Bilaga: Lokal modell för fördjupad samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Relevanta dokument
Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan - en sammanhållen process

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

Lokal modell Örkelljunga kommun

Bilaga 1 Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering

Överenskommelse DUA Jönköping

Lokal modell samverkan Ekerö kommun och Arbetsförmedlingen

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 1: Lokal modell för fördjupad samverkan kring unga, nyanlända (inklusive unga nyanlända) och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden

Lokal modell. Ängelholms kommun

Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering. Mellan Valdemarsviks kommun och Arbetsförmedlingen

Bilaga 2 Lokala jobbspår i Norrköping

Bilaga 3 Jobbspår i Östersunds kommun

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun.

Bilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Lokala jobbspår. Bilaga till lokal modell för fördjupad samverkan om nyanlända på Gotland

Lokal modell för fördjupad samverkan

Stockholms stad satsar på språk och arbete i samverkan med arbetsgivare. The Capital of Scandinavia

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

Bilaga 1 till överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Bilaga 2 DUA-nyanlända Styrning, organisering och uppföljning

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Nyanländas etablering

ÖK DUA+ Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Vi rustar människor för arbete/studier

Lokal modell Landskrona Stad och Arbetsförmedlingen

Praktik. Lättläst svenska

Regeringens satsningar på nyanländas etablering

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Vårdbiträdesutbildning Ny AUB from 2018

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

ARBETSFÖRMEDLINGEN Etableringsuppdraget Gävle Mohamed Chabchoub

Fem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf

Lokal modell för fördjupad samverkan för ungas och nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 2 Hur arbetet ska organiseras och bedrivas

Fördjupad samverkan om nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Utökad samverkan Västerås stad och Arbetsförmedlingen

andra åtgärder via AF NEJ Gemensamt ställningstagande: förberedande insatser (AMA) 50 % Antagen SALT yrkes eller språk spår

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Jobbspår- en arbetsmodell i samverkan

Sverige tillsammans. Arbete och utbildning väg till arbetsmarknaden

Svar på skrivelse gällande traineejobb

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Arvidsjaurs kommun. Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Arvidsjaurs kommun

Kartläggning av befintliga verksamheter

ÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING

Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Kartläggning av befintliga verksamheter

Uppföljning av Integrationsstrategi 2016

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse i Kumla kommun för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Regeringens arbete med nyanländas etablering stärkta spår till jobb

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)

Stöd för att anställa kompetensen

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Se till att du alltid har följande blanketter/mallar innan du träffar en person för vägledningssamtal/inskrivningssamtal eller motsvarande samtal: o

Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning.

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Yttrande över remiss av motion (2016:111) om ett jobbtorg för validering

Bilaga 2 - Beskrivning av befintliga verksamheter

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Svensk författningssamling

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Ny utbildningsorganisation för nyanlända unga vuxna

Revidering av den lokala överenskommelsen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten

Bilaga 2: Beskrivning av lokal modell avseende fördjupad samverkan för nyanländas etablering på arbetsmarknaden

ETABLERINGSUPPDRAGET. Arbetsförmedlingen Gävle

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Överenskommelse om fördjupad samverkan avseende långtidsarbetslösa och nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsläget och nyanländas etablering

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas.

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Lokala jobbspår och Sfi-Bas i Nacka

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

Bilaga 1: Beskrivning av befintliga verksamheter som är och kan bli berörda av fördjupad samverkan

Utbildning i Sverige, dag 2

Transkript:

Bilaga: Lokal modell för fördjupad samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet I och med att Arbetsförmedlingen har i uppdrag att öka den geografiska rörligheten har vi i analysen av kompetensförsörjningsbehovet tittat på rekryteringsbehovet i hela Hallands län, då det är ett rimligt dagpendlingsavstånd. Det lokala behovet i Halmstad stämmer i stort med det regionala. Utifrån aktuell branschstatistik över antalet utannonserade platser i respektive bransch i Halland under det senaste året (november 2016 oktober 2017) har de vanligaste yrkena i respektive bransch identifierats. Nästa steg har varit att matcha dessa yrken mot Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för våren 2017 för Hallands län och noterat om det är viss brist eller överskott på arbetskraft i dessa yrken. Inom följande fem branscher finns det störst behov av rekrytering på kort sikt; offentliga tjänster, transport, byggverksamhet, hotell och restaurang samt vård och omsorg. Yrken som är starkt efterfrågade är bland annat socialsekreterare, distributionsförare, anläggningsarbetare, träarbetare/snickare, kock, servitör/servitris, undersköterska samt sjuksköterska. Även inom andra branscher finns ett rekryteringsbehov där det råder en viss brist på bland annat lärare, svetsare, fordonsmontör samt lokalvårdare. Kommunen, som är den största lokala arbetsgivaren annonserar efter 500-600 platser varje år, främst inom skola, vård och omsorg. Det finns på kort och lång sikt ett större rekryteringsbehov av socialsekreterare, sjuksköterskor, undersköterskor, lärare, förskolelärare och barnskötare. Då det inom kommunen finns en påtaglig brist av undersköterskor samt barnskötare har arbetsmarknadsenheten tillsammans med hemvårdsförvaltningen samt barn- och ungdomsförvaltningen format särskilda arbetsmarknadsanställningar; serviceassistenter och aktivitetsvärdar. Dessa kompletterande tjänster skall underlätta för befintlig personal genom att utföra arbetsuppgifter som inte kräver utbildning eller formell kompetens. Målgruppens sammansättning och behov Målgrupp nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden Vid mättillfället, november 2017, finns i Halmstad 856 deltagare i etableringen samt 246 som lämnat etableringen men som är inskriva i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgaranti för ungdomar och som fortfarande räknas som nyanlända. Andelen kvinnor är 44 % i etableringen respektive 47 % i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar. 16 % av målgruppen är under 25 år och fördelningen är 31 % kvinnor och 69 % män. I åldersgruppen 25-50 år som utgör 71 % av målgruppen, är 49 % av de 787 nyanlända kvinnor och 51 % män. 22 % av de nyanlända har gymnasial utbildning och 37 % har eftergymnasial utbildning. 41 % vilket motsvara 449 deltagare har vid mättillfället högst förgymnasial utbildning, och kan komma att beröras av utbildningsplikten. 1

Utbildningsnivån skiljer sig inte åt mellan kvinnor och män, förutom i målgruppen som saknar formell grundläggande utbildning där andelen kvinnor är 67 %. En sökning har gjorts där specifika SSYK (för etableringsdeltagare) eller aggregerade tvåställig SSYK (för deltagare i jobb och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar) har sammanställts. Vanligast önskade yrken är butikssäljare, elevassistent, barnskötare, restaurangbiträde, vårdbiträde, frisör, lokalvård samt fordonsmekaniker. Det finns en mycket tydlig horisontal könsuppdelning där kvinnor söker arbete inom vård och omsorg och förskola/skolverksamhet och männen söker inom butiksförsäljning samt som fordonsmekaniker. Restaurangbiträde är dock ett yrke som båda kvinnor och män önskar arbeta som. Generellt sett så finns det en större bredd i vilka yrken män söker än vilka yrken kvinnor söker. Bygg kan läggas till som en större bransch som nyanlända söker arbete inom. Branschen karakteriseras av många yrken med få inskrivna per specifikt yrke, men sammanlagt så blir det en mer omfattande bransch. Målgrupp unga nyanlända i åldern 16-24 år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning I november 2017 finns 184 nyanlända ungdomar under 25 år inskrivna på Arbetsförmedlingen, 31 % kvinnor och 69 % män. Ungdomarna har främst önskat arbeta inom följande branscher; handel, hotell och restaurang, service samt vård och omsorg. 72 ungdomar har förgymnasial utbildning och fyra ungdomar saknar formell grundläggande utbildning. På språkintroduktionsprogrammet finns 372 elever (här räknas både asylsökande ungdomar och ungdomar med uppehållstillstånd) och cirka 50 ungdomar väntar på antagning. Fördelningen är 21 % kvinnor och 79 % män. Under 2017 sökte 43 elever till gymnasiet efter språkintroduktionen, fördelning 30 % kvinnor och 70 % män. Fem gick vidare till studier på vuxenutbildningen. Samlad analys utifrån kartläggningarna Det finns ett lokalt rekryteringsbehov inom flera branscher. Inför skapandet av funktionella lokala jobbspår sorteras branscherna offentliga tjänster liksom utbildning bort, då dessa kräver insatser på högskolenivå och därmed inte är lämpade för jobbspår. Även branschen transport prioriteras ned då det krävs svenskt körkort i minst två år för att ta körkort för lastbil, taxi eller buss. Kvar finns då branscherna byggverksamhet, restaurang, vård och omsorg samt barnomsorg. En stor del av målgruppen har önskemål att arbeta inom handel, restaurang, barnomsorg, byggverksamhet samt vård och omsorg. Butikssäljare och restaurangbiträde som är två av de mest önskade yrkena, har mindre goda jobbmöjligheter i Halmstad. Däremot finns det lokal efterfrågan av barnskötare, byggnadsarbetare samt vårdbiträde. Med utgångspunkt i arbetsmarknadens och nyanländas behov finns det potentiella möjligheter att utveckla lokala jobbspår inom vård och omsorg, barnomsorg och byggverksamhet, samt till lokalvårdare, servitör/servitris och fordonsmekaniker. 2

Initialt kommer jobbspår att utformas inom branscherna vård och omsorg, samt barnomsorg med Halmstads kommun som arbetsgivare. Utifrån de i kommunen redan skapade kompletterande tjänsterna, kan jobbspår som leder till arbete för individer som har högst förgymnasial utbildning skapas. Utifrån målgruppens och arbetsmarknadens behov är det ändamålsenligt att skapa flera jobbspår inom vård och omsorg. Två spår kommer att leda till arbete som Serviceassistent, ett är för kortutbildade där studiemålet är att uppnå slutförd SFI kurs D. För det andra Serviceassistent-spåret är studiemålet svenska som andra språk-grundläggande. Deltagarna i detta spår kommer ges möjlighet att studera 200p vård- och omsorgsarbete 1, samt 100p hälsopedagogik med stöd av en SFI-lärare under sin anställning. Det tredje spåret inom vård och omsorg leder till arbete som vårdbiträde. Det fjärde lokala jobbspåret är Aktivitetsvärd inom barnomsorgen. Arbetet har inte krav på utbildning, däremot kommer deltagaren att erbjudas att studera upptill anställningen som förberedelse inför fortsatta studier till barnskötare. I jobbspår för kortutbildade kommer särskilt beaktande tas till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden mot bakgrund av att två tredjedelar av målgruppen som saknar formell grundläggande utbildning är kvinnor. Fler jobbspår kommer att skapas utifrån det identifierade kompetensförsörjningsbehovet och vår intention är att under 2018 utöka antalet jobbspår, och minst två kommer vara riktade mot näringslivet. 3

Verksamheten i samverkan Arbets- och ansvarsfördelning Arbetsförmedlingen och Halmstads kommun har under flera år samverkat kring arbetsmarknadsinsatser för kommuninvånarna. I samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden kommer det finnas en styrgrupp och två arbetsgrupper. Styrgrupp Dua nyanlända består av Arbetsförmedlingens enhetschef för Södra Halland, och kommunen företräds av utbildning- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, arbetsmarknadsenhetens verksamhetschef, beställarenhetens enhetschef samt representant från Halmstads Näringslivs AB samt en representant från fackförbundet Kommunal. Styrgruppen ansvarar för samordning, uppföljning och utveckling av samverkan kring nyanländas etablering och det lokala kompetensförsörjningsbehovet. Styrgruppen träffas fem gånger per år. Arbetsmarknadsenheten är sammankallande. Arbetsgrupp Dua nyanlända består av sektionschef, arbetsförmedlare och företagsrådgivare från Arbetsförmedlingen samt enhetschef, arbetsmarknadshandläggare och samordnare från arbetsmarknadsenheten och samordnare från beställarenheten. Arbetsgruppen samverkar kring insatserna i modul 2 och modul 3, identifierar och utvecklar nya insatser utifrån målgruppens och arbetsmarknadens behov samt genomför och följer upp styrgruppens beslut. Arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen. Arbetsgruppen träffas en gång per månad. Arbetsmarknadsenheten är sammankallande. Arbetsgrupp Dua unga nyanlända består av sektionschef och arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen och kommunen representeras av rektor och etableringsvägledare från språkintroduktionsprogrammet, studie- och yrkesvägledare från beställarenheten samt handläggare från arbetsmarknadsenheten. Arbetsgruppen samverkar kring unga nyanlända som inte har fullföljd gymnasieutbildning, identifierar och utvecklar insatser utifrån målgruppens behov samt genomför och följer upp styrgruppens beslut. Arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen. Arbetsgruppen träffas fyra gånger per år. Arbetsmarknadsenheten är sammankallande. Ansvarig kontaktperson från Arbetsförmedlingen samt från kommunens arbetsmarknadsenhet finns för varje jobbspår. Arbetsförmedlingen ansvarar för programbeslut för jobbspårets deltagare samt att behov av stödåtgärder synliggörs till rätt instans så att deltagaren kan fullfölja sin planering. Arbetsmarknadsenheten samordnar jobbspårets olika insatser samt har kontakt med arbetsgivare och utbildningsanordnare/leverantörer. Kontaktpersonerna har gemensamt ansvar för uppföljningen med deltagarna samt kontinuerlig utvärdering av jobbspårets innehåll. Kontaktpersonerna träffas minst en gång per månad och har som ansvar att sätta ihop och upprätthålla en fungerande samverkan kring kontinuerlig utvärdering, uppföljning av deltagare samt rekrytering av nya deltagare. 4

