PROJEKT Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro 2017 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Fotograf: Yllestads förskola
Sammanfattning Nästan alla barn tillbringar en betydande del av sin vakna tid i förskolan, men det finns i nuläget inte en samlad bild av hur barnens fysiska miljö i förskolan ser ut. Den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Den övervakning som sker i dag är antingen inriktad på att beskriva barnens hemmiljö, eller på bestämning av halter av olika miljögifter och dess effekter på individer. Det finns sällan fokus på utvärdering av goda miljöer. Denna rapport är ett resultat av en undersökning gjord våren 2017 utifrån en relativt ny metod. Metoden, som främst bygger på en webbaserad enkät till alla förskolor i en kommun, syftar till att man på ett enkelt sätt ska kunna inventera barnens utomhusmiljö och inomhusmiljö för att därefter använda resultatet i den egna verksamhetsuppföljningen, förbättringsarbetet och tillsynen. Enkäten innehåller frågor om förskolans byggnader, inomhusmiljö, utomhusmiljö, egenkontroll och förbättringsarbeten. Miljösamverkan östra Skaraborg skickade i april 2017 ut webbenkäten till samtliga förskolechefer eller motsvarande vid förskolorna, såväl kommunala som privata. När undersökningen avslutades i slutet av juni hade totalt 62 förskolor av 98 tillfrågade svarat på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 63 %. Svaren har sedan sammanställts i olika bilagor för att få en samlad bild över den upplevda inom- och utomhusmiljön i förskolorna. Kort om inomhusmiljön Eftersom många barn spenderar en stor del av sin tid på förskolorna inomhus är det viktigt med en god inomhusmiljö. För att nå fram till det är det viktigt med bra ventilation, rutiner för städning och underhåll samt förebyggande hygienarbete. Uppfattningen är att förskolorna har fungerande rutiner för att se över lokalerna och anmäla eventuella brister. I de fall där förskolor uppgett att det finns fuktskador kan vi konstatera att det rör sig om gamla redan åtgärdade brister. Det är endast i ett fåtal lokaler man upplever problem med lukt och det finns inte någon som uppger problem med mögel. Miljösamverkan östra Skaraborg har under en längre tid krävt radonmätning i skolor och förskolor samt arbetat med att öka medvetenheten om ventilationens betydelse för inomhusmiljön. Detta märks vid frågan om radonhalt och personbelastning, där vi upplever en hög medvetenhet. Kort om utomhusmiljön Samtliga förskolor har tillgång till egen utegård. De flesta förskolor anser att deras utegård är rymlig, varierad, kuperad och barnvänlig. Det är intressant att 13 förskolor inte valt att bedöma gården som barnvänlig, och vad detta beror på är svårt att säga. Barn är extra känsliga för stark sol och är i genomsnitt ute tre timmar varje dag under den soliga perioden på året. Med ett fåtal undantag har alla förskolor solskydd på utegården. Dessa varierar dock i mängd och kvalitet. Trafikbilden runt förskolorna är lugn och detta märks även i svaren där samtliga förskolor uppger att de kan samtala i normal samtalston ute i närmiljön. Således är buller inte ett problem utomhus. Även om de flesta förskolor har en trivsam utegård besöker de gärna andra grönområden emellanåt. Drygt hälften av förskolorna går iväg en gång i veckan och då så långt som upp till en kilometer. Rapport och resultat kommer att presenteras för Miljönämnden östra Skaraborg och en kortare sammanställning skickas ut till förskolechefer och verksamhetsansvariga. Undersökningen är en del av ett större samverkansprojekt mellan Västra Götalands Miljömedicinska Centrum, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en rad miljöförvaltningar i Västra Götaland. Vi på Miljösamverkan östra Skaraborg vill passa på att tacka alla som svarat på enkäten och gett oss mer insikt om barnens inom- och utomhusmiljö i förskolan!
Innehållsförteckning HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING I FÖRSKOLAN... 1 UNDERSÖKNINGEN AV FÖRSKOLEMILJÖER I FALKÖPING, HJO, KARLSBORG, SKÖVDE OCH TIBRO... