13. ÖVRIGA PRODUKTGRUPPER Övriga produktgrupper innefattar dels klinikspecifika behandlingshjälpmedel i patientens hemmiljö och dels läkemedelsnära förbrukningsartiklar och övriga hjälpmedel som behövs för att tillföra medicin eller kontrollera sin sjukdom Landstingsstyrelsen beslutar i plan- och budgetprocessen om vilka behandlingshjälpmedel som ska tillhandahållas inom beviljad budget och anvisningar för förskrivning. Skulle förändring av avgifter aktualiseras avgörs ärendet slutgiltigt av landstingsfullmäktige. Läkemedelsnära förbrukningsartiklar är huvudsakligen reglerad i lagstiftning. Behandlingshjälpmedel Behandlingshjälpmedel i detta sammanhang är de av Hjälpmedelsinstitutet godkända klinikspecifika hjälpmedel som förskrivs kostnadsfritt eller lånas ut som ett led i den sjukvårdande behandlingen i patientens boende. Följande förkortningar förekommer på förskrivare: Läkare - LÄK Audionom - Au Arbetsterapeut - AT Sjukgymnast - SG 03 BEHANDLING OCH TRÄNING 0303 HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 03 03 06 INHALATORER 03 03 09 NEBULISATORER Förskrivs som läkemedelsnära produkter. Se även kapitlet övriga hjälpmedel/förbrukningsartiklar. Rekommendation utöver gällande förskrivningsrätt: Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i allergologi, lungmedicin och barnmedicin Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 1
Indikationer, inhalatorer och nebulisatorer: astma kroniskt obstruktiv lungsjukdom cystisk fibros Viktigt är att uppföljning sker avseende funktionskontroll, behov och teknik. 03 03 12 RESPIRATORER 03 03 15 VENTILATORER Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i lungmedicin eller anestesiologi. I särskilda fall i samråd med LÄK med specialistkompetens i barnmedicin Behandling med ventilator/respirator inkl trakeostomi, slangutrustning och mask, i hemmet kan vara aktuell för personer med respiratorisk insufficiens med underventilering (koldioxidansamling) som dominerande problem. Detta gäller i första hand personer med sviktande andningsfunktion på grund av neuromuskulär sjukdom/skada eller bröstkorgsdeformitet. Personer med gravt sömnapnésyndrom och koldioxidretention eller vissa personer med sömnapnésyndrom som ej tolererar CPAP-behandling kan vara aktuella för hemrespiratorbehandling. Två olika behandlingsprinciper förekommer; tryckkontrollerad och volymkontrollerad. Handventilator eller reservventilator ska förskrivas som tillbehör för patient som helt är respiratorberoende. CPAP-UTRUSTNING (CPAP = Continuos Positive Airway Pressure) Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i lung-, barn- eller allmänmedicin samt öron, näsa och hals. Behandling med CPAP-utrustning, inkl maskin, masker och munstycken, ges till personer med nattlig ventilationsstörning, det vill säga verifierade apnéer eller hypopnéer under sömn och sjukdomssymptom som kan hänföras till dessa. Indikation: ODI >20, i vissa fall även vid ODI <20. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 2
Rutiner för CPAP till barn: Patienten läggs in några dygn för att läkare och vårdpersonal ska kunna kontrollera trycket på CPAP-utrustningen och att patienten mår bra. Därefter hemgång med lånad utrustning från avd 12, Centralsjukhuset, Karlstad. Anhöriga ska erhålla erforderlig kunskap för att använda och sköta utrustningen. Efter ca ett år återlämnas CPAP-utrustningen till avd 12 för att genomgå en service som sköts av medicinteknisk personal. En låne-cpap kan fås under tiden. 03 03 18 OXYGENUTRUSTNING Oxygenkoncentratorer, Compositflaskor, Gassparare och Flytande Oxygen. Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i lung-, barn och allmänmedicin samt barn- och ungdomshabilitering och onkologi. Personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom och andra sjukdomar med kronisk hypoxi. Före beslut om långtidsoxygenbehandling ska personen vara optimalt behandlad och ska ha befunnit sig i stabilt skede under minst 3 veckor före ställningstagande. Om arteriella PO2 vid luftandning då fortfarande är lägre än 7,6-7,0 KPa, föreligger indikation för långtidsoxygen behandling. Utrustningen utprovas individuellt efter patientens behov. Personens psykosociala situation måste även bedömas. Personens förmåga att acceptera, förstå och handha oxygen behandling ska värderas. Brandrisken måste beaktas. Kontinuerlig uppföljning och bedömning är nödvändig. Rökstopp är ett krav av säkerhetsskäl. Behandlingen ska ges kontinuerligt i minst 16 tim/dygn, även nattetid. Inter-mittent oxygen behandling är kontraindicerad. Läkaren har ansvaret att bevaka: att avsedd prestanda för utrustningen uppnås efter leverans att nödvändiga instruktioner finns för utrustningens användning att brukaren, anhörig vårdare eller annan personal har erforderlig kunskap om utrustningen samt kan använda och sköta den på avsett sätt för oxygen utrustning gäller samma regler som för motsvarande medicinsk utrustning på sjukhus Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 3
Indikationer, oxygenutrustning, forts: Oxygensjuksköterskans (lungmott. CSK) uppgift är att på uppdrag av läkare vid lungmedicinska mottagningen, Centralsjukhuset, installera oxygenutrustningen tillsammans med brukaren, anhörig/närstående eller vårdare. Oxygensjuksköterskan ska gå igenom handhavandet och säkerhetsföreskrifterna tillsammans med nämnda personer och se till att varningsskylt för gastuben sätts upp i lägenheten. Brandmyndigheten och fastighetsägaren bör hållas underrättad om var och när oxygenbehandlingen påbörjas och avslutas. Rutiner för oxygenutrustning till barn: Se barnklinikens information till föräldrar och syrgasinformation. 03 03 21 SLEMSUGAR Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i öron-, näs- och halssjukdomar, lung- och barnmedicin samt barn- och ungdomshabilitering Slemsugar är avsedda för personer mer långvarigt behov av sekreteliminering eller för personer med kanyl. Rutiner för slemsug till barn: Lån via avd 12, Centralsjukhuset, Karlstad. Anhöriga ska erhålla erforderlig kunskap för att använda och sköta utrustningen. Efter ca ett år lämnas slemsugen till barnavdelningen för service på MTA. 03 03 27 PEP/RMT/-SET (PEP = Positiv Expiratory Pressure ; RMT = Respirations Muskel Träning) Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i allergologi, anestesiologi, öron-, näs- och halssjukdomar, lung- eller barnmedicin samt barn- och ungdomshabilitering. Även sjukgymnast i samråd med LÄK med specialistkompetens enligt ovan. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 4
0306 HJÄLPMEDEL VID CIRKULATIONSBEHANDLING 03 06 09 KOMPRESSIONSSTRUMPOR Förskrivare: LÄK med speciell erfarenhet/kunskap om kompressionsbehandling sekundära lymfödem t. ex. svullnad på grund av skador på lymfsystem som vid cancersjukdom, tillstånd efter canceroperation och/eller strålbehandling primära lymfödem t ex på grund av kongenital lymfkärlssjukdom tillstånd efter svåra brännskador ödem och/eller ortostatism vid svåra förlamningstillstånd djup eller ytlig venös insufficiens där operation ej är möjlig Behandling med kompressionsstrumpa avser att minska svullnad, minska smärta, öka rörlighet, öka livskvalitet eller förebygga recidiv av bensår. Vid utprovning av kompressionsstrumpa ska skriftlig och muntlig information ges avseende hur strumpan ska användas och skötas. Uppföljningen av behandlingen med kompressionsstrumpa är viktig. 0309 HJÄLPMEDEL VID LJUSBEHANDLING 03 09 06 UVB-LJUSLAMPOR Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i dermatologi Utlånas till personer med diagnosen psoriasis eller andra hudsjukdomar lämpade för ljusbehandling och som är så omfattande att de utgör ett påtagligt problem. Utlåningstid är två månader. Företräde har personer med lång resväg till ljusbehandlingsanläggningen. Kontroll ska ske efter varje utlåning. Behandlingsprogram för patientens sjukdom och skriftlig information om skötsel av lampan ska medfölja. Strålningsmätning som möjliggör bestämning av ultraviolett stråldos ska ske omedelbart före och efter byte av strålkällor och i övrigt när det bedöms nödvändigt. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 5