Resurser och insatser från respektive part Arbetsförmedlingen bidrar med operativa personalresurser i form av arbetsförmedlare som håller samman individens process och tar beslut om arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Arbetsförmedlare har möjlighet att använda övriga resurser inom verksamheten som behövs utifrån individens behov, såsom arbetspsykolog, arbetsterapeut, socialkonsult, vägledare, starta eget-handläggare, etc. Kommunens arbetsmarknadsinsatser och integrationsarbete samordnas av arbetsmarknadsenheten, som är organiserad under utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med vuxenutbildningen, beställarenheten, gymnasieskolorna, ekonomiskt bistånd samt daglig verksamhet. I den fördjupade samverkan kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden har samarbete påbörjats eller intensiverats mellan utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen, hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen, kulturförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen, servicekontoret, räddningstjänsten samt Halmstads Näringsliv AB. Kommunens resurser i samverkansarbetet består av flera olika personalkategorier bland andra arbetsmarknadshandläggare, kurator, studie- och yrkesvägledare, lärare, specialpedagog, arbetsledare samt språkresurser. Kommunen erbjuder följande utbildningsinsatser: Vägledningscentrum med studie- och yrkesvägledare är öppet för drop-in alla vardagar SFI utbildning i svenska för invandrare organiseras av två utbildningsanordnare, kursstart är var femte vecka. Eleven kan studera på förmiddagar, eftermiddagar, på kvällstid eller flexibelt. Samhällsorientering anordnas av den kommunala vuxenutbildningen och omfattar 60 timmars undervisning, kursstart är var femte vecka. Grundläggande vuxenutbildning organiseras av två utbildningsanordnare och har åtta kursstarter per år. Eleven kan välja mellan närstudier eller flexibel undervisning. Gymnasial vuxenutbildning erbjuds genom tre utbildningsanordnare. Eleven studera på dagtid eller flexibelt hos två leverantörer med fyra kursstarter per år och på distans hos en leverantör som har åtta kursstarter per år. Yrkesvux/lärlingsvux organiseras av fyra utbildningsanordnare som erbjuder utbildning inom vård- och omsorg, yrkesförare, bygg och anläggning, VVS och fastighet, fordon och transport, el och energi, industriteknik, restaurang och livsmedel samt barn och fritid. Lärvux särskild utbildningsform för vuxna organiseras av den kommunala vuxenskolan som startar kurser två gånger per år. Anmälan sker via en studie- och yrkeslärare. Språkintroduktionsprogrammet för nyanlända ungdomar finns på kommunens tre gymnasieskolor. Eleven kommer först till Antagningsenheten där en individuell kartläggning med individuell- eller gruppvägledning sker. Sedan fortsätter eleven på Språkintroduktionsprogrammet på den gymnasieskola som erbjuder det nationella gymnasieprogram som eleven är intresserad av. Anmälan till Antagningsenheten sker fortlöpande. Gymnasieskolor med introduktionsprogram och nationella program finns både i kommunal och privat regi. 5

Kommunens arbetsmarknadsenhet samordnar platser för arbetsträning, arbetspraktik och arbetsmarknadsanställning inom kommunens förvaltningar och på arbetsmarknadsenhetens egen praktiska verksamhet samt erbjuder kortare kompetenshöjande utbildningar. Samarbete med andra aktörer Mötesplatser och information är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och kommunen för att underlätta och förkorta ledtiderna för nyanländas initiala etablering. Almi Företagspartner Halland erbjuder rådgivning som riktar sig till entreprenörer med utländsk bakgrund som vill driva företag i Sverige. Fackförbundet Kommunal deltar vid framtagandet av jobbspåren i kommunal verksamhet. Vår intention är att samverka med aktuell facklig organisation vid utformningen av alla jobbspår. Halmstad Högskola har projekt kring vägledning med Arbetsförmedlingen där de erbjuder individuella vägledningssamtal för personer med akademisk utbildning eller som planerar att studera vidare på universitet samt gruppvägledning för övriga. Katrinebergs folkhögskola erbjuder etableringskurs för deltagare i etableringen där individen läser svenska på heltid med mer aktiv pedagogik. Folkhögskolor kan också vid behov erbjuda utbildningar på gymnasial nivå för nyanlända. Region Halland har i samarbete med Arbetsförmedlingen utarbetat ett kommunikationsverktyg som kan användas i kommunikationen mellan primärvården och Arbetsförmedlingen kring misstänkt ohälsa. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att skapa nya plattformar för samarbete med olika aktörer. Samverkan kring arbetsgivarkontakter och kompetensförsörjningsbehovet I både styrgrupp och arbetsgrupp finns representanter med kunskap om arbetsmarknadens behov och målgruppens sammansättning. För att få aktuell kunskap om det lokala kompetensförsörjningsbehovet så att nya jobbspår kan utformas utifrån den faktiska bristen deltar en representant från Halmstads Näringsliv AB i styrgruppen och Arbetsförmedlingens företagsrådgivare i arbetsgruppen. Dessa representationer stärker kontakten med det lokala privata näringslivet. För att säkerställa att utbildningsinsatser kan anordnas som är flexibelt utformade och anpassade utifrån målgruppen och arbetsgivarens kompetensförsörjningsbehov medverkar chefen från beställarenheten i styrgruppen. Samverkan kring uppföljning och utvärdering Ansvarig arbetsförmedlare följer upp och utvärderar tillsammans med individen insatserna i etableringsplanen. I de lokala jobbspåren ansvarar kontaktpersonerna från Arbetsförmedlingen och kommunen gemensamt för uppföljningen av individens process och att innehållet formas utifrån deltagarens behov och förutsättningar. Täta uppföljningar tillsammans med individen gör arbetsprocessen levande och föränderlig och stegförflyttningarna tydliga samt gör det möjlig att tidigt ge individen adekvat stöd att klara genomföra insatserna som leder till snabbare etablering. 6

