DEN GR NA PROMENADSTADEN

DEN GR NA PROMENADSTADEN En strategi f r utveckling av Stockholms parker och natur Till gg till Stockholms versiktsplan Promenadstaden Utst llningsf rslag april 2013 Bilder och layout kommer att bearbetas och redaktionella ndringar i texten kommer att g ras. Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 1

2

F RORD Du h ller i din hand samr dsf rslaget till Den gr na promenadstaden, ett tematiskt till gg till Stockholms versiktsplan Promenadstaden. Den gr na promenadstaden ska vara ett stads vergripande styrdokument f r hur vi utvecklar stadens gr nska i alla delar av Stockholm i gamla, nya och nnu inte utbyggda stadsdelar. Traiknämnden kommer sedan att ta fram ett parkprogram f r utformning och sk tsel av parker och stadsdelsn mnderna i sin tur har lokala parkplaner f r sina gr na milj er. Stockholms vatten och gr nska h r till de mest lskade v rdena f r oss som bor i staden. ven bes kare f r- undras ver att en s stor stad kan inneh lla s mycket gr nt. Det r en viktig uppgift att ka tillg ngligheten till, och h ja kvaliteten p stadens gr nska. Den moderna stadsplaneringen erbjuder tillf llen till rekreation och gr nska p nya platser och p nya s tt. I promenadstaden binds stadsdelar samman och m jligg r p så sätt ler möten mellan människor. Den gröna promenadstaden skapar ett ramverk av gr nska kring dessa m ten. Just nu r Den gr na promenadstaden p samr d som ber knas p g under sommaren och fram till slutet av oktober. Efter samr det revideras f rslaget f r att sedan st llas ut under v ren 2013. Antagande i kommunfullm ktige kan ske sommaren 2013. Stockholmare har ett stort engagemang f r staden och jag v lkomnar alla konstruktiva f rslag p hur vi kan utveckla den tillsammans. Ta g rna tillf llet i akt och tyck till om inneh llet. Regina Kevius (M) Stadsbyggnads- och idrottsborgarr d 3

INFORMATION Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 Ett politiskt uppdrag I samband med att Stockholms versiktsplan Promenadstaden antogs i mars 2010 ick stadsbyggnadsnämnden och traiknämnden i uppdrag att utveckla stadens parkprogram och ta fram metoder f r planering och utveckling av parker och gr nomr den med fokus p hur ler stockholmare ska få möjlighet att utnyttja stadens gr na milj er. Den gr na promenadstaden r ett f rsta steg i detta arbete. Stockholms parkprogram blir steg tv. Medverkande f rvaltningar Den gr na promenadstaden har tagits fram av Stockholms stadsbyggnadskontor i n ra samarbete med traikkontoret och exploateringskontoret. En styrgrupp med f rvaltningschefer fr n stadsbyggnadskontoret, traikkontoret, exploateringskontoret, Östermalms stadsdelsf rvaltning samt stadstr dg rdsm staren har styrt arbetet. Dessutom har milj f rvaltningen, idrottsf rvaltningen, stadsmuseet och tv stadsdelsf rvaltningar ing tt i en intern referensgrupp. M nga sakkunniga referenspersoner inom staden och externt har bidragit med v rdefulla synpunkter under arbetet. Den gr na promenadstaden Den gr na promenadstaden r en strategi f r utveckling av Stockholms parker och natur i form av ett tilll gg till versiktsplanen. Dokumentet inneh ller m l, strategier och v gledning f r planering, utveckling och sk tsel av park och natur. Strategierna kompletterar versiktsplanens fyra stadsbyggnadsstrategier och preciserar planeringsinriktningar som beskrivs i versiktsplanens fokusomr den Idrott, rekreation och attraktiva gr nomr den. Den gr na promenadstaden r vidare ett paraplydokument f r andra styrdokument och planeringsunderlag p det gr na omr det, s som Stockholms parkprogram och stadsdelsomr denas lokala parkplaner. Den gr na promenadstaden har m nga ber ringspunkter med systerdokumentet Arkitektur Stockholm, som r stadens strategi f r gestaltning av byggnader och offentliga rum. Stockholms parkprogram Stockholms parkprogram, som r under utarbetande, bygger p samma m l och strategier som Den gr na promenadstaden, men r en utvecklad handledning med f rdjupningar inom olika omr den. Parkprogrammet blir ett praktiskt verktyg i arbetet med parker och natur 4 i stadens olika processer. Stadens styrdokument och planeringsunderlag NYTT PARKPROGRAM Lokala parkplaner Stockholms parkprogram och stadsdelsomr denas lokala parkplaner. Stadens vision Stockholm 2030 Stockholms versiktsplan Promenadstaden Arkitektur Stockholm Energiplan GR NA PLANERINGS- UNDERLAG Den gr na promenadstaden, Arkitektur Stockholm och andra till gg till versiktspanen. Sociotopkarta Biotopkarta Sociotopkarta, biotopkarta och andra gr na planeringsunderlag.

UTST LLNING Utst llning av Den gr na promenadstaden p g r mellan maj och X juni 2013. Under utst llningstiden r alla v lkomna att l mna sina synpunkter p f rslaget. Skriftliga synpunkter l mnas senast den 19 oktober till: Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm E-post:stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange diarienummer 2010-05924-31 Information om f rslaget l mnas av: Katarina Borg 08-508 275 39 katarina.borg@stockholm.se Ulrika Eger 08-508 267 99 ulrika.egero@stockholm.se Information om Den gr na promenadstaden och samrådet inns även på hemsidan. Där kan du också lämna dina synpunkter. www.stockholm.se/gronapromenadstaden Behovsbed mning enligt milj balken Detta tematiska till gg till versiktsplanen r en strategi f r utveckling av Stockholms parker och natur. Till ggets v gledning f r framtida beslut handlar inte om att ange f ruts ttningar f r s dana tg rder som kan medf ra betydande milj p verkan. Stadsbyggnadskontorets slutsats r att behov av milj bed mning enligt milj balken av versiktsplanen inte f religger. 5

6 Arbetsgrupp Katarina Borg, stadsbyggnadskontoret Ulrika Eger, stadsbyggnadskontoret Bodil Hammarberg, traikkontoret Elisabet Elfstr m, exploateringskontoret Matilda Sabel, traikkontoret Tryck EO Graiska Illustrationer Omslag och vinjetter: Klas FahlØn / Agent Bauer vriga illustrationer: stadsbyggnadskontoret Kartor s. 6 stadsbyggnadskontoret s.19 Spacescape AB s. 25 milj f rvaltningen Fotograier s. 6 (1) Katarina Borg s. 12 (1) Ewa Reuterbrand s. 13 (1) Katarina Borg s. 14 (1,2) Katarina Borg s. 15 (1, 4) Katarina Borg s. 18 (2) Petra Sundstr m s. 20 (1) Katarina Borg s. 21 (1, 3, 4) Katarina Borg s. 23 (1) Kari Kohvakka s. 23 (2) Claes-G ran Borg s. 27 (2) Katarina Borg s. 28 (2) Katarina Borg s. 29 (1) Per Hasselberg s. 30 (1,2) Max Goldstein s. 31 (4) Bodil Hammarberg vriga foton r tagna av Lennart Johansson, stadsbyggnadskontoret

Inneh llsf rteckningen kommer att kompletteras! INNEH LL INLEDNING s. 6 M L OCH STRATEGIER s. 8 V GLEDNING s. 10 STOCKHOLMS GR NA KARAKT R s. 10 STOCKHOLMARNAS GR NA VARDAGSRUM s. 16 Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 GENOMF RANDE STOCKHOLMS EKOLOGISKA INFRASTRUKTUR s. 22 s. 26 7

Inledning DEN GR NA PROMENADSTADEN Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 8 En gr n storstad Stockholm är en växande storstad. I genomsnitt har befolkningen kat med 15.500 personer per r de senaste sex åren, och inom tio år beräknas staden ha en miljon inv nare. M nniskor v ljer att bos tta sig i Stockholm av olika sk l. M nga lockas av en dynamisk arbetsmarknad och utbildningsm jligheter, andra av kulturoch n jesutbudet. Stockholm erbjuder storstadskvaliteter, men r samtidigt en gr n stad, d r naturen, parkerna och de lummiga str nderna r vardagsn ra och tillg ngliga f r alla. Fr gar man stockholmarna s r det just de gr na kvaliteterna och vattnet de v rdes tter h gst i sin stad. F fr gor engagerar s mycket som stadens parker och natur. Vision 2030 Stockholms kommunfullm ktige har fattat beslut om en samlad och l ngsiktig framtidsbild f r Stockholm: Vision 2030 Ett Stockholm i v rldsklass. Centralt i visionen är en stad med stark tillväxt och god välfärd f r alla. Tre teman lyfts s rskilt fram: Stockholms ska vara en m ngsidig stad som r rik p upplevelser, Stockholm ska vara en innovativ och v xande stad Stockholm ska vara en stad f r medborgarna. I Vision 2030 betonas Stockholms unika kombination av storstadens puls och naturens lugn. Att alla stockholmare har n ra till attraktiva gr nomr den r en viktig kvalitet att värna när staden växer. Stadens vision Stockholm 2030 Stockholms versiktsplan Promenadstaden Till gg till versiktsplanen Den gr na promenadstaden Stockholms versiktsplan Promenadstaden Den stora befolkningstillväxten innebär ett kraftigt ökat byggande i Stockholm. För att kunna växa på ett l ngsiktigt h llbart s tt st r staden inf r behovet av mer genomgripande f r ndringar av stadsstrukturen. Stockholms versiktsplan Promenadstaden konkretiserar Vision 2030 med fyra stadsbyggnadsstrategier f r stadens tillväxt: 1. St rk den centrala staden Centrala staden utvidgas och n rf rorterna utvecklas mot h gre t thet och starkare samband p tv ren. Strategin inbegriper lera centrala stadsutvecklingsomr den. 2. Satsa p attraktiva tyngdpunkter Stockholm blir en lerkärnig stad. Ett antal tyngdpunkter i ytterstaden utvecklas med mer bost der, arbetsplatser, service och parker till t ta och attraktiva komplement till Stockholms innerstad. 3. Koppla samman staden Stockholm utvecklas till en mer sammankopplad stad, d r det r l tt och naturligt att r ra sig mellan olika stadsdelar. Strategin inneb r satsningar p kollektivtraik, gång- och cykelvägar, ny bebyggelse och bättre gr nomr den. 4. Fr mja en levande stadsmilj i hela staden F ruts ttningarna f r ett rikt stadsliv fr mjas i hela staden. Utveckling och upprustning av torg, gator och parker samt kompletteringsbyggande utifr n lokala behov kan vara viktiga insatser i de delar av Stockholm som inte pekas ut som utvecklingsomr den. Stockholms versiktsplan Promenadstaden inneh ller strategier f r stadsutveckling, som inneb r en t tare och mer sammankopplad stad med lera tyngdpunkter.

Den gr na promenadstaden Den promenadstad som beskrivs i Stockholms versiktsplan är en lerkärnig, tät, och sammankopplad stad, d r parker och naturomr den har en viktig roll. En god tillg ng till gr na milj er, d r m nniskor kan m tas och h mta kraft, r en f ruts ttning f r ett rikt och h lsosamt stadsliv. En v l fungerande gr nstruktur r avg - rande för Stockholms växt- och djurliv samt för stadens klimatanpassning och andra viktiga ekosystemtj nster. Att naturen, parkerna och vattnet fortsatt f r s tta sin pr gel p staden r avg rande f r Stockholms identitet och attraktivitet. Stockholms utveckling har alltid inneburit att gr nomr den tagits i anspr k f r ny bebyggelse i st rre eller mindre utstr ckning. De senaste femton ren har mellan 1,5 och 2 % av den gr na marken bebyggts, huvudsakligen genom mindre kompletteringar p park- och naturmark. Den vergripande gr nstrukturen har i stort kunnat bevaras. Den nya versiktsplanens strategier f r med sig mer genomgripande strukturf r ndringar. Detta beh ver inte betyda en stor kning av den gr nyta som tas i anspr k. Dock kan det lokalt f stor p verkan p den gr na strukturen, inte minst i utpekade tyngdpunkter och samband samt inom den centrala stadens utvidgning. Den kommande stadsutvecklingen inneb r samtidigt ocks en ny m jlighet att utveckla gr nstrukturen och f rb ttra parker och naturomr den f r att m ta nya behov i en t tare stad. Stockholms kraftiga befolkningstillv xt inneb r att stadens parker och naturomr den beh ver f r ndras och utvecklas. (Norra Djurg rdstaden under utbyggnad) Att skapa en attraktiv och h llbar gr n promenadstad kr ver en strategisk och l ngsiktig gr nplanering och ett stadsbyggande d r parkutvecklingen f r spela en central roll. I ett t tare Stockholm d r gr n mark delvis tas i anspr k f r ny bebyggelse, beh vs stora insatser för att förbättra beintliga grönområden och skapa nya gr na v rden i r tt l gen. Strategiska parksatsningar kan bidra till att proilera stadsdelar, skapa förväntan och driva p stadsutvecklingen i nskad riktning. Parkutveckling kan bli en nyckelfaktor i den f r ndring av Stockholm som v ntar de n rmaste ren. F r att m ta de utmaningar Stockholm st r inf r beh - ver staden utveckla sin sina processer och sina verktyg f r planering, investering, projektering och sk tsel. Den gr na promenadstaden, som r ett till gg till versiktsplanen med m l och strategier f r utveckling av Stockholms parker och natur, r ett led i detta arbete. L sanvisning Den gr na promenadstaden omfattar tre vergripande m l och 14 strategier som presenteras p sid 8-9. M l och strategier r styrande f r allt arbete med planering, utveckling och sk tsel av Stockholms parker och natur. Som st d f r arbetet inns också en vägledning, som utvecklar målen och preciserar strategierna. V gledningen f ljer de vergripande m lens teman och beskrivs i tre avsnitt: Stockholms gr na karakt r, Stockholmarnas gr na vardagsrum och Stockholms ekologiska infrastruktur. Den gr na promenadstaden omfattar ven ett genomf randeavsnitt som beskriver inriktningen f r stadens arbete med att genomf ra m l och strategier. De gr na milj erna har en central roll i promenadstaden. Att skapa bättre och mer tillgängliga grönområden för ler stockholmare r en stor och viktig utmaning f r stadsbyggandet. 9

Den gröna promenadstaden M L OCH STRATEGIER M L STOCKHOLMS GR NA KARAKT R Stockholmslandskapets karakt rsdrag och Stockholms gr na kulturv rden ska f rvaltas. Staden ska berikas med nya parker av h g klass. STOCKHOLMARNAS GR NA VARDAGSRUM Stockholmarna ska ha god tillg ng till parker och naturomr den som bidrar till ett rikt och h lsosamt stadsliv och m ter den v xande befolkningens behov. Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 10 STRATEGIER Stockholms gr na karakt r som utg ngspunkt En utg ngspunkt vid alla f r ndringar ska vara att ta tillvara landskapets karakt rsdrag och stadens gr na kulturvärden. (s.14) Nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter Nya stadsparker av h g klass ska skapas centralt i ytterstadens utpekade tyngdpunkter. Parkerna ska bidra till de nya stadsdelarnas proil och status och spela en central roll i stadsutvecklingen. (s. 15) Stockholmsstr k kopplar samman stadsdelar I ytterstadens gr nomr den ska stockholmsstr k utvecklas f r att skapa starkare koppling mellan olika stadsdelar. Stockholmsstr k r v lsk tta, karakt rsfulla gr na samband, d r popul ra funktioner samlas l ngs naturliga promenadstråk. (s.16) Gr na promenader i ett sammanh ngande n t Ett sammanh ngande gr nt promenadn t ska utvecklas f r att locka m nniskor att g och cykla till vardagens viktiga platser. Gr na promenader kan best av gr na gator och g ngstr k som l nkar ihop parker, torg, natur, idrottsytor och andra viktiga målpunkter. (s.16) Nya ickparker i täta stadsmiljöer Sm gr na oaser av permanent eller tempor r karakt r ska skapas f r att minska parkbrist och gynna stadsliv, stadsbild och livskvalitet i täta stadsdelar. (s.17) Offentliga str k l ngs stadens vatten Fler tillg ngliga str nder och kajer ska skapas och arbetet med att tg rda bristande l nkar i stadens n t av strandpromenader ska forts tta. Utblickar mot vatten ska tillvaratas. (s. 17) Fler gr na m tesplatser Fler gr na m lpunkter som gynnar integration och m nskliga m ten ska skapas i staden. De gr na milj ernas m jlighet att samla m nniskor fr n olika stadsdelar, med olika bakgrund och lder ska tas tillvara. (s. 19) God park- och naturtillg ng Stockholmarna ska ha god tillg ng till bra parker och naturomr den. Stadens parkriktlinjer ska anv ndas som st d f r att f rb ttra tillg ngen till kvaliteter som stockholmarna efterfr gar. (s. 21) God parkstandard Stockholm ska ha en god parkstandard, d r den gr na ytan r tillr ckligt stor f r att m ta inv narnas rekreationsbehov och h lla h g kvalitet. En god parkstandard ska vara en sj lvklar utg ngspunkt vid planering av tyngdpunkter och stadsutvecklingsomr den, d r nya parksatsningar blir en central del i utvecklingen. (s. 22) Engagerade och delaktiga stockholmare Staden ska aktivt verka f r att uppmuntra och ta tillvara stockholmarnas stora intresse f r parker och naturomr den. Inv narnas m jlighet att p verka sin n rmilj genom exempelvis stadsodling ska utvecklas. (s. 23)

GENOMF RANDE STOCKHOLMS EKOLOGISKA INFRASTRUKTUR STADENS VERKTYG OCH PROCESSER Stockholm ska ha ett rikt v xt- och djurliv och vidareutveckla en h llbar gr nstruktur som kan bidra till stadens klimatanpassning och andra ekosystemtj nster. Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 Rikt v xt- och djurliv En utg ngspunkt f r planering, utveckling och sk t- sel ska vara att uppr tth lla eller st rka funktionerna i Stockholms ekologiska infrastruktur, så att ett rikt växtoch djurliv bevaras. (s. 25) M ngfald av ekosystemtj nster Stockholms gr nstruktur ska vidareutvecklas med en stor variation av park- och naturtyper, s att den l ngsiktigt kan bidra till olika ekosystemtjänster. (s.26) Gr nytefaktor i alla exploateringsprojekt Grönytefaktorn ska användas i samtliga exploateringsprojekt f r att reglera hur stor andel av marken som ska vara gr n och vilka ekosystemtj nster det gr na ska bidra med. (s.26). Klimatanpassad stad Stadens anpassning till ett f r ndrat klimat ska vara en utg ngspunkt f r planering och utveckling av parker och natur. Gr nska och vatten ska utnyttjas f r att f rb ttra stadsklimatet och mildra konsekvenserna av klimatförändringar. (s. 26) En strategisk och l ngsiktig parkplanering Staden ska utveckla en strategisk och l ngsiktig planering av parker och natur. Organisation och arbetss tt ska ses ver och planeringsunderlag och styrdokument ska kontinuerligt utvecklas och f rb ttras. (s.29) Ett nytt system f r gr na investeringar Varje exploateringsprojekt ska vara med och bidra till utvecklingen av den gr na promenadstaden. Staden ska se över sin modell för inansiering och fördelning av gr na investeringar. (s.30) Sk tsel f r den v xande stadens behov Stadens parker och naturomr den ska utformas och sk tas s att de kan m ta ett kat befolkningstryck. Att skapa b ttre parker och samtidigt klara kat slitage från en växande befolkning är en central uppgift. (s.31) Utvecklad dialog och kreativa processer Staden ska kontinuerligt utveckla dialogen med stockholmarna. Nya metoder f r att f in idøer ska pr vas. Konst och kultur ska utnyttjas f r att berika stadens processer och bidra till ökad mångfald och komplexitet i stadsmilj n. (s.31) Utvecklad regional samverkan Stadens samverkan med grannkommunerna ska utvecklas med fokus p de gr na kilarna samt gr na promenader och stockholmsstr k n ra kommungr n- sen. (s.32) Stockholms gr na kvaliteter lyfts fram * Gr nytefaktorn beskrivs p sidan 27. Stockholms gröna kvaliteter ska lyftas fram, så att ler stockholmare f r tillg ng till stadens rika utbud av parker och natur. Nya parksatsningar ska synligg ras och information och tillg nglighet ska f rb ttras. (s.32) 11

V gledning STOCKHOLMS GR NA KARAKT R Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 M l: Stockholmslandskapets karakt rsdrag och Stockholms gr na kulturv rden ska f r- valtas. Staden ska berikas med nya parker av h g klass. Landskapet pr glar staden Stockholm r en p tagligt gr n storstad. Vattnet, de lummiga str nderna, parkerna och naturen r en del av Stockholms identitet och har stor betydelse f r stadens sk nhet och attraktionskraft. Stockholmslandskapet r tydligt präglat av sitt geograiska läge i skärningspunkten mellan Mälaren och Östersjön. Starka landskapselement som vattenytor, f rkastningsbranter, sar och dalstr k utg r grunden f r stadens struktur. En l ng och rik parktradition Stockholms f rsta offentliga parker var kungliga tr d- g rdar och jaktmarker som ppnades f r allm nheten under 1700-talet. Kungsträdgården, Humlegården och Djurgården är sådana exempel. De första offentliga parkanl ggningarna var Str mparterren och Berzeeli park, som tillkom f r att f rsk na staden under 1800-talets början. De riktigt stora parksatsningarna i Stockholm har gjorts under stadens starka tillväxtperioder, vid slutet av 1800-talet och mitten av 1900-talet. Genom Lindhagenplanen och Holger Bloms parkprogram ick parkerna under dessa perioder en central roll i stadsbyggandet, och de strukturerande beslut som d fattades, pr glar n idag det gr na Stockholm. Efterkrigstidens stora och medvetna parksatsningar gjorde Stockholm internationellt k nt f r sin parkplanering. (Tengdalsparken) Lindhagenplanen med parker p bergen Under senare delen av 1800-talet växte Stockholm mycket kraftigt som en följd av industrialismen. 1866 presenterade Albert Lindhagen en plan f r stadens utbyggnad, med omfattande gaturegleringar som skulle f ra in ljus och luft och g ra staden mer hygienisk. En b rande tanke i Lindhagenplanen var att stadsborna skulle f tillg ng till h lsosam gr nska med breda esplanader och stora parker. Bergiga omr den reserverades f r parkanl ggningar och runt sekelskiftet 1900 skapades bland annat Vitabergsparken, Vanadislunden och Kronobergsparken. Holger Bloms parkprogram Nästa stora tillväxtperiod i Stockholm inföll under efterkrigstiden, vid mitten av 1900-talet. Denna period har blivit stockholmsparkernas storhetstid, med satsningar som gjort Stockholm internationellt k nt f r sin parkplanering. 1941 presenterade stadsträdgårdsmästare Holger Blom sitt legendariska parkprogram med idøn om ett sammanh ngande parkn t i staden. Stockholms f rorter planerades och byggdes ut med ett system av parker, gr nomr den och gr na str k mellan de nya stadsdelarna. n idag utg r denna struktur en gr n stomme i ytterstaden, d r de gr na sambanden och samspelet mellan landskap, bebyggelse och vegetation r mycket karakt ristiskt. Stockholm byggdes ut med ett n t av torg, parker, parkstr k och naturomr den, vilket n idag utg r ytterstadens gr na stomme. (Blackeberg) 13

Stockholmsskolan I de många parker som skapades under Holger Bloms tid, utvecklades en ny parkstil med m larlandskapet som inspirationsk lla. Sj vikar, bj rkdungar, hagmarker, h llar och bryn bevarades eller terskapades i stiliserad form inne i staden. Naturen f r dlades och tillg ngliggjordes med stigar, b nkar och lekytor. Den nya stilen blev k nd som Stockholmsskolan. Fokus i parkplaneringen l g p parken som offentligt rum f r samvaro, lek, motion, kultur och rekreation. Parkteatern och parkleken slog igenom och omfattande program f r konst genomf rdes. Stadens ldre kulturhistoria bereddes ocks plats genom fornminnen i de gr na milj erna. Stadsdelar med nya parker och str k Under den senare delen av 1900-talet och b rjan av 2000-talet har Stockholm vidareutvecklats, huvudsakligen inom den struktur som planerades redan f r ett halvt sekel sedan. Byggandet har framf rallt skett p redan exploaterad mark, genom omvandling av äldre hamn- och industriomr den. Den vergripande gr nstrukturen har i stort bevarats. I Stockholms stadsutvecklingsomr den har nya parker och str k skapats utifr n samtida behov och ideal, bland annat med stora satsningar i Hammarby sjöstad och Nordvästra Kungsholmen. Stockholm blir en miljonstad Idag r Stockholm ter i en period av kraftig befolk- I Stockholms stadsutvecklingsomr den har m nga nya parker och parkstr k skapats de senaste ren. (Kristinebergs strandpark, 14 Kungsholmen) ningstillväxt. För att kunna växa hållbart står staden inf r mer genomgripande strukturf r ndringar som f r stor p verkan p den gr na strukturen, framf rallt i delar av ytterstaden. Park- och naturmark beh ver tas i anspr k f r ny bebyggelse och infrastruktur, samtidigt som behovet av b ttre och mer tillg ngliga gr nomr - den och nya parker ökar med den växande befolkningen. Den gr na promenadstaden r dagens strategi f r utveckling av parker och natur, ett f rsta steg i en strategisk satsning p att utveckla en gr nstruktur som kan m ta de utmaningar Stockholm nu st r inf r. Stockholms karakt rsdrag som utg ngspunkt Att ta tillvara landskapets karakt rsdrag, Stockholms parktradition och stadens gr na kulturv rden ska vara en given utgångspunkt när Stockholm växer. Att den nya bebyggelsen anpassas till topograi och vegetation r en annan viktig ambition. Staden arbetar med att utveckla kunskap och planeringsunderlag f r gr na milj er fr n olika epoker. Bland annat har Stockholms stadsmusøum tagit fram en metod f r kulturhistorisk v rdering av gr na milj er. Ett arbete med att beskriva stadens olika parkkarakt rer har p b rjats inom ramen f r en versyn av Stockholms parkprogram och byggnadsordning. En kommunt ckande kartl ggning av stadens gr na kulturv rden skulle ytterligare kunna f rdjupa kunskapen. Staden beh ver ocks utreda hur Stockholms fornl mningar ska v rdas, tillg ngligg ras och visas. Flera ldre parker beh ver upprustas och omvandlas f r att m ta dagens intensiva parkanv ndning. (Konstgr splan, Vasaparken)

Riksintressen f r kulturmilj v rden Flera av Stockholms gr na milj er ligger inom omr - den som r av riksintresse f r kulturmilj v rden. Detta gäller exempelvis Södra Djurgården, Humlegården, Kungstr dg rden och R da Bergen i innerstaden och Skogskyrkog rden, V llingby, Olovslund, S dra ngby eller Gamla Enskede i ytterstaden. Hur staden kommer att tillgodose riksintressen f r kulturmilj v rden och i synnerhet riksintresset Stockholms innerstad med Djurg rden, har delvis angetts i versiktplanen Promenadstaden, men beh ver utvecklas inom ramen f r den fortsatta versiktsplaneringen. I den redovisning som g rs kommer ven de gr na milj erna att behandlas. Beintliga parker utvecklas för nya behov M nga av Stockholms parker r slitna och beh ver omvandlas f r att klara de h ga krav dagens intensiva nyttjande st ller. I samband med att parkerna rustas upp r det viktigt att analysera hur de anv nds idag och vilka behov, brister och önskemål som inns. Analyserna ska ocks inbegripa ekologiska funktioner och kulturhistoriska v rden. En viktig str van r att stadens parker ska ha ett angel get inneh ll och en ndam lsenlig utformning, som bygger p platsens identitet och karakt r och svarar mot samtidens behov. I mindre intensivt nyttjade parker och naturomr den kommer kad tillg nglighet och trygghet, b ttre utformning och intressantare inneh ll att vara centrala utg ngspunkter och incitament f r parkutveckling. Nya ickparker i täta stadsmiljöer Små gröna oaser där människor kan mötas eller inna en stunds avkoppling blir viktiga inslag i den t ta staden. (Nya Bryggart ppan, S dermalm) Ny gr nstruktur i stadsutvecklingsomr den M nga av stadens utpekade stadsutvecklingsomr den har idag bristande parktillg ng och svaga samband med omkringliggande gr nomr den. I samband med att dessa omr den utvecklas, beh ver en ny sammanh ngande gr nstruktur planeras med nya parker, torg, idrottsytor och str k som bidrar till att de nya stadsdelarna blir attraktiva, h lsosamma och h llbara. Det r angel get att de offentliga rummen anl ggs tidigt i processen. D har vegetationen m jlighet att etablera sig och kan vara med och bidra till stadsdelens v rden. Den nya gr nstrukturen blir ett centralt stadsbyggnadselement och de offentliga rummen kan bli den stomme som de nya stadsdelarna utvecklas kring. Det r ocks angel get att utveckla bra kopplingar till intilliggande stadsdelar inom och utanf r kommunen och utnyttja m jligheterna att samutnyttja v rdefulla omr den. Nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter Stadens utpekade tyngdpunkter i ytterstaden har generellt god tillg ng till omgivande natur och mycket gr nt mellan husen men f ordnade parker. N r det blir aktuellt att utveckla tyngdpunkterna som t ta komplement till dagens innerstad kommer strukturen att f r ndras. Gr n mark kommer att tas i anspr k f r ny bebyggelse och det blir n dv ndigt att utveckla parkstrukturen förbättra beintliga områden och lägga till nya, strategiskt placerade torg, parker och str k. I varje utpekad tyngdpunkt ska en ny stadspark av h g klass Nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter Stora nya stadsparker med plats f r aktiviteter och evenemang bidrar till att proilera ytterstadens tyngdpunkter. (Valborgsirande) 15

skapas. Parken ska vara centralt placerad i f rh llande till stadsdelens viktiga platser och str k, s att den blir v l integrerad i ett n t av offentliga rum. Det r angel - get att parken anl ggs tidigt i processen, s att den kan bidra till att proilera tyngdpunkten och fungera som motor i utvecklingen. Parken ska ha en egen karakt r som r anpassad till omr dets identitet, kvaliteter och behov. En storlek p tre hektar eller mer r nskv rd, s att en stor m ngfald av upplevelser, aktiviteter och evenemang kan rymmas. D r tillr cklig storlek inte kan åstadkommas, behövs lera mindre, gärna sammankopplade parker som kan komplettera varandra med olika funktioner. Det r en central planeringsuppgift att utveckla en fungerande struktur av offentliga rum i samband med att de utpekade stadsdelarna omvandlas till tyngdpunkter. Stockholmsstr k kopplar samman stadsdelar Stockholms gr nomr den har en viktig roll i en mer sammankopplad stad. Ofta r det just park- och naturmark som ligger mellan olika stadsdelar. De fungerar som gemensamma vardagsrum och m tesplatser, men kan ocks upplevas som barri rer som skiljer omr den t. Ett s tt att utnyttja stadens gr nomr den som viktiga l nkar i en sammanh ngande gr n promenadstad r att utveckla s kallade stockholmsstr k. Stockholmsstr ken r v lsk tta gr na samband d r olika aktiviteter och funktioner koncentreras l ngs naturliga promenadstr k. Med ett p rlband av popul ra m lpunkter som odlingslotter, caføer, bollplaner lekplatser och utegym, skapas f ruts ttningar f r v lbefolkade, trygga och upplevelserika milj er som kan minska det upplevda avst ndet mellan olika stadsdelar. Genom att lyfta fram landskapet och f r dla naturen i stockholmsskolans T Stockholmsstr k mellan ytterstadens stadsdelar 16 T T T Gr na promenader i innerstaden anda, kan str ken dramatiseras och g ras mer intressanta, samtidigt som de bidrar till att viktiga ekologiska spridningsv gar f rst rks. Bra belysning och god sk t- sel r viktigt, inte minst ur trygghetssynpunkt. Stockholmsstr ken blir en viktig byggsten i versiktsplanens utpekade samband, men ocks p en mer lokal niv, d r str van r att st rka kopplingen och ka genomstr m- ningen mellan olika delar av staden. I samverkan med Stockholms grannkommuner kan det ven bli intressant att skapa stockholmsstr k ver kommungr nsen. Det r viktigt att str ken skapas d r de g r b st nytta, d r det blir naturligt och lockande att r ra sig. Var och n r stockholmsstr ken ska anl ggas kommer att preciseras i fortsatt planering. Gr na promenader i ett sammanh ngande n t En huvudtanke i den gr na promenadstaden r att det ska vara l tt och lockande att g och cykla mellan vardagens viktiga platser. F r att g ra stadslandskapet gr - nare och mer promenad- och cykelv nligt ska ett n t av gr na promenader utvecklas. N tet byggs upp av offentliga rum parker, torg, idrottsytor och naturområden som länkas samman med varandra genom tex tr dplanterade gator eller g ngstr k. Det kan handla om att stänga av gator för biltraik och skapa gröna gågator, men ven sm insatser f r att skapa ett gr nare stadsrum, s som gr na tak, vegetationskl dda fasader eller gr n f rg rdsmark, r v rdefulla f r att berika de gr na promenaderna. I ytterstadens stadsdelar inns i allmänhet väl utbyggda g ng- och cykelstr k d r det r m jligt att r ra sig bilfritt l nga str ckor i gr n milj. Ibland upplevs ytterstadslandskapet sv rorienterat och det r otydligt hur T Gr na promenader i ytterstaden T T T

man tar sig mellan olika omr den. M nga str k har ocks bristande kvalitet de r bullerst rda eller upplevs som otrygga, vergivna och tr kiga. En viktig del i ett mer sammankopplat Stockholm blir att vidareutveckla ytterstadens g ng- och cykelstr k till ett b ttre och tydligare n t. Det kan handla om att skapa mer intressanta och variationsrika str k med nya funktioner, f rb ttra tydlighet och orienterbarhet, minska barri reffekter och buller från väg- och spårtraik eller öka tryggheten med bra belysning och b ttre verblick. Samtidigt kan str - kens ekologiska funktioner utvecklas genom exempelvis b ttre sk tsel. I vissa fall kan ny bebyggelse vara det mest effektiva s ttet att ka trygghet och minska buller utmed viktiga str k. Det gr na n tet ska bidra till att det blir l ttare, och trevligare att cykla eller g till arbete, skola, fritidsaktiviteter och v nner. Var och n r de gr na promenaderna ska anl ggas kommer att preciseras i samband med omr desplanering eller vid stadsf rnyelse och upprustning. De lokala parkplanerna kan bli viktiga underlag d r l mpliga platser pekas ut. Nya ickparker i täta stadsmiljöer Ett s tt att minska parkbrist i redan t ta stadsdelar r att anlägga ickparker små gröna oaser där människor kan mötas eller inna en stunds avkoppling. Fickparkerna kan vara av olika karakt r fr n permanenta parker med h ga kvalitetskrav, till tempor ra arrangemang eller installationer p ytor som r tillg ngliga i v ntan p annan anv ndning. Fickparkerna kan bli gr na injektioner som f r stor betydelse f r stadslivet, stadsbilden och livskvaliteten i t ta urbana milj er. Att anlägga en ickpark är ett sätt för staden att ta tillvara ett lokalt medborgarengagemang eller en m jlighet f r enskilda fastighets gare att bidra till en god stadsmiljö. Nya ickparker är viktiga byggstenar i den gröna promenadstaden. I samband med omr desplanering och stadsf rnyelse kommer behov och l mpliga l gen att identiieras. De lokala parkplanerna kan också bli viktiga underlag d r platser pekas ut. Offentliga str k l ngs stadens vatten Stockholms str nder och vatten har stor betydelse f r stadens karakt r och identitet. F andra storst der kan bjuda på bad- och båtliv, iske och skridskoåkning i stadens centrum. Stockholms uppskattade strandpromenader med utblickar ver vattnet r viktiga delar i det n t av gr na promenader som utvecklas i staden. Stockholm har genom ren framg ngsrikt v rnat str ndernas tillg nglighet och utvecklat l nga obrutna promenader l ngs st rre delen av stadens kajer och str nder. Det r angel get att utbyggnaden forts tter och att bristande l nkar om m jligt tg rdas. I samband med omvandling av hamn- och industriomr den ska nya levande och tillr ckligt breda offentliga str k skapas. Utblickar mot vatten ska tillvaratas. Det inns ett behov av att utveckla f rh llningss tt till stadens vattenrum, str nder och kajer som underlag f r fortsatt planering. N rnaturen f r dlas M nga stadsdelar i Stockholm har n rnatur med gr nytor och str k mellan husen som ett uppskattat karakt rsdrag. Idag har dessa milj er ofta ett eftersatt underh ll. Många områden är så igenvuxna att de blivit svåra att använda. När staden växer och trycket på de allmänna gr nytorna kar kan dessa bostadsn ra milj er f en f rnyad roll. Med b ttre sk tsel och sm till gg av nya funktioner, som b nkar, odlingsytor, grillplats eller lekredskap, kan ytorna tillg ngligg ras och f ett h gre v rde, s v l upplevelsem ssigt som ekologiskt. Ett utvecklat samarbete med fastighets gare, boende och f r- eningar r en viktig f ruts ttning f r att f r ndringarna ska komma till st nd. Stadsdelarnas och de boendes lokala behov och nskem l r en sj lvklar utg ngspunkt. 17

20 platsen, p odlingslotten, p skridskoisen, vid valborgselden och p stadsbondg rden uppst r spontana m ten mellan m nniskor som annars inte skulle tr ffas, eller ens se varandra. Att m nniskor med olika bakgrund f r tillf lle att m tas, har stor betydelse f r hur de uppfattar sin stad och sina medm nniskor. Att skapa plats f r m nskliga m ten i staden r ett s tt att motverka segregation och utanf rskap. N r Stockholm utvecklas ska de gr na milj ernas stora potential att koppla samman stadsdelar och fr mja social integration tas tillvara. Nya gr na m lpunkter ska skapas, d r stockholmare och bes kare f r tillf lle att m tas spontant eller planerat. kad trygghet Folktomma parker och naturomr den kan upplevas som otrygga, inte minst kv lls- och nattetid. Att ka den upplevda tryggheten i de gr na milj erna r en stor och viktig planeringsuppgift. Fler stockholmare innebär ler användare av de gröna rummen, och därmed b ttre f ruts ttningar att skapa trygga platser d r m nga m nniskor vistas och r r sig. Att koncentrera popul ra parkaktiviteter och funktioner, r ett effektivt s tt att befolka viktiga omr den och str k. N rhet till bebyggelse och gator med uppsikt ver parken r andra faktorer som p verkar tryggheten, liksom bra belysning och god sk tsel. Att vistas i det gr na har oslagbart stor effekt p terh mtning fr n stress. (Norr M larstrand) Ett h lsosamt stadsliv En central utg ngspunkt i den gr na promenadstaden är att ler ska välja att röra sig till fots eller med cykel. Detta gynnar en aktiv livsstil och har stora positiva h lsoeffekter. Stockholms sammanh ngande struktur av gr na rum bostadsg rdar, naturomr den, parker, idrottsplatser och str k som lockar till promenader, l pning, cykling, lek, idrott och friluftsliv, ska vidareutvecklas. Stadens naturliga topograi ska utnyttjas som en resurs f r att erbjuda fysiska utmaningar i vardagen. Det r v l dokumenterat att n rliggande gr nomr den med lockande inneh ll bidrar till mer utevistelse och motion. Vistelse i gr na milj er har ocks oslagbart stor effekt p terh mtning fr n stress och p verkar kreativitet, koncentrationsförmåga och allmänt välbeinnande. Blotta synen av gr nska har betydelse f r h lsan. Alla insatser f r att skapa ett gr nare stadsrum r d rf r viktiga. Tysta gr nomr den Tillg ngen till tysta gr nomr den har ett s rskilt h gt värde i en storstad, där buller från traik och verksamheter r en del av vardagen. Unders kningar har visat att ljudkvaliteten upplevs som god i gr nomr den d r ljudniv n ligger under 50dB(A). D r r en stor del av bes karna n jda. Stadens ambition r att v rna omr - den med god ljudkvalitet och arbeta för att skapa ler rofyllda platser. Ett tg rdsprogram f r buller i Stockholms rekreationsomr den kommer att peka ut strategiska insatser f r att f rb ttra ljudkvaliteten i viktiga gr nomr den. N rliggande gr nomr den bidrar till mer utevistelse och motion, vilket gynnar en god folkh lsa. (Nackareservatet)

F rb ttrad tillg nglighet Stockholm ska vara en tillg nglig stad f r alla stockholmare. Detta st ller krav p hur de offentliga rummen planeras, utformas och sk ts. Tillg nglighet p verkas av avst nd, framkomlighet och orienterbarhet. En central uppgift när staden växer, är att öka tillgängligheten, så att de gröna miljöerna kan användas av ler. Det kan handla om att f rb ttra entrøer, skapa nya m lpunkter, f rb ttra information och service eller ka orienterbarheten s att det blir enkelt och lockande att ta sig ut i det gr na. Bra g ng- och cykelv gar och god kollektivtraik är andra viktiga tillgänglighetsfrågor. Stadens tillg nglighetsm l f r m nniskor med olika funktionsneds ttningar r en utg ngspunkt f r all planering, utveckling och skötsel. Som stöd inns ett handikappolitiskt program och mer konkreta riktlinjer f r att skapa en tillg nglig och anv ndbar utemilj f r alla. God park- och naturtillg ng Stockholmarna har n ra till sina gr nomr den. Mer n 70% har park eller natur inom 200 meter från sin bostad, och hela 90% har mindre n 300 meter. N rheten r h gt v rderad av stockholmarna och r en n rmast unik kvalitet för en storstad. Sedan lera år arbetar staden med parkriktlinjer1 som st d f r att f rb ttra tillg ngen till de kvaliteter och funktioner som stockholmarna efterfr gar i sina parker och naturomr den. Med hj lp av riktlinjerna och Stockholms sociotopkarta2 kan park- och naturtillg ngen analyseras och kvaliteter, En t t stad kr ver v lplanerade parker d r olika aktiviteter och funktioner samordnas. (R lambshovsparken) brister och behov ringas in. Stadens sj lvklara ambition är att ler stockholmare ska få nära till bra parker och naturområden när staden växer. Detta kräver insatser för att utveckla beintliga områden med ler funktioner, f rb ttra tillg ngligheten och skapa nya parker i strategiska l gen. GOD PARK- OCH NATURTILLG NG Stockholms parkriktlinjer fr n 2006, n got justerade. Inom 200 meter: gr n oas, lek (naturlek eller lekplats), omr de med god ljudkvalitet, sitta i solen, promenader Inom 500 meter: blomprakt, bollspel/bollek, parklek, picknick, pulka kning Inom 1000 meter, eller enkelt n bart med kollektivtraik: bad (utomhusbad), djurh llning, odling, l ptr ning, skogsk nsla, utsikt, vattenkontakt, vild natur, skridsko kning Andra kvaliteter som v rderas h gt av stockholmarna: b tliv, evenemang, folkliv, ridning, torghandel, uteservering, iske, skidåkning Kvaliteterna inns kartlagda i Stockholms sociotopkarta. I t t stadsmilj beh ver skol-, idrotts- och parkytor ofta samutnyttjas. 21

22 God parkstandard En tätare stad med ler invånare skapar ett högt tryck p parker och naturomr den. Att skapa t ta stadsdelar som samtidigt h ller en god gr n standard r en central planeringsuppgift i en växande stad. Den sammanlagda m ngden parkmark ska vara tillr ckligt stor f r att tillgodose inv narnas rekreationsbehov och klara det h ga bes kstrycket med fortsatt h g kvalitet. Tyngdpunkter och stadsutvecklingsomr den ska h lla minst lika h g parkstandard som delar av S dermalm och Kungsholmen, d r behov och kvaliteter idag kan tillgodoses med en rimlig sk tselinsats. V rdet ta gr nomr den f r olika rstider En stor utmaning f r parkplaneringen r att tillgodoses m nga stockholmares behov p begr nsad yta, i synnerhet i de t tare delarna av staden. En viktig uppgift blir att skapa ett mer differentierat utbud av gr na milj er, som kan komplettera varandra med olika kvaliteter. Att kanalisera intressen till rätt plats för att hantera konlikter mellan olika anv ndning blir ocks viktigt. Vissa omr den kan delas in i aktiva delar f r idrott, lek och evenemang och i lugna delar f r rofyllda promenader och naturupplevelser. Mer m ngfunktionella och v rdet ta platser kommer ocks att beh vas, d r olika aktiviteter och funktioner samordnas och verlagras. Samma yta kan f olika anv ndning och olika brukare ver dygnet och ver ret. Stor omsorg ska l ggas vid att utveckla omr den med en v l genomt nkt och t lig struktur och med generella parkrum f r aktiviteter och funktioner Barn beh ver ha sina platser n ra hemmet p bostadsg rden eller i n romr det. (Odlar ngen, Tallkrogen) som kan skifta ver tiden. En viktig uppgift r ocks att utveckla Stockholms vita rekreationsv rden och ta tillvara stadens vinterkvaliteter i form av skridskoisar, skidsp r, pulkabackar, promenadstr k och vintersoliga platser. Alla m jligheter att f rl nga utomhuss songen och uppmuntra ett aktivt uteliv ven vintertid r viktiga att uppm rksamma. Barns, ungas och ldres behov Gr na milj er r viktiga f r ungdomars uteliv och f r barns lek och utveckling. Barn beh ver ytor n ra hemmet p den egna bostadsg rden eller i n romr det, inom 200 meter. Ungdomar r beredda att ta sig l ngre till sina mötesplatser, men har i gengäld mer speciika nskem l p inneh ll och utformning. Staden har ett s rskilt ansvar f r att f nga upp barns och ungas synpunkter och tillgodose deras behov. N r trycket kar p de gr na milj erna r det s rskilt viktigt att uppm rksamma barnens och ungdomarnas perspektiv och identiiera deras viktiga platser. Även den äldre befolkningen har sina speciella nskem l. N rheten r central f r de ldres m jligheter att nyttja park och natur. V l- sk tta, rofyllda platser med sittb nkar r uppskattade kvaliteter som gynnar deras uteliv och h lsa. Skolg rdar, f rskoleg rdar och idrottsytor I stadens t ta delar r m nga skolor, f rskolor och idrottsf reningar beroende av allm nna gr nytor f r att tillgodose behovet av utevistelse och idrott. En utg ngspunkt r att skolor och f rskolor ska ha egen g rd av M nga ldre uppskattar v lsk tta, rofyllda milj er med sittb nkar och m jlighet att umg s. (Farsta g rd)

god kvalitet och tillr cklig storlek. P motsvarande s tt r det viktigt att tillr ckliga ytor f r den organiserade idrotten reserveras. I tät stadsmiljö krävs ofta lexibla l sningar d r skol-, idrotts- och parkytor samutnyttjas f r att p b sta s tt tillgodose behoven. Parkmark kan beh vas f r skolidrotten, och skolg rdarna kan bli viktiga tillskott f r allm nhetens lek och idrottande under kv llar, lov och helger. I samband med att nya skolor och f rskolor etableras r det viktigt att alltid klarl g- ga vilka ytor som ska nyttjas och hur kat slitage och tr ngsel kan klaras. H gt bes kstryck kr ver intensiv parksk tsel En kad anv ndning av parker och naturomr den p verkar sk tselbehovet. I stadens centrala delar r trycket p de gr na ytorna redan idag mycket stort. Parkerna anv nds inte bara av de n rboende utan i h g grad ocks av bes kare och turister. M nga Stockholmare stannar i staden p helger och semestrar och nyttjar d parker och natur i stor utstr ckning. Att stadens gr nomr den r popul ra och v lanv nda r en stor kvalitet, men det h ga trycket orsakar slitage, nedskr pning och tr ngsel p vissa platser. I t ta milj er r det en utmaning att tillgodose inv narnas rekreationsbehov och h lla h g kvalitet p parkmarken. Detta f ruts tter intensiv sk t- sel, slitstarka material och v lplanerade parker. Ungdomar har ofta speciika krav på sina favoritplatser och är beredda att ta sig lite l ngre f r att komma dit. (H gdalstoppen) Engagerade och delaktiga stockholmare Stockholmarna r djupt engagerade i sina parker och naturomr den. Detta stora intresse ska tas tillvara. Staden beh ver utveckla sina processer f r att aktivt kunna uppmuntra stockholmarnas engagemang och ta tillvara idøer som kan berika de gr na milj erna. De senaste ren har intresset f r odling i staden kat p tagligt, s - v l i Stockholm som internationellt. Vid sidan av stadens populära koloni- och odlingslottsområden, inns nya exempel på platser där stockholmare på eget initiativ engagerar sig i att odla gemensamt p bostadsg rdar, i parker och naturomr den samt p verblivna ytor. Odlingarna bidrar till vackra, v lsk tta, levande och trygga milj er, samtidigt som de skapar en social sammanh llning i n romr det och visar p m jligheten att p verka n rmilj n. M nga av stadens odlingsomr den har utvecklats till sp nnande m tesplatser, d r m nniskor fr n olika kulturer ses och utbyter odlingserfarenheter. Staden ska verka f r att f rb ttra inv narnas möjlighet att påverka sin närmiljö genom exempelvis stadsodling i olika former. 1 Stockholms parkriktlinjer 2 Stockholms sociotopkarta Intresset f r att odla i staden kar. Gemensam odling bidrar till vackra, levande och trygga milj er. (Odling p sp ret, Skanstull) 23

f r skyddsv rda arter eftersom de, i likhet med k rnomr dena, r k llor fr n vilka arter kan sprida sig. Flera k rnomr den och spridningszoner har sannolikt betydelse f r hela stockholmsregionens artrikedom. Vilka dessa milj er r beh ver analyseras ytterligare, eftersom det r ett viktigt mellankommunalt intresse d r staden har ett regionalt ansvar. I stadens arbete med biologisk m ngfald prioriteras dell vskog, barrskog, naturstr nder och v tmarker, eftersom f rekomsten av dessa naturtyper i Stockholm har betydelse f r hela regionens m ngfald. En utg ngspunkt f r stadsbyggandet och f r all planering, utveckling och sk tsel av parker och natur r att uppr tth lla eller st rka funktionerna i Stockholms ekologiska infrastruktur. Ingrepp som f rs mrar funktioner med regional betydelse ska helt undvikas. P mer lokal nivå är stadens ambition att värna ett rikt växtoch djurliv; även inom stadsdelarna inns ett inmaskigt n t av livsmilj er och spridningsv gar som kan ha stor betydelse f r artrikedomen lokalt och som r h gt uppskattat av de n rboende. I stadens milj program beskrivs inriktningen f r arbetet med att st rka och utveckla den biologiska m ngfalden bland annat genom att skydda v rdefulla omr den och kompensera f r intr ng i Stockholms ekologiska infrastruktur. En stor del av stadens st rre naturomr - den har redan idag ett l ngsiktigt skydd som naturreservat, kulturreservat och nationalstadspark. Bland annat r st rre delen av de regionalt utpekade gr na kilarna Ekologiskt s rskilt betydelsefulla omr den i Stockholms stad. (m rkgr nt: k rnomr de, mellangr nt: livsmilj f r skyddsv rda arter, ljusgr nt: spridningszon) 26 (inom Stockholms stad) skyddade. Skydd som naturreservat utreds ven f r rstaskogen, rsta holmar, lvsj skogen och Kyrkhamn. Arbete p g r med att ta fram planeringsunderlag som beskriver hur den ekologiska infrastrukturen kan utvecklas och hur de ekologiska funktionerna kan st r- kas. Viktigt är att höja kvaliteten, exempelvis genom att anl gga nya v tmarker, plantera tr d, f rb ttra sk tsel med slyr jning och bete, och f rst rka svaga ekologiska samband. I strategiska l gen kan nya parker p tidigare exploaterad mark bli viktiga tillskott för att förbättra de ekologiska funktionerna. M ngfald av ekosystemtj nster Stadens olika ekosystem, allt fr n gamla dell vskogar och v tmarker till klippta gr smattor och gr na tak, bidrar med tj nster till staden. De f ngar upp och renar dagvatten, f rb ttrar stadsluften, st djer pollinering av frukttr d och b rbuskar och d mpar kraftiga temperaturh jningar. F r att staden ska f en t lig gr nstruktur som kan utf ra en m ngfald av ekosystemtj nster r det viktigt att vidareutveckla en t t mosaik av park- och naturtyper. En gr nstruktur med stor artrikedom t l f r- ndringar och st rningar b ttre, har st rre anpassningsf rm ga och r intressantare f r stadens inv nare. Gr nytefaktor i alla exploateringsprojekt Gr nytefaktorn r ett planeringsredskap som ger staden möjlighet att på ett lexibelt sätt styra hur stor andel av tak- och markytor som ska vara gr na eller genomsl ppliga och vilka ekosystemtj nster de ska bidra med. Idag används grönytefaktorn på kvartersmark i lera av stadens utvecklingsomr den, men metoden beh ver anpassas för att kunna användas vid annan exploatering från komplexa stadsutvecklingsområden till mindre omfattande projekt. Ett liknande system f r den offentliga marken gator, parkeringsplatser och torg beh ver ocks tas fram. Det r viktigt att gr nytefaktorn som redskap kontinuerligt utv rderas och utvecklas. Klimatanpassad stad De ekosystemtj nster som bidrar till att mildra klimatf r ndringens effekter r av stor betydelse f r Stockholms framtid. Stockholm g r mot kad och mer intensiv nederbörd, stigande havsnivå samt ler värmeböljor och l ngre vegetationsperiod. Tr d, buskar och gr s- mattor, liksom gr na byggnader och ppet vatten ger

svalkande och skuggande effekt i ett varmare klimat. De ger ocks en naturlig utj mning och f rdr jning av vattenlöden vid kraftiga regn, vilket motverkar översv mningar. ven i den lilla skalan har det gr na stora positiva klimateffekter. Tr d och buskar skyddar mot vind och ger behaglig skugga heta dagar. Stadens klimatanpassning ska vara en utg ngspunkt f r stadsplaneringen och f r hur staden vidareutvecklar gr nstrukturen. Stockholm har idag en relativt gr n och gles struktur, vilket r gynnsamt fr n klimatsynpunkt. Gr nskan och vattnet ska utnyttjas f r att f rb ttra stadsklimatet och mildra konsekvenserna av klimatf r ndringar. S rskilt i t tbebyggda stadsdelar r det viktigt att minska andelen h rdgjorda ytor ka m ngden grönska med ler träd, ickparker, planteringar och gr na tak. Staden beh ver fortl pande f rdjupa kunskapen om risker f r bland annat v rmestress och versv mningar, och utveckla de redskap som beh vs f r klimatanpassningen. Viktiga st d i arbetet r, f rutom klimatunderlag, ven stadens ekologiska underlag och principerna f r hantering av dagvatten. Dagvatten Stadens dagvattenstrategi ses ver med syfte att utveckla en mer l ngsiktigt h llbar och klimatanpassad dagvattenhantering som ocks bidrar till att uppfylla m len om f rb ttrad vattenkvalitet i sj ar, hav och vattendrag. En viktig utgångspunkt när staden växer och klimatet f r ndras, blir att i kad omfattning ta omhand och f rdr ja dagvatten lokalt. F r kvarter och bostadsg rdar kan enkla och sm skaliga l sningar till mpas. I st rre skala kan dagvatten med f rdel synligg ras och integreras i den byggda milj n. Dagvatten r en del av vattnets urbana kretslopp och kan utnyttjas som en resurs f r bevattning av stadstr d och planteringar eller i ppna system ing som uppskattade inslag i parker och natur. R tt utformade kan dagvattenl sningar st rka stadens ekologiska infrastruktur och bidra med ekosystemtj nster. Ekologiskt s rskilt k nsliga omr den Vissa mark- och vattenomr den har s rskild ekologisk betydelse samtidigt som de r s rskilt k nsliga f r f roreningar eller annan m nsklig p verkan. Dessa omr - den ska enligt milj balken s l ngt m jligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Områdena inns beskrivna i stadsbyggnadskontorets rapport Stockholms ekologiska k nslighet. Sk tsel som st rker den biologiska m ngfalden För att värna och stärka Stockholms rika växt- och djurliv, och d rmed de ekosystemtj nster de kan leverera, r sk tseln av park och natur av stor betydelse. Med r tt sk tsel gynnas den biologiska m ngfalden och gr nstrukturen blir mer t lig. Staden ska str va efter att bedriva en ekologiskt inriktad sk tsel och restaurering. F rvaltningen av park och natur ska p ett kontinuerligt s tt str va mot h g biologisk m ngfald och t liga ekosystem, med bland annat ett brett växtval, naturliga arter och effektiva sk tselmetoder. Sk tselplaner f r detta b r tas fram, i f rsta hand f r de omr den som har s rskild betydelse f r den biologiska m ngfalden. Riksintressen f r naturv rden och Natura 2000 I Stockholm inns ett område som är utpekat som riksintresse f r naturv rden, Bromma De Geer mor nsystem. Det r v l utvecklade system av ryggar med storblockig mor n som visar hur den senaste inlandsisen drog sig tillbaka. F r att bidra till f rst elsen av isens retr tt r det viktigt att sekvenser av mor nryggar och mellanliggande partier skyddas. Ingrepp s som ny bebyggelse, v gbyggen och schaktning kan skada omr dets naturv rden. Stora delar av omr det r skyddat som naturreservat. I vriga delar ska riksintresset tillgodoses vid detaljplanering och bygglov. Omr den som ing r i det europeiska n tverket av s r- skilda bevarandeomr den enligt EU:s art- och habitatdirektiv, s kallade Natura 2000-omr den, r ocks av riksintresse. I Stockholm inns tre sådana områden: Hansta, Kyrksjölöten och Judarskogen, vilka samtliga r skyddade som naturreservat. Kyrksj l ten och Judarskogen r utpekade med anledning av f rekomst av st rre vattensalamander, vilken r beroende av kvaliteten och kvantiteten p ytvattnet. D rf r f r inte heller tg rder utanf r reservaten, inom Kyrksj ns och Judarns tillrinningsomr den, p ett betydande s tt p - verka den st rre vattensalamanderns milj i reservaten. 1. Stockholms ekologiska infrastruktur redovisas i kartbilagan 2. Ev faktaruta ekosystemtj nster 3. Ev faktaruta gr nytefaktor 27

rade analyser av hur olika växt- och djurarter sprids i staden och s kallade habitatn tverk har kartlagts f r några av de viktigaste växt- och djurgrupperna. Det inns ett stort behov av att samordna och tillgängliggöra stadens olika planeringsunderlag digitalt. Vissa underlag beh ver ocks uppdateras, f rdjupas eller kompletteras med ler analyser. Parkprogram, parkplaner, styrdokument Staden arbetar med att utveckla Stockholms parkprogram. Parkprogrammet r en konkretisering av Den gr na promenadstaden i vissa delar, med handledning och f rdjupning inom olika omr den. Bland annat utvecklas f rh llningss tt till olika parkkarakt rer, resonemang om nya parktypologier samt r d och anvisningar f r parkdrift och underh ll. För varje stadsdelsnämndsområde inns lokala parkplaner som beskriver parker och naturomr den och identiierar behoven av nyanläggning, upprustning, skötsel och underh ll. Parkplanerna har en mycket viktig roll som underlag f r planering, utveckling och sk tsel. Varje stadsdelsn mnd ska ha en aktuell parkplan. Det inns ett behov av att uppdatera och utveckla parkplanerna, f rst rka deras roll i planeringsprocessen och samordna dem s att de f r ett mer likartat inneh ll och uppl gg. Att skapa t ta stadsdelar som h ller h g kvalitet och kan m ta inv narnas rekreationsbehov kr ver nya planeringsverktyg. (Liljeholmen - rstadal) 30 I staden inns också andra styrdokument med koppling till parker och naturomr den. Stockholms milj program, Vattenprogram f r Stockholm, Stockholm En stad för alla och Handlingsprogram för FN:s barnkonvention är några exempel. Att följa riktlinjerna i stadens styrdokument r en sj lvklar utg ngspunkt vid all planering, utveckling och sk tsel av park och natur. Ett nytt system f r gr na investeringar När grön mark exploateras tillämpar Stockholms stad en kompensationsmodell, d r gr na v rden ers tts eller kompenseras med nya v rden, i f rsta hand i n romr det. Staden har utv rderat de senaste rens kompensationsåtgärder och konstaterat att det inns anledning att se över modellen. Det inns oklarheter kring hur kompensationen ska g ras. I stadsdelar med mycket park- och naturmark har tg rder genomf rts, medan mindre resurser f r gr na investeringar kunnat frig - ras vid exploatering på hårdgjord mark i stadsdelar med parkbrist. Staden ser nu ver m jligheterna att komplettera kompensationsmodellen med ett nytt system f r hur de gr - na investeringarna ska inansieras och fördelas. Syftet r bland annat att staden ska f st rre m jligheter att samla och styra de gr na investeringarna till de platser där behovet är störst. Det är rimligt att varje exploateringsprojekt r med och bidrar till de satsningar p park och natur som krävs när staden växer, oavsett om gr n mark tas i anspr k f r projektet eller inte. F r intr ng i park- och naturomr den som ing r i Stockholms ekologiska infrastruktur ska dock ven forts ttningsvis Staden ser ver sitt system f r parkinvesteringar s att nya satsningar kan g ras strategiskt, d r de f r stor effekt. (Slakthusomr det)

kompenseras med kvaliteter som st rker de ekologiska funktionerna. Sk tsel f r den v xande stadens behov V lsk tta parker och naturomr den v rderas mycket h gt av stockholmarna. De senaste rens kade parkanv ndande har inneburit ett mycket h rt tryck p populära parker. Att stockholmarna blir ler samtidigt som parkytorna minskar, kommer att ytterligare p verka slitage och skötselbehov. När Stockholm växer är det givet att stadens satsningar p att sk ta parkerna beh ver öka i proportion till det tryck som en växande befolkning inneb r. Det r angel get att viktiga drifts- och underh llsfr gor beaktas n r nya anl ggningar planeras och byggs, s att material och utformning anpassas till vad som r m j- ligt att sk ta, inte minst med tanke p det stora slitaget. Som underlag f r stadens budgetarbete f r parkdrift inns det ett behov av att göra driftskostnadsanalyser som klarg r kostnaderna f r sk tsel med de nya och h - gre krav som st lls i en t tare stad. Det r ocks angel - get att kartl gga reinvesteringsbehovet i stadens parker och natur och ta fram planer som kan ligga till grund f r stadens operativa och strategiska budgetarbete. Stadens f rdelningsnyckel f r stadsmilj, som reglerar hur medel f r sk tsel f rdelas ver staden, beh ver kontinuerligt ses ver f r att beakta f r ndringar som uppst r till f ljd av kat nyttjande och nya parktyper. Sedan 2011 arbetar staden med att plantera ett tr d f r varje ny l genhet som byggs i Stockholm. ( ldre k rsb rstr d, H kar ngen) Utvecklad dialog och kreativa processer F r att utveckla parkplaneringen och ka kvaliteten i det som skapas, pr var staden nya metoder f r att f in kunskap och idøer. Arkitektt vlingar och workshops kan vara kreativa och inspirerande s tt att lyfta diskussionen om framtidens parker och f in nyskapande f rslag. Detta blir s rskilt intressant i utvecklingen av ytterstadens tyngdpunktsparker och stockholmsstr k. Ambitionen r att skapa milj er av h g arkitektonisk klass, som kan bli identitetsskapande i nya stadsdelar och omr den. Konst och kultur kan berika stadens processer och ka mångfalden och komplexiteten i stadsmiljöerna. Konstn rliga arbetss tt har en f rm ga att f nga nya fr gor och tillf ra ov ntade dimensioner till en planeringsprocess, vilket gynnar nyt nkande och kan bidra till sp n- nande resultat. Att anv nda offentlig konst i utvecklingen av stadens gr na offentliga rum r en v rdefull stockholmstradition att f ra vidare. Dialogen med stockholmarna r en nyckelfr ga i alla typer av projekt fr n tidiga planeringsskeden till sk t- sel och utformningsfr gor. Medborgardialog ger kad kunskap om hur omr den anv nds och vilka brister och behov som inns. Det är också ett tillfälle för staden att f in nya idøer och en m jlighet att f rankra och f r- b ttra f rslag och planer. Stockholms stadsdelsn mnder arbetar idag bland annat med brukaravtal, parkvandringar, parksamr d och v nf reningar, d r inv narna har m jlighet att delta i parkutveckling och sk tsel. Konst och kultur kan ge nya dimensioner till offentliga platser. (Observatorium, Hammarby sj stad) 31

32 Inom plan- och exploateringsprocessen pågår arbete med att utveckla metoderna f r medborgarmedverkan i allt fr n traditionella samr dsm ten till sociala medier. Syftet är att nå ler stockholmare i olika ålder, med olika k n och olika etnisk, kulturell och social bakgrund. En tidig dialog r grunden f r en konstruktiv och bra diskussion om Stockholms utveckling, inte minst n r det g ller parker och natur. Det r viktigt att arbetet med att utveckla dialogformerna forts tter. Att ta tillvara det stora intresset f r stadens gr nomr den och involvera stockholmarna n r den gr na promenadstaden utvecklas r en central utg ngspunkt. Utvecklad regional samverkan Stockholms parker och naturomr den r delar i Stockholmsregionens gr na struktur. De regionala gr na kilarna str cker sig fr n landsbygden in mot Stockholms innerstad och skapar f ruts ttningarna f r det rika växt- och djurliv och de goda rekreationsmöjligheter stockholmarna har tillg ng till. Natur- och parkutveckling r i h g grad en regional angel genhet, d r regionens kommuner beh ver samverka kring viktiga m l. M nga av Stockholms parker och naturomr den anv nds av hela regionens inv nare p samma s tt som m nga grannkommuners gr nomr den r en ov rderlig tillg ng f r stockholmarna. I den tid av stark befolkningstillväxt och kraftigt byggande som r der i stockholmsregionen p verkas gr n- strukturen och d rmed f ruts ttningarna f r rekreation Att involvera stockholmarna n r den gr na promenadstaden utvecklas r en given utg ngspunkt. (Open space - ett dialogm te om en ny stadsdel och park p rstaf ltet) och växt- och djurliv lokalt och regionalt. Samarbetet över kommungränserna behöver utvecklas. Det inns m nga viktiga gr na fr gor att samverka kring, inte minst de regionala gr na kilarna och utvecklingen av gr na promenader, nya parker och stockholmsstr k i stadsutvecklingsomr den och tyngdpunkter n ra kommungr nsen. Stockholms gr na kvaliteter lyfts fram Stockholm har fantastiska gr na kvaliteter som inv nare och bes kare s tter ett v ldigt h gt v rde p. Gr n- skan har stor betydelse f r Stockholms attraktivitet och tillväxtpotential och många väljer att bo i Stockholm just f r att man ut ver storstadsutbudet ven har n ra till park och natur. När staden växer och tätnar är det viktigt att de gr na kvaliteterna lyfts fram och marknadsf rs. Stockholmarna ska ven forts ttningsvis uppleva att staden r gr n och att de har god tillg ng till bra parker och gr nomr den. Stockholm har stora skyddade naturomr den som tillsammans upptar ca 2100 ha, vilket motsvarar 30 % av stadens allm nt tillg ngliga gr na yta. De erbjuder m jligheter till promenader, naturupplevelser, odling, bad, friluftsliv, ventyr, lek och idrott. Vissa av dessa omr den r intensivt nyttjade och har stort antal bes kare dagligen. Men m nga omr den har potential att användas mer om de upptäcks av ler stockholmare. De beh ver bli mer k nda och tillg ngliga med exempelvis bättre information, tydligare entréer, nya Staden provar nya metoder f r dialog. ( stbergaskolans modell av rstaf ltet)

vandringsleder, tydligare skyltning, b ttre service, cykelvägar, kollektivtraik och parkering. Att skapa nya, lockande m lpunkter, som motionsanl ggningar med information och service, 4H-gårdar, trädgårdscaféer eller aktiviteter i form av guidningar, ridning och uthyrning av skidor och kajak kan vara insatser f r att locka nya besökare. Det är angeläget att ler stockholmare får tillg ng till det stora och rika utbudet av gr na milj er, och staden beh ver bli b ttre p att ta tillvara initiativ fr n olika akt rer som r intresserade av att bidra till en s dan utveckling. B ttre samordning mellan stadens olika f rvaltningar r en f ruts ttning f r detta. Ett utvecklat regionalt samarbete r ocks viktigt. En viktig och angel gen insats r att f rb ttra informationen om stadens parker och natur, och g ra den mer tillg nglig och anv ndarv nlig. En bra hemsida efterfr gas av m nga, d r inv narna kan hitta allt ifr n kartor till information om evenemang i parkerna, sk t- selfrågor, skridskoisar och kollektivtraik. Ett enkelt s tt att hitta till n rmaste lekplats, hundrastg rd eller motionsspår skulle vara en in service till invånarna. De stora nya parksatsningar som g rs, beh ver ocks lyftas fram och marknadsf ras, s att stockholmarna uppt cker den gr na promenadstadens nya kvaliteter. Godkänt dokument - Maria Bo Bergman, Stigle, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-12-20, 2013-04-05, Dnr 2010-05924 En utg ngspunkt f r tillst nd till servering och annan verksamhet p parkmark r att parken berikas utan att offentliga v rden g r f rlorade. (Vasaparken) Utformning och sk tsel av park- och naturmarken beh ver utvecklas f r att klara det kade slitage som en st rre befolkning inneb r. (Smedsuddsbadet) M nga omr den kan bli mer k nda genom b ttre skyltning och entrøer. (Nackareservatet) Evenemang i parkerna bidrar till att lyfta fram stadens gr na kvaliteter. (Japanska lyktor, Kungstr dg rden) 33