LANDSKAPSBILDSANALYS ROLLSBO VÄSTERHÖJD DETALJPLAN FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE KUNGÄLVS KOMMUN

Relevanta dokument
GESTALTNINGSPROGRAM SAMHÄLLE OCH UTVECKLING Diarienummer KS2014/1284

14:88 14:89 14:94 14:95 14:96. Lalatoftsvägen. s:20 21,1 19,6 20,5 19,0 18,1 20,9 19,8 20,7 21,3 18,2 18,2 17,4 17,8 17,3 17,5 19,5 TVÅÅKER 18,5

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling (1-5) Enkelt planförfarande

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT Diarienummer PBN 2010/ Upprättad

Harven 4. Samrådshandling Augusti Dnr: Detaljplan för. Skara kommun, Västra Götalands län

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

PLANBESKRIVNING. Samrådshandling (1-5) Enkelt planförfarande

8,6 9,0 5:13. Egenskapsgräns 5:18 9,4 8,7 5:17 8,6 5:16 5:19. dagvattendamm 5:20 5:31 5:21 5:22 5:30 5:23 5:24 5:29 5:25 9,9 5:32 9,1 5:28 9,0 5:49

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

UPPDRAGSLEDARE. Helena Berggrund UPPRÄTTAD AV. Helena Berggrund

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

Detaljplan för Del av Kv. Vipan m.fl.

PLANBESKRIVNING. Upphävande av del av detaljplan för Järnsjö Strand SAMRÅDSHANDLING. Dnr KS 2019/ del av Leverhögen 1:117

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

3:6, S:1 1:70. Ga:1 7,7 5 4,5 4. Dagvattenbrunn 7,8 7,7 7,7. Aktualitet Fastighetsindelning: Detaljinformation: ,6 7,5 7,5

3:79 B C H K PARK. PLANER OCH BESTÄMMELSER Användningsgräns sammanfallande med fastighetsgräns

Underlag för planuppdrag

Plan- och genomförandebeskrivning

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

VA-Utredning Hensbacka, Smedberget

PM LANDSKAPSBILD Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Karlslund 3:4

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 483, del av Rotebro 2:8, Rotebro Samrådshandling

40-45 B II 3,6. Grundkartans beteckningar. Fastighetsgräns Traktgräns Rutnät Fastighetsbeteckning Registerområde. Mossarp. Byggnad, takkontur

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av VÄSTRA NÄTTRABY 6:17 m.fl., Nättraby Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 4763/06

Kv. Krusmyntan, äldreboende vid Basilikagränd

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

8,2 1:109 1:22 7,3 1:94 7,0 NATUR 6,6 6,6 7,9 6,7 5:73. dagvattendamm GATA 6,9 6,3 6,5 7,0 6,1 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE

5:527 GATA1. Huvudbyggnader ska placeras minst 4 meter från tomtgräns mot angränsande fastigheter

g-infart B II PLANKARTA ILLUSTRATIONSPLAN Ö II PLANOMRÅDETS LÄGE Repslagaregatan Repslagaregatan 21:142 20:12 20:18 21:64 GRÄNSER

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

Lista över beteckningssystemet

Raus Södra, Ättekulla

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen ANTAGANDEHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2

PLAN OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

SAMRÅDSHANDLING JANUARI DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

Antagandehandling upprättad

Översiktligt PM Geoteknik

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

ÅSEN 1 i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro

1(7) ENKELT PLANFÖRFARANDE

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

Raus Södra, Ättekulla

S T ART-PM. Kristineberg, etapp 2 PLANERING 2015 OMFATTANDE DEL AV BÄLLSTA 2:19 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Sida 1 KS

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Bostäder i Brännabben

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

UTLÅTANDE OM FÖRSLAG TILL PLATSER FÖR UTFYLLNAD MED MJUKA MASSOR, VEGESTORP KUNGÄLVS KOMMUN, 2017

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

NBESKR PLAN. Ametiste del av. v fastighe. våsen 3:1. 1 Katrin. eten Löv. Tillhöra. ande SAMRÅ ÅDSHAND. DLING mhällsbygg.

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

Tillägg till planbeskrivning

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Tranås kommun Detaljplan för Hästen 5 Tranås stad Upprättad i juli 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 65/10

BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

PM Geoteknik. Resmo fastighets AB. Ryk 2:7, Lilla Edet. Göteborg

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Ändring av detaljplan (1283K-14596) för fastigheten

Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg

Planbeskrivning. Tillägg till ANTAGANDEHANDLING. Begränsat planförfarande 1(12)

Detaljplan för Del av Lagaholm 4:1 m.fl. ( Rökeri och laxbutik/restaurang) Laholms centralort Laholms kommun

Del av Vadholmen, FOSS 10:1 m.fl. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Munkedal, Västra Götalands län. Detaljplan för. Upprättad , rev

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Transkript:

LADSKAPSBILDSAALYS ROLLSBO VÄSTERHÖJD DETALJPLA FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE KUGÄLVS KOMMU

Rollsbo Västerhöjd Detaljplan för verksamhetsområde Kungälvs kommun Landskapsbildsanalys 2017-12-18 Originalformat: A3 KUGÄLVS KOMMU Projektledare: Kenneth Fondén Tel: 010 452 27 30 E-post: kenneth.fonden@kungalv.se GLATZ ARKITEKTER Plansamordnare: Tinna Harling RAMBÖLL SVERIGE AB Uppdragsledare: Lena Åsander Ansvarig landskapsarkitekt: Camilla Wenke Handläggande landskapsarkitekt: Louise Candefjord Vädursgatan 6 Box 5343 402 27 Göteborg www.ramboll.se Tel: 010 615 60 00