03 21 21 INFUSIONSPUMPAR Avser även insulinpumpar. 0321 INJEKTIONSMATERIAL Infusionspump för medicinering (t ex apomorfinpump), total parenteral nutrition eller insulinpump förskrivs som läkemedelsnära produkter. Rekommendation utöver gällande förskrivningsrätt: Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i invärtesmedicin, neurologi eller barnmedicin Förskrivare av nutritionspump: se ovan Avser även tillbehör. Indikationer för infusionspumpar: Pump kan förskrivas till den som har behov av kontinuerlig medicinering eller nutrition i hemmet. Insulinpump kan förskrivas när traditionell insulinterapi ej uppfyller behandlingsmålet. Insulinpumpen ska ge en acceptabel metabol kontroll, förhindra komplikationer eller ge bra livsvillkor. Skriftlig och muntlig information ska ges. Informationen ska vara individuellt handledd. Uppföljning av behandling med infusionspump är viktig. Rutiner för insulinpump till barn: Barnkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad, (CSK) lånar ut en månad varefter förskrivning via hjälpmedelskort sker. EXTERNA PUMPAR FÖR LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL Förskrivare: A. Icke malign smärta: LÄK vid smärtmottagning B. Malign smärta: LÄK med kunskap och erfarenhet av smärtbehandling via läkemedelspumpar Parenteral tillförsel av smärtstillande läkemedel där annan smärtbehandling ej gett acceptabel lindring. Administrering: Tillförsel av läkemedel sker subkutant, intravenöst eller neuronalt. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 6
Utprovning och uppföljning, externa pumpar för läkemedelstillförsel: Utprovning till patientfall enligt grupp A ska utföras av läkare vid smärtmott. Utprovning till patientfall enligt grupp B ska utföras av läkare med kunskap och erfarenhet av parenteral smärtbehandling. Uppföljning sker av ansvarig läkare/förskrivare. Uppföljning/behandlingsansvar kan överlåtas till annan läkare. Byte av kassett sker minst en gång per vecka av sköterska med adekvat kunskap om hantering av extern läkemedelspump. INTERNA PUMPAR FÖR LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i smärtlindring Smärta där annan farmakologisk behandling ej har haft avsedd effekt. Smärtan är kronisk och förväntad behandlingstid ska överstiga tre månader. Administrering: Tillförsel av läkemedel sker till ryggkanalen. Utprovning och uppföljning: Utprovning sker på Smärtenheten, CSK. Uppföljning med läkemedelspåfyllnad sker normalt varannan månad på smärtmottagning. Påfyllnad sköts vanligtvis av smärtsjuksköterska. 0324 TESTMATERIAL 03 24 12 BLODANALYSMATERIAL Avser endast talande blodsockermätare. Förskrivare: LÄK vid klinik som behandlar patient med diabetes mellitus. Förskrivning ska ske i samråd med syncentral. Reflektor med akustiskt tal alternativt ljudsignal kan förskrivas till patient med diabetes mellitus, som ej med optiska hjälpmedel och god belysning kan avläsa reflektorer. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 7
0327 STIMULATORER 03 27 06 ELEKTRISKA NERVSTIMULATORER VID SMÄRTLINDRING Avser ej inopererade nervstimulatorer. SCS (SPINAL CORD STIMULATION) Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i smärtlindring Perifera, neurogena smärttillstånd. Angina pectoris där farmakologisk, kirurgisk behandling ej är aktuell eller tillräcklig. Perifer småkärlssjuka där amputation kan vara aktuell beroende på smärta. Utprovning och uppföljning av behandlingen: På smärtmottagning hos smärtläkare eller smärtsköterska. Efter optimering av smärtbehandlingsmetoden hör patienten av sig framgent vid behov för justering, alternativt utbyte av pulsgenerator beroende på att batteriet är