Verksamhetsberättelse VB 2016 för Högalidsskolan

Transkript

1 Högalidsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (25) Handläggare Emil Kilsäter Telefon: Till Högalidsskolan Verksamhetsberättelse VB 2016 för Högalidsskolan Förslag till beslut Högalidsskolan emil.kilsater@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (25) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...23 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar...23 Uppföljning av driftbudget...23 Investeringar...24 Medel för lokaländamål...24 Övrigt...24 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: bokslut

3 Sid 3 (25) Sammanfattande analys Sammanfattande analys Grundfakta och presentation av Högalidsskolan Högalidsskolan är en kommunal grundskola belägen vid Hornstull på västra Södermalm. I skolan har c:a 930 elever i årskurserna F-9 sin arbetsplats. Till skolenheten hör två CSIgrupper, CSI Högalid 1-6 och CSI Högalid 6-9. CSI 1-6 är lokaliserat i ett närliggande bostadshus, CSI 6-9 har sina lokaler i skolans huvudbyggnad. I december 2016 startades en förberedelseklass för c:a 14 elever i högstadieålder (åk 7-9). Skolan har under perioden mars 2013 till december 2015 genomgått en totalrenovering. Personalen på hela enheten består av totalt c:a 130 personer. Personalen har hög grad av formell behörighet, lärarkollegiet undervisar med några undantag endast i ämnen de har stipulerade i sina lärarlegitimationer. Det socioekonomiska tillägget för våra elever är 3340 kr per elev. Skolledning består av rektor, tre biträdande rektorer och administrativ chef. Lunchmatsalen har en kökschef. I skolenheten finns fyra fritidshemsavdelningar som är verksamhetsintegrerade med förskoleklass och lågstadiet. För mellanstadieeleverna finns fritidsklubben MSV som drivs av en föräldraförening och för högstadiet en rastverksamhet. Organisatoriskt är skolan indelad i tre stadier: fritidshemspersonal tillsammans med lärarna åk F-3, åk 4-6 samt åk 7-9. Därutöver samverkar lärarpersonalen i ämneskonferenser. Specteamet och EHT bildar egna lag. Skolans två CSI-grupper utgör två arbetslag. För varje stadium och grupp finns en arbetslagsledare. Skolans budget är i balans för kalenderåret Framtiden för Högalidsskolan ser ljus ut, det är ett högt söktryck till samtliga årskurser även om trycket till de lägre årskurserna är störst. Process för resultatuppföljning Skolledningen sammanställer denna resultatuppföljning utifrån egen utvärdering, analys av resultatstatistiken, brukarenkäten, medarbetarenkäten, de utvärderingar och resultatdialoger som gjordes i arbetslagen i juni månad, elevutvärdering i elevrådets styrelse, årets fyra föräldraforum samt uppföljning i samverkansgruppen. Den sammantagna analysen är gjord av skolledningen. - och skrivprocessen är gjord som ett grupparbete i ledningsgruppen. Sammanfattande bedömning och analys En generell positiv trend är uppenbar, både gällande det pedagogiska uppdraget och det psykosociala uppdraget. Beslutade aktiviteter är i mycket hög grad genomförda. Identifierade utvecklingsområden uppsatta i verksamhetsplanen visar generellt positivta resultat. Vi har haft en effektivare användning av skolans pedagogiska stödfunktioner som ett enhetsmål. Ett mått på hur väl detta mål har uppfyllts är att studera elevernas måluppfyllelse. Det samlade meritvärdet för åk 9 är fortsatt högt i jämförelse med stadens snitt och har stigit från 250 till 253 (17 ämnen). Föregående år fanns en nedgång i resultatstatistiken för åk 6. Detta år ser vi en förbättring i åk 6 när det gäller andelen elever som når betyget E eller högre. Det är pojkarna som står för denna förbättring. Flickornas resultat sjunker något. Andelen elever som når godkänt (betyg E) på högstadiet har minskat. Här står pojkarna för den största nedgången. När vi analyserar betygsstatistiken ser vi att ser vi att det till stor del är elever i

4 Sid 4 (25) förberedelseklassen och CSI som inte når betyget E eller högre. en för skolans två CSI-grupper är svårare att analysera generellt beroende på att de är så få individer. Arbetet har varit inriktat på att fokusera på läroplanens mål och hur man når fram med detta till målgruppen. Den nya organisationen för specialundervisningen är nu genomförd. Arbetslagens arbete tillsammans med specialpedagogerna har förbättrat resultaten i åk 6. En delförklarning till de sjunkande resultaten för pojkarna på högstadiet är att eleverna i förberedelseklassen inte har nått betyget E, men det finns även andra elever som inte når betyget E i alla ämnen i åk 9. Vi måste fortsätta att utveckla stödet för den kategorin och även utveckla undervisningen i FBK och i CSI-grupperna. Inom F-3 inklusive fritidshemmen har vi arbetat strukturerat med elevinflytande och förtydligandegörande av läroplansmålen. I brukarenkäten ser vi att vårdnadshavarna har blivit mycket mer positiva till verksamheten. Vi tolkar det som att vi har en kvalitetshöjning och att verksamhetens innehåll och mål har blivit tydligare för både barn och vårdnadshavare. Satsningen på att utveckla samarbetet mellan fritidshemmet och skolan har skapat en ökad trivsel och studiero för eleverna. Vi ser också att det ökade samarbetet inom personalen ger möjlighet till kollegialt lärande. et blir en större förståelse för varandras arbetsområden och en ökad gemensam kompetens. Satsningen på behöriga grundskollärare i förskoleklassen har gett goda resultat och vi fortsätter satsningen läsåret 2016/2017. Satsningarna på matematik åk 6-9 genom bl.a. Stockholmslyftet i matematik och aktivt arbete i arbetslagen har gett goda resultat när det gäller ämnesproven för åk 6. Pojkarnas förbättrade resultat är mycket glädjande. Vi har inte nått lika högt i åk 9, men vi konsaterar att vi inte har några stora skillnader i resultat mellan könen. Arbetet för att skapa en god arbetsmiljö har gått vidare. Den fysiska miljön god i och med att ombyggnationen är klar. När det gäller trygghet och studiero har vi fortsatt det pågående arbetet. Vi kan se att det ger resultat, då vi har förbättrade resultat för de flesta åldrarna. Vi ligger också på eller över stadens snitt. Vi har dock skillnader mellan könen när det gäller trygghet och studiero. Flickor och flickors föräldrar är mindre positiva inom dessa områden. Detta är ett område vi aktivt måste arbeta vidare med. Ett av skolans centrala utvecklingsområden är att eleverna ska veta vad de ska kunna för att nå målen. Trots att andelen elever och vårdnadshavare som säger att de gör det har ökat inom flera mätområden så är det långt kvar till de uppsatta målen. Mest alarmerande är att siffrorna har försämrats i åk 2 och åk 8. Vi måste uppenbarligen med hjälp av förstelärarna prioritera detta område mer. Eleverna upplever också ett något försämrat inflytande över sitt lärande. Skolan har ett förhållandevis omfattande samarbete med kulturaktörer, bland annat genom Skapande skola, och de estetiska lärprocesserna inom ämnen som bild och slöjd har vässats. Trots detta är andelen elever som är nöjda med sina kulturupplevelser inom ramen för skolan lägre än de uppsatta målen. Inom detta område är av allt att döma elevernas förväntningar mycket höga. Samarbeten inom Skapande skola kommer att genomföras även under läsåret 2016/2017. Skolkökets offensiva arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel och minska matsvinnet

5 Sid 5 (25) har gett goda resultat. Skolans matsvinn är exempelvis inte större än c:a 12 gram per portion och dag, vilket är mindre än hälften av stadens uppsatta mål (30 g/portion). Aktivt medskapandeindex har ökat från 72 till 74, till största delen säkert beroende på samverkans- och arbetsmiljöarbetet. Skolan ligger emellertid fortfarande under genomsnittet för staden (79) och har en bit kvar till målet 83. Sjukfrånvaron på 5,7 % är lägre än för grundskoleavdelningen som helhet (5,83 %). Högalidsskolans styrkor Skolan har under de senaste åren genomgått flera stora förändringar. Skolbyggnaden och skolgården har totalrenoverats. Elevantalet har ökat var antalet elever 660 och december 2016 har skolan 930 elever. Bara det senaste läsåret har antalet elever ökat med 110 elever. Antalet medarbetare har också ökat markant för att möta det ökade elevantalet. Trots dessa utmaningar ser vi att: Högalidsskolans elevresultat har förbättrats. En grundläggande organisationen har skapats och är förhållandevis stabil. Detta bidrar till välfungerande strukturer och en positiv utveckling inom flera väsentliga områden. Ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete bidrar till ständiga förbättringar. Andelen kompetenta medarbetare är hög och vi är en attraktiv skola med stort söktryck från både elever och potentiella medarbetare. Fritidshemmen har en utvecklad skolsamverkan och för verksamheten anpassade, egna lokaler. En av våra CSI-grupper har lokalintegrerats vilket ger bättre förutsättningar för inkludering. Verksamheten utökades i december 2015 med en förberedelseklass vilket har bidragit till ökad mångfald och dynamik. Ett målinriktat och systematiskt trygghetsarbete har skapa lett ökad trygghet på skolan. AMI utvecklas positivt. Utvecklingsområden Vi ser en positiv utveckling när det gäller området trygghet, men uppmärksammar att flickor uttrycker större otrygghet än pojkar. Vi ser en överlag positiv utveckling när det gäller området studiero, men uppmärksammar att flickor uttrycker sämre studiero än pojkar. Vi ser en negativ utveckling inom området Jag vet vad jag ska kunna i de olika ämnena. Vi ser en negativ utveckling inom området alla elevers inflytande på planering, resultat. Ett skolövergripande enhetligt system för pedagogiska planeringar och kommunikation med hemmen är infört dock måste detta vidareutvecklas. Trots ett högre meritvärde sjunker andelen elever i med betyget E eller högre i åk 9. Minskad elevfrånvaro. Öka digitaliseringen i undervisningen. Åtgärder för utveckling Lyfta upp frågan om könsskillnader i resultaten.

6 Sid 6 (25) Fortsätta det av skolans förstelärare ledda utvecklingsarbete med studiero, trygghet, elevinflytande och elevförståelse för kunskapsmålen. Inköp av digitala verktyg, utveckling av den digitala kompetensnivån på skolan genom kollegialt lärande. Vidareutveckla kartläggning, stöd och uppföljning av elever som riskerar att inte nå betygsnivån E. Utveckla rutiner för att tidigare upptäcka både giltig och ogiltig frånvaro för att kunna sätt in insatser i ett tidigt skede. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92,3 % 97 % 82% 2016 St at u s Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

7 Sid 7 (25) kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda 73 % 89 % 93 % % 67,5 % 91,2 % 95 % 96 % % 98 % 98 % % 99 % 99 % % 91 % 94 % % 94 % 97 % % 100 % 100 % % 95 % 98 %

8 Sid 8 (25) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan 78 % 91 % 94 % 2016 Avvikelsen beror på att behöriga lärare som nyanställts ännu inte har rapporterat sin legitimation i KOLL vid avläsningstillfället. Sex fritidspedagoger med äldre examen har inte har inte fått sin legitimation. Vi har inte heller i alla fall kunnat rekrytera legitimerade lärare till vikariat och visstidsanställningar. Kollsystemet för Högalidsskolan är inte helt tillförlitligt. Det finns ett antal felkällor. T.ex. icke undervisande personal rapporteras som lärare. Meritvärde i årskurs Poäng 250 Poäng 255 Poäng 2016 Enhetsmål: Effektivare användning av skolans pedagogiska stödfunktioner Uppfylls delvis Fler elever når kunskapskraven för betyget E eller högre. Generellt har andelen elever i åk 6 som når betyget E i alla ämnen eller högre ökat från 89 % (2015) till 92,3 % (2016). Andelen pojkar i åk 6 som når betyget E eller högre har ökat från 75 % (2015) till 89,5 % (2016) Andelen flickor som når betyget E eller högre har dock minskat något från 100 % (2015) till 97,1 % (2016). Generellt har andelen elever i åk 9 som når betyget E i alla ämnen eller högre minskat från 88,5 % (2015) till 73 % (2016). Andelen pojkar i som når betyget E eller högre har minskat från 83,3 % (2015) till 62,5 % (2016) Andelen flickor som når betyget E eller högre har också minskat något från 93,3 % (2015) till 85,3 % (2016). Den nya organisationen för specialundervisningen har implementerats och skolan har arbetat i elevhälsoteamet med att ta fram en elevhälsoplan som inriktar sig på främjande och förebyggande arbete. Skolan har arbetat efter den planen sedan januari Vi kan inte lyfta fram någon enskild faktor som förklarar de förbättrade resultaten i årskurs 6, men strukturerat och målinriktat arbete i arbetslaget, insatser av speciallärarteamet, främjande och förebyggande arbete för förbättrad studiero och Stockholmslyftet i matematik bedömer vi som faktorer som har påverkat resultaten positivt. Eleverna i årskurs 9 har även de fått del av utvecklingen av stödfunktionerna och

9 Sid 9 (25) elevhälsoplanen. Trots det sjunker andelen elever med lägst betyget E generellt och för flickor och pojkar. Vid analys av betygstatistiken finner vi att majoriteten av de elever som inte uppnår E i alla ämnen går i förberedelseklassen (FBK) och CSI-gruppen. elev i dessa grupper hade E eller högre betyg i alla ämnen. FBK startades i januari 2016 och många av dessa elever har bristande skolbakgrund och saknar kunskaper i det svenska språket. Ett flertal elever inom CSI har betyg i flera ämnen, men saknar betyg i något eller några. Det påverkar resultatet negativt. Om vi bortser från dessa två grupper blir skolans resultat för andelen elever med betyget E eller högre i alla ämnen 90,2 %, vilket är en ökning mot 2015 (se ovan). Enhetsmål: Fritidshemmens verksamhet ska ha en tydligare koppling till styrdokumenten. Uppfylls delvis Det ska bli tydligare för barn och vårdnadshavare hur fritidshemmen konkret arbetar med målen i LGR uppgav 68 % av vårdnadshavarna till barn i åk 2 att de var nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter hade resultatet stigit till 71 %. Fritidshemmen arbetar systematiskt efter konkreta mål i LGR11 som formuleras ett i taget och i femveckorsperioder och därefter utvärderas. Utvecklingsgrupp på varannan veckas basis för fritids bestående av fritidspedagoger/barnskötare/ lärare/verksamhetsansvarig för fritidshemmen/skolledning för att implementera reviderad LGR-11 gällande fritidshemmen och förskolklass. Med strategier och systematik låta eleverna vara delaktiga i att planera aktiviteter, delta i utvärderingar ardagsprata, vara med på stormöten, göra utställningar, ta ansvar för innemiljön och vid måltider. Informationstavla i fritidshemmens hallar med förtydligande av målen och syfte med aktiviteter. Sträva efter dagliga samtal med elever och vårdnadshavare Få personal delaktiga i att observera, analysera och bedöma inslag i vardagsarbetet för att beskriva och värdera om vi är på rätt väg mot olika läroplansmål.

10 Sid 10 (25) Vi ser att genom ett systematiskt utvecklingsarbete av barnens inflytande så upplever sig vårdnadshavarna sig mer nöjda. Enhetsmål: Höja resultaten i matematik på CSI-Högalid. Uppfylls helt Positiv utvecklingstrend i resultat för läsår Meritvärdet i åk /2015 var 117,5 och 2015/2016 var det 131,25. De två elever som gick ut grundskolan 2015 hade båda F i matematik gick fyra elever ut. En av dessa elever hade C övriga tre hade F. 2014/2015 hade CSI 1-6 fem elever som fick betyg i åk 6. Deras meritvärde var 76. Två elever fick E i betyg i matematik övriga F. 2015/2016 var meritvärdet 98. En elev fick betyget E och en betyget F i matematik. CSI Högalid 6-9 Enheten har arbetat med åldersindelade klasser och har undervisats i ett ämneslärarsystem. I Matematik undervisas de av en legitimerad matematiklärare som har deltagit i Stockholmslyftet i matematik. Meritvärdet har stigit mellan de två läsåren, men det baseras på för få elever för att vi ska kunna dra någon slutsats om en generellt förbättrad betygsnivå. Vi kan inte heller dra några slutsatser angående matematikresultat med utgångspunkt i deltagande i Stockholms lyftet i matematik. Enheten har arbetat konsekvent med kunskapsutveckling anpassad till målgruppen. Förbättringar i resultat beror dock med hög säkerhet på enskilda elever. CSI Högalid 1-6 Enheten har arbetat med åldersblandade klasser och har undervisats i klasslärarsystem De tre lärarna har deltagit i Stockholmslyftet i matematik. Statistiken för åk 6 bygger på för få elever för att kunna vi ska kunna dra några säkra slutsatser om utveckling i meritvärde. Effekten av Stockholmslyftet i matematik går inte att mäta utifrån betygen. Enheten har haft stort fokus på att arbeta mot läroplanens mål. Enhetsmål: Kvalitet i förskoleklass Uppfylls delvis

11 Sid 11 (25) Höjd måluppfyllelse kunde 73 % av vårdnadshavarna rekommendera förskoleklasserna på Högalidsskolan. Motsvarande resultat 2016 var 96 %. Vi har under läsåret haft behöriga grundskolärare i våra förskoleklasser som ansvarat för undervisningsdelen mot tidigare, då vi hade fler enbart förskolelärare och inte fullt ut behörig personal. Bemanningen har varit 300 % tjänster per klass (2016) jämfört med 250% tjänster per klass (2015). Behöriga och inspirerande fritidspedagoger som tillssammans med lärarna jobbat i team. Systematiskt arbete med sociala förmågor, konflikthantering, alla får vara med och under fritidstid, informellt lärande/situationsbaserat med koppling till målen i årskurs 3. Kommunikation i form av bild och filmer/poddar. Fokus har varit på skapande och att hitta kreativa lösningar. Samverkan mellan förskoleklasserna har skett över hela dagen. Systematiskt arbete med trygghet och delaktighet för föräldrarna. Tydlig positiv information till hemmen. Lärarna har deltagit i Stockholmslyftet i matematik och tidigt påbörjat mer kvalitativ matematik verksamhet. 70 av 78 elever är vid vårterminen 2016 i gång och på väg med sin läs och skrivinlärning (LUS 8-10) Det långsiktiga målet för arbetet är en högre måluppfyllelse på sikt. Denna kan inte mätas förrän eleverna fått kunskapsomdömen i åk 1 och senare vid de nationella proven i åk 3. Enhetsmål: en i årskurs 6-9 i matematik ska höjas med särskilt fokus på pojkarnas resultat. Uppfylls helt Ämnesproven i matematik åk 6 94% (stadens snitt 94 %). Ämnesproven i matematik åk 9 98% (stadens snitt 84 %). Utjämna skillnader i resultat mellan flickor och pojkar genom att höja pojkarnas resultat.

12 Sid 12 (25) Generellt har andelen elever i åk 6 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik ökat från 91 % (2015) till 100 % (2016). Andelen pojkar i åk 6 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik har ökat från 80 % (2015) till 100 % (2016). Andelen flickor i åk 6 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik är oförändrat 100 %. Generellt har andelen elever i åk 9 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik minskat från 94 % (2015) till 93 % (2016). Andelen pojkar i åk 9 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik har ökat från 95 % (2015) till 96 % (2016). Andelen flickor i åk 9 som når godkänt resultat på ämnesprovet i matematik har minskat från 93 % (2015) till 91 % (2016). I åk 6 har vi överträffat vårt mål att 94 % skulle nå godkänt resultat i ämnesprovet i matematik. Vi har också jämnat ut skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar. I Stockholmlyftet i matematik har lärarna i åk 4-9 studerat modulerna problemlösning och algebra. I lärarnas utvärdering av Stockholmslyftet matematik framkommer en positiv syn på kollegialt lärande och en vilja att utveckla matematikundervisningen. Detta kan vara en delförklaring till de förbättrade resultaten. Matematiklärarna har kartlagt elevernas kunskapsnivåer och planerat undervisingen utifrån det. När det gäller åk 9 ser vi inte samma positiva utveckling. Andelen elever som når godkänt resultat på ämnesprovet sjunker marginellt, men vi ligger fortfarande på en godkändnivå på 93 %. Det finns inga stora skillnader i antalet godkända elever mellan flickor och pojkar. Vi konstarerar att matematikundervisningen fungerar väl på högstadiet, men det finns fortfarande utvecklingsområden. Det andra året inom Stockholmslyftet i matematik och fortsatt screening av eleverna ska utvecklas. Enhetsmål: Utveckla samverkan mellan skola och fritidshemsverksamhet Uppfylls delvis Den röda tråden mellan skolan och fritidshemsverksamhet ska leda till högre trivsel och studiero och i förlängningen högre måluppfyllelse.

13 Sid 13 (25) Den röda tråden mellan skolan och fritidshemsverksamhet ska leda till högre trivsel och studiero och i förlängningen högre måluppfyllelse. Samverkanstiden har ökat från ca 5 timmar/veckan till det dubbla. Vi har implementerat gemensamma utvecklingssamtal en gång per läsår. Ett gemensamt informationsrum på skolwebben har skapats. En utvecklingsgrupp har upprätats för fritidshemmet bestående av fritidspedagoger/barnskötare/ lärare/verksamhetsansvarig för fritidshemmen/skola/skoledare med riktat arbete gällande implementering av de två nya kapilten i LGR11 om fritidshem och förskolklass samt mer systematiskt skapa strategier för lärande samtal kring systematiskt insamlad data. Genom dessa åtgärder ser vi att en ökad förståelse och vilja att samarbeta över skoldagen för att kunna uppnå en högre måluppfyllelse. Kompetens har höjts genom att de olika professionerna samverkar. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan 88 % 85 % 90 % % 62 % 70 % 2016

14 Sid 14 (25) Indikator arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period 69 % 43 % 67 % % 80 % 100 % % 64 % 65 % % 84 % 100 % % 59 % 90 % % 79 % 100 % ,62 % 1,6 % 1 % 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för att eleverna har en god arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial. Uppfylls delvis 100 % nöjda elever i brukarundersökningen när det gäller "Jag känner mig trygg i skolan" samt "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna". Jag känner mig trygg i skolan (stadens snitt i parentes) FSK 88 % (2015) till 88 % (2016) (84 %) Åk 2 till 80 % (2016) (82 %) Föräldrar Åk 2 80 % (2015 föräldrar) 82 % (201 elever) (88 %) Åk 5 84 % (2015 till 90 % (2016) (85 %) Åk 8 79 % (2015) till 85 % (2016) (81 %) Arbeta lugn och ro FSK 62 % (2015) till 68 % (2016) (67 %) Åk 2 43 % (2015 föräldrar) till 69% (2016 elever) (74 %) åk 5 64 % (2015) till 60 % (64 %)

15 Sid 15 (25) Åk 8 59 % (2015) till 60 % (2016) (50 %) Skillnader mellan flickor och pojkar Förskoleklassen I tre av frågorna skiljer sig vårdnadshavarnas svar åt beroende om deras barn är en flicka eller pojke. När det gäller frågan Mitt barn känner sig tryggt i skolan. upplever flickornas vårdnadshavare detta till 83 % motvarande siffra för pojkars vårdnadshavare är 95 %. På frågan Mitt barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. är resultatet 64 % för pojke och 75 % för flicka. Trots att siffrorna inom dessa frågor är lägre för vårdnadshavare till flickor är förhållandet det omvända när det gäller Jag kan rekommendera mitt barns skola. 100 % av flickornas vårdnadshavare kan rekommendera Högalidsskolan. För vårdnadshavare till pojkar är motsvarande siffra 90 %. Årskurs 2 När det gäller frågan Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna kan vi se en stor skillnad mellan flickor och pojkar. Endast 57 % av flickorna uppger ett positivt svar på den frågan jämfört med pojkarna där 78 % upplever att de kan arbete i lugn och ro på lektionerna. Inom de övriga svarsområdena skiljer det sig enbart med några procentenheter mellan könen. Årskurs 5 I två av frågorna finns en mer påtaglig skillnad mellan flickor och pojkar. Medan 76 procent av flickorna upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen så är siffran bland pojkarna endast 66 procent. Men på frågan omeleven känner sig trygg i skolan svarar 88 procent av flickorna att de gör det medan andelen för pojkarnas del är hela 94 procent. Årskurs 8 Hos elever i åk 8 ser vi skillnader i svaren mellan flickor och pojkar på alla frågor, låt vara att de inta alltid är så stora. Fler flickor än pojkar 43 respektive 38 procent vet vad de behöver kunna för att nå målen. På frågan om eleven känner sig trygg i skolan är förhållandet det motsatta, liksom hos eleverna i åk 5 88 procent av pojkarna känner sig trygga jämfört med 82 procent av flickorna. Pojkarna tycker också i högre grad (63 procent) att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna än flickorna (57 procent). Men det är ändå fler flickor (89 procent) som kan rekommendera skolan till en kompis jämfört med pojkarna (79 procent). Ett aktivt arbete för att skapa studiero har pågått i två läsår och situationen har förbättrats. Med utgångspunkt i svaren i brukarenkäten för förskoleklass och åk 2 måste ytterligare åtgärder göras, så att flickor i högre grad upplever studiero och att även vårdnadshavare till flickor upplever att deras barn har en trygg skolmiljö och att de får den studiero de har rätt till. Det mönster vi kan utläsa för åk 5 och åk 8 är att flickorna tycks veta mer vad som förväntas av dem och att de hellre rekommenderar skolan till en kompis, medan pojkarna upplever större trygghet och studiero. Siffrorna varierar ganska kraftigt mellan årskurserna, men det mest uppenbara utvecklingsområdet är att så få av eleverna i åk 8 vet vad de behöver kunna för att nå målen. Skolan har arbetat aktivt med miljörådet. Elevskyddsombuden har utbildats av ett av skolans skyddsombud och sammanträtt regelbundet med skolans samverkansgrupp.

16 Sid 16 (25) Metoder för att utveckla och implementera skolans likabehandlingsplan har diskuterats inom EHT i längre strategimöten. Skolans trygghetsgrupp har informerat samtlig personal om likabehandlingsarbetet och har initierat aktiviteter för främjande och förebyggande arbete i arbetslagen. Skolan har haft ett strukturerat arbete kring studiero som utvecklas och leds av förstelärargruppen vilket har pågått i två läsår. Vi ser att vi har förbättrat resultaten i brukarenkäten för båda områdena i alla undersökta årskurser förutom när det gäller "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" i åk 5. Vi tolkar det som att vi har processer som fungerar och ger resultat när det gäller både trygghet och studiero. Vi kommer att fortsätta att vidareutveckla dessa metoder. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att 69 % 64 % 85 % % 63 % 80 % 2016

17 Sid 17 (25) Indikator nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period 70 % 50 % 91 % % 68 % 90 % % 64 % 83 % 2016 Enhetsmål: Eleverna ska i högre grad veta vad de ska kunna i de olika ämnena i årskurs 1-9 Uppfylls delvis Öka resultaten till som lägst stadens nivå. FSK 71 % (2015) till 70 % (2016) (78 %) Åk 2 54 % (2015) till 43 % (2016) (72 %) Åk 5 86 % (2015) till 69 % (2016) (74 %) Åk 8 69 % (2015) till 40 % (2016) (55 %) Lärarna har på de gemensamma ämneskonferenserna arbetat med att utveckla gemensamma planeringar och metoder för att förtydliga målen för eleverna. Vi kan konstatera att detta arbete inte har nått de mål vi har satt upp. Arbetet med att fördjupa elevernas kunskaper om målen har haft en lägre prioriteringsgrad än arbetet med trygghet och studiero. Inom det systematiska kvalitetsarbetet inför läsåret 2016/2017 är nu kunskaper om målen ett prioriterat område och arbetslagen/ämneslagen har satt upp mål för detta arbete. Inom förstelärargruppens arbete under läsåret 2016/2017 kommer fördjupande av kunskapen om målen var ett fokusområde. Enhetsmål: Vi åtar oss att eleverna ges ett reellt inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Uppfylls delvis

18 Sid 18 (25) Att eleverna har inflytande över sitt lärande i förhållande till sin ålder. Åk 2 69 % (2015) till 65 % (2016) (75 %) Åk 5 Sök siffra från % (2016) (84 %) Åk 8 Sök siffror för % (2016) (61 %) Arbets- och ämneslagen har arbetat med skapa förutsättningar för eleverna att få inflytande i planering. Med utgångspunkt i resultaten i brukarundersökningen måste detta arbete fortsätta och vidareutvecklas. Förstelärarna har i samarbete med skolledningen och arbetslagen tagit fram en policy och strukturdokument för de olika stadierna för hur elevledda utvecklingssamtal ska genomföras. Det innebär att varje stadie kommer att ha en gemensam struktur för elevledda utvecklingssamtal som införs läsåret 2016/2017. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd 58 % 70 % % 70 % 2016

19 Sid 19 (25) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). St at u s Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Högalidsskolan deltar aktivt i Skapande skola. En mängd olika kulturupplevelser har genomförts under en är att detta varit positivt för eleverna. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 38,4 % 35 % 35 % 2016 Vi har lyckats väl med vårt åtagande. Tack vare ett medvetet och långsiktigt arbete av våra medarbetare har vi nått ett så bra resultat.

20 Sid 20 (25) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2016 Enhetsmål: Minskat svinn av livsmedel Uppfylls helt Ett livsmedelsvinn på mindre än 25 gram per konsumerad portion och dag. Den totala mängden livsmedelssvinn ska minska med 15 %. Högalidsskolans matsvinn: snitt kg / vecka. Beräknat på 900 portioner per dag motsvarar det gram per portion och dag. Jämfört med stadens mål på 30 gram ligger vi bra till. Enligt staden motsvarar 1 kg matavfall 25 kr Högalidsskolans mål är 15 kg per stadie: 45kg (motsvarar 1125 kr/vecka). KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Ekonomiskt resultat i balans Uppfylls helt

21 Sid 21 (25) Balanserat bokslut Genomförda åtgärder Vi har arbetat aktivt med elevintaget och fyllt på klasserna där det har varit möjligt. FBK: Vi har fört en aktiv dialog med förvaltningen om att få fler elever till vår förberedelseklass. Modersmål: Process pågår för hur vi ska få denna verksamhet att gå i balans framöver. Genomförda åtgärder har lett till att skolans bokslut visar positivt resultat. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro 5,7 % 1,7 % 7,7 % 5 % 4,4 % tas fram av nämnde n VB 2016 et är högre än förväntat. Trots förebyggande arbete vid tjänstefördelning och schemaläggning. Genom kontakt med HR-konsult och företagshälsovården, genom SAM-hjulet samt snabb reaktion då medarbetare signalerar sviktande hälsa är resultatet negativt. Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev.

22 Sid 22 (25) Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Förbättrat medskapandeindex Uppfylls delvis Att en generell förbättring visas i medarbetarenkäten. Att samtliga parter i SVG är nöjda med samverkansarbetet samt arbetsmiljöarbetet lokalt. Medskapande indexet för Högalidsskolan ligger fortfarande under stadens snitt på 79. Skolans index har Medskapande index var har indexet har stigit till 74. Medskapande indexet för Högalidsskolan ligger fortfarande under stadens snitt på 79. Skolans index har dock förbättras. Bakgrunden till detta är att skolan har ett gott samverkansarbete och ett fungerande årshjul gällande arbetsmiljöarbetet. Kring detta är skolledning och samverkansgruppens arbetstagarrepresentanter eniga. Vi har också arbetat kring sju förbättringspunkter: 1. Intern kommunikationen 2. IT förbättra organisation, samordning, IT-stöd(från början två punkter) 3. Förväntansdokument 4. Bygget (påverkade arbetsmiljön under ombyggnaden, ej längre aktuell) 5. Schemat 6. Sluta jaga varandra