I ILEDIG 1.1 SAMMAFATTIG... 1.2 DETALJPLAE OCH PLAOMRÅDET... 4 5 2 LADSKAPET 2.1 MARKAVÄDIG... 2.2 RUMSLIG STRUKTUR, TOPOGRAFI OCH JORDARTER... 2.3 ÖVERGRIPADE AALYS... 3 ATURTYPER 3.1 OMRÅDESIDELIG... 10 3.2 ÖPPE VÅTMARK... 11 3.3 KUPERAD GRASKOG... 12 3.4 BLADSKOG... 13 3.5 KALHYGGE... 14 3.6 KRAFTLEDIGSGATA... 15 3.7 ÖPPE ATURMARK... 16 4 GESTALTIGSREKOMMEDATIOER 4.1 UTIFRÅ ATURTYP... 18 4.2 SAMMAFATTIG... 19 5 VISUALISERIGAR 5.1 ÖVERSIKT AV KAMERAPOSITIOER... 20 5.2 ÖVERSIKT FRÅ SYDVÄST... 21 5.3 FLYGBILD OST OM E6:A... 22 5.4 FRÅ E6:A... 23 5.5 FLYGBILD FRÅ SYDOST... 26 5.6 FRÅ BEFITLIGT IDUSTRIOMRÅDE SÖDER OM PLAOMRÅDET... 27 5.7 FRÅ BEFITLIGT IDUSTRIOMRÅDE SYDVÄST OM PLAOMRÅDET... 28 6 REFERESER... 29 6 7 8

1 ILEDIG 1.1 SAMMAFATTIG Strax nordväst om Kungälvs centrum, på ett område benämnt Rollsbo Västerhöjd, vill fastighetsägarna Ytterbygg AB och det kommunala bolaget Bokab etablera ett nytt verksamhetsområde. Behovet av fler tomter för industriändamål är stort i kommunen, och framförallt behovet av tomter belägna på berg som inte sätter sig. Detaljplanens syfte är att skapa ett område som kan attrahera en annan typ av verksamhet än befintliga verksamhetsområden i övriga Rollsbo samt i det närbelägna Arntorpsområdet. Området är tänkt som ett renodlat industriområde bestående av småindustri, lager och logistik samt verksamheter i behov av upplag. Söder om planområdet finns ett befintligt verksamhetsområde. Planprocessens syfte är att pröva om det är möjligt att utöka befintligt industriområde norrut genom att ta naturmark i anspråk. Fastighetsägarnas önskemål är att skapa förutsättningar för att etablera industri på stabilt berg. Landskapsbildsanalysen är en riktad analys med utgångspunkt att området ska förvandlas till ett område med småindustri, lager och logistik. Syftet med analysen är att se vilka värden som finns i området idag samt vilka risker för dessa som en exploatering medför. Landskapsbildsanalysen inkluderar visuella värden, naturvärden, kulturvärden och rekreationsvärden. Målsättningen för landskapet vid exploateringen kan vara att bevara naturvärden, visuellt skydda för omgivande bebyggelse och att möjliggöra rekreationsmöjligheter som till exempel passage på stigar. Analysen ska betraktas som ett självständigt dokument med rådgivande riktlinjer för att gestaltningen i och omkring planområdet ska bli så bra som möjligt samt för att minimera negativ påverkan på landskapsbilden. Analysens slutsatser är att bevara känsliga områden som exempelvis den öppna våtmarken i västra delen av planområdet, samt att använda befintliga skogsområden för att bädda in verksamheterna i grönstruktur. Det är viktigt att bevara grönstruktur både mot omgivande landskap men även mellan verksamheterna. Eftersom planområdet är beläget i utkanten av tätortsbebyggelsen utgör det en viktig entré till Rollsbo. För att minska påverkan på landskapsbilden är det därför viktigt att hålla en låg byggnadshöjd samt att bevara/plantera trädridåer. 4

1 ILEDIG 1.2 DETALJPLAE OCH PLAOMRÅDET u Följande gäller inom områden med nedanstågäller bestämmelsen inom hela området. ende beteckningar. Där beteckning saknas l Endast angiven användning och utformning är tillåten. z Allmän plats LOKAL- GATA Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Lokaltrafik ATUR aturmark forn Område för fornlämning g Gemensamhetsanläggning AVÄDIG AV KVARTERSMARK +0,0 mm Föreskriven höjd över nollplanedagvatten Allmän dagvattenanlägg- ning får anordnas mur gc-väg gångväg el dike Gärdsgård skall bevaras en meter på ömse sidor Gång- och cykelväg, tillfart till fastigheter får ske Gångväg Befintlig bäck för avledning av dagvatten Kraftledning med skyddszon Marken ska vara tillgänglig för dike för avledning av dagvatten mur Gärdsgård skall bevaras en meter på ömse sidor forn 1 Fornlämning kan tas bort vid exploatering forn 2 Fornlämning slutundersöks innan exploatering Utnyttjandegrad e 1 Största byggnadsarea är 10 % av fastighetsarean e 2 Största byggnadsarea är 25 % av fastighetsarean e 3 Största byggnadsarea är 1/3 av fastighetsarean e 4 Vid fastigheter på upp till 6000 kvm är största byggnadsarea 40 % av fastighetsarean e 5 e 6 J 1 J2 E 1 E 2 E 3 L bäck Industri småindustri hantverk Transformatorstation Avloppspumpstation Dagvattenmagasin/ Utjämningsmagasin/ Fördröjningsmagasin Odling och djurhållning Vid fastigheter på mellan 6000 och 10 000 kvm är största byggnadsarea 45% av fastighetsarean Vid fastigheter större än 10 000 kvm är största byggnadsarea 50% av fastighetsarean Prickmark Marken får inte bebyggas x1 n1 n2 n3 n4 p 1 p 2 p3 Marken ska vara tillgängligt för underjordiska ledningar Marken ska vara tillgängligt för allmännyttig luftledning Marken ska vara tillgängligt för körtrafik för underhåll dagvattendammar Marken skall vara tillgänglig för öppet dagvattendike Område får inte användas för upplag eller parkering. dagvattendamm översvämningszon/ betesmark natur/ betesmark 00 00 Körbar utfart får inte anordnas Stängsel på minst 2 meters höjd och utan öppning ska finnas Byggnad skall placeras minst 7.5 meter till annan fastighet. Byggnad skall placeras minst 6 meter till annan fastighet. Byggnad skall placeras minst 4.5 meter till annan fastighet. Byggnad skall placeras minst 4.5 meter från allmän plats mark och plangräns. Byggnad skall placeras minst 9 meter från gata. Framkomlighet för räddningstjänstens fordon skall vara minst 3 meter. 00 Högsta byggnadshöjd i meter Högsta totalhöjd i meter Största takvinkel i grader Fasader skall utföras i dova och matta kulörer. Synliga vertikal nivåskillnader, Över 1m, mellan fastighet och gata skall utföras med natursten eller gabioner.slänter mot gata skall vara gräs eller plantering. Anordning för fördröjning av dagvatten ska anordnas inom varje fastighet. Dagvatten från parkering och kvartersgata ska renas från slam- och oljeföroreningar i lokal behandlingsanläggning innan det leds till kommunens ledningsnät för dagvatten. Fördröjningsmagasin för dagvatten ska anläggas. Inlopp till dagvattendammar ska kunna stängas med oljefällor. Varje fastighet ska kunna stänga sina fördröjningsmagasin och brunnar, som skydd mot spridning av kontaminerat vatten. Vid brand skall släckvatten kunna magasineras i fastighetens dagvattenmagasin.ventil eller lucka skall anläggas på utloppsledning efter dagvattenmagasin. Före uttag av bergschakt sydost om kraftledningsgatan skall bergets kvalitet utredas av bergkunnig för bedömning av sprickzoner och stabilitet. Bergschakten skall efter sprängning skrotas och säkras mot nedfallande material. b1 Kompletterande geotekniska undersökningar och utredning skall utföras före vidare exploatering med byggnad eller vid uppfyllning överstigande 10 kpa i tillkommande belastning i byggnation. y bebyggelse, förutom komplementbyggnader ska utföras med radonskyddat utförande. Planområdet är ungefär 75 hektar och ligger i norra utkanten av Rollsbo industriområde. Enligt Bokab (2017) är Rollsbo Kungälvs kommuns största verksamhetsområde med ungefär 4000 anställda. Byggnationen började år 1968. De senaste etapperna var Rollsbo Park som påbörjades 1990 och Rollsbo Ryr med byggstart 2005. Planområdet är utpekat som ett verksamhetsområde i översiktsplanen (Kungälvs kommun 2012, s. 32), vilket även illustreras på Mark- och vattenanvändningskartan för Kungsälv, Ytterby och Kareby (Kungälvs kommun 2012, s. 33). Planområdet berör fastigheterna Rollsbo 6:12, Rollsbo 1:32, Ulvegärde 2:1 och Ytterby-Ryr 1:1. Området består av öppen, flack naturmark, kuperad skogsmark och en våtmark med naturligt vattendrag. Majoriteten av området består av skogsmark med berg i dagen som är delvis mycket otillgänglig och svårframkomlig. Området har en dramatisk topografi med stora höjdskillnader. Sydvästra delen av planområdet består av våtmark som gränsar till en större mossmark benämnd Vegestorps mosse. Enligt Arkeologerna 2016 (s. 5) har mossen sedan tidigt 1800-tal utnyttjats för torvtäkt och de sydvästra delarna av mossen som deponi för material, främst lera. Leran deponerades på platsen i samband med anläggandet av Rollsbo industriområde. På en utmarkskarta från 1817 med tillhörande beskrivning framgår det att markerna uppe på bergen användes som gemensam betesmark (Arkeologerna 2016, s. 15). Omgivningarna kring planområdet har varierande karaktär. Söder om planområdet finns befintligt industriområde. Öster om planområdet finns E6:an och öster om E6:an finns befintliga industriområden. Väster och norr om planområdet finns skogsmark och åkermark samt Bohusbanan. Södra delen av Bohusbanan som sträcker sig från Tingstad till Uddevalla stod färdig år 1907 (Bergslagernas Järnvägssällskap 2012). Bohusbanan används av Västtrafik för regionaltrafik och den södra delen används även för regelbunden godstrafik. Bohusbanan Planområdet E6 Kungälv Förslaget till detaljplanen 2017-06-19. Förslaget innebär att ta befintliga skogsområden och våtmark i anspråk. Kryssmark Marken får med undantag av uthus garage inte förses med byggnader - plankarta med bestämmelser osv - illustrationskarta - planbeskrivning Genomförandetiden är 15 år från det datum planen vunnit laga kraft. - VA-utredning - geoteknisk utredning - arkeologisk utredning Översikt av Kungälvs kommun och planområdets geografiska placering. Området ligger norr om Kungälv, mellan järnvägen och E6:an. - fastighetsförteckning - miljökonsekvensbeskrivning - gestaltningsprogram - trafikutredning - behovsbedömning - Risk PM Grundkartan är upprättad 2016 av Kart- och mätenheten Mätklass: II Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 12 00 5 Koordinatsystem i höjd: RH 00 Kenth Olsson Mätningschef Detaljplan för Rollsbo Västerhöjd

2 LADSKAPET 2.1 MARKAVÄDIG Landskapet inom och kring planområdet består av skogsområden, åkermark, naturmark, industriområden samt bostadsområden. Väster om planområdet löper järnväg Bohusbanan och öster om planområdet finns väg E6 som båda är utpekade som riksintressen (Kungälvs kommun 2012, s. 71). En del av jordbruksmarken som ligger väster om planområdet är utpekat som värdefullt odlingslandskap enligt Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun (Kungälvs kommun 2012, s. 69). Det finns två boplatser inom området samt en del stensättningar. Enligt Arkeologerna (2017, s. 13) bör boplats 1 undersökas arkeologiskt vid eventuell exploatering, men denna påverkas inte av planförslaget då marken kring fornlämningen är tänkt att bevaras. Boplats 2 bedöms som undersökt och borttagen i samråd med länsstyrelsen. Området kring stensättningen Ytterby 98:1 som är tänkt att exploateras enligt planförslaget bör undersökas arkeologiskt vid eventuell exploatering, för att se om det kan finnas stenklädda skrevor eller stenpackningar i anslutning till stensättningen. Fornlämningarna Ytterby 39:1-2 bedöms förstörda och borttagna i samband med byggnationen av befintligt industriområde. SKOGSVÄG YTTERBY 39:1-2 BOPLATS 1 YTTERBY 98:1 BOPLATS 2 Jordbruksmark Skogsmark Industri Bostadsområde RESTERADE OMRÅDE aturmark BEFITLIGT IDUSTRIOMRÅDE ROLLSBO Planområdet omges av industri i söder, skogsområden och jordbruksmark i norr och väster, samt mindre områden av öppen mark i väster och öster. E6 Järnväg Planområde Grundvattenmagasinskartan från SGU visar grundvattnets strömningsriktning. 6

2 LADSKAPET 2.2 RUMSLIG STRUKTUR, TOPOGRAFI OCH JORDARTER Landskapet inom och kring planområdet varierar mellan slutna skogsområden, öppen jordbruksmark och naturmark samt halvöppna områden som kraftledningsgatan och kalhygget. Jordartskartan från SGU bekräftar att majoriteten av planområdet består av berg i dagen. Resterande områden utgörs av morän, sand/grus, postglacial lera samt bleke och kalkgyttja. Förutom västra och östra delen av planområdet som är relativt flacka är planområdet mycket kuperat med berg i dagen. Områdets lägsta nivå ligger i sydväst på 14 meter över havet, och områdets högsta nivåer ligger i mitten av planområdet omkring 80 meter över havet. +20 +80 Slutet +14 Karta som visar höjd över havet. Planområdets lägsta nivå är 14 m.ö.h. och högsta nivån 80 m.ö.h. Halvöppet Industri Bostadsområde E6 BEFITLIGT IDUSTRIOMRÅDE ROLLSBO Kartan visar landskapets rumsliga struktur. Det finns en stor variation mellan öppna och slutna områden inom planområdet. Järnväg Planområde Jordartskartan från SGU bekräftar att majoriteten av planområdet består av berg i dagen (röda områden). 7

2 LADSKAPET 2.3 ÖVERGRIPADE AALYS PLAOMRÅDET Eftersom planområdet är beläget i utkanten av Rollsbo ligger det i nära anslutning till öppen jordbruksmark och gårdsbebyggelse. Området ligger även nära väg E6. Området utgör en visuell entré till Kungälv, landskapsbilden har därför stor betydelse. Industriverksamheterna bör döljas så mycket som möjligt för att minska påverkan på landskapsbilden. Synliga industriverksamheter kommer att skapa en skarp kontrast till jordbruksmarken. VISUELLT KÄSLIG OMGIVIG Eftersom planområdet är så högt beläget i landskapet innebär det att industriverksamheterna riskerar att synas på håll och därmed förändra landskapets siluett både mot norr, söder, väst och öst. Att anpassa byggnadshöjderna är därför ett viktigt fortsatt arbete i detaljplanen. Exploatering av planområdet innebär mycket bergschakt och terränganpassning. MOT GÖTEBORG E6 Mot Stenungsund Bohusbanan E6 VISUELLT KÄSLIG OMGIVIG Söder om planområdet finns befintlig industri, Rollsbo industriområde. Visionen med Rollsbo industriområde var att skapa industriverksamheter som bäddades in i grönstruktur, dels för att öka värdena för de anställda men även för att undvika att industriverksamheter blev synliga från omgivningarna. Trots denna vision är, enligt Kungälvs Kommuns Grönplan (2006 s. 9), grönområden i de befintliga industriområdena försummade. I Grönplanen argumenterar Kungälvs Kommun för att grönstruktur inom industriområden behövs för rekreation, för dess luftrenande funktion samt att grönstrukturen är positiv för både kommunen och verksamheternas marknadsföring (Kungälvs kommun 2006, s. 7). I Gestaltningsprogrammet för detaljplanen beskrivs även att en stor kvalité i Rollsbo är närheten till naturen (Kungsälvs kommun 2017, s 4). Det finns möjligheter att använda de befintliga skogsområdena för att bädda in industriverksamheterna i grönstruktur. Det är viktigt att de trädridåer/grönstrukturer som bevaras blir av tillräcklig storlek, dels för att träden ska kunna överleva men även för att de ska kunna underhållas. Kungälv Planområdet Mot Göteborg Planområdet ligger i utkanten av tätortsbebyggelsen och gränsar till jordbruksmark och skogsmark. VISUELLT KÄSLIG OMGIVIG Den öppna jordbruksmarken och öppen naturmark (gula områden) är direkt känsliga för synliga industriverksamheter, eftersom dessa kommer att skapa en skarp kontrast i landskapsbilden. Visuellt känslig omgivning som utgör tydlig kontrast till tätortsbebyggelsen E6 Järnväg Planområde 8

9

3 ATURTYPER 3.1 OMRÅDESIDELIG Landskapet delades in i olika naturtyper/karaktärsområden. Indelningen baserades på vegetation, jordarter, rumslig struktur, topografi och visuell karaktär. Delområdena är öppen våtmark, kuperad granskog, blandskog, kalhygge, kraftledningsgata och öppen naturmark. 4 2b 6 1 2a 5 3 1 2a 2b 3 4 5 6 ÖPPE VÅTMARK KUPERAD GRASKOG BLADSKOG KALHYGGE KRAFTLEDIGSGATA ÖPPE ATURMARK 10

3 ATURTYPER 3.2 ÖPPE VÅTMARK SKOGSVÄG PLAOMRÅDE Området består av en öppen, igenväxande våtmark, med ett naturligt och långsamt rinnande vattendrag. Terrängen är delvis svårframkomlig. Enligt aturcentrum AB (s. 8) finns slyuppkomst av björk, sälg och pors i kantzonerna. Mellan trädzoner och det öppna landskapet växer främst älgört, säv och kaveldun med inslag av fackelblomster, starrarter och enstaka sälgbuskar. Det finns en del död ved i området. Enligt naturvärdesinventeringen finns höga naturvärden och hög artrikedom. Groddjuren som påträffats är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Potential: Att ta hand om dagvatten från exploateringen (måste utredas vidare). Att använda våtmarken som rekreationsmiljö genom anläggning av spänger. FORMIE FORMIE Känslighet: Höga naturvärden och hög artrikedom. Det öppna landskapet är känsligt för eventuella nya byggnader som då blir synliga. Gårdar som finns väster om området kommer att se industrin. Industrin blir ett störande inslag i landskapsbilden. Våtmarken är markerad i gult. Öppen våtmark kombinerat med zoner av slyuppkomst. Våtmarken är markerad med orange linje. Enligt planförslaget ska delar av våtmarken exploateras samt användas för dagvattenhantering. Industrin kommer att bli synlig från intilliggande gårdar belägna väster om våtmarken. Typiska våtmarksväxter finns som exempelvis säv, kaveldun, starr och pors. 11

3 ATURTYPER 3.3 KUPERAD GRASKOG Området består av två delområden, 2a och 2b, då dessa områden har lik karaktär men är geografiskt skilda från varandra. SKOGSVÄG 2b PLAOMRÅDE 2a Området består av en tät granskog. Terrängen är mycket kuperad och oframkomlig. Markfloran är begränsad. Skogsområdet har inga större naturvärden. Söder om skogsområdet löper en grusväg som rustats upp med massor i samband med avverkningen. Området har ingen potential ur rekreationssynpunkt med tanke på den branta terrängen och den täta vegetationen, däremot kan grönstruktur bevaras för den visuella upplevelsen av verksamhetsområdet. FORMIE 2a FORMIE Potential: Inga höga naturvärden Möjlighet att spara befintlig vegetation/skogsbryn för att bädda in byggnader vilket då inte stör landskapsbilden för omgivande bebyggelse. Befintlig vegetation kan användas i gestaltningen för att öka upplevelsen av området för de anställda, genom att kunna blicka ut på grönska inifrån byggnaderna. Den kuperade granskogen är markerad i gult. Tät granskog med begränsad markflora. Känslighet: Bergschakt kan lämna fula sår i landskapet. Svårt att spara friställda granar då de lätt ramlar när de blir solexponerade. 2b Området består av en tät granskog med sly och snårig markvegetation i utkanterna. Området är svårframkomligt på grund av tät och snårig vegetation samt att det är kuperat. Potential: Inga höga naturvärden Möjlighet att spara befintlig vegetation/skog för att dölja nya byggnader från E6:an och områden öster om denna. Känslighet: Känsligt för exploatering då området ligger högt i landskapet och syns tydligt från E6:an samt från norr, öst och sydost. Den kuperade granskogen är markerad med orange linje. Planförslaget innebär att en del av den kuperade granskogen exploateras, och att partier i utkanten av området bevaras. aturligt bryn i västra utkanten av området. Granskogen utgör en tydlig gräns mot våtmarken. 12

3 ATURTYPER 3.4 BLADSKOG SKOGSVÄG PLAOMRÅDE Området består av väldigt fin, typisk bohuslänsk gles blandskog med partier av öppen hällmark och berg i dagen. Fruktträd förekommer, en del ekar, björkar och andra lövträd. En del gammal tall finns. Markfloran är betydligt mer artrik här, bland annat noterades revlummer i norra utkanten av området på gränsen till kraftledningsgatan. Vid inventeringstillfället noterades en grupp människor som var ute på hundpromenad. Det är uppenbart att allmänhet och närboende rör sig frekvent i området. Framkomligheten är god överlag, det finns flera stigar i området som bland annat sträcker sig från befintligt industriområde i söder till kraftledningsgatan norr om området. Enligt planförslaget ska en liten del av området i sydväst bevaras som naturmark, resten av området ska exploateras. FORMIE FORMIE Potential: Möjlighet att spara befintlig vegetation och trädridåer för att bädda in eventuella nya byggnader, vilket skulle få en mindre påverkan på landskapsbilden. En del av befintliga rekreationsvärden kan bevaras. Visuella värden i form av vacker natur som kan tas tillvara på i gestaltningen. Blandskogen är markerad i gult. Det finns flera spår av rekreationsaktiviteter, till exempel pilbågsskytte. Känslighet: Rekreationsvärden och naturvärden riskerar att försvinna helt. Glesheten mellan träden samt det höga läget i landskapet gör att det finns risk att industriverksamheten kommer att synas på håll. Bergschakt kan lämna fula sår i landskapet. Blandskogen är markerad med orange linje. Enligt planförslaget ska majoriteten av området exploateras, vilket innebär att både naturvärden och rekreationsvärden försvinner. Från den glesa blandskogen kan befintlig industri i söder skymtas. 13

3 ATURTYPER 3.5 KALHYGGE BERGSVÄGG SKOGSVÄG PLAOMRÅDE Stora delar av området är avverkat och består av öppen mark samt en del björkuppslag. Här finns utblickar mot öst. I norra utkanten av området löper en vacker bergsvägg i väst-ostlig riktning. Enligt planförslaget ska majoriteten av området exploateras. Potential: Att utnyttja bergsvägg och skogsområde i norr som ett naturligt insynsskydd vilket möjliggör dold placering från norr som då inte stör omgivande jordbruksmark med gårdar. Att ta vara på utblickar mot öst för att stärka den visuella upplevelsen för de anställda. Inga naturvärden. FORMIE FORMIE Känslighet: Den öppna marken ligger högt vilket gör att byggnader skulle synas från öst. Bergschakt kan lämna fula sår i landskapet. Kalhygget är markerat i gult. Utblickar mot öst. Kalhygget är markerat med orange linje. Enligt planförslaget ska majoriteten av området exploateras. Vacker sydvänd bergsvägg. Skogsväg för avverkningen. 14

3 ATURTYPER 3.6 KRAFTLEDIGSGATA SKOGSVÄG PLAOMRÅDE Enligt aturcentrum AB (2015, s. 11) består området av gräsmark med en del hällar, rik på enbuskar och slån. Området hävdas genom slyröjning. Kraftledningsgatan löper från sydväst till nordost. Inom området finns körspår efter en jeepförening som har sin övningsverksamhet här. Enligt naturvärdesinventeringen har delar av området visst biotopvärde, särskilt i områdets kantzoner där inslaget av blommande örter och lövsly ökar. Området har inga större rekreationsvärden på grund av begränsad framkomlighet orsakad av tät vegetation och slyuppkomst, samt på grund av de uppkörda, leriga spåren som uppkommit av jeeparna. Kraftledningen minskar naturupplevelsen av området. Enligt planförslaget ska området bevaras då kraftledningsgatan ska vara kvar. Undantaget är två nya vägar som är planerade att korsa området tvärs över. FORMIE Kraftledningsgatan är markerad i gult. FORMIE Längs kraftledningsgatan finns en del naturvärden. Potential: Ingen större potential ur rekreationssynpunkt eller visuell karaktär. Känslighet: Visst biotopvärde. Kraftledningsgatan är markerad med orange linje. Området är tänkt att bevaras då kraftledningen ska vara kvar. Hällmark kombinerat med lägre skogsvegetation och mycket sly. 15

3 ATURTYPER 3.7 ÖPPE ATURMARK Området består av en öppen naturmark. I västra delen av området finns en bilverkstad. Marken hålls öppen av markägaren, men det finns inga betesdjur här. Det finns inga höga naturvärden eller rekreationsvärden i området. Öster om området finns våtmarker. FORMIE SKOGSVÄG FORMIE PLAOMRÅDE Potential: Plan mark. Befintlig infrastruktur och industri söder om området. Ligger lågt i landskapet jämfört med omgivningarna. Inga rekreationsvärden. Inga höga naturvärden. Möjlighet att leda renat dagvatten från exploateringen till området (måste utredas vidare). Möjlighet att använda en liten del av områdets södra del som yta för upplag (måste utredas vidare), i anslutning till befintlig infrastruktur och industri. Känslighet: Det öppna landskapet är känsligt för eventuella nya byggnader som då blir synliga från E6:an och områden öster om E6:an. Den öppna naturmarken är markerad i gult. Den öppna naturmarken är känslig för eventuella nya byggnader. Den öppna naturmarken är markerad med orange linje. Den är tänkt att bevaras som naturmark, förutom en del i östra utkanten av området som är tänkt som dagvattendamm. En bilverkstad finns inom området. aturmarken med E6:an i bakgrunden. 16

17

4 GESTALTIGSREKOMMEDATIOER 4.1 UTIFRÅ ATURTYP ÖPPE VÅTMARK Det öppna landskapet är känsligt för eventuella nya byggnader som kommer att bli synliga. Intilliggande gårdar på andra sidan järnvägen kommer att se industrin. Miljön med gårdarna och åkrarna i kombination med skogsområden omkring utgör en vacker miljö. Industri kommer att störa landskapsbilden. De höga biotopvärdena och den höga artrikedomen riskerar att försvinna om området exploateras. Använd därför området enbart till hantering av renat dagvatten och eventuellt även till rekreation. KUPERAD GRASKOG 2A Eftersom det är svårt att spara friställda granar är det viktigt att naturliga bryn bevaras. Bevara naturliga bryn i västra och norra delen av området (delar som vetter mot landsbygd). Exploatering av området innebär mycket bergschakt och terränganpassning vilket måste göras med stor omsorg för en god gestaltning. Förutsatt att verksamheterna döljs kan exploateringsgraden vara hög här. 4 2a 1 5 3 2b 6 1 2a 2b 3 4 5 6 ÖPPE VÅTMARK KUPERAD GRASKOG BLADSKOG KALHYGGE KRAFTLEDIGSGATA ÖPPE ATURMARK KUPERAD GRASKOG 2B Området bör bevaras helt för att dölja nya byggnader mot E6:an och från norr, sydost och öst om området. BLADSKOG Denna skog har både naturvärden och rekreationsvärden som kommer att försvinna vid en exploatering. Minska exploateringen inom detta område för att kunna bevara mer natur. Om detta inte är möjligt bör man fundera på hur de naturvärden och rekreationsvärden som försvinner kan kompenseras/återskapas.träden står relativt glest på sina ställen. Bevara breda kantzoner för att bädda in verksamheterna och öka den visuella upplevelsen av området. Området är högt beläget vilket innebär att industrin kan bli synlig på håll söderifrån vilket då påverkar landskapets siluett. Spara om möjligt befintliga stigar för rekreationsmöjligheter. Exploatering av området innebär bergschakt och terränganpassning vilket måste göras med stor omsorg för en god gestaltning. Om möjligt bör berghällar och bergsväggen i söder nyttjas som ett vackert inslag i gestaltningen. KALHYGGE Eventuell ny exploatering kommer att synas från E6:an och från områden öster om E6:an. Håll bebyggelsen låg och spara vegetationsridåer som finns öster om kalhygget. Här kan utblickar tas tillvara på i gestaltningen för att stärka upplevelsen för de anställda. orr om kalhygget finns en vacker bergsvägg som löper i väst-ostlig riktning, samt ett skogsområde norr om denna. Bergsväggen och skogsområdet bör bevaras då de möjliggör dolda placeringar av ny bebyggelse sett från norr (kalhygget ligger lägre i landskapet i förhållande till området norr om kalhygget). Spara vegetationsridåer mellan kalhygget och E6:an. Överväg även nyplantering då befintliga ridåer är glesa. ÖPPE ATURMARK Området kan användas till hantering av renat dagvatten från verksamheterna genom anläggning av dagvattendammar. En liten del av områdets södra utkant skulle även kunna användas som yta för upplag (behöver utredas vidare) i anslutning till befintlig industri och infrastruktur. 18

4 GESTALTIGSREKOMMEDATIOER 4.2 SAMMAFATTIG Här är det av särskild stor vikt att spara naturliga bryn. Håll bebyggelsen låg här. yttja vyer. Använd området till hantering av renat dagvatten. En liten del av områdets södra del skulle kunna användas som yta för upplag, i anslutning till befintlig infrastruktur. De gröna områdena på kartan visar vegetation som bör bevaras, dels för att dölja industrin men även för visuella värden och rekreationsmöjligheter för de anställda. Med tanke på att majoriteten av planområdet är högt beläget i landskapet är det extra viktigt att spara vegetation. Det är också viktigt att överväga komplettering av vegetationsridåer genom nyplantering där befintliga ridåer är glesa, som till exempel mot E6:an. Om det inte går att spara grönstruktur mellan verksamheterna bör nyplantering ske, för möjlighet till rekreation och för att stärka områdets visuella intryck. Variera mellan täta och glesa ridåer mellan verksamheterna så att verksamheter i ett annat kvarter går att skymta. uvarande planförslag har en hög exploateringsgrad. För att minska påverkan på landskapsbilden bör exploateringsgraden minskas på sina ställen. Inom område 2a kan exploateringsgraden vara hög, med tanke på att befintlig skog kan dölja verksamheterna. Områden där nya industribyggnader kan störa landskapsbilden bör inte exploateras alls, som till exempel område 1, öppen våtmark. I högt belägna, exponerade områden som kalhygget bör bebyggelsen hållas låg och breda trädridåer bör bevaras alternativt nyplanteras. Håll bebyggelsen låg på exponerade höjder. Höjd på nya byggnader som är högt belägna inom planområdet och exponerade mot sina omgivningar bör utredas vidare. Utredningen utförs med fördel i en 3D-modell. Bergsvägg Vyer/utblickar Vegetation som bör bevaras E6 Järnväg Planområde ya byggnaders arkitektur är av stor betydelse. Undvik material som sticker ut, som till exempel starka kulörer och blanka material, som då riskerar att synas tydligt på håll. Gröna tak kan användas för fördröjning av dagvatten samt för att få byggnaderna att smälta in mer i omgivningen. Vyer och utblickar bör tas tillvara på i gestaltningen. Bergsväggar och berghällar kan användas som ett vackert inslag i gestaltningen av verksamhetsområdet. Bergsprängning måste utföras med stor omsorg för att undvika att det bildas fula sår i landskapet. Bevara vackra exemplar av tallar, ekar och stengärdesgårdar om möjligt. Spara våtmarken, använd enbart till hantering av renat dagvatten. Minska exploateringen av blandskogen och spara mer natur. Bevara breda kantzoner för att bädda in verksamheterna och öka den visuella upplevelsen av området. Spara om möjligt befintliga stigar. Spara så mycket vegetation som möjligt här, överväg även att komplettera med nyplantering av träd. 19 Spara tillgängliga stigar som återfinns i område 3, blandskogen. Om dessa inte går att bevara bör nya stigar anläggas. Våtmarken kan till exempel användas som ett område för dagvattenhantering kombinerat med rekreation som kan skapas genom anläggande av spänger.

