Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström
Program Evidensbaserad praktik kort om Implementering vad säger forskningen Vad kan Socialstyrelsen erbjuda för stöd Jag mailar presentationen för vidarebefordran (utan bilder)
MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård socialt arbete, och tandvård Vi vägleds av SOU 2008:18
Evidensbaserad praktik är inte evidensbaserade metoder ger inte entydiga besked är en strategi för transparent beslutsfattande och inlärning i en tillvaro där vi aldrig kommer att ha tillräcklig kunskap om vad som fungerar för en speciell person/klient/brukare
EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Personens situation samt kontextuella faktorer Evidens fattar inte beslut det gör människor Professionell expertis Den berörda personens önskemål Bästa tillgängliga kunskap
Professionell expertis 1. Omvandla information till en fråga som kan besvaras (av forskningen i första hand) 2. Söka bästa tillgängliga kunskap 3. Värdera kunskapens kvalitet 4. Integrera klientens förutsättningar och önskemål i beslutsfattandet 5. Utvärdera
Om implementering
Att tvätta händerna Ignaz Semmelweis (1818-1865) Chef förlossningsavdelning Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847 Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- faktisk 9% (Tibbals 1995) Sköterskor desinficerade händerna i 29 % av fallen (Horton, 1994) Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995)
Angivna hinder mot handtvätt (Grol & Grimshaw, 2003) Hudirritation 81% Glömmer bort 65% Inga komplikationer 61% Omöjligt att göra under arbetet 61% Tidskrävande 50% Ingen kontrollerar 50% Sjukhuset saknar riktlinjer 49% Ledningen är ointresserad 45% Saknar evidens 43% Saknar tvättställ 42%
Forskningskunskap om implementering Snabbt ökad kunskap Hälso- och sjukvård, psykiatri, socialt arbete, brottsförebyggande arbete, missbruksbehandling, marknadsföring Implementeringsvetenskap Låt det ske > hjälp det ske > få det ske Ej kokboks-recept
Definition implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.
Tidigare synsätt Bra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas.
Men i själva verket... Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra Upplysning ingen garanti Utbildning leder bara ibland till förändring Nya metoder förändras ofta under implementeringen (så att de inte fungerar)
Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering
Ett exempel från skolan Utvecklingsarbete 4 kommunala Stockholmsskolor Enkäter till: 1310 elever i åk 4-9 118 lärare Våren 2006
100 Andel som uppfattar att skolk är förbjudet 95 80 84 85 83 % 60 74 61 60 40 20 0 lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs
Lärare använder samma regler 100 80 86 84 76 % 60 40 64 65 61 52 20 0 Lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs
Andel som uppfattar att det är hög ljudnivå och stökigt på lektionerna 100 80 % 60 40 49 51 57 61 53 55 20 31 0 lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs
Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst bit där det är mjukast
Spridning av nyheter (E. Rogers, 2003) Eftersläntrarna 100% Snabba anpassare Innovatörer Majoriteten Gör som andra gör 68% Nyfikna, inget att förlora 2,5 % 0 Tid
Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst bit där det är mjukast 3. Processperspektiv lång tid och kontinuerligt stöd
Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år Inventering Vilka behov finns? Vilka alternativa lösningar finns? Förankra hos intressenter Fatta beslut Installation Ny metod ännu inte använd Planera Utveckla stöd för implementering Utbilda Initial användning Metoden börjar användas Handledning Systematisk uppföljning för motivation och kontinuerlig förbättring Vidmakthållande Metoden används som avsett Organisations -förändringar permanentas Systematisk uppföljning av mätbara skillnader
Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år.
Underlättar implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst bit där det är mjukast 3. Processperspektiv lång tid och kontinuerligt stöd 4. Lokalt ägande av förändringsarbetet 5. Aktivt ledarskap 6. Ekonomiskt och personellt stöd 7. Utbildning är inte bara undervisning
META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% 95% 95%
Underlättar implementering 8. Forskning måste översättas lättförståeligt, tydlig nytta, passa in i verksamheten generellt 9. Demonstrationsexempel underlättar förståelse 10. Ta hänsyn till informella sociala nätverk individer på andra arbetsplatser kan spela roll 11. Utvärdera verksamheten lokalt 12. Tillåt anpassning men först efter implementering är klar och verksamheten utvärderad
Övning del 1 Två och två tänk på och prata om en klient som ni haft (nyligen eller tidigare) och där ni fattat ett (avgörande) beslut angående en insats. Ni får se en lista med ett antal kriterium. Använd listan för att fundera över vilket av kriterierna ni använde för att kunna fatta beslutet.
