Levande organismer och Ekologi Namn: Klass: 7A och 7B
och Ekologi Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och naturen. I arbetsområdet Levande organismer och Ekologi lär Du dig både om hur och varför liv delas in i olika grupper, och samspelet mellan levande organismer i naturen fungerar och är beroende av sin omgivning. Att känna till mångfalden av levande organismer och hur ekologi fungerar är viktigt för att Du ska kunna ta ställning i viktiga frågor som rör djur och natur såsom en ekologisk hållbar utveckling. Dessa förmågor ska Du träna: att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet genomföra systematiska undersökningar i biologi att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället. Tidsplanering: 7AB Tisdag 60 Onsdag 50 Fredag 80 15 16 17 18 19 20 21 22 10/4 Scratch redovisningar 17/4 7B Engelska - 7A Svenska 24/4 Indelning, Växter, Fotosyntes 11/4 Scratch redovisningar 18/4 Indelning 25/4 Vikarie Växter, Producent, Cellandning 1/5 1:Maj 2/5 Djur, Konsument 8/5 Näringsväv 9/5 Anrikning 15/5 Idrottsdag 16/5 Frågor och svar 22/5 23/5 Ekosystemtjänster Ekologiskt avtryck 29/5 Dissektion 30/5 Dissektion 13/4 Liv och indelning 20/4 Läxförhör Celler, Bakterier, Virus 27/4 Läxförhör Indelning, Djur, Svampar 4/5 Läxförhör Näringskedja, Kretslopp 11/5 Lovdag 18/5 PROV 25/5 Dissektion 1/6 Utvärdering Idag finns troligen mer än 10.000.000 olika sorters levande varelser på vår jord! Varje år upptäcks nya arter samtidigt som många försvinner för evigt, ofta på grund av miljöförstöring. Liv har funnits på jorden i flera tusen miljoner år. De första levande varelserna fanns troligen i haven eller i underjorden. Men idag finns de nästan överallt. Ordet biologi betyder läran om livet och handlar om allt som är levande. Botanik är läran om växterna och zoologi handlar om alla djur och hur de lever. Vi ska under kommande veckor ta reda på hur levande organismer delas in i grupper efter likheter och skillnader i utseende, och hur de lever och är beroende av varandra för att överleva!
och Ekologi Litteratur: Biologi Spektrum Arbetssätt: Uppgifter i arbetshäfte Genomgångar Filmer Diskussioner Centralt innehåll som kan beröras: Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemstjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Vad bedöms? Genomförande av uppgifter. Användning av begrepp, modeller och teorier. Deltagande, motiveringar och resonemang i diskussioner och värderingsövningar. Skriftligt prov Du ska i stora drag kunna förklara hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling kunna förklara viktiga begrepp inom ekologin (se begreppslista) kunna förklara fotosyntesens roll i ett ekosystem beskriva ett ekosystem, hur det fungerar och vilken roll en individ har i detta kunna dra slutsatser och se hur saker påverkar varandra.
LIV.......
Frågor - Liv och Celler Bi Spektrum s.8-14 1. Organismer är varelser. För att klassas som en levande organism ska den kunna göra saker som en icke levande kan. Ge 4 exempel på vad levande organismer kan göra som inte döda kan. 2. Jorden har funnits i ca 4600 miljoner år. När bildades det första livet? 3. Cellen är den minsta levande delen hos allt liv. Ett sätt att dela in levande varelser är genom att titta på hur lika och olika celler är. Beskriv de största skillnaderna mellan celler av bakterier, växter, svampar och djur. Djurcell Bakteriecell DNA CELLMEMBRAN CELLKÄRNA CELLVÄGG Svampcell KLOROFYLL Växtcell
Uppgift - Sortering För att få en förståelse för hur lika och olika levande organismer är och varför de sorteras in i olika grupper, ska du försöka ta reda på svar på följande frågor om 1. Antal celler Hur många celler består organismen av? - Encellig Ex. amöbor - Flercellig Ex. människa 2. Boende - Var lever organismen? - På land. Ex. kaniner - I vatten. Ex. abborrar - Både på land och i vatten. Ex. myggor - Överallt i extrema miljöer Ex. arkéer 3. Andning Hur andas organismen? - Genom klyvöppningar Ex. gröna växter - Genom porer i cellen eller i huden. Ex. svampdjur - Med mantelhåla. Ex. sniglar - Genom rör i huden (trakéer). Ex. spindlar - Med gälar. Ex. bläckfiskar - Med lungor. Ex. fullvuxna ormar 4. Födointag/avfall Hur intar organismen föda och avger avfall? - Näring via rötter samt via fotosyntes Ex. gröna växter - Omsluter sin mat Ex. bakterier - Äter och för ut avfall i samma håla. Ex. maneter - Har en mag-tarmkanal (oral och anal öppning). Ex. daggmaskar 5. Förökning Hur förökar sig organismen? - Genom delning Ex. batkterier - Med eller utan en partner. Ex. koraller - Yttre befruktning (ägg och spermier möts i vatten). Ex. svampdjur - Inre befruktning (befruktning sker i kroppen). Ex. fåglar 6. Stadga/Skelett Hur får organismen stadga? - Cellulosa och stärkelse Ex. stammarna i gröna växter - Hydrostatiskt skelett (vattentryck i celler ger kroppen stabilitet). Ex. maskar - Exo (yttre skelett). Ex. räkor - Endo (inre skelett). Ex. sköldpaddor 7. Värme Hur håller organismen temperaturen? - Växelvarma (kroppstemperaturen förändras med omgivningen). Ex. tagghudingar - Jämnvarma (kroppstemperatur är jämn oavsett omgivningen). Ex. fåglar 8. Övrig information som är väsentlig för gruppindelningen
Bakterier 1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. BAKTERIER CELLER BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA VÄRME ÖVRIGT 2. Hur ser man skillnad på kocker, baciller och spiriller? Rita deras olika utseende. Bacill Kock Spirill
Bakterier Bi Spektrum s.320-324 3. Genom historien har mänskligheten drabbats av flera epidemier som krävts många miljoner människors liv. Ge exempel på minst två svåra epidemier som orsakats av bakterier. 4. Nämn några bakteriesjukdomar som är vanliga i Sverige idag. 5. a) När upptäcktes penicillinet? b) Av vem upptäcktes penicillinet? c) Hur upptäcktes penicillinet? 6. Antibiotika är idag ett av de mest använda läkemedlen. Vi använder antibiotika så pass mycket att resistens utvecklats. Berätta lite mer vad det kan innebära. 7. En ekosystemtjänst är de varor och tjänster som vi människor får från naturens ekosystem. Ge exempel på en ekosystemtjänst vi får från bakterier, och förklara på vilket sätt ekosystemtjänsten är till nytta för oss människor.
Frågor - Virus Bi Spektrum s.325-328 1. Hur många virus finns det som kan angripa oss? 2. Hur förökar sig virus? Beskriv! 3. Ge exempel på tre sjukdomar som orsakas av virus. 4. I Sverige är hälften av all sjukfrånvaro orsakad av virusinfektioner. Ge tre förslag på hur du kan undvika att bli smittad av bakterier och virus?
Frågor Växter Bi Spektrum s.44-47 1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. VÄXTER CELLER BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA ÖVRIGT 2. Daisy fyller en plastpåse med vanlig luft. Sedan trär hon påsen över en krukväxt och knyter till om den så påsen blir tät. Växten får sedan stå i solen en dag. Vilka påståenden angående gasblandningen i påsen är riktiga? Motivera ditt svar. A: Mängden syre ökar D: Mängden koldioxid ökar B: Mängden syre minskar E: Mängden koldioxid minskar C: Mängden syre ändras inte F: Mängden koldioxid ändas inte
Frågor Växter Bi Spektrum s.44-48 3. Fotosyntes betyder att något sätts samman med hjälp av solljus. a) Vilka två ämnen bildas vid fotosyntesen? b) Vilka två ämnen behövs tillsammans med solenergi i fotosyntesen? c) Skriv en formel för fotosyntesen: 4. Växter innehåller ett grönt färgämne som finns i cellerna och fångar upp solljuset. Vad kallas färgämnet? 5. Växterna andas genom en speciell sorts cell som finns i bladen. Vad kallas dessa små öppningar? 6. För att leva behöver växten äta sitt socker som den tillverkar, dvs den förbränner socker. Men det som blir kvar omvandlas till andra ämnen. Stärkelse är ett sätt att lagra bränslet. a) Ge exempel vad cellulosa används till och varför; b) Skriv en formel för cellandning eller förbränning i celler. c) Vilken kolhaltig gas bildas ALLTID vid förbränning?
Frågor Växter Bi Spektrum s.49 7. Beskriv kolets kretslopp med egna ord.
Frågor Växter Bi Spektrum s.67-68 8. Ge 10 exempel på vilken nytta vi har av växter!
