Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Relevanta dokument
Varmt väder ger snabb utveckling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Markens mineralisering medel jämfört med

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Liten mineralisering denna vecka

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Markens mineralisering högre än normalt

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Årets kvävemätningar har startat

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Lägre upptag i nollrutorna igen

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Högt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Sista mätningen för den här säsongen

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget ökar ordentligt

Lågt kväveupptag senaste veckan

Utnyttja restkvävet i marken

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Optimal N-giva på våren till höstraps

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kväve i höstvete 2013

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kvävestrategi i höstvete

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen den 19 maj ett ökat upptag under senaste veckan med 31 kg per hektar i fälten och med 11 kg per ha i nollrutan. Kväveupptaget är nu i medeltal totalt 99 kg per hektar och 43 kg i de ogödslade rutorna. Höstvetet har nått stadium DC 37 på fem av fälten, medan det i övriga fält är i DC 31 till 32. Falkenberg 2, 21 maj 217 (Foto: Lisbeth Hansson)

Väderdata Under den gångna veckan steg dygnstemperaturen dag för dag. Medeltemperaturen för veckan ökade jämfört med veckan innan med cirka 5 grader, till mellan 11 och 14 grader. Även marktemperaturen steg till mellan 11 och 13 grader. Den ökande marktemperaturen sätter fart på markens mikroorganismer, men mineraliseringsprocessen kräver även markfukt. Nederbörden den senaste veckan var till 7 mm (mest i Halland). Således behövs det mer nederbörd för fortsatt markleverans. Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget Vid mätningen 19 maj hade grödan nått utvecklingsstadium DC 31-32 på 13 av 18 platser. På övriga fem platser var grödan i flaggbladsstadium DC 37 (tabell 1). Ökningen av kväveleverans från marken varierar beroende på förfrukt och gödsling. Störst ökning i kväveupptag i nollrutan, jämfört med förra veckans mätning, noteras i Västraby 2 och Kattarp 2 (+19 kg), men ökningar fanns på samtliga platser, utom i Löderup. I medeltal för enbart mineralgödslade fält hade 99 kg per hektar tagits upp av grödan. I nollrutan var upptaget i medeltal 42 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats var således i medeltal 57 kg per hektar. I fälten som också tillförts stallgödsel var upptaget i medeltal 96 kg och 49 kg per hektar i ogödslade rutor (rutor som tillförts stallgödsel hösten 216 eller tidigare i växtföljden). Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats var 46 kg per hektar. Diagram 1. Kväveupptag 213-16 samt hittills under 217 Sida 2

Jämförelse med förra året Utvecklingstakten har ökat av det varma vädret. Utvecklingen är något senare än vid motsvarande datum 216 (diagram 1), men tidigare än 215. Vid mätningar 2 maj 216 var vetet i stadium DC 37 på tolv av platserna, medan det inte hade nått DC 37 i något av fälten 17 maj 215. Grödans upptag av kväve är nu något större än både i fjol och 215. Kväveupptaget var 2 maj 216 i medeltal 94 kg per hektar i fälten och 35 kg i nollrutorna på fält med enbart mineralgödsel, att jämföra med 99 respektive 42 kg per hektar i år. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 19 maj Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta () Upptag i fält () Kattarp 1 Brons s-betor 31 25 76 Kattarp 2 Norin vitklöver 37 67 11 Västraby 1 Ellvis havre 37 37 11 Västraby 2 Ellvis vall 32 55 87 Furulund 1 Brons vårkorn 31 24 87 Furulund 2 Brons höstraps 31 44 92 Håslöv 1 Linus höstraps 32 32 12 Håslöv 2 Linus höstvete 32 25 18 Trelleborg 1 Brons höstraps 32 52 114 Trelleborg 2 Brons konservärt 32 35 11 Sjöstorp 1 Julius höstraps 32 44 121 Sjöstorp 2 Julius rödklöver 32 43 117 Löderup 1 Mariboss höstraps 32 32 83 Löderup 2 Mariboss höstvete 32 28 84 Kristianstad Praktik vårkorn 37 61 89 Fjälkinge Nordh höstvete 37 7 113 Falkenberg 1 Julius höstvete 31 27 73 Falkenberg 2 Julius vårraps 37 63 113 Sida 3

Data om försöksplatserna Grunddata, utförd gödsling med mera på fälten där nollrutorna finns, hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du årets samtliga tidigare brev. Skillnader i kväveupptag mellan fält med olika bakgrund I diagram 2 visas upptaget kväve i de olika fälten. Staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Första delen (2a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den senare (2b) fält som tillförts både stall- och mineralgödsel i år, eller hösten 216. På gårdar utan stallgödsel kvarstår skillnaderna från förra veckan i kväveupptag mellan förfrukterna. Efter spannmål (vårkorn och höstvete) är kväveupptaget i nollrutorna i medeltal 25 kg per hektar medan det efter de bättre förfrukterna (vitklöver, höstraps, ärter och rödklöver) är 45 kg per hektar, det vill säga 2 kg större. På stallgödselgårdarna syns inte förfruktens betydelse på samma sätt. Här spelar uppenbarligen mineraliseringen av organiskt kväve större roll. Olika mellan jordarterna Jordarten kan också ha betydelse. Tidig vår brukar vi konstatera att lerorna är kalla med mindre mineralisering och upptag. Längre fram är det ett djupare och mer utbrett rotsystem på lerorna med större upptag. Vid en analys baserat på mellanlera, lättlera respektive mo/sand i denna veckas mätning blev det i genomsnitt liten skillnad. I nollrutorna var det lite större upptag på mellanlera. I lantbrukarnas gödslade fält var det lite större upptag på sand/mojorden. Ingen tydlig bild så långt alltså. Sida 4

8 6 5 34 63 47 88 83 62 75 78 74 46 4 2 25 67 24 44 32 25 52 35 44 43 27 Diagram 2a. Kväveupptag, 19 maj, i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Sida 5 Kväveupptag () Fält med enbart mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 12 1

Kväveupptag () Fält med stallgödsel/biogödsel och mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 12 1 43 5 8 63 32 28 6 51 56 4 55 61 7 63 2 37 32 28 Västraby 1 Västraby 2 Löderup 1 Löderup 2 Kristianstad Fjälkinge Falkenberg 2 Förfrukt havre vall h-raps h-vete v-korn h-vete v-raps Jordart LL LL sa LL mo LL ML LL l Sa Sådatum 5-sep 1-okt 7-okt 7-okt 2-sep 2-sep 17-sep Tillfört kväve kg N/ha 135 143 158 158 18 162 17 Utnyttjat gödselkväve 47% 22% 32% 36% 16% 26% 3% Org. Gödsel 3 ton/ha 3 ton/ha 25 ton/ha vart 4:e år 25 ton/ha vart 3:e år Biogödsel 25 ton/ha Biogödsel 2 m 3 /ha vart 2-3 år Biogödsel 25 m 3 /ha vart 5:e år Diagram 2b. Kväveupptag, 19 maj, i höstvetefält som tillförs stallgödsel och mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Sida 6

Utnyttjat gödselkväve Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är i medeltal 57 kg per hektar i enbart mineralgödslade fält och 46 kg där stallgödsel tillförts. De flesta fält har gödslats två gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 118 och 199 kg per hektar. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 52 procent av tillfört gödselkväve (Håslöv 1). Mätvärdet gäller det kväve som grödan har tagit upp och som finns i ovanjordiska delar av plantan. Procentsiffran för upptag av tillfört gödselkväve ger en indikation om hur mycket som återstår för grödan att ta upp. Maxrutor Rutor som tillfördes 7 kg extra lades ut 5 maj. Dessa använder vi för att se om grödans upptag av kväve begränsas av tillgången på kväve och i så fall när. Vid mätningen 19 maj hade grödan på fem av fälten tagit upp mellan 13-21 kg per hektar mer i maxrutorna jämfört med fältet som lantbrukaren gödslat. Platsvis kväveupptag 12 1 8 6 Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 Kattarp 2 fält Kattarp 2 Västraby 1 fält 4 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby 19 maj 217 Västraby 1 Västraby 2 fält Västraby 2 Sida 7

Furulund och Sjöstorp 12 1 8 6 4 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj Furulund 1 fält Furulund 1 Furulund 2 fält Furulund 2 Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp 19 maj 217 Håslöv och Trelleborg 12 1 8 6 4 2 Håslöv 1 fält Håslöv 1 Håslöv 2 fält Håslöv 2 Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Trelleborg 2 fält Trelleborg 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv och Trelleborg 19 maj 217 Sida 8

Löderup 12 1 8 6 4 Löderup 1 fält Löderup 1 Löderup 2 fält Löderup 2 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup 19 maj 217 Fjälkinge och Kristianstad 12 1 8 6 4 Kristianstad fält Kristianstad Fjälkinge fält Fjälkinge 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj Diagram 7. Kväveupptag i nollruta och fält för Fjälkinge och Kristianstad 19 maj 217 Sida 9

Falkenberg 12 1 8 6 4 2 Falkenberg 1 fält Falkenberg 1 Falkenberg 2 fält Falkenberg 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj Diagram 8. Kväveupptag i nollruta och fält för Falkenberg 19 maj 217 Stina Olofsson, Cecilia Linge och Hans Nilsson Regionkontoret Alnarp Sida 1