att göra en generell översyn över program, kurser och former för undervisning på den avancerade nivån. Översynen skall göras i samråd med arbetsgruppen för översynen av masterprogammet i reli- 10

11 gionsvetenskap. Fakultetsnämnden har redan 2009 beslutat om att uppdra åt en särskild arbetsgrupp att se över utformningen av masterprogrammet i religionsvetenskap. Arbetsgruppen innehåller representanter från samtliga områdeskollegier. Den allmänna översynen av utbildning på avancerad nivå och arbetsgruppen översyn av masterprogrammet i religionsvetenskap skall samordnas. Arbetet skall återapporteras senast 1 april Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta nödvändiga medel för detta arbete Internationalisering De nya studentavgifterna för icke- EES studenter medför nya utmaningar och det internationella arbetet behöver förstärkas. Fakultetens internationella masterprogram kommer särskild att påverkas av denna förändring. Nämnden uppdrar åt institutionen att inventera utbytesavtal och studentillflöden till institutionen och vidta åtgärder för att öka utbud av kurser som ges på engelska. Nämnden gör bedömningen att undervisning på engelska kräver särskild förberedelsetid för läraren. Institutionen skall därför särskilt uppmärksamma hur lärarnas arbetstid för undervisning på engelskspråkiga kurser skall fördelas. Nämnden uppdrar därför ånyo åt dekanus och utbildningsledare att utarbeta ett förslag till internationaliseringsprogram för fakulteten. Fakulteten ingår i Nätverket för internationalisering i samverkan med de svenska instituten i Athen, Rom, Istanbul och Alexandria (USI). Till nätverket har också Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem associerats. Fakultetsnämnden avsätter sammanlagt kr för internationaliseringsåtgärder inom utbildning på grund- och avancerad nivå Pedagogiska programmet och pedagogisk fortbildning Nämnden uppdrar åt institutionen att som ett led i den pedagogiska fortbildningen anordna pedagogiska dagar inklusive ämnesdidaktisk fortbildning för personalen. Institutionen skall också i mån av utrymme avsätta särskilda medel för lärarnas och den administrativa personalens fortbildning. Teologiska fakultetsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp för arbetet med det pedagogiska programmet. Under 2010 har arbetet med kvalitetsutvecklingen påbörjat genom utveckling av betygskriterier i relation till lärandemål och examinationsformer. Institutionen har sökt och beviljats medel från Enheten för pedagogisk utveckling för detta projekt om utveckling av betygskriterier som motfinansieras med kronor under 2010 av teologiska institutionen och fakulteten. Arbetsgruppen skall fortlöpande redovisa sitt arbete till fakultetsnämnden. Arbetsgruppen arbetar också med att utreda hur arbetslivsanknytningen kan förbättras i fakultetens utbildningar. Fakultetsnämnden beslöt under våren 2010 att utse institutionen pedagogiska projekt och utbildningens arbetslivsanknytning som fakultetens prioriterade områden inom KrUUt. Enligt Uppsala universitets pedagogiska program skall varje lärare erbjudas ämnesdidaktisk och pedagogisk kompetensutveckling. Vid institutionen har ämnesdidaktisk fortbildning startas, vilken planerat att fortsätta under Flera forskarutbildningsämnen arbetar dessutom aktivt med att integrera ämnesdidaktik i utbildning på forskarnivå. Nämnden anslår kr för detta ändamål. Medlen disponeras av prefekten. 11

12 2.6 Information Institutionen har ett kontinuerligt behov av att sprida information om verksamheten och av att rekrytera studenter. Av anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå avsätts därför sammanlagt kr för detta ändamål. 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORS- KARNIVÅ 3.1 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden skall svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå. Inom Teologiska fakulteten bedrivs utbildning på forskarnivå inom följande elva ämnen: religionshistoria, religionspsykologi, religionssociologi, Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, missionsvetenskap, kyrkovetenskap, religionsfilosofi, etik och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Nämnden skall därutöver sträva efter att öka forskningsinformationen till och samverkan med det omgivande samhället. För år 2011 anvisas Teologiska fakulteten kronor. Medel för verksamhetsanknutna byggnadsåtgärder för forskning och forskarutbildning är inräknade och medel för hyra och elektricitet är beräknade till kronor (Jfr 2010: resp ) Nämnden bedömer att det finns anledning att förmoda att fakultetsanslaget 2010 kommer att redovisa en positiv utgående balans. Nämnden erinrar institutionen om att den positiva utgående balansen inte får överstiga överskottmarginalen. Särskilt viktigt är det att under 2011 budgetera för att använda eventuellt överskott. 