För uppföljning och utvärdering av upphandlade arbetsförmedlingstjänster, arbetsmarknadsutbildningar samt avtal med andra leverantörer ansvarar Arbetsförmedlingens leverantörsuppföljare. Styrgruppen har det yttersta ansvaret för uppföljningen och utvärdering av verksamheten med stöd från arbetsgrupperna. Samverkan för individens delaktighet Arbetsförmedlingen har som utgångspunkt att individen äger sin egen process och arbetsförmedlaren är ett stöd i detta. Detta ska genomsyra alla insatser genom hela etableringsprocessen. Individen har ett stort ansvar för att lösa sin egen situation där Arbetsförmedlingen tydliggör de ramar som finns och är ett stöd i att hitta den mest ändamålsenliga vägen framåt till lämpligt arbete eller studier. En nära samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och individen bidrar till en tydlig sammanhållen arbetsprocess av jobbförberedande insatser utifrån individens behov och önskemål. Uppföljning sker regelbundet med individen för att säkerställa dennes engagemang, hur den aktuella situationen ser ut och om det finns behov av att göra förändringar i dennes planering. Samverkan för jämställdhet Nyanlända kvinnor har genomgående en mycket längre väg till arbete än nyanlända män. I samverkan kommer kvinnor uppmuntras att tidigare ta steg närmare ett lämpligt arbete, där de initiala jobbspåren i stor utsträckning är i branscher som är kvinnodominerade. Med ett mål att andelen kvinnor respektive män i ett jobbspår inte får understiga 40 % kommer vi uppnå en större jämställdhet i hur våra insatser används. För att närma oss detta mål är modul 2 av stor vikt för att uppmuntra nyanlända kvinnor att vilja ta ett arbete och därmed också gå genom jobbspåren. Arbetsförmedlingen har särskilt uppdrag att fokusera på nyanlända kvinnor med kortare utbildning. Ett av jobbspåren till serviceassistent är särskilt skapad för denna grupp och innehåller ett fördjupat stöd för att säkerställa att deltagarna klarar av jobbspåret. Samverkan för hälsa Arbetsförmedlingen genomför under Modul 1 och Modul 2 hälsosamtal med de som är inskrivna. Vid behov använder man sig av de egna specialisterna och har även kontakt med vården för att utreda arbetsförmåga. Syftet med den klargörande processen är att ge individen det stöd som denna behöver för att kunna ta del av relevanta insatser. Det finns insatser i Modul 2 som individen kan ta del av, som har fokus på hur deltagaren kan bibehålla och förbättra den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Under 2018 kommer samverkan med andra aktörer utifrån ett hälsofrämjande perspektiv att initieras. 7

Beskrivning av arbetsprocessen Modul 1 Modul 1 innehåller de insatser som sker från det att individen har fått sitt uppehållstillstånd tills etableringsplanen är upprättad. Uppehållstillstånd Det finns i huvudsak fyra olika grupper av nyanlända som har olika processer från uppehållstillstånd till etableringsplan. EBO: Nyanlända som bor i eget boende, innan de får uppehållstillstånd. När Migrationsverket ska delge dem om sitt uppehållstillstånd kallas de till Servicekontoret där dessa kommer ingå i regeringsuppdraget Mötesplats och Information. På plats finns även arbetsförmedlare för att ha ett första samtal med individerna samt handläggare på servicekontoret som handlägger anmälan om flytt till Sverige, och annat relevant utifrån individens behov. Individen kommer sedan kallas på gruppinformation hos Arbetsförmedlingen. ABO->EBO: Nyanlända som bor på anläggningsboende, har fått uppehållstillstånd där och sedan på eget initiativ flyttar till eget boende i Halmstad. Dessa individer besöker Arbetsförmedlingen första dagen efter de flyttat och blivit folkbokförda på orten. De kommer skrivas in vid besöket och kallas på gruppinformation. Bosättningsanvisning: Nyanlända som bor på anläggningsboende, har fått uppehållstillstånd och sedan får bosättningsanvisning till Halmstad av Migrationsverket. Dessa individer besöker Arbetsförmedlingen första dagen efter de flyttat och blivit folkbokförda på orten. De kommer skrivas in vid besöket och kallas på gruppinformation. Anhöriginvandring: Anhöriga till nyanlända som ingår eller har ingått i etableringen, har fått uppehållstillstånd när de befunnit sig i utlandet och flyttar till Halmstad. Dessa individer besöker Arbetsförmedlingen första dagen efter de flyttat och blivit folkbokförda på orten. De kommer skrivas in vid besöket och kallas på gruppinformation. Individen anmäler sig själv till SFI på kommuns Antagningskansli, där en kartläggning, nivåbedömning och ansökan till SFI sker. Besöket sker antingen före eller efter första etableringssamtalet. Vid kartläggningen fastställs vilken studieväg och kurs den nyanlände skall påbörja och individen får träffa en studie- och yrkesvägledare för ett vägledningssamtal samma dag eller dagen efter. Ledtiden för processen från ansökan till start på SFI är högst en månad. Etableringssamtal Efter gruppinformation träffar Arbetsförmedlingen individen för kartläggning av utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, planering för arbete och studier, familjesituation och hälsa. Individen får information om att denne själv skall anmäla sig till SFI. Etableringsplan Arbetsförmedlingen upprättar etableringsplan innehållande SFI, samhällsorientering samt insatser som skall underlätta och påskynda individens etablering i arbetslivet. Om inte individen har träffat en studieoch yrkesvägledare vid anmälan till SFI, sker ett obligatoriskt vägledningssamtal med kommunens studieoch yrkesvägledare, ledtid max tre dagar. Arbetsförmedlingen anmäler individen till samhällsinformation. Efter vägledningssamtalet träffar individen Arbetsförmedlingen igen för komplettering av insatser i etableringsplanen. 8