23 Sid 23 (25) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. St at u s Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Den socioekonomiska tilldelningen (2,7 milj.) används för att finansiera mottagande av nyanlända elever F-6, SVA-undervisning och resurspersoner som jobbar i klass. Uppföljning av driftbudget Vi lämnar in ett större överskott än väntat, vilket främst beror på följande svårprognostiserade poster; vars kostnader/intäkter kom i slutet av december. Ersättning LLL Skolan fick ersättning även för PF-kostnader på motsvarande ca 300tkr, vilket inte framgått av den information som nått oss. Faktura Språkcentrum Fakturan för modersmål HT16 kom sent i december. Prognosen baserades därför på utfallet VT16 som var på 1150tkr. Fakturan som kom för HT var betydligt lägre (trots fler elever), vilket innebar en positiv diff. på ca

24 Sid 24 (25) 260tkr. IK-ersättning HT Enligt vår uträkning skulle ersättning HT varit på ca 900tkr, men utfallet blev 1280tkr, vilket blev en positiv diff. på 380tkr. Detta är under utredning hos controller, då skolans kalkyl stämmer överens med de 73,5% av schablonen som skolan ska få ersättning för, medan det faktiska utfallet snarare motsvarar hela schablonbeloppet, dvs det Stockholms stad fakturerar elevernas hemkommuner. I detta nu verkar vi alltså ha fått för mycket utbetalt, men likväl påverkar det resultatet Kommentar Skolledningens mål har varit att för andra året i rad få skolans ekonomi i balans 2016, för att således kunna bli en resultatenhet För att uppnå detta har vi arbetat enligt försiktighetsprincipen, där vi inte underskattat kostnader eller övervärderat intäkter. Vi har haft en säkerhetsmarginal på ca 300tkr i våra prognoser under de årets senare månader, då många större kostnader och intäkter som varit svåra att uppskatta kom först i slutet av december. Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål När synpunkter och klagomål framförs till skolan. Hanteras detta genom känd rutin genom att ansvarig operativ chef utreder och eventuellt genomför åtgärder för att genomföra förändringar. Om ärendet ligger utanför skolans försorg vidarebefordras uppgiftslämnarens information till extern ansvarig. Vi återkopplar alltid om möjligt till uppgiftslämnaren. Skolledningen ansvarar för att synpunkter och klagomål sammanställs och arkiveras. Åtgärder Nedan följer exempel på synpunkter och klagomål där mönster blivit tydligt och vi har vidtagit åtgärder. Problem med att elevtoaletterna har kunnat öppnas utifrån har avhjälpts genom att låsen bytts ut. Smutsiga elevtoaletter. Har avhjälpts genom ökad städfrekvens på elevtoaletterna. Brist på matro i matsalen vid vissa lunchtider har avhjälps genom förändrat schema. Klagomål från en kringboende gällande ljudnivå från aktivitet på skolgård samt optiskt störande hanterar rektor tillsammans med lokalavdelningen på Utbildningsförvaltningen tillsammans med SISABs dito. Klagomål på dåligt upplyst skolgård hanteras i en nu pågående process av SISAB.

25 Sid 25 (25) Övrigt Socioekonomisk tilldelning Den socioekonomiska tilldelningen (c:a 2,7 milj.) används för att finansiera mottagande av nyanlända elever F-6, SVA-undervisning och resurspersoner som jobbar i klass. Uppdrag för elevhälsoteamet Under 2016 har elevhälsoteamet haft dessa uppdrag: Implementera likabehandlingsplanen Vidaretveckla processer för EHT Mer aktiv främjande och förebyggande arbete av EHT i klassrumsmiljön Implementera en evidensbaserad metod för att möta elever som är stökiga och störande Ett arbete för att aktivt implementera likabehandlingsplanen i organisationen har genomförts. Vi upplever dock att trygghetsarbetet fortfarande är ett uppdrag för EHT och ett fåtal lärare kommer trygghetsgruppen utökas med lärare och arbetet kommer att kopplas mer till arbetslagen. Det finns dokumenterade processer för EHT-arbetet. Ett arbete för att justera dessa och göra dem kända i organisationen måste fortsätta. EHT-arbetet är i för stor grad åtgärdande. Mer fokus måste läggas på främjade och förebyggande arbete. Vi måste genomföra målet att EHT-medlemmar deltar i arbetslagens möten, för att kunna stödja personalen på ett mer aktivt och förebyggande sätt. Arbetet med att introducera och implementera CSP-modellen är inlett på skola