Kriterier för bedömning 1. Din intuition ( magkänsla ) 2. Information från andra kollegor 3. Din tidigare erfarenhet av liknande klienter/ärenden 4. Information från andra källor t.ex. webbsidor rapporter etc. 5. De vanligaste insatserna som används på din enhet 6. Uppgifter från andra klienter om vad som varit verksamt 7. Dina egna kunskaper om insatser som du har goda erfarenheter av 8. Vad forskningen säger om insatsers effekter för liknande klienter/ärenden
Övning del 2 Föreställ er nu att ni har fått en allvarlig sjukdom och att ni söker läkarvård för behandling. Titta igenom listan med kriterium och gör en markering för de kriterium ni vill att läkaren ska bygga sin behandling/beslut på.
Kriterier för bedömning 1. Läkarens ( magkänsla ) 2. Vad läkaren har hört från andra kollegor 3. Läkarens erfarenhet av patienter med din sjukdom 4. Information från andra källor, t.ex. webbsidor rapporter m.m. 5. De insatser som mestadels används (erbjuds) på läkarens sjukvårdsenhet 6. Uppgifter från andra patienter om vad som varit verksamt 7. Behandlingar som läkaren känner till och känner sig bekväm med 8. Vad forskningen säger om behandlingars effekter gällande din sjukdom
Att skapa en grund för evidensbaserad praktik Totalt 27 verktyg Att leda en evidensbaserad praktik
Att skapa en grund för evidensbaserad praktik 4 Förbättra forskningens tillgänglighet 1 Visa på fördelarna 2 med att använda forskningen i arbetet 5 Skapa förväntningar 3 6 Stöd lokal uppföljning Uppmuntra till att lära av forskningen
1. Visa på fördelarna med att använda Forskningen i arbetet Inrätta en styrgrupp Utse en ansvarig ledare Utveckla en organisationsövergripande vision Identifiera nyckelpersoner Identifiera möjligheter och risker Lägga upp en strategi
2. Skapa förväntningar
3. Uppmuntra till att lära av forskningen
4. Förbättra forskningens tillgänglighet Skapa en infrastruktur Lokalt referensbibliotek Utbildning Spridning av forskning internt
5. Stöd systematisk uppföljning Systematisk uppföljning- Våld SUV på Socialstyrelsen (hösten 2016)
Att leda en evidensbaserad praktik 7 Vidmakthåll förändring 4 Motivera medarbetare och bygga allianser 5 Uppmuntra lärande och utveckling 6 Föregå med gott exempel 1 Ta fram en vision 2 Mät förändringsberedskap 3 Bestäm riktning och utveckla en strategi
1 Ta fram en vision I have a dream... Martin Luther King 28 augusti 1963
Hur tar man fram en vision? Diskutera Formulera Testa Verktyg 2 Förstärk
2. Mät förändringsberedskap Beredskap för förändring- BFF Vilket stöd som bör ges för att förbereda förändring Vilken arbetsenhet där förändringsarbetet bör starta Dwayne Simpson Texas Institute of Behavioral Research vid Texas Christian University www.ibr.tcu.edu
Beredskap till förändring 50 Motivation Resurser Personal Org. klimat TOTALT 40 30 Avd A 20 Avd B Avd C 10 Motivation Resurser Personal Klimat Totalt 35
3 Bestäm riktning och utveckla en strategi Hemligheten med att komma igång är att starta. Hemligheten med att starta är att dela upp en komplex och överväldigande uppgift i små hanterbara delar och att börja med den första. Mark Twain Lägg upp en handlingsplan Välj rätt tidpunkt Involvera medarbetarna Visa upp snabba resultat Sök stöd Verktyg 6
4 Motivera medarbetare och bygg allianser
Bygg allianser Vem eller vilka leder du? Vilka nyckelpersoner ska med på tåget? Överordnad chef Politiker Enhetschefer Informella ledare Medarbetare osv
5 Uppmuntra lärande och utveckling Underlätta lärandeprocessen skapa en lärande organisation stärk utvecklings- och förbättringskulturen var en god förebild
6 Föregå med gott exempel Som ledare är man en modell för medarbetare Du måste vara den förändring du önskar se i världen Mahatma Gandhi
7 Vidmakthåll förändring En evidensbaserad praktik är inte en metod det är ett förhållningssätt
Stödet ligger på www.kunskapsguiden.se
Vilket annat stöd kan man få från Socialstyrelsen, utöver föreskrifter och handböcker? Vägledningar Metodguiden Delat beslutsfattande MOS - Med målet i sikte Bedömningsmetoder Nationella riktlinjer Missbruk och beroende Demens Depression och ångest Schizofreni psykosociala insatser Sjukdomsförebyggande metoder Enkätverktyg Beredskap för förändring EBP-termometern
Metodguiden
Kontakta oss! ulrika.bergstrom@socialstyrelsen.se Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se