Om Arbetsförmedlingen gör bedömningen att individen behöver genomgå eller komplettera med någon reguljär utbildning på grund eller gymnasial nivå kan arbetsförmedlare utifrån utbildningsplikten anvisa individen till att söka sådana utbildning. Detta kan vara både inom ramen för ett jobbspår, men även utanför som en del av modul 2. Tiden i Modul 1 beräknas ta tre månader. Modul 2 Modul 2 innehåller de olika jobbförberedande insatser som individen kan få ta del av via Arbetsförmedlingen och kommunen. Tiden i modul 2 är individuell och avslutas då individen, Arbetsförmedlingen och kommunen är överens om att individen är klar med de jobbförberedande insatserna och redo för nästa steg mot arbetsmarknaden. Deltagandet i Modul 2 skall planeras så att individen får en sammanhållen process med en obruten kedja av jobbförberedande insatser och det individuell stöd som behövs för att göra stegförflyttningar som leder till snabbare etablering på arbetsmarknaden Jobbförberedande insatser SFI utbildning i svenska för invandrare består av tre studievägar och fyra kurser. Eleven kan studera på förmiddagar, eftermiddagar, på kvällstid eller flexibelt, kursstart var femte vecka. Samhällsorientering omfattar 60 timmars undervisning. Anmälan görs av Arbetsförmedlingen och kursstart är var femte vecka. Utbildning för vuxna finns på grundläggande- och gymnasienivå, som gymnasial yrkesutbildning samt lärvux. Fördjupad kartläggning och vägledning är en koncentrerad utredningsinsats inom ramen för förberedande insatser. Den vänder sig till sökande som är oklar över egna förutsättningar och möjligheter och krav på arbetsmarknaden och som Arbetsförmedlingen bedömer ha särskilt behov av stöd. Insatsen kan pågå under längst 12 veckor och under tiden kan den sökande få aktivitetsstöd. Fördjupad kartläggning kan genomföras både genom upphandlade insatser som Introduktion till arbete och genom att använda Arbetsförmedlingens specialister som arbetsterapeut, arbetspsykolog och socialkonsulent. Vägledning erbjuds genom flera aktörer och med flera olika ansatser. Genom kommunal regi kan nyanlända få studie- och yrkesvägledning. Arbetsförmedlingen har vägledare anställda som erbjuder vägledning båda i grupp och i enskilda samtal, med fokus på de som saknar klar yrkesinriktning eller som behöver byta yrkesinriktning. Det finns även samarbete med Högskolan i Halmstad angående vägledning för de som har akademisk utbildning som behöver kompletteras, eller för de som har gymnasial utbildning och som vill studera vidare. Subventionerade anställningar finns i olika former för målgruppen. Instegsjobb och nystartsjobb kan bli aktuella för deltagare inom etableringen. Har deltagaren lämnat etableringen och anvisats Jobb- och utvecklingsgarantin kan även särskilt anställningsstöd bli aktuellt. Även extratjänster är en subventionerad anställning som är aktuell för målgruppen. Från maj 2018 införs introduktionsjobb som innebär att nuvarande olika former av särskilt anställningsstöd, förutom extratjänsterna, görs om till ett stöd. Introduktionsjobben ersätter därmed dagens särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd, de båda traineejobben och instegsjobb. 9

Syftet med de subventionerade anställningarna är att uppmuntra arbetsgivare att anställa arbetssökande från målgruppen och underlätta för arbetslösa att få anställning. Yrkesintroduktionsanställning ska underlätta för arbetssökande, som har formell utbildning men saknar yrkeserfarenhet, att komma in på arbetsmarknaden. Anställningen ger möjlighet att lära sig ett yrke och få hjälp av en handledare samtidigt som man har ett jobb med lön som motsvarar minst 75 procent av lönen i kollektivavtalet, beroende på hur stor del av arbetstiden som är handledning eller utbildning. Stöd vid start av näringsverksamhet kan beviljas företrädesvis arbetslösa, som inte bedöms kunna få ett arbete på kort sikt och som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. Stöd och matchning är en tjänst för arbetssökande som behöver intensivt och individuellt anpassat stöd i jobbsökande. Tjänsten upphandlas av kompletterande aktörer. I Stöd och matchning får den arbetssökande handfast hjälp av en leverantör på vägen till ett arbete. Stödet som den arbetssökande får är både verktyg i jobbsökande och hjälp att knyta kontakter med arbetsgivare. Stöd och matchning har olika nivåindelningar, spår, och kan anpassas utifrån varje deltagares behov. Arbetspraktik kan erbjudas när huvudsyftet är att stärka individens möjligheter att få ett arbete. I detta syfte kan praktik på en arbetsplats användas för att ge individen yrkesorientering, yrkespraktik, arbetslivserfarenhet eller för att behålla och stärka yrkeskompetensen. Yrkeskompetensbedömning vänder sig till arbetssökande som saknar eller har en begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv. Via yrkeskompetensbedömning kan den arbetssökande under max tre veckor visa upp sina kunskaper och få sin kompetens bedömd på en arbetsplats inom sitt yrkesområde. Arbetsträning innebär att arbetssökande under en tid får vara på en arbetsplats och delta i verksamheten. Deltagaren ska få möjlighet att i anpassad form och under handledning genomföra arbetsuppgifter utan krav på produktivitet. Arbetsträningen behöver inte enbart inriktas på träning av specifika arbetsuppgifter utan kan även handla om arbetssituationen som sådan. Såsom att förhålla sig till arbetskamrater och arbetsledning, samt att hantera olika krav och förväntningar som normalt finns på en arbetsplats. Syftet med arbetsträningen kan vara att deltagaren ska få möjlighet till en yrkespraktik t.ex. inom sitt yrke, yrkesorientering för att pröva på ett nytt yrke eller för att få yrkeslivserfarenhet i Sverige. Förstärkt arbetsträning är arbetsträning med hög grad av handledning som kan pågå under en längre tid. Insatsen förstärkt arbetsträning används om deltagaren har behov som inte kan tillgodoses via en vanlig arbetsträning eller om bedömning av deltagarens generella förmåga att arbeta behöver göras. Målet är att få en bild av den enskildes förutsättningar för arbete. Den bör vara anpassad så att det blir en mjukstart, men det är viktigt att det sedan finns utrymme till förändringar i innehållet för att tillvarata och utveckla framsteg som deltagaren gör. Anordnaren behöver därför ha beredskap för att kunna erbjuda arbetsuppgifter som innehåller fler utmaningar för deltagaren. Introduktion till arbete är en upphandlad tjänst som vänder sig till arbetssökande som behöver stöd i form av arbetsförberedande insatser eller aktiviteter. Introduktion till arbete vänder sig till den som har liten eller ingen arbetslivserfarenhet och som inte vet vilken bransch eller vilket yrke som skulle kunna passa, är osäker på hur stor arbetsförmågan är eller som har någon funktionsnedsättning eller ohälsa som kan påverka arbetet, nyligen har kommit till Sverige och har någon form av ohälsa. Folkhögskoleutbildning i etableringsuppdraget är en utbildning som genomförs i nära samverkan med Folkbildningsrådet. Syftet med utbildningen är att deltagare med kort utbildning (ej avslutad gymnasieutbildning) ska stärka sina möjligheter att få ett arbete. Utbildningen ska innehålla studier i svenska samt orienterande och arbetsförberedande aktiviteter. Folkhögskolan och den lokala 10

Arbetsförmedlingen har ett gemensamt ansvar att samverka kring inriktningen på de arbetsförberedande aktiviteterna i utbildningen. Studiebesök och kortare praktik kan vara inslag i utbildningen. Undervisningen baseras på folkhögskolornas arbetssätt och metoder. Arbetsmarknadsutbildning kallas de yrkesutbildningar Arbetsförmedlingen upphandlar av externa leverantörer för att utbilda arbetssökande inom bristyrken. Utbildningarna ska underlätta för arbetsgivare att hitta arbetskraft och öka de arbetssökandes möjligheter att få jobb. Arbetsmarknadsutbildningar ska vara korta och tydligt inriktade mot ett bristyrke. Korta vägen är en förberedande utbildning som syftar till att ta till vara den kompetens som invandrade akademiker har och förkorta deras väg till en varaktig sysselsättning inom ett yrkesområde som överensstämmer med deras utbildning och yrkeserfarenhet. Målgruppen för utbildningen är arbetslösa utlandsfödda akademiker med akademisk examen eller minst tre års akademiska studier från hemlandet. Utbildningen är i första hand riktad till nyanlända, där det inte förflutit mer än 3 år efter erhållet uppehållstillstånd. Nationella snabbspår är en kombination av insatser för att påskynda inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända med utbildning och yrkeserfarenhet som tillhör målgruppen för etableringsuppdraget. Alla snabbspår riktar sig till yrken där det råder stor eller mycket stor brist på arbetskraft. Validering används för att bekräfta individens tidigare anskaffade kunskaper och kompetenser och ge det ett formellt erkännande som är gångbart på arbetsmarknaden eller inför vidare studier/kompletterande insatser. Yrkessvenska kan anvisas när syftet är att den arbetssökande ska förbättra sina kunskaper i den yrkesspecifika svenska som behövs inför det yrke som denne tänkt att arbeta med. Yrkessvenska A som är en förberedande utbildning ska förbereda i den yrkesspecifika svenska som behövs inför nästa steg i planeringen. I Yrkessvenska B deltar den arbetssökande i arbetsmarknadsutbildning eller praktik/anställning parallellt med att denne får ett individuellt upplägg för undervisning i yrkessvenska. Grundläggande moduler är i första hand avsett för utrikesfödda arbetssökande med kortare skolgång än sex år eller ingen skolgång alls. Många i målgruppen saknar en yrkesinriktning och har därför behov av en yrkesorienterande insats. Några har en tidigare yrkeserfarenhet som de behöver omsätta till svenska förhållanden via praktik med språkstöd. Insatsen är också öppen för övriga arbetssökande där Arbetsförmedlingen efter en arbetsmarknadspolitisk bedömning anser att det är lämpligt. Arbeta och leva i väst är ett ESF-projekt där Medborgarskolan Region Väst är projektägare. Syftet är att utveckla och prova metoder som på ett flexibelt och individuellt anpassat sätt innehåller arbetsmarknadsrelaterade insatser, samhällsinformation, språkträning men också ha aktiviteter riktade mot individens hemförhållanden som boende, hälsa, barnomsorg och möjligheter till aktiv och meningsfull fritid. Spurt Integration Halland är ett ESF-projekt för nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samt för personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige men som ännu inte har fått någon kommunplacering. Syftet med projektet är att förstärka, förbättra och komplettera de insatser som nyanlända får ta del av inom ramen för etableringsuppdraget. Insatsen är 12 veckor. Kompetenshöjande gruppinsats erbjuds av arbetsmarknadsenheten fyra dagar per vecka enligt ett rullande schema under fem veckor. Individen kan, utan ledtid delta i pågående gruppaktiviteter om det skulle bli ett tidsglapp mellan två andra planerade insatser. Insatserna som erbjuds är bland annat motivera till studier, vägvisaren, digital kompetens, datakunskap, praktisk språkträning i svenska, hälsofrämjande 11

perspektiv, kommunikation och kroppsspråk, jämlikhet, arbetslivets villkor, arbetsplatskultur, yrken i kommunen, jobbsökaraktiviteter, individuella provintervjuer, studiebesök m.m. Gemensamt ställningstagande Då individen har genomfört de planerade jobbförberedande insatserna görs ett gemensamt ställningstagande av individen, Arbetsförmedlingen och kommun vilket nästa steg ska bli. Modul 3 Utifrån den nyanländes individuella väg till etablering på arbetsmarknaden kan det efter Modul 2 bli aktuellt med exempelvis reguljärt arbete eller studier, nationellt snabbspår eller lokalt jobbspår. Fyra lokala jobbspår har utvecklats i Halmstad. Samtliga jobbspår har kommunen som arbetsgivare och ett är för kortutbildade. Individerna som deltar i jobbspåren erbjuds vid behov stöd av språkresurser samt SFI-lärare ute på arbetsplatserna. För jobbspåren inom vård och omsorg finns en yrkeslärare anställd som skall validera deltagarnas kompetens inom vård och omsorg inför fortsatta studier inom branschen eller för deltagande i ett annat jobbspår med mer komplexa arbetsuppgifter. Rekrytering till respektive jobbspår sker i dialog mellan individen, arbetsgivaren samt jobbspårets kontaktpersoner. Utveckling av jobbspår under 2018 Fler jobbspår kommer att skapas utifrån det identifierade kompetensförsörjningsbehovet. Det finns redan en pågående dialog gällande jobbspår inom Teknik- och fritidsförvaltningen, Räddningstjänsten och Socialförvaltningen. Kartläggningen av kompetensförsörjningsbehovet och målgruppens önskemål visar att det finns ett behov av att undersöka förutsättningarna för att forma jobbspår inom restaurang samt bygg och vår intention är skapa två jobbspår inom dessa branscher vilka kommer vara riktade till det privata näringslivet. Vi kommer även att undersöka möjligheten att forma jobbspår för kortutbildade inom service, då flera i målgruppen har önskemål om arbete som lokalvårdare eller restaurangbiträde. 12