Frågor - Urdjur Bi Spektrum s.94-95 1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. URDJUR CELLER BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA ÖVRIGT 2. Para ihop bild med rätt urdjur! A. Toffeldjur B. Amöba C. Musseldjur D. Hödjur E. Trumpetdjur
Frågor Svampar Bi Spektrum s.72-78 1. Sök fakta i biologiboken och fyll i med enkla ord eller meningar. SVAMPAR CELLER Hyfer svamptrådar Mycel hela nätverket med svamptrådar BOENDE ANDNING FÖRÖKNING MATINTAG STADGA ÖVRIGT - Matsvamp (ex. kantarell, flugsvamp) - Jästsvamp (ex. fotsvamp, mjäll) - Mögelsvamp (ex. penicillin, ost) 2. Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger. 1. SYMBIOS A. Lever av döda växter och djur på marken. 2. MYKORRHIZA B. Svampar som växer upp från mycelet. 3. PARASITER C. Tar sin mat från andra levande organismer. 4. SAPROFYTER D. Samarbete mellan organismer 5. SPORKROPPAR E. Kallas också svamprot.
Instruktion till djurschema Ryggradslösa djur: Svampdjur Nässeldjur Maskar Tagghudingar Blötdjur Leddjur Ryggradsdjur: Fiskar Groddjur Kräldjur Fåglar Däggdjur Så här gör du: 1. Läs om ryggradslösa djurgrupper i Biologi PULS s.28-43 Biologi Spektrum s.87-117 2. Fyll i schemat Djur utan ryggrad mycket kortfattat med nyckelord. Istället för en lång beskrivning av hur de andas kan du ex skriva; GÄLAR 3. När du är färdig kan du fortsätta fylla i schemat Djur med ryggrad. Läs om ryggradsdjur i Biologi PULS s.44-57 Biologi spektrum s.118-139 Det du inte hittar tar vi tillsammans!
Djur utan ryggrad Bi Spektrum s.87-117 Djurgrupp Svampdjur Var lever djuren? Hur andas djuren? Hur äter djuren? Hur förökar sig djuren? Vilket sorts skelett har djuren? Är djuren växel- eller jämnvarma? Nässeldjur Maskar Tagghudingar Blötdjur Leddjur: Insekter
Djur med ryggrad Bi Spektrum s.118-139 Djurgrupp Fiskar Var lever djuren? Hur andas djuren? Hur äter djuren? Hur förökar sig djuren? Vilket sorts skelett har djuren? Är djuren växel- eller jämnvarma? Groddjur Kräldjur Fåglar Däggdjur
Laboration Undersök en höinfusion: Du behöver: Mikroskop Objektglas Täckglas Pipett Höinfusion Så här gör du: 1. Sug med en pipett upp någon droppe vatten från höinfusionen. 2. Lägg en droppe på objektglaset. Lägg på täckglaset. 3. Studera preparatet i mikroskopet. Börja med minsta förstoringen och ställ in en tydlig bild. Öka förstoringen genom att vrida revolvern. 4. Rita av djuren. Resultat: Vilken form har djuren? Rita av vad du såg med tydliga bilder.
Undersökning av växtceller Uppgift: Du ska studera växtcellernas form och utseende. Du behöver: Mikroskop Objektglas Täckglas Skalpell Pipett Pincett Röd/Gul lök Koksaltlösning Så här gör du: 1. Riv en liten tunn bit av den blanka tunna lökhuden som finns mellan löklagren. 2. Lägg biten på objektglaset med pincetten. 3. Tillsätt en vattendroppe med pipetten. 4. Ställ täckglaset på högkant mellan lökbiten. Låt glaset falla ner och täcka lökbiten. De svarta runda ringarna är luftbubblor. 5. Börja med att ställa in den minsta förstoringen (kortaste objektivet). Öka förstoringen genom att vrida revolvern till mellanförstoringen. Ställ in skärpan och kontrollera vilken förstoring du har. 6. Lyft försiktigt på täckglaset och spruta med en pipett in lite saltlösning under det. Resultat: Vilken form har växtcellerna? Rita av vad du såg med en tydlig bild.
Undersökning av jästceller Uppgift: Du ska studera jästcellernas form och utseende. Du behöver: Mikroskop Objektglas Täckglas Sked Bägare Mätglas Vatten 5 ml Pipett Jäst i lösning Så här gör du: 1. Gör en lösning på en klick jäst och 5 ml vatten. 2. Ta en droppe av jästlösningen och lägg på objektglaset med en pipett. 3. Ställ täckglaset på högkant på kanten av droppen. Låt glaset falla ner och täcka droppen. De svarta runda ringarna är luftbubblor. 4. Börja med att ställa in den minsta förstoringen (kortaste objektivet). Öka förstoringen genom att vrida revolvern till mellanförstoringen. Ställ in skärpan och kontrollera vilken förstoring du har. Resultat: Vilken form har jästcellerna? Rita av vad du såg med en tydlig bild.