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning Från och med år 2010 tillämpar regeringen en modell där basen för medelsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå skall bygga på publiceringsstatistik och andelen externa forskningsmedel. Tio procent av respektive lärosätes anslag för forskning och utbildning på forskarnivå blir föremål för omfördelning mellan lärosätena utifrån nämnda prestationsmått. Effekten av detta nya resursfördelningssystem är att högre andel av publiceringar och externa forskningsmedel resulterar i högre andel av anslagen från statsmakterna. Minskad andel relativt andra lärosäten har inneburit minskade anslag. För Uppsala universitetet innebär omfördelningen minskade resurser med ca 5 mkr för 2011 jämfört med oförändrad relativ fördelning. År 2011 inför områdesnämnden en fördelningsprincip som delvis anpassas till denna modell och innebär att 2,5 procent av det samlade anslaget fördelas efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedel av beloppet fördelas efter andelen avlagda doktorsexamina, en tredjedel efter andelen upparbetade externa medel och en tredjedel efter andelen vetenskapliga publiceringar allt utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. För Teologiska fakulteten medförde denna omfördelning en ökning av anslaget om kronor. Områdesnämnden anmodar fakultetsnämnderna att se till att de mycket stora oförbrukade bidragen från externa finansiärer i görligaste mån aktiveras i form av anställningar och andra verksamheter. Det är först när medlen aktiveras som de ingår i regeringens och områdesnämndens beräkningsunderlag. 12

13 Fakultetsnämnden uppdrar åt institution att se till att all forskningspublicering återfinns i Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA). 3.3 Professorsprogram Fakultetsnämnden fastställde i oktober 2008 ett professorsprogram för perioden Under 2011 går professorerna i religionssociologi, religionsfilosofi och religionshistoria i pension. Professuren i religionssociologi är under tillsättning och kommer att tillsättas under I ämnena religionsfilosofi och religionshistoria finns professorer och någon nyrekrytering är därför inte aktuell. Under 2012 förväntas fyra av fakultetens professorer att avgå med pension. Det gäller professorerna i religionspsykologi, Gamla Testamentets exegetik, etik och i empirisk livsåskådningsforskning. I ämnena religionspsykologi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning finns befordrade professorer. Enligt professorsprogrammet utlyses därför inte professurer i dessa båda ämnen. Teologiska fakulteten planerar att utlysa professurerna i Gamla Testamentets exegetik och i etik under Nämnden förutser inga förändringar i professorsprogrammet under Post-doktorala anställningar Teologiska fakulteten har under senare år anställt postdoktorala forskare inom ett flertal ämnen. Flera ämnen saknar dock denna typ av forskaranställningar. Två postdok anställningar planeras att tillsättas under 2011 och medel skall reserveras för dessa anställningar. Teologiska fakulteten har för avsikt att arbeta fram ett långsiktigt program för post-doktorala anställningar. 3.5 Utbildning på forskarnivå Konsistoriet har , med anledning av Bolognareformen, fastställt en ny antagningsordning (UFV 2006/1972) och nya föreskrifter (2006/1973) för studenter som antagits till utbildning på forskarnivå efter För doktorander antagna före gäller den reviderade antagningsordningen (UFV 2002/1430). Se även Föreskrifter avseende forskarutbildningen vid Uppsala universitet, och reviderade riktlinjer för forskarutbildningen (UFV 2002/1436). Ett arbete pågår med att revidera riktlinjerna för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet med anledning av den nya högskoleförordning som gäller fr.o.m Utgångspunkten för fakultetsnämndens planering av utbildningen på forskarnivå är utöver lagar, förordningar och riktlinjer det som i Uppsala universitets verksamhetsplan anges under Utbildning på forskarnivå. Mål och strategier. En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Studerande på forskarnivå har inte automatiskt rätt att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) skall framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen skall bedrivas på deltid skall framgå. Skäl för ledighet är, förutom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institution anmodas vara restriktiv när det gäller att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ett avslag på en tjänstledighetsansökan ska motiveras Utlysning av studiestöd Teologiska fakulteten antar doktorander och institutionen utlyser studiestöd för utbildnings på forskarnivå i början av varje kalenderår. I utlysningen för 2011 reserveras två studiestöd för doktorander 13

