Verksamhetsplan 2017 för Högalidsskolan

Högalidsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (19) Handläggare Telefon: Till Högalidsskolan Verksamhetsplan 2017 för Högalidsskolan Förslag till beslut Högalidsskolan

Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...14 2.1 Energianvändningen är hållbar...14 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...15 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...15 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...16 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 av ekonomi... 18...18 Budget 2017...18 Övriga frågor... 19 Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsplan för EHT 2017 Högalidsskolan - slutversion Bilaga 2: 2017 Internbudget Ansv4

Sid 3 (19) Inledning Grundfakta och presentation av Högalidsskolan Högalidsskolan är en kommunal grundskola belägen vid Hornstull på västra Södermalm. I skolan har c:a 930 elever i årskurserna F-9 sin arbetsplats. Till skolenheten hör två CSIgrupper, CSI Högalid 1-6 och CSI Högalid 6-9. CSI 1-6 är lokaliserat i ett närliggande bostadshus, CSI 6-9 har sina lokaler i skolans huvudbyggnad. I december 2016 startades en förberedelseklass för c:a 14 elever i högstadieålder (åk 7-9). Skolan har under perioden mars 2013 till december 2015 genomgått en totalrenovering. Personalen på hela enheten består av totalt c:a 130 personer. Personalen har hög grad av formell behörighet, lärarkollegiet undervisar med några undantag endast i ämnen de har stipulerade i sina lärarlegitimationer. Det socioekonomiska tillägget för våra elever är 3340 kr per elev. Skolledning består av rektor, tre biträdande rektorer och administrativ chef. Lunchmatsalen har en kökschef. I skolenheten finns fyra fritidshemsavdelningar som är verksamhetsintegrerade med förskoleklass och lågstadiet. För mellanstadieeleverna finns fritidsklubben MSV som drivs av en föräldraförening och för högstadiet en rastverksamhet. Organisatoriskt är skolan indelad i tre stadier: fritidshemspersonal tillsammans med lärarna åk F-3, åk 4-6 samt åk 7-9. Därutöver samverkar lärarpersonalen i ämneskonferenser. Specteamet och EHT bildar egna lag. Skolans två CSI-grupper utgör två arbetslag. För varje stadium och grupp finns en arbetslagsledare. Skolans budget är i balans för kalenderåret 2016. Framtiden för Högalidsskolan ser ljus ut, det är ett högt söktryck till samtliga årskurser även om trycket till de lägre årskurserna är störst. Vision Högalid Högalidsskolan är en skola för alla alla elever är allas elever samarbete kring eleverna är en självklarhet skoltiden används effektivt allt arbete är målstyrt samverkan med närsamhället är naturligt och omfattande processer som pågår är beslutade utifrån välgrundade behov hög verksamhetskompetens kännetecknar personalen beslut tas så lång ut i verksamheten som möjligt, mod och självförtroende genomsyrar kollegiet Högalidsskolan ska inte endast vara det självklara valet för elever i vårt område, elever från hela Stockholm söker sig hit Högalidsskolans värdegrund genomsyras av att eleverna är i centrum - allt vi gör på Högalidsskolan är för att eleverna ska lyckas i sitt skolarbete i en miljö där studiero, trivsel

Sid 4 (19) och respekt för samtliga råder. Innehållet i LGR 11 är centralt i allt och ska genomsyra skolans arbete i samtliga verksamheter. Process för resultatuppföljning Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är uppföljning av läsårets mål i VP, arbetslagen/ämneslagens mål, elevresultat, brukarenkät och trivselenkät och andra aktiviteter. Detta sker i resultatdialoger med samtliga arbetslag/ämneslag vid läsårets slut. Hela ledningsgruppen deltar vid samtliga resultatdialoger, dokumentation förs. Med utgångspunkt i resultatdialogerna sätter arbetslagen/ämneslagen upp nya mål för kommande läsår. Elevernas och personalens fyskiska och psykosociala arbetsmiljö utvärderas genom det så kallade "SAMA-hjulet". Eleverna är delaktiga genom elevråden, elevrådets styrelse och elevskyddsombuden. Högalidsskolans system för föräldrasamverkan (Föräldraforum Högalid) utgör vårdnadshavarnas "input" till skolledningen. Dessa processer är grund till ledningsgruppens utvärdering i tertialrapport 2, samt resultatdialog med grundskolechef. Skolledningen har skapat denna verksamhetsplan utifrån resultat och analys utförda i arbetet med resultatuppföljning T2 och resultatdialog. Planering- och skrivprocessen är gjord som ett grupparbete i ledningsgruppen. Prioriterade åtgärder för utveckling Motverka könsskillnader i måluppfyllelse. Fortsätta det av skolans förstelärare ledda utvecklingsarbete med studiero, trygghet, elevinflytande och elevförståelse för kunskapsmålen. Inköp av digitala verktyg, utveckling av den digitala kompetensnivån på skolan genom kollegialt lärande. Vidareutveckla kartläggning, stöd och uppföljning av elever som riskerar att inte nå betygsnivån E. Utveckla rutiner för att tidigare upptäcka både giltig och ogiltig frånvaro för att kunna sätt in insatser i ett tidigt skede. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 83 % 83% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 98 93% År

Sid 5 (19) Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 93 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 55 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 98 % År 99 % År 99 % År 97 % År 95 % År 98 % År 95 % År 95 % År 80 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År Meritvärde i årskurs 9 253 Poäng År Digitalisering Ökad tillgång till digitala verktyg och tjänster på Högalidsskolan.

Sid 6 (19) Inventering av skolans digital utrustning. Kompletterande Inköp av digital utrustning. Implementering av GSIT 2.0 och nya skolplattformen. av den digitala kompetensnivån på skolan genom kollegialt lärande och externa aktörer. IKT-personal Skolans digitala utvecklingsgrupp (DUG) Pedagogers kompetens Stadens digitala stödresurser Resultatdialog med arbetslag/ämneslag. ar i DUG. ar i skolledningen. Resultaten som kommer fram vid uppföljningar analyseras i DUG och skolledningen. Effektivare användning av skolans pedagogiska stödfunktioner Fler elever når kunskapskraven för betyget E eller högre. Hela skolan arbetar utifrån EHT- planen med särskilt fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. EHT-personalen och speciallärarteamet (Spec-T) ska arbeta mer aktivt med arbetslagen. Effektivare använda de stödresurser som finns i skolan och ta vara på arbetslagens kompetenser. Skolans socioekonomiska tilldelning (c:a 2.7 milj kr) finansierar mottagande av nyanlända elever i åk F - 6, SVA-undervisning och resurspersoner som jobbar i klass. En av de biträdande rektorerna har ett särskilt ansvar för EHT, specialundervisningen, förberedelseklassen/sva och CSI-grupperna.

Sid 7 (19) Skolledningen ingår i EHT och Spec-T och och följer därmed upp verksamheten. Vid resultatdialogen med arbetslagen. Vid aggregerad analys av elevernas måluppfyllelse av skolledningen och EHT/Spec-T. Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och vidare i EHT, Spec-T och skolledning. EHT och Spec-T utgår från analysen vid framtagandet av nästa års EHT-plan. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av och målformulering inför kommande läsår. Fritidshemmens verksamhet ska ha en tydligare koppling till styrdokumenten. Det ska bli tydligare för barn och vårdnadshavare hur fritidshemmen konkret arbetar med målen i LGR11. Fritidshemmen arbetar systematiskt efter konkreta mål i LGR11 som formuleras och i femveckorsperioder och därefter utvärderas. Pedagogernas kompetens Kompetensutveckling Elevkonsekvensanalyser Löpande uppföljning Brukarenkäten RUFS Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och skolledning. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av och målformulering inför kommande läsår.

Sid 8 (19) Uppmärksamma och åtgärda eventuella skillnader i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar. Ingen skillnad i måluppfyllelse som kan kopplas till könstillhörighet. av resultat och betygsanalys ämnes- och arbetslag. Pedagogernas kompetens EHT Spec-T Resultat av nationella prov och betyg i arbets- och ämneslag samt i aggregerad form i skolledningen. Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och vidare i EHT, Spec-T och skolledning. EHT och Spec-T utgår från analysen vid framtagandet av nästa års EHT-plan. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av och målformulering inför kommande läsår. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

Sid 9 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År Total frånvaro i grundskolan 8,1 % År Minskad total elevfrånvaro Både den ogiltiga och den anmälda elevfrånvaron ska minska Upprättande och genomförande av en handlingsplan mot elevfrånvaro. Mentorernas kompetens EHT personalens kompetens Löpande uppföljning av frånvaron på mentorsnivå. Löpande uppföljning av frånvaron i EHT. Genomgång av statistik genomförs av skolledningen vid utvärderingen av läsåret. Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och vidare i EHT. EHT utgår från analysen vid framtagandet av nästa års EHT-plan. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av nästa års arbete mot elevfrånvaro. Vi åtar oss att arbeta för att eleverna har en god arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial. 100 % nöjda elever i brukarundersökningen när det gäller "Jag känner mig trygg i skolan" samt 70 % när det gäller "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna".

Sid 10 (19) Genom fysiska skyddsronder (där även elevskyddsombuden deltar), trygghetsenkät och brukarundersökning kartlägga vad skolan behöver utveckla i sitt trygghetsarbete. Tillämpa SAMA-hjulet. På skolan finns ett särskilt elevråd åk 6-9 (miljörådet) med fokus på arbetsmiljö, här ingår skolans elevskyddsombud. Elevskyddsombuden deltar i SVGs ordinarie möten. Implementera likabehandlingsplanen (uppdrag inom EHT-planen). Förstelärarnas projekt kring studiero och trygghet i skolan. Etablera Högalidslektionen. Arbeta vidare med att implementera CPS-modellen. Fortsätta arbetet med trivselledarverkasamheten. Rikta den positiva kraft som finns i elevgruppen genom närvarade och engagerade pedagoger och annan personal på skolan. Tydligt uttala förväntningar på elever och på personal vad som krävs för att uppnå en god arbetsplats. Skolledning tillsammans med samverkansgruppen utvärderar i slutet av läsårets insatser. Detta genom enkät och intervjuer tillsammans med samtal i elevråd och miljöråd. Samverkansgruppen följer upp med skolans elevskyddsombud regelbundet. Skolledningen sammanträder med förstelärarna flera ggr per termin. Arbetslagen följer upp genom det systematiska kvalitetsarbetet. Likabehandlingsplanen följs upp inom ramen för EHT. Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och vidare i EHT och skolledning. EHT utgår från analysen vid framtagandet av nästa års EHT-plan och likabehandlingsplan. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av trygghetsarbetet inför kommande läsår.

Sid 11 (19) Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Eleverna ska i högre grad veta vad de ska kunna i de olika ämnena i årskurs 1-9 Tydlig ökning av resultatet gällande elevernas förståelse för vad de ska kunna i de olika ämnena jämfört med resultatet för 2016. Skolans förstelärargrupp driver utveckling i ämneslag/arbetslag med mål att ge eleverna fördjupad förståelse om vad de ska lära sig. Pedagogernas kompetens Förstelärargruppen Brukarenkäten Ökad måluppfyllelse

Sid 12 (19) Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och skolledning. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av och målformulering inför kommande läsår Vi åtar oss att eleverna ges ett reellt inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Att eleverna har inflytande över sitt lärande i förhållande till sin ålder. Undervisande lärare ger eleverna inflytande i planering av arbetsområden genom t.ex. samtal i förhållande till vilka möjligheter som finns i respektive arbetsområde. Elevledda utvecklingssamtal. Aktivt mentorsarbete. Utveckla formativa bedömning för att ge eleverna bättre förståelse för sin kunskapsutveckling och därigenom mer inflytande över sitt lärande. Lärarnas kompetens. Förstelärarnas kompetens. Ta tillvara mentorskapets möjligheter samt mentorstiden Resultatet i brukarundersökningen följs upp i arbetslagen och ämneslag samt i aggregerad form i skolledningen. Ökad måluppfyllelse. Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen och ämneslagen samt i skolledning.

Sid 13 (19) Arbetslagen och ämneslagen utgår från analysen vid planering av och målformulering inför kommande läsår. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Ge eleverna upplevelser av kultur. Skolans elever kommer under sin skoltid på Högalidsskolan möta kulturupplevelser, bl.a. genom Skapande skola. Arbetsgruppen för Skapande skola söker och beslutar om lämplig kulturaktivitet. Därefter planerar denna grupp genomförande och uppföljning. Skapande skola. Inom ramen för ordinarie undervisning. Genom den sammanställda redovisningen från arbetsgruppen för Skapande skola. Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetsgruppen för Skapande skola samt i skolledning.

Sid 14 (19) Arbetsgruppen utgår från analysen vid planering av kulturverksamhet inför kommande läsår. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 41 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Minskat svinn av livsmedel Ett livsmedelsvinn på mindre än 25 gram per konsumerad portion och dag. Den totala mängden livsmedelssvinn ska minska med 5 %. Högalidsskolan deltar i Stockholms stads "Svinnprojekt". Dessa faktorer uppmärksammas Talrikssvinn- Kökspersonal och pedagoger arbetar förebyggande och åtgärdande med eleverna. Kökssvinn - Kökspersonal arbetar kontinuerligt med frågan. Tillagningssvinn - Kökspersonalen anpassar mängd och inköp. Kökspersonalens kompetens Pedagogernas kompetens Daglig vägning av kastade livsmedel.

Sid 15 (19) Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i skolledning (kökschefen). Skolledningen (kökschefen) utgår från analysen vid planering och inköp. Arbetslagen utgår från analysen vid planering och målformulering inför kommande läsår. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Ekonomiskt resultat i balans Balanserat bokslut 2017. Analys av bokslutet för 2016 ligger till grund för arbetet med budget 2017. Lagd budget skall överensstämma med verkliga flöden. Månatlig uppföljning av utfall och prognoser görs av administrativ chef och rektor i samarbete med skolans ledningsgrupp. Arbetet med skolans ekonomi ska vara proaktivt och i liten utsträckning reaktivt - överraskningar i resultat ska inte förekomma. Kostnader och intäkter stäms av och uppdateras regelbundet, vilket gör att skolan alltid har en uppdaterad prognos. Lagd budget för verksamheten är balanserad, dvs. de intäkter skolan beräknas ha ska räcka för att driva verksamheten under 2017. Neddragningar eller andra åtgärder är inte nödvändiga för att uppnå ett balanserat bokslut för 2017. Den socioekonomiska tilldelningen används för att finansiera mottagande av nyanlända elever i åk F-6, SVA-undervisning och resurspersoner.

Sid 16 (19) Månadsprognos följs upp och analyseras av intendent och rektor i samarbete med övrig skolledning. Vid behov vidtas åtgärder. De ekonomiska prognoser som framkommer vid de månatliga uppföljningarna analyseras av skolledning. Skolledningen utgår från de aggregerade slutsatserna vid framtagandet av nästa års VP. Med stöd i de månatliga uppföljningarna ska den ekonomiska medvetenheten bland skolans medarbetare öka genom bättre information och insikt i skolans ekonomi. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 83 83 År Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Förbättrat medskapandeindex Att en generell förbättring visas i medarbetarenkäten. Att samtliga parter i SVG är nöjda med samverkansarbetet samt arbetsmiljöarbetet lokalt.

Sid 17 (19) Följa beslutade rutiner och de i samverkan beslutade utvecklingsområdena. Samverkansarbetet SAMA-hjulet Resurseffektiv tjänstefördelning och schemaläggning. Effektivt konferenssystem Medarbetarenkäten. i SVG. Resultaten som kommer fram i medarbetarenkäten analyseras i SVG, APT och skolledning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Skolans verksamhet ska ha ett mångfaldsperspektiv. Alla människors lika värde är en självklarhet för personal och elever.

Sid 18 (19) Tillämpa värdegrunden i LGR11. Aktivt arbete med normfrågor i arbetslagen med utgångspunkt i skolans likabehandlingsplan. Återkommande arbete kring FNs barnkonvention (runt FN-dagen). Pedagogerna kompetens EHT SVG Trygghetsenkät Brukarundersökning Medarbetarenkät Elevskyddsombuden SVG Resultaten som kommer fram vid uppföljningen analyseras i arbetslagen, EHT, SVG och skolledning. Arbetslagen utgår från analysen vid planering av och målformulering inför kommande läsår av ekonomi Budget 2017 Sammanfattande analys av ekonomiska förutsättningar För att nå målet en budget i balans måste vi ha en noggrann ekonomisk uppföljning. Justeringar av förhållandet personaltäthet och antal elever kommer att göras efter behov under året. Skolledningens kompetens genom planering och uppföljning. EHT-kompetens genom effektivt utnyttjade av skolans specialpedgogiska resurser Arbetslagens/ämneslagens kompetens genom ekonomisk medveten och effektivt utnyttjande av lagens ekonomiska resurser. Tjänstefördelning och schemaläggning för att balansera intäkter med kostnader. Viktigaste arbetssätten för att få en budget i bala Månatliga ekonomiska avstämningar i ledningsgruppen, där vi synliggör det

Sid 19 (19) ekonomiska läget och diskuterar fram lämpliga åtgärder. Aktivt arbete med tjänstefördelningar och elevintag. Söka verksamhetsstöd för de elever som behöver resurs. Socioekonomisk tilldelning Den socioekonomiska tilldelningen används för att finansiera mottagande av nyanlända elever i åk F-6, SVA-undervisning och resurspersoner. Övriga frågor Synpunkter och klagomål När synpunkter och klagomål framförs till skolan. Hanteras detta genom känd rutin genom att ansvarig operativ chef utreder och eventuellt genomför åtgärder för att genomföra förändringar. Om ärendet ligger utanför skolans försorg vidarebefordras uppgiftslämnarens information till extern ansvarig. Vi återkopplar alltid om möjligt till uppgiftslämnaren.skolledningen ansvarar för att synpunkter och klagomål sammanställs och arkiveras.