Laboration Färga tulpan: Du behöver: Vit tulpan eller vitsippa Skalpell eller sax 2 höga smala bägare (ca 250 ml) Röd och grön karamellfärg Så här gör du: 1. Skär av några centimeter av blommans stjälk och klyv nedre delen på mitten. Se bilden. 2. Häll vatten och röd karamellfärg i den ena bägaren. 3. Häll vatten och grön karamellfärg i den andra bägaren. 4. Ställ tulpanen med ena halvan av stjälken i den röda bägare och den andra delen i den gröna. 5. Studera vad som hänt efter några dagar. Försök förklara vad som hänt. Jämför med vad resten av klassen kommer fram till. 6. Skär av stjälken under blomman och se hur den ser ut inuti.
Ekologi Viktiga begrepp som du förväntas kunna förklara: Fotosyntes Klorofyll Cellandning Ekologi Ekosystem Kretslopp Producent Konsument Nedbrytare Näringskedja Näringsväv Näringspyramid Anrikning
Ekologi Näringskedja, Producent, Konsument Bi spektrum s.162-165 1. Förklara hur växter och djur är beroende av varandra för att vara i balans. 2. En näringskedja visar hur ämnen och energi flyttas från en organism till en annan. Markera i bilden vem som är a) producent b) konsument c) toppkonsument 3. Varför måste en näringskedja alltid börja med en producent? 4. a) Förklara vad en toppkonsument är. b) Människan är en toppkonsument. Ge fler exempel på toppkonsumenter. 5. Markera i bilden vem som är a) producent b) 1:a hands konsument c) 2:a hands konsument d) 3:e hands konsument e) toppkonsument
Ekologi Kretslopp Bi spektrum s.162-165 6. a) Ge exempel på några nedbrytare. b) Vad lever nedbrytare av? c) Varför är nedbrytare viktiga för växterna? 7. När en konsument äter en organism längre ner i näringskedjan får den i sig ungefär 10-15% av den näring och energi som djuret en gång konsumerat, eller växten producerat. Vad händer med övrig energi (85-90%)? 8. Anta att du bara äter växter och att det krävs 100 m 2 odlad yta för att försörja dig. Anta sedan att du går över till att äta enbart kött från växtätande djur. Ungefär hur stor odlad yta behövs då för att försörja dig?
Ekologi Mat till världen? FAKTA I de båda näringskedjorna nedan framgår de olika näringsnivåernas biomassor. (Exemplet visar 10% energiöverföring istället för 15%). Ett ekosystem måste innehålla 700 000 kg växtplankton för att livnära 70 000 kg djurplankton som ger mat till 7000 kg fiskar osv VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK KYCKLING 1 MÄNNISKA 700 000 kg 70 000 kg 7000 kg 700 kg 70 kg I den här näringskedjan antar vi att fisken mals till fiskmjöl och används som djurfoder åt gödkycklingar. Gödkycklingarna äts sedan av människor som mättar 1 person. VÄXTPLANKTON DJURPLANKTON FISK 10 MÄNNISKOR 700 000 kg 70 000 kg 7000 kg 700 kg I den här näringskedjan äter människorna fisken direkt. Fisken räcker till att mätta 10 människor om den åts direkt istället för att göras om till kycklingmat. 100 personer 30 personer 12 personer 3 personer Bilden visar att ärtor från en viss areal som räcker till 100 personer bara räcker till 30 personer om ärtorna först får passera kon osv. Det går alltså att föda flera på samma areal om vi äter växterna direkt. Det är något att tänka på för en växande befolkning. I Sverige äter vi ca 55kg kött per person och år. I USA är siffran 112kg och i Indien 2kg.
Ekologi Näringsväv Bi spektrum s.163 Fjärilsbuske Blomfluga Flugsnappare Sparvhök Korsspindel Geting Nyckelpiga Plommon Plommonlus 9. a) Skriv ner 2 olika näringskedjor från näringsväven i trädgården. b) Vad är det för skillnad på näringskedjor och näringsvävar? c) Beskriv vad som skulle hända om nyckelpigorna utrotades.
Ekologi Anrikning Bi spektrum s.165 + 211-212 I Sverige använder vi 50.000 olika kemiska produkter i en stor mängd varor och material. Vissa ämnen känner vi till och vet att de är farliga. Fel använda kan de orsaka allergier, cancer, fosterskador, ge sämre motståndskraft mot sjukdomar samt skador på nervsystemet. 10. Varför fastnar miljögifter i levande organismer? 11. Var i näringskedjan är mängden miljögifter störst? 12. Vad innebär att miljögifter anrikas? 13. Ge exempel på två klorerade kolväten och skador de orsakar.
Ekologi Anrikning Bi spektrum s.211-212 14. Vilka tre tungmetaller är speciellt giftiga, och hur påverkar de levande organismer? 15. Hur skulle Du kunna påverka en minskning för att anrikning sker? Ge förslag.