14 i ämnets Nya testamentets exegetik, om det finns kvalificerade sökande. Ansökningarna behandlas under våren och de doktorander som antas startar din utbildning 1 september Forskarskolor Fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor på inom forskarutbildning. Under 2010 slöts samverkansavtal om forskarskolor i tio av fakultetens forskningsämnen: religionssociologi, religionspsykologi, Nya testamentets exegetik, Gamla testamentets exegetik, kyrkovetenskap, missionsvetenskap, kyrkohistoria, etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Flertalen av avtalen är tecknade med Centrum för Teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. I några fall har avtal tecknas med Linköpings universitet, Universitetet i Agder, Menighetsfakulteten i Oslo och Misjonshøjskolen i Stavanger. Inom forskarskolorna skall minst ett möte per termin ske mellan de ingående parterna. För varje ämnes forskarskola anvisar nämnden kronor Arvoden till fakultetsopponenter och betygsnämnder Nämnden uppdrar åt institutionen att planera för 12 disputationer och avsätta kr för ersättning till fakultetsopponenter och betygsnämnder i samband med disputationer. Nämnden räknar med en genomsnittlig kostnad om kr per disputation. Denna summa avser att täcka kostnader för fakultetsopponent och betygsnämnd, inklusive arvoden. Det ankommer på handledarna att i samband med upprättande av förslag om fakultetsopponent och betygsnämnd beakta denna kostnadsram. Medlen disponeras av prefekten Framställning av doktorsavhandling Nämnden har fattat beslut om det antal exemplar, dock minst 180 exemplar, av en doktorsavhandling som ska tryckas inför disputation. Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta som mest per avhandling i tryckningsbidrag.) Därtill kommer ytterligare kostnader för elektronisk arkivering. Sammanlagt högst kr. Nämnden avser återkomma till frågan om extra sökbara medel för språkgranskning. Fakultetsnämnden har beslutat att alla fakultetens avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander vid teologiska fakulteten skall från och med leverera avhandlingen en digital fil i pdf-format för arkivering som lagras i DiVA utan att göras fritt tillgänglig. Doktoranden kan själv besluta om och när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgänglig i DiVA Extern handledning Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta kr inklusive lbk för extern handledning. För att bibehålla och stärka kvaliteten i forskarutbildningen bör teologiska fakulteten ha generös hållning vad gäller extern handledning Arvoden sakkunniga Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta kronor för arvoden till sakkunniga. I denna summa skall också rymmas kostnader i samband med slutgranskning av avhandlingsmanus, i de fall ett ämne önskar kalla en granskare utanför institutionen. Medlen disponeras av prefekten. 14

15 3.5.7 Resursfördelning och strategiska bidrag Tio procent av den nationella fördelningen av medel till forskning och forskarutbildning bygger prestationskriterier. Från och med 2011 fördela också 2,5 procent av områdets medel till forskning och forskarutbildning efter prestationskriterier. (se avsnitt 3.2) Nämnden erinrar om vikten av att fortsätta att stimulera till vetenskaplig publicering. Institutionen skall avsätta sammanlagt för den särskilda resursfördelningsmodell avseende kringresurser som fastställts av fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden uppdrar därutöver åt institutionen att i budget reservera kr för strategiska bidrag för att utarbeta projektansökningar. Medlen disponeras av dekanus och prefekt gemensamt Bidrag till ograduerade forskare Nämnden anslår sammanlagt kronor för bidrag till ograduerade forskare. Medlen disponeras av prefekten Svenska institutet för missionsforskning Svenska institutet för missionsforskning avvecklar sin nuvarande verksamhet från och med den 30 juni 2011, efter det att Svenska missionsrådet och Lunds missionssällskap drar sig ur som huvudmän. Diskussioner pågår med Uppsala universitet för att finna nya former för verksamheten 3.6 SALT Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap beslutade 2009 att SALT och EparIT från och med 1 januari 2010 sammanförs till en enhet under namnet SALT (HUMSAM 2009/26 doss 5:1:5). SALT har till uppgift att stärka forskning, utbildning på forskarnivå samt i viss mån utbildning på avancerad nivå inom Campus Engelska parken, genom att stödja internationalisering, tvärvetenskap och användandet av datorbaserade verktyg. Områdesnämnden beslutade i samband med sammanslagningen om ett årligt anslag till SALT för perioden Verksamheten skall utvärderas inför verksamhetsplanen för 2013, varefter områdesnämnden kommer att ta ställning till den framtida finansieringen av SALT. För verksamhetsåret 2010 avsätter Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap kronor till SALT, varav kronor kommer från Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Samhällsvetenskapliga fakulteten avsätter kronor, Historiskfilosofiska och Språkvetenskapliga fakulteten avsätter kronor vardera. Teologiska fakulteten anslår kronor för SALT för verksamhetsåret Kvalitetsarbete En studierektor på forskarnivå utsågs under 2010 vid teologiska institutionen och en översyn av rutiner för utbildningen påbörjades. Nämnden menar att detta arbete bör fortsätta och uppdrar dessutom åt prefekten och studierektor för forskarutbildningen att förbättra introduktionen till forskarutbildningen. Liksom under föregående år kommer det under 2011 att hållas en gemensam doktorandintroduktion med andra fakulteter inom vetenskapsområdet för att stärka doktorandernas känsla av att ingå i ett större kollektiv. Nya riktlinjer för forskarutbildningen håller på att arbetas fram centralt vid Uppsala universitet med anledning av att flera delar av utbildningen på forskarnivå inte längre kommer att reglera i högskoleförordningen efter 1 januari Nämnden uppdrar åt utbildningsledaren att bevaka detta arbete och revidera fakultetens riktlinjer i enlighet med dessa. 15

16 För att ytterligare höja kvaliteten i forskarutbildning och befrämja samarbetet mellan ämnen i forskarutbildning i forskarhandledning anslås kr Internationalisering Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att i driftsbudget för anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå avsätta sammanlagt kr. Teologiska fakulteten har ett antal internationella samarbetsprojekt inom skilda delar av verksamheten. Inom ramen för Uppsala universitets samarbete med universiteten i Gent, Groningen och Göttingen (U4-samarbetet) deltar lärare och doktorander inom området antikens kulturer och religioner Högre seminariet för religionsvetenskaplig genusforskning Verksamheten kommer under 2011 att fortsätta i form av ett forskarseminarium med inriktning på religion och genus som även är öppet för C-, D och E-studenter. Institutionen skall avsätta kr till verksamheten. Institutionen skall tillse att seminariets ämnesövergripande karaktär utvecklas och förstärks. Institutionen skall också främja utvecklingen av samverkan mellan seminariet och Centrum för genusvetenskap, samt med övriga högre seminarier vid fakulteten. Seminariets verksamhet skall redovisas till fakultetsnämnden årsvis SALT: Pilotprojekt om antik- och klassikersamarbete SALT och EparIT fördes 1 januari 2010 samman till en enhet under namnet SALT (HUMSAM 2009/26 doss 5:1:5). Områdesnämnden anvisar ett årligt anslag till SALT för perioden Verksamheten skall utvärderas inför verksamhetsplanen för 2013, varefter områdesnämnden kommer att ta ställning till den framtida finansieringen av SALT. SALT har till uppgift att stärka forskning, utbildning på forskarnivå samt i viss mån utbildning på avancerad nivå inom Campus Engelska parken genom att stödja internationalisering, tvärvetenskap och användandet av datorbaserade verktyg. Sedan 2010 pågår ett samarbete mellan flera institutioner från de tre fakulteterna i Engelska Parken kring den antika klassiska perioden och dess traditioner. Samarbetet har internationella kontakter via U4-samarbetet (Ghent, Groningen och Göttingen) och arrangerar kurser för doktorander med medverkande från de inblandade universiteten. Samarbetet inom Engelska Parken skall vidareutvecklas och SALT är då ett lämpligt nav som koordinator. Som ett pilotprojekt planerar Historisk-filosofiska, Språkvetenskapliga och Teologiska fakultetsnämnderna att pröva hur SALT bäst kan fungera som administratör för ett fakultetsövergripande samarbete med ett tydligt uppdrag. Man skall ta fram ett arbetssätt för att institutionerna skall kunna kommunicera med SALT i första hand, istället för med tre fakultetsnämnder. Nämnderna ger SALT i uppdrag att bistå samarbetet med administration, utvecklande av nätsidor, work-shops, internationella kontakter, utveckling av forskarkurser och grundutbildningssamarbete. SALT skall under tiden kartlägga arbetet och ta fram en mall för hur fakultetsövergripande samarbeten kan drivas via SALT på direkt uppdrag från fakultetsnämnderna. Arbetet skall bedrivas under 2011 och fram till och med 2013 och SALT skall årligen rapportera hur projektet framskrider skall projektet utvärderas utifrån aktiviteter, kursgivning, publicering och gemensamma forskningsansökningar. Bidrag beviljas för perioden under förutsättning av att likalydande beslut fattas av de två andra fakulteterna. För år 2011 uppgår beloppet att fördela mellan parterna till 200 tkr varav kronor anslås av Teologiska fakultetsnämnden. 16

17 3.7.4 Individuell studieplan Varje doktorand skall vid antagning få en individuell studieplan. Utbildningsledaren har tillsammans med studierektor för forskarutbildning i uppdrag att följa upp studieplanerna och prodekanus har på delegation från fakultetsnämnden i uppdrag att fastställa de dessa. Beslut om prolongation av utbildningsbidrag respektive av anställning som doktorand med anledning av förtroendeuppdrag delegeras till prefekten, men skall göras i samråd med utbildningsledare och studierektor för forskarutbildning. Ersättning medges i form av utbildningsbidrag för den som innehaft förtroendeuppdrag under tid med utbildningsbidrag. För den som innehaft uppdrag under tid med doktorandanställning utgår ersättning för förlängd doktorandanställning. 3.8 Information Institutionen har ett fortlöpande behov av information om verksamheten och om studentrekrytering. Av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå avsätts därför sammanlagt kr för detta ändamål. 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET Fakultetsnämnden ser med tillfredsställelse på att flera forskare varit framgångsrika i årets ansökningsomgångar av medel för externfinansierad forskning. Institutionen bör vidta åtgärder för att främja lärares och forskares möjligheter att framgångsrikt ansöka om medel. För detta har nämnden anvisat särskilda medel (se avsnitt 3.4.5). Institutionen skall vidare tillse att det Linnéstöd som placerats vid Teologiska institutionen förvaltas på effektivast möjliga sätt. Uppsala universitet har i sin anslagsframställning till regeringen lyft fram Impact of Religionprogrammet, som en av sina framtida forskningsprofiler. Detta markeras bland annat av att Linnéstödsprogrammet av rektor har erhållit strategiska medel för att stärka infrastrukturen och för att kunna samlas i gemensamma lokaler. För 2011 beräknas den extern finansierade verksamheten att uppgå till minst kronor. Detta belopp ligger bland annat till grund för beräkning av nämndens förväntade lokalintäkter och nämndens bidrag till gemensamma ändamål. Nämnden vill erinra om att bidragsforskning numera kan medfinansieras av anslagsmedel. Det är därför av största vikt att institutionen redan när en ansökan om projektbidrag lämnas in, budgeterar för medfinansieringen. All avgiftsfinansierad verksamhet (uppdragsutbildning och uppdragsforskning) skall däremot bedrivas med full extern kostnadstäckning och får inte medfinansieras av anslagsmedel. I de fall då institutionen samarbetar med ytterligare en part inom eller utom universitetet om uppdragsfinansierad verksamhet skall därför prefekten särskilt tillse att ingen medfinansiering sker, direkt eller indirekt. Det är också angeläget att andelen oförbrukade bidrag inom bidragsforskningen inte blir för stort. Områdesnämnden har särskilt anmodat fakultetsnämnderna att tillse att så inte sker. Andelen oförbrukade bidrag skall regelbundet följas upp av institutionen. 5 INREDNING OCH UTRUSTNING Institution skall, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Vid investeringar ska hänsyn tas till att dessa skall finansieras med lån och att framtida avskrivnings- och räntekostnader skall finansieras av kommande års anslag. För budgetåret