5 VISUALISERIGAR 5.1 ÖVERSIKT AV KAMERAPOSITIOER BEFITLIG IDUSTRI PLAOMRÅDE BEFITLIG IDUSTRI FLYGBILD (RESTERADE POSITIOER TAGA I ÖGOHÖJD) Översikt av de olika kamerapositionerna. 20

5 VISUALISERIGAR 5.2 ÖVERSIKT FRÅ SYDVÄST PLAOMRÅDE BEFITLIG IDUSTRI BEFITLIG IDUSTRI Kameraposition 7. Visualisering från ett fågelperspektiv tagen söder om planområdet. Blå mark är tänkt att exploateras eller användas för anläggning av dagvattendammar. Illustrationen visar kameravinkelns position. 21

5 VISUALISERIGAR 5.3 FLYGBILD OST OM E6:A Y VERKSAMHET E6 Kameraposition 3. Visualiseringen är en flygbild och visar E6:an i förgrunden och planområdet i bakgrunden. Visualiseringspunkten är tagen nordost om planområdet. Illustrationen visar kameravinkelns position. 22

5 VISUALISERIGAR 5.4 FRÅ E6:A Y VERKSAMHET E6 Kameraposition 1. Visualiseringen visar E6:an i förgrunden och planområdet i bakgrunden. Visualiseringspunkten är tagen nordost om planområdet. Genom att bevara så mycket skogsridåer som möjligt mellan E6:an och planområdet kan delar av verksamheterna döljas och påverkan på landskapets siluett minskas. Visualiseringen bekräftar att det är viktigt att hålla en låg byggnadshöjd på exponerade höjder, för att minska påverkan på landskapets siluett. Illustrationen visar kameravinkelns position. 23

5 VISUALISERIGAR 5.4 FRÅ E6:A Y VERKSAMHET Kameraposition 2. Visualiseringen visar naturmark och åkermark i förgrunden och planområdet i bakgrunden. Visualiseringspunkten är tagen nordost om planområdet. Genom att bevara så mycket skogsridåer som möjligt mellan E6:an och planområdet kan delar av verksamheterna döljas och påverkan på landskapets siluett minskas. Visualiseringen bekräftar att det är viktigt att hålla en låg byggnadshöjd på exponerade höjder, för att minska påverkan på landskapets siluett. Illustrationen visar kameravinkelns position. 24

5 VISUALISERIGAR 5.4 FRÅ E6:A Y VERKSAMHET Y VERKSAMHET Kameraposition 4. Visualisering tagen från en punkt belägen öster om planområdet, från den öppna naturmarken. Visualiseringen bekräftar att det är viktigt att hålla en låg byggnadshöjd på exponerade höjder, för att minska påverkan på landskapets siluett. Illustrationen visar kameravinkelns position. 25

5 VISUALISERIGAR 5.5 FLYGBILD FRÅ SYDOST BEFITLIG IDUSTRI BEFITLIG IDUSTRI Y VERKSAMHET BEFITLIG IDUSTRI BEFITLIG IDUSTRI E6 Kameraposition 5. Visualiseringen är en flygbild tagen sydost om planområdet. Illustrationen visar kameravinkelns position. 26

5 VISUALISERIGAR 5.6 FRÅ BEFITLIGT IDUSTRIOMRÅDE SÖDER OM PLAOMRÅDET Y VERKSAMHET BEFITLIG IDUSTRI BEFITLIG IDUSTRI BEFITLIG IDUSTRI Kameraposition 6. Visualisering tagen från befintligt industriområde beläget söder om planområdet. Vyn är riktad mot blandskogen. För att öka den visuella upplevelsen och undvika att de nya verksamheterna syns på håll söderifrån bör breda kantzoner av blandskogen bevaras (mellan befintligt industriområde och de nya verksamheterna). Illustrationen visar kameravinkelns position. 27

5 VISUALISERIGAR 5.7 FRÅ BEFITLIGT IDUSTRIOMRÅDE SYDVÄST OM PLAOMRÅDET Y VERKSAMHET Y VERKSAMHET Y VERKSAMHET BEFITLIG IDUSTRI BEFITLIG IDUSTRI Kameraposition 8. Visualisering från befintligt industriområde mot blandskogen. För att öka den visuella upplevelsen och undvika att de nya verksamheterna syns på håll söderifrån bör breda kantzoner av blandskogen bevaras mellan befintligt industriområde och de nya verksamheterna. Illustrationen visar kameravinkelns position. 28

6 REFERESER Arkeologerna (2016). Boplatser i bergen vid Vegestorps mosse. Rapport 2016:113 Arkeologisk utredning Bergslagernas Järnvägssällskap (2012). Cabride Bohusbanan. Hämtad: [http://www.bjs-club.se/forsaljning/cabride-bohusbanan/] 2017-08-08 Bokab (2017). Rollsbo. Hämtad: [http://www.bokab.nu/etableringsmark/genomforda/rollsbo/] 2017-08-09 Kungälvs kommun (2017). Gestaltningsprogram. Bilaga till detaljplan för verksamheter. Rollsbo Västerhöjd. Rollsbo 6:12, 1:32 och Ytterby-Ryr 1:1 i Kungälvs kommun. 2017-02-10 Kungälvs kommun (2006). Grönplan för Kungälvs kommun - ett handlingsprogram för hur vi ska planera, bygga och förvalta tätortens gröna strukturer och gröna miljöer. Hämtad: [http://www.kungalv.se/bygga--bo--miljo/ miljostrategiskt-arbete/gronplan/] 2017-08-08 Kungälvs kommun (2012). Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-01-19. Hämtad: [http://www.kungalv.se/bygga--bo--miljo/samhallsplanering/oversiktsplanering/] 2017-06-20 aturcentrum AB (2015). aturvärdesinventering, Vegestorp. Kungälvs kommun 2015. 2017-05-01 Plankarta (2017). Detaljplan för Rollsbo, del av 1:32, 6:12 samt del av Ytterby Ryr 1:1. 2017-06-19 SGU (2017). Sveriges geologiska undersökning. Jordartskarta. Hämtad: [https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html] 2017-05-29 SGU (2017). Sveriges geologiska undersökning. Grundvattenmagasin. Hämtad: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html] 2017-06-20 29

30