Beskrivning av Halmstads fyra lokala jobbspår Jobbspår Serviceassistent En serviceassistent arbetar som extra resurs på äldreboenden och är behjälplig vid promenader, måltider, som sällskap i gemensamhetsutrymmena eller med andra praktiska göromål. Under anställningstiden ska deltagaren parallellt med arbetet studera SFI tills kurs D är slutförd. Deltagaren kan sedan om denne önskar studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå parallellt med arbetet. Förkunskaper: jobbspåret vänder sig till kortutbildade. Deltagaren läser SFI studieväg 1 eller 2, lägst B- kurs och har intresse av att arbeta inom vård och omsorg. Planerat antal deltagare: 8 Planerad tidsåtgång till anställning: 13 veckor Svenska för invandrare 15 timmar per vecka tills kurs D är klar Introduktion Utbildning, 15 timmar Praktik 50 % under 12 veckor Yrkessvenska fyra timmar per vecka Insatserna förbereder anställning hos Halmstads kommun, hemvårdsförvaltning Kontaktpersoner: Ulrika Lövgren Volden, Halmstads kommun Lumni Fetiu, Arbetsförmedlingen Rekrytering till jobbspåret sker i dialog mellan individen, arbetsgivaren samt jobbspårets kontaktpersoner. Deltagaren fortsätter att studera SFI 15 timmar per vecka tills kurs D är slutförd. Deltagaren genomför först en introduktionsutbildning på 15 timmar som tillhandahålls av hemvårdsförvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Utbildningen sker i hemvårdsförvaltningens lokaler och innehåller ämnena värdegrund, förhållningssätt, bemötande, sekretess, samt arbetsplatskultur. Efter genomförd introduktionsutbildning får deltagaren praktik som serviceassistent på ett äldreboende på resterande arbetsutbud. Praktiken pågår i 12 veckor och deltagaren har yrkessvenska på arbetsplatsen fyra timmar per vecka. Uppföljning sker varannan vecka av jobbspårets kontaktpersoner. Om deltagaren och arbetsgivaren är överens efter praktikperiodens slut lämnar deltagaren jobbspåret och påbörjar Anställning med extratjänst som serviceassistent. Under anställningen har deltagaren handledning på arbetsplatsen av en undersköterska. Deltagaren fortsätter att läsa SFI 15 timmar per vecka tills kurs D är slutförd. Deltagaren kan sedan om denne önskar studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå parallellt med arbetet. Uppföljning under anställningen sker var tredje vecka av jobbspårets kontaktpersoner och deltagarens kompetens inom vård och omsorg valideras av en yrkeslärare. 13

Jobbspår Serviceassistent En serviceassistent arbetar som extra resurs på äldreboenden och är behjälplig vid promenader, måltider, som sällskap i gemensamhetsutrymmena eller med andra praktiska göromål. Under anställningstiden ska deltagaren parallellt med arbetet slutföra SFI kurs D och sedan fortsätta studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå parallellt med arbetet. Förkunskaper: deltagaren har intresse/ erfarenhet av att arbeta inom vård och omsorg, alternativt har en pågående anställning som serviceassistent Planerat antal deltagare: 12 Planerad tidsåtgång till anställning: 13 veckor Svenska för invandrare/ svenska som andra språk grund 15 timmar per vecka Introduktion Utbildning, 15 timmar Praktik 50 % under 12 veckor Yrkessvenska fyra timmar per vecka Insatserna förbereder anställning hos Halmstads kommun, hemvårdsförvaltning Kontaktpersoner: Ulrika Lövgren Volden, Halmstads kommun Lumni Fetiu, Arbetsförmedlingen Rekrytering till jobbspåret sker i dialog mellan individen, arbetsgivaren samt jobbspårets kontaktpersoner. Deltagaren fortsätter att studera SFI tills kurs D är slutförd och sedan svenska som andra språk grundläggande nivå 15 timmar per vecka. Deltagaren genomför först en introduktionsutbildning på 15 timmar som tillhandahålls av hemvårdsförvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Utbildningen sker i hemvårdsförvaltningens lokaler och innehåller ämnena värdegrund, förhållningssätt, bemötande, sekretess, samt arbetsplatskultur. Denna utbildningsinsats är inte aktuell om deltagaren redan har anställning som serviceassistent. Efter genomförd introduktionsutbildning får deltagaren praktik som serviceassistent på ett äldreboende på resterande arbetsutbud. Praktiken pågår i 12 veckor och deltagaren har yrkessvenska på arbetsplatsen fyra timmar per vecka. Uppföljning sker varannan vecka av jobbspårets kontaktpersoner. Om deltagaren och arbetsgivaren är överens efter praktikperiodens slut lämnar deltagaren jobbspåret och påbörjar Anställning med extratjänst som serviceassistent. Under anställningen har deltagaren handledning på arbetsplatsen av en undersköterska. Deltagaren fortsätter att läsa SFI 15 timmar per vecka tills kurs D är slutförd och fortsätter sedan studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Då svenska som andra språk är slutförd erbjuds deltagaren att studera Vård- och omsorgsarbete 1, 200p samt Hälsopedagogik, 100p med stöd av SFI-lärare. Uppföljning under anställningen sker var tredje vecka av jobbspårets kontaktpersoner och deltagarens kompetens inom vård och omsorg valideras av en yrkeslärare. 14

Jobbspår Vårdbiträde Förkunskaper: deltagaren har slutfört SFI kurs D, har intresse/ erfarenhet av att arbeta inom vård och omsorg alternativt har en pågående anställning som serviceassistent Planerat antal deltagare: 15 Planerad tidsåtgång till anställning: 92 veckor Svenska som andra språk grundläggande 15 timmar per vecka tills utbildningen är slutförd Introduktion Utbildning, 15 timmar Anställning som serviceassistent 50 %, 80 veckor Vård- och omsorgsarbete 1, 200p 50%, kommunala vuxenutbildningen Hälsopedagogik, 100p 50%, kommunala vuxenutbildningen Praktik vårdbiträde 50 % under 4 veckor Etik och människans livsvillkor, 100p 50%, kommunala vuxenutbildningen Medicin 1, 150p 50%, kommunala vuxenutbildningen Psykiatri 1, 100p 50%, kommunala vuxenutbildningen Psykologi 1, 50p 50%, kommunala vuxenutbildningen Specialpedagogik 1, 100p 50%, kommunala vuxenutbildningen Praktik som vårdbiträde 100%, 8 veckor Validering av deltagarens kompetens gör kontinuerligt av en yrkeslärare. Insatserna förbereder anställning hos Halmstads kommun, hemvårdsförvaltning Kontaktpersoner: Ulrika Lövgren Volden, Halmstads kommun Lumni Fetiu, Arbetsförmedlingen Rekrytering till jobbspåret sker i dialog mellan individen, arbetsgivaren samt jobbspårets kontaktpersoner. Deltagaren fortsätter att studera svenska som andra språk grundläggande nivå 15 timmar per vecka. Deltagaren genomför först en introduktionsutbildning på 15 timmar som tillhandahålls av hemvårdsförvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Utbildningen sker i hemvårdsförvaltningens lokaler och innehåller ämnena värdegrund, förhållningssätt, bemötande, sekretess, 15