18 har områdesnämnden tilldelats en låneram om 16 mkr (utanför lokalprojekten). Låneramen ska täcka investeringar under år 2011 och tidigare avskrivningar som inte är fullt avskrivna. Fakultetsnämnden förutser inga stora behov av investeringar i inredning och utrustning. En arbetsmiljögrupp har emellertid tillsatts vid institutionen och man har genomfört en arbetsmiljöundersökning, som också innefattar den fysiska arbetsmiljön (se vidare avsnitt 8,2) Nämnden uppdrar därför åt institutionen att i driftsbudgeten särskilt beakta behovet av att förbättra den fysiska arbetsmiljön med hänsyn tagen till utfallet av den arbetsmiljöundersökning som genomförts. 6 LOKALER 6.1 Ersättning för hyra och media (el) Konsistoriet fastställde i VP år 2002 en modell för fördelning av ersättning för hyra och elektricitet. Fördelningsmodellen är uppbyggd på ett sådant sätt att ytor beräknas efter antalet anställda personer, antal studenter och antal undervisningstimmar. Vidare korreleras modellen till olika hyresnivåer, d.v.s. pris per kvadratmeter. Områdesnämndens fördelning till de olika fakultetsnämnderna och fakultetsnämndens fördelning till institutionerna följer konsistoriets modell. (För närmare presentation av modellen se Uppsala universitets VP år 2002, sid. 48 ff.) För år 2011, liksom för tidigare år, medger inte tillgängliga medel att konsistoriet fullt ut kan ge områdesnämnderna ersättning för grundutbildningen. Modellen för beräkning av ersättning för hyra och media kommer att ses över inför budgetåret Ersättningen avser kostnader för hyra och el för institutionslokalerna som debiteras månadsvis, institutionens andel av undervisningslokaler och gemensamma utrymmen inom intendenturområdet som debiteras genom intendenturen och hyra och el för universitets-, områdes- och fakultetsgemensamma ändamål. 6.2 Kostnader för hyra, media (el) och lokaltjänstkostnader Lokaltjänstkostnader debiteras månadsvis. Därtill kommer kostnaderna för undervisningslokaler, gemensamma lokaler inom Engelska parken och för den lokaltjänstkostnad som ligger i avsättningen till gemensamma ändamål. Kostnaderna skall finansieras av intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå och av externa bidrag. Samtliga externa forskningsfinansiärer skall bidra till att täcka värdinstitutionens lokalkostnader enligt principen om full kostnadstäckning. Fakultetens totala ersättning för hyra och media uppgår för 2011 till (jfr ). 6.3 Lokalbehov 2011 Dekanus har inte till områdesnämnden aviserat något utökat behov av lokaler för Det kan emellertid konstateras att fakultetens och institutionens förbättrade ekonomi har medfört en ökad antagning av doktorander. Centrum för forskning om religion och samhälle har emellertid fått lokaler i hus 4 och kommer under året att flytta dit, vilket frigör lokaler i hus 1. Nämnden uppdrar därför åt prefekten att senast den 1 april 2011 till nämnden redovisa sina överväganden om eventuellt utökat lokalbehov för

19 7 GEMENSAMMA ÄNDAMÅL 7.1 Modell för uttag av overheadkostnader Den modell för finansiering av gemensamma ändamål som infördes år 2009 innebär en uppdelning i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten finansieras till största delen av anslag (direkta kostnader) medan stödverksamhetens kostnader främst tas ut genom ett overheaduttag på utbetald lön i kärnverksamheten. I de medel som fakultetsnämnden anvisar för utbildnings- och forskningsuppdragen ingår medel för gemensamma ändamål. Även i externa bidrag ingår en del för gemensamma kostnader. Fr.o.m. år 2010 anges gemensamma ändamålen med ett fast krontalsbelopp och inte som tidigare genom ett procentuellt påslag på lönesumman. 7.2 Universitets- och områdesgemensamma ändamål Fakulteten och institutionen skall bidra till gemensamma ändamål, inklusive lokaltjänstkostnader, enligt följande sammanställning. I områdesnämndens beslut anges hur stor del av bibliotekskostnaderna som skall fördelas på respektive anslag. (En förteckning över universitetsgemensamma ändamål finns i Uppsala universitets verksamhetsplan, sid. 82.) De områdesgemensamma ändamålen framgår av områdesnämndens verksamhetsplan avsnitt 2.6 (vicerektor och vice ordförande, informationsverksamhet, strategiska satsningar, sammanträdesarvoden, doktorandrådgivning, bibliometri, avskrivningskostnader för ombyggnation av Carolina Rediviva och en buffertpost.) Kostnaderna för universitetsgemensamma ändamålen kommer från och med 2011 baseras på nyttjandegrad och därför på ett mer korrekt sätt fördelas belasta grundutbildningen och forskning/forskarutbildningen. Detta innebär dock en väsentligt ökad kostnadsbelastning för utbildning på grund- och avancerad nivå och motsvarande minskning för forskning och utbildning på forskarnivå. På grund av den omfattande kostnadsövervältringen till utbildning på grund- och avancerad nivå genomförs förändringarna endast till del under Avsikten är att den nya redovisningsprincipen skall genomföras fullt ut KOSTNAD VP 2011 Jfr VP 2010 Universitetsbiblioteket varav UGoA varav FoUF Pedagogisk utbildning Områdesgemens. ändamål varav UGoA varav FoUF Områdeskansliet varav UGoA varav FoUF Univ. gemensamma ändamål varav UGoA