En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser



Relevanta dokument
Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Områdesbeskrivning Norrköping

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

Helårsuppföljning BUP och VUP

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren

Socialstyrelsens patientregister för f

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Autonomibegreppets relevans vid tva ngsva rd av barn och ungdomar. Ingemar Engström Örebro universitet

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Underlag för psykiatrisk bedömning

Samverkan vid utskrivning Mina planer Samordnad individuell plan (SIP)

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Nyckeltal Rapport BUP

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Underlag från Samhällsmedicin till Psykiatriutredningen inom Landstinget Gävleborg

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Inledning

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION KRONOBERG

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Psykisk ohälsa under graviditet

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Gränsdragningsproblem

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Åter i arbete efter stress

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Statistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges.

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Områdesbeskrivning Linköping

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)

Unga vuxna med aktivitetsersättning

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN. Slutrapport

Transkript:

1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion Dessa jämförelser mellan olika vårdcentraler inom primärvården i Skåne visar att det inte finns några större skillnader mellan de olika delarna av Skåne när det gäller andelen patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Den största gruppen patienter med psykisk ohälsa är inom samtliga jämförda verksamheter patienter inom diagnosgruppen F32: depressiv episod, och därefter kommer F.43: anpassningsstörningar och reaktion på svår stress och F41 andra ångestsyndrom. I föreliggande material särskiljer sig Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt dels i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar. Det finns ingenting i analysen av data som skulle tyda på att patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni eller annan psykossjukdom skulle vara mera förekommande inom vissa delar av primärvården än i andra delar av primärvården i Skåne. Här görs en jämförelse mellan 27 vårdcentraler i Mellersta och Sydöstra Skånes sjukvårdsdistrikt samt 19 vårdcentraler i Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. Jämförelsen gäller problem som kan relateras till psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom. Dessa problem och tillstånd finns klassificerade i ICD-10 under kapitel F. En del psykiatriska tillstånd behöver specialistpsykiatrins resurser, men det handlar i mycket om svårighetsgraden i tillstånd om det skall behandlas inom psykiatrin eller inom primärvå r- den. I de gränssnitt som arbetats fram av bl a Sveriges allmänläkarförening och Psykiatriska föreningen har man definierat vilka problem som skall behandlas i primärvården och vilka som kräver psykiatrins specialistresurser. I primärvården behandlas t ex kriser, okomplicerade depressioner, sömnproblem och liknande. Psykossjukdomar bör behandlas i psykiatrin, så också svåra depressioner.

2 (av 10) Underlag I denna jämförelse har vi speciellt lyft fram F 32, som är depressiv episod. Vi har också sammanfört alla F-diagnoser. I jämförelsen har vi arbetat med de besök som har haft en diagnos. Psykisk sjukdom: Psykisk sjukdom är en beskrivning av psykisk ohälsa som på grund av symtom eller sjukdomstecken ytterst kan kännas igen av professionellt utbildade och som kan betecknas som ett syndrom, klassificerbart enligt ett diagnossystem för psykiska sjukdomar, t.ex. ICD 10. Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa är en upplevelse av och/eller brist på tillräckligt god egen funktion och förmåga att möta livets utmaningar och knuten till förstånd, känsloliv, minne osv. Psykisk ohälsa kan beskrivas av en individ som en upplevelse av sig själv t.ex. som en sjukdomskänsla. Beteckningen kan också beskriva en iakttagelse gjord av någon annan. Psykisk ohälsa kan men behöver inte vara hänförbara till begreppet psykisk sjukdom. Psykiskt funktionshinder: Psykiskt funktionshinder är en bestående, genom sjukdom eller skada förvärvad nedsättning av psykiska funktioner som kan vara förenad med upplevd psykisk ohälsa. Psykisk hälsa: I perspektivet att närsjukvården i stor utsträckning ska arbeta förebyggande anser vi att det också är viktigt att försöka definiera psykisk hälsa och refererar här till Psykisk hälsa nr 1, 2003. Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar: Att kunna utveckla och hävda sin egen integritet Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser. (Vuxenpsykiatrin i Skånsk livskraft vård och hälsa, projektrapport juni 2003)

3 (av 10) I. Diagram 1. 14 vårdcentraler i Mellersta Sjukvårdsdistriktet. % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos Diagram 1 visar andelen F-diagnoser ( F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 4-7 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-3 %. Diagram 2. 8 vårdcentraler i Mellersta Sjukvårdsdistriktet. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 201 202 203 204 205 206 207 208 % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos

4 (av 10) Diagram 2 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 4-8 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-4 %. Diagram 3. 5 Vårdcentraler i Sydöstra Sjukvårdsdistrikt 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 301 302 303 304 305 % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos Diagram 3 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 3-6 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-2 %. Diagram 4. 19 vårdcentraler i Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% NSS19 NSS18 NSS17 NSS16 NSS15 NSS14 NSS13 NSS12 NSS11 NSS10 NSS9 NSS8 NSS7 NSS6 NSS5 NSS4 NSS3 NSS2 NSS1 % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos

5 (av 10) Diagram 4 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 3-12 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-4 %. I diagram 4 är det stora skillnader mellan de 19 vårdcentralerna. NSS5 och NSS16 har nästan 12 % av samtliga diagnossatta besök med en diagnos inom F-klassifikationen. Även NSS3 och NSS4 ligger högre än genomsnittet inom såväl NSS som i jämförelse med de andra vårdcentralerna i vårt jämförelsematerial. En analys av andelen diagnoser inom respektive Vårdcentral visar att 19% av F-diagnoserna vid NSS16 är F17: tobaksberoende, dvs nästan 1/5 av samtliga F-diagnoser och vid NSS5 är 18 % F439 (stress-, kris- eller sorgereaktioner) och på NSS4 svarar samma diagnos (F439) för 20% av samtliga F-diagnoser. På NSS3 utgör 23 % av F-diagnoserna F439 (stress-, kris- eller sorgereaktioner). Jmf diagnosgrupper Diagram 5. 7 diagnosgrupper. Andel av samtliga F-diagnoser. 7 diagnosgrupper. Andel samtliga F-diagnoser 45,0% 40,0% 35,0% Andel 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% "Lund" LLO Y /SÖSk NSS 0,0% F01 F03 F17 F32 F41 F43 F51 Diagnoskategori Förklaringar: Diagnos F01 F03 F17 F32 F41 F43 F51 Diagnoskategoritext Vaskulär demens Ospecificerad demens Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak Depressiv episod Andra ångestsyndrom Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Icke organiska sömnstörningar

6 (av 10) I diagram 5 redovisas de 7 diagnosgrupper som har en större andel än 1 % av samtliga F- diagnoser inom Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt skiljer sig speciellt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar Dataanalys En analys av data visar när det gäller andelen F-diagnoser av det totala antalet diagnossatta besök finns en stor skevhet. Det finns en stor variation i en del av materialet. Jämförelser mellan medianvärden är därför motiverat. Och denna jämförelse visar grupperat i fyra grupper (Lund, Lund-Landskrona-Orup, Nordöstra Skåne, Sydöstra Skåne) att medianvärdet för områdena ligger på 5 %, dock ligger sydöstra på 4%, av andel F-diagnoser av samtliga diagnossatta besök. När det gäller andelen F32-diagnoser är skevheten ej lika markant, och här ligger medelvärdet för samtliga jämförda grupper på 2 %. Konklusion Dessa jämförelser mellan olika vårdcentraler inom primärvården i Skåne visar att det inte finns några större skillnader mellan de olika delarna av Skåne när det gäller andelen patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Den största gruppen patienter med psykisk ohälsa är inom samtliga jämförda verksamheter patienter inom diagnosgruppen F32: Depressiv episod, och därefter kommer F.43: Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress och F41 Andra ångestsyndrom. I föreliggande material särskiljer sig Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt dels i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar. Det finns ingenting i analysen av data som skulle tyda på att patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni eller annan psykossjukdom skulle vara mera förekommande inom vissa delar av primärvården än i andra delar av primärvården i Skåne..

7 (av 10) Bilaga 1: Fördelning av F-diagnoser Diagnos PV "Lund" LLO Y/SÖS NSS F01 0,50% 0,40% 0,40% 1,80% F03 3,90% 3,50% 4,80% 5,30% F09 0,10% 0,10% 0,00% 0,00% F10 4,90% 5,30% 3,10% 2,70% F17 0,30% 0,20% 0,40% 1,90% F19 0,70% 2,10% 0,90% 0,80% F20 0,30% 0,30% 0,40% 0,40% F21 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F22 0,30% 0,20% 0,10% 0,10% F29 0,30% 0,50% 0,20% 0,30% F30 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F31 0,20% 0,20% 0,10% 0,20% F32 40,70%36,10%41,80%38,20% F33 0,10% 0,20% 0,70% 0,10% F39 0,80% 1,20% 0,50% 0,30% F40 0,30% 0,20% 0,20% 0,30% F41 13,00%14,70%13,90%14,60% F42 0,20% 0,20% 0,00% 0,20% F43 23,70%25,70%24,50%19,20% F44 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F45 0,50% 1,10% 1,20% 0,60% F48 0,30% 0,70% 0,50% 1,10% F50 0,30% 0,30% 0,20% 0,20% F51 6,50% 4,80% 4,40% 9,40% F52 0,00% 0,10% 0,20% 0,20% F53 0,10% 0,00% 0,00% 0,00% F55 0,10% 0,10% 0,10% 0,00% F59 0,00% 0,00% 0,10% 0,00% F69 0,10% 0,30% 0,10% 0,20% F79 0,30% 1,00% 0,40% 0,80% F89 0,10% 0,20% 0,10% 0,20% F90 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F95 0,20% 0,10% 0,30% 0,10% F98 0,50% 0,20% 0,10% 0,10% F99 0,70% 0,30% 0,40% 0,60%

8 (av 10) Förklaring: text av diagnoser Diagn3pos Diagnoskategoritext F01 F03 F09 F10 F17 F19 F20 F21 F22 F29 F30 F31 F32 F33 F39 F40 F41 F42 F43 F44 F45 F48 F50 F51 F52 F53 F55 F59 F69 F79 F89 F90 F95 F98 F99 Vaskulär demens Ospecificerad demens Ospecificerad organisk eller symtomatisk psykisk störning Psykiska störningar och bet eendestörningar orsakade av alkohol Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser Schizofreni Schizotyp störning Kroniska vanföreställningssyndrom Ospecificerad icke organisk psykos Manisk episod Bipolär sjukdom Depressiv episod Recidiverande depressioner Ospecificerat förstämningssyndrom Fobiska syndrom Andra ångestsyndrom Tvångssyndrom Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Dissociativa syndrom Somatoforma syndrom Andra neurotiska syndrom Ätstörningar Icke organiska sömnstörningar Sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom Psykiska störningar och beteendestörningar sammanhängande med barnsängstiden, vilka ej klassificeras annorstädes Missbruk av substanser som ej är beroendeframkallande Ospecificerade beteendesyndrom förenade med fysiologiskastörningar och fysiska faktorer Ospecificerad störning av personlighet och beteende hos vuxna Ospecificerad psykisk utvecklingsstörning Ospecificerad störning av psykisk utveckling Hyperaktivitetsstörningar Tics Andra beteendestörningar och emotionella störningar med debutvanligen under barndom och ungdomstid Psykisk störning ej specificerad på annat sätt

9 (av 10) Bilaga 2: Dataanlys Dataanalys F-diagnoser av totalt antal diagnossatta besök F-DIAGNOSER TOTALT (%) LUND NORDOST Medelvärde 0,05 Medelvärde 0,07 Standardfel 0,00 Standardfel 0,01 Medianvärde 0,05 Medianvärde 0,05 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,02 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,35 Toppighet 0,17 Snedhet 0,25 Snedhet 1,04 Variationsvidd 0,04 Variationsvidd 0,08 Minimum 0,03 Minimum 0,03 Maximum 0,07 Maximum 0,12 Summa 0,70 Summa 1,25 Antal 14 Antal 19 "MELLERSTA" LUND/LKRA/ORUP YSTAD Medelvärde 0,05 Medelvärde 0,04 Standardfel 0,00 Standardfel 0,005 Medianvärde 0,05 Medianvärde 0,04 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,01 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,52 Toppighet 0,68 Snedhet 0,37 Snedhet 1,27 Variationsvidd 0,05 Variationsvidd 0,02 Minimum 0,03 Minimum 0,03 Maximum 0,08 Maximum 0,06 Summa 1,14 Summa 0,2 Antal 22 Antal 5 46

10 (av 10) Dataanalys F32-diagnoser LUND F32 % NORDOST Medelvärde 0,02 Medelvärde 0,02 Standardfel 0,00 Standardfel 0,00 Medianvärde 0,02 Medianvärde 0,03 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,01 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -1,03 Toppighet -0,41 Snedhet 0,43 Snedhet -0,32 Variationsvidd 0,02 Variationsvidd 0,03 Minimum 0,01 Minimum 0,01 Maximum 0,03 Maximum 0,04 Summa 0,29 Summa 0,47 Antal 14 Antal 19 "MELLERSTA" LUND/LKRA/ORUP YSTAD Medelvärde 0,02 Medelvärde 0,02 Standardfel 0,00 Standardfel 0,00 Medianvärde 0,02 Medianvärde 0,02 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,00 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,74 Toppighet 1,70 Snedhet 0,51 Snedhet -0,59 Variationsvidd 0,03 Variationsvidd 0,01 Minimum 0,01 Minimum 0,01 Maximum 0,04 Maximum 0,02 Summa 0,45 Summa 0,09 Antal 22 Antal 5