samt arbetsplatskultur. Denna utbildningsinsats är inte aktuell om deltagaren redan har anställning som serviceassistent. Efter genomförd introduktionsutbildning får deltagaren praktik som vårdbiträde på ett äldreboende på resterande arbetsutbud. Praktiken pågår i 4 veckor. Uppföljning sker varje vecka av jobbspårets kontaktpersoner. Om deltagaren och arbetsgivaren är överens efter praktikperiodens slut påbörjar deltagaren anställning med extratjänst som serviceassistent på 50 %. Under anställningen har deltagaren handledning på arbetsplatsen av en undersköterska. Uppföljning på arbetsplatsen sker var tredje vecka av jobbspårets kontaktpersoner och deltagarens kompetens inom vård och omsorg valideras av en yrkeslärare. Deltagaren fortsätter att studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå på 50 % tills denna kurs är slutförd. Sedan påbörjar deltagaren utbildning till vårdbiträde 800p enligt Vård och omsorgscollage. Efter genomförd utbildning har deltagaren praktik som vårdbiträde på heltid under åtta veckor. Uppföljning sker varannan vecka av jobbspårets kontaktpersoner. Om deltagaren och arbetsgivaren är överens efter praktikperiodens slut lämnar deltagaren jobbspåret och påbörjar Anställning som vårdbiträde. Om anställningen är med introduktionsjobb erbjuds deltagaren att fortsätta studera klart grundskolekompetensen som krävs för gymnasial utbildning till undersköterska. Uppföljning under anställningen sker var tredje vecka av jobbspårets kontaktpersoner och deltagarens kompetens inom vård och omsorg valideras av en yrkeslärare. 16

Jobbspår Aktivitetsvärd En aktivitetsvärd arbetar som extra resurs på förskolor och är behjälplig utomhus och inomhus i den dagliga verksamheten med barnen. Under anställningstiden ska deltagaren parallellt med arbetet slutföra SFI kurs D samt studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå parallellt med arbetet. Förkunskaper: deltagaren har lägst slutfört SFI kurs C och har intresse av att arbeta inom barnomsorg Planerat antal deltagare: 15 Planerad tidsåtgång till anställning: 13 veckor Svenska för invandrare/ svenska som andra språk grund 15 timmar per vecka Introduktion Utbildning, 15 timmar Praktik 50 % under 12 veckor Yrkessvenska fyra timmar per vecka Insatserna förbereder anställning hos Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltning Kontaktpersoner: Kjell-Åke Johansson, Halmstads kommun Latife Bujupi, Arbetsförmedlingen Rekrytering till jobbspåret sker i dialog mellan individen, arbetsgivaren samt jobbspårets kontaktpersoner. Deltagaren fortsätter att studera SFI tills kurs D är slutförd och sedan svenska som andra språk grundläggande nivå, 15 timmar per vecka. Deltagaren genomför först en introduktionsutbildning på 15 timmar som tillhandahålls av barn- och ungdomsförvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Utbildningen sker i barn- och ungdomsförvaltningens lokaler och innehåller ämnena värdegrund, förhållningssätt, bemötande, sekretess, samt arbetsplatskultur. Efter genomförd introduktionsutbildning får deltagaren praktik som aktivitetsvärd på en förskola på resterande arbetsutbud. Praktiken pågår i 12 veckor och deltagaren har yrkessvenska på arbetsplatsen fyra timmar per vecka. Uppföljning sker varannan vecka av jobbspårets kontaktpersoner. Om deltagaren och arbetsgivaren är överens efter praktikperiodens slut lämnar deltagaren jobbspåret och påbörjar Anställning med extratjänst som aktivitetsvärd. Under anställningen har deltagaren handledning på arbetsplatsen av en barnskötare/ förskollärare. Deltagaren fortsätter att läsa SFI 15 timmar per vecka tills kurs D är slutförd och fortsätter sedan studera svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Uppföljning under anställningen sker var tredje vecka av jobbspårets kontaktpersoner. 17

Unga nyanlända mellan 16-24 år I Antagningen inför Språkintroduktionsprogrammet påbörjar etableringsvägledaren vägledning individuellt och i grupp. Eleven går sedan vidare till Språkintroduktionsprogrammet på den gymnasieskola som erbjuder det nationella gymnasieprogram som eleven är intresserad av. Studie- och yrkesvägledare fortsätter vägledningsarbetet och arbetar vidare med förståelse för samhället, skapa kontakter och öka elevernas självkännedom. Arbetsförmedlingen och gymnasieskolan har påbörjat ett samarbete för att vidga valprocessen och vägleda mot fortsatta studier och framtida arbete. Arbetsförmedlingen besöker introduktionsprogrammen och informerar om branscher där det kommer finnas ett rekryteringsbehov, samtalar om arbetsmarknadskunskap samt är behjälpliga vid ansökning till sommarjobb. Arbetsmarknadsenheten har ett nära samarbete med gymnasieskolan gällande det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar som inte påbörjat, inte har fullföljt eller som avbrutit sin gymnasieutbildning. Arbetsmarknadsenheten är projektägare till Moving on som är ett ESF-projekt för unga 15-24 år. Projektet drivs i samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen och har stort fokus på hälsa, samhällsintroduktion, kontakter med näringslivet samt att motivera till fortsatta studier. Elever på introduktionsprogrammen har möjlighet att utföra arbetsträning några timmar per vecka i arbetsmarknadsenhetens praktiska verksamhet för få ökad förståelse för arbetslivet, motverka ohälsa samt motivera till fortsatta studier. 18