förbrukat. TENS (TRANSCUTAN ELEKTRISK NERVSTIMULERING) Förskrivare: Legitimerad sjukvårdspersonal som genomgått adekvat TENSutbildning. Läkare, sjuksköterskor - två dagars utbildning i Smärtklinikens regi/cefar-utbildning. Sjukgymnaster - ingår i grundutbildningen. Vid barn- och ungdomshabilitering - läkare, sjuksköterska och sjukgymnast. Akuta och långvariga smärttillstånd - nociceptiva, neurogena och viscerala. Sårläkning vid perifera cirkulationsrubbningar. Behandling av illamående. Smärtlindring inför förlossning (utprovning sker på Smärtkliniken i Haga). TENS-behandling kan ibland räcka som enda behandlingsform men kan också vara ett värdefullt komplement till annan behandling. Utprovning och uppföljning av behandlingen: Sker hos patientansvarig personal (förskrivare). Smärtverksamheten ansvarar endast för sina egna patienter. Administration: Samtliga apparater är numrerade och på så sätt kopplade till respektive patient. Ett följebrev medföljer den förskrivna apparaten, vilket innehåller information till patienten att de har fått ett långtidslån samt att de kan vända sig till Smärtkliniken i Haga om något tekniskt fel uppstår. Patienten får även kostnadsfritt elektroder till sin apparat. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 8
Uppföljning, TENS-apparater: Uppföljning av TENS-apparaterna sker genom brevförfrågan ca sex månader efter förskrivningen, därefter ca en gång per år. Detta är en service till patienterna så att de ska kunna utnyttja sin TENS-apparat på bästa sätt och få den smärtlindring som är möjlig. TENS-apparater som ej längre är i bruk återlämnas till Smärtkliniken i Haga för avregistrering, rengöring, kontroll samt komplettering inför nästa utlåning. Utbytesapparater skickas vid behov till patient/vårdpersonal. 03 27 09 ELEKTRISKA MUSKELSTIMULATORER VID INKONTINENS Avser också elektromyografi- och biofeedbackapparater för bäckenbottenbehandling. Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i urologi eller gynekologi. impulsiva trängningar med eller utan inkontinens ansträngningsinkontinens blandinkontinens fecesinkontinens Relativa kontraindikationer: tillstånd som inverkar på patientens förmåga att aktivt medverka och förstå behandlingen patient med tömningssvårigheter. Blåsatoni kan behandlas efter grundlig utredning och eventuell urodynamik med intravesikal stimulering (IVS). Behandling utföres på klinik, ej i hemmet. En absolut kontraindikation för behandling med elstimulering är patient med hjärtstimulator. Elektrisk stimulering är ett komplement till medicinsk och kirurgisk behandling. Behandlingen ska endast förskrivas efter noggrann klinisk undersökning och utredning. För att uppnå resultat med behandlingen är det viktigt att patienten förstått instruktionerna och är väl motiverad. Administration: Elektromyografiapparater inom Kvinnokliniken, CSK lånas ut av uroterapeut. Biofeedbackapparat däremot används endast för inneliggande patient. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 9
03 27 15 TINNITUSMASKERARE/LJUDSTIMULATORER Förskrivare: Au 0348 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP Samtliga träningshjälpmedel ska i första hand förskrivas på begränsad tid. 03 48 12 FINGER- OCH HANDTRÄNINGSREDSKAP Förskrivare: AT, LÄK, SG 06 ORTOSER OCH PROTESER 06 ÖGONPROTESER Förskrivare: LÄK med specialistkompetens inom oftalmologi Ögonproteser förskrivs av ögonläkare. Denne hänvisar till protesmakare med vilken landstinget har avtal. Resa till och från mottagningen bekostas förutom egenavgift av landstinget. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 10
LÄKEMEDELSNÄRA FÖRBRUKNINGSARTIKLAR OCH ÖVRIGA HJÄLPMEDEL Läkemedelsnära förbrukningsartiklar är de av Riksförsäkringsverket godkända eller prisgodkända förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. Artiklarna är kostnadsfria för patienten om de skrivs ut på hjälpmedelskort och belastar den statliga läkemedelsförmånen t ex nebulisator för att tillföra antibiotika, teststickor för egenkontroll av diabetes och infusionspump för läkemedelstillförsel. Övriga hjälpmedel och förbrukningsartiklar är i detta sammanhang de av Riksförsäkringsverket godkända artiklar som ingår i högkostnadsskyddet och är därmed kostnadsfria över beloppsgränsen 1 800 kronor/år om de skrivs ut på recept, t ex förbrukningsartiklar för stomi och pulverinhalator vid astma. Förskrivare I texten längre fram förekommer förkortningarna: Läkare - Specialistutbildad sjuksköt. vid diabetesmottagning - SS Distriktssköterska - DSK LÄK INJEKTIONSSPRUTOR, INJEKTIONSPENNOR, KANYLER OCH TESTSTICKOR INJEKTIONSSPRUTA FÖR LÄKKEMEDELSBEHANDLING AV MS Förskrivare: LÄK INSULINPENNA (diabeteshjälpmedel) Förskrivare: LÄK, SS INSULINSPRUTA INSULINKANYL TESTSTICKA FÖR BLODGLUKOS BLODPROVSTAGARE OCH LANCETTER TESTSTICKA FÖR GLUKOS OCH KETONER I URIN Förskrivare: LÄK, SS, DSK Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 11
PEF-MÄTARE Typ av PEF-mätare framgår av läkemedelsrådets terapirekommendationer Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i barn- eller lungmedicin samt allmänmedicin med astma/kol-mottagning. PEF-mätare förskrivs till astmapatient för att mäta lungfunktionen. Uppföljning: Ska utarbetas! INHALATOR / NEBULISATOR / MASK OCH MUNSTYCKEN Typ av inhalatorer etc. framgår av läkemedelsrådets terapirekommendationer Förskrivare: LÄK med specialistkompetens i barn- eller lungmedicin eller LÄK med erfarenhet av inhalationsbehandling Förskrivs patient med obstruktiv lungsjukdom och CF. Nebulisator används för att tillföra antibiotika, mukolytika och luftvägsmedicin. Administrering: Behandlingen sköts i första hand med pulverinhalator (ej hjälpmedel) eller med spray via spacer. Vid enstaka tillfällen kan behov av individuellt utprovad, och av Hjälpmedelsinstitutet godkänd, inhalator förekomma och vara motiverat, därvid ska först viss utredning ha gjorts. Riktlinjer och råd för förskrivning av andningshjälpmedel: andningsfunktionen bör mätas, såväl före som under behandling med t ex spirometri eller peak flowmeter och resultatet dokumenteras i journalen. Undantag förstås för små barn där lungfunktionsbestämning ej går att genomföra förskrivande läkare svarar för information till patient och föräldrar om syftet med behandlingen, effekter och eventuella bieffekter. Sköterskan eller eventuellt sjukgymnast instruerar om apparaten och dess användning. förskrivningen bör leda till en provperiod om t ex tre månader. Under denna tid bedöms värdet av behandlingen genom regelbundna kontroller. Peakflowvärden bör följas hemma Efter provperioden görs bedömning om kontinuerlig inhalationsterapi fungerar. Vid framtida kontroller bör användning av inhalationsapparat bedömas och när denna inte längre behövs bör den återlämnas. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 12
Uppföljning, inhalationsbehandling: Riktlinjer för inhalationsbehandling ska utarbetas. Barnets ålder: Upp till 4-5 års ålder. Dosering: Inhalation av spray till små barn i spacer kan inte jämföras med inhalation av pulver till större barn. Eftersom inhalationstekniken många gånger är dålig kan dosen behöva höjas för att uppnå förväntad effekt. Spacers: Lungmottagningen vid Centralsjukhuset kan kontaktas om lämpliga spacers. Antal puffar: Moderna spacers rymmer inte mer än 1 puff. Behöver dosen höjas måste man alltså göra om proceduren efter att första dosen inhalerats. Mask: Till mindre barn rekommenderas mask som medföljer spacern. På vissa funktionshindrade barn kan annan mask fungera bättre. Provas i så fall ut på allergimottagningen. På större barn som kan sluta munnen runt munstycket fungerar det ofta bättre utan mask. Det är dock mycket noga att det blir lufttätt, annars fungerar inhalationen dåligt. Inhalationstid: 10 andetag till mindre barn och 5 till större. Titta på ventilen och räkna. Landstinget i Värmland 2005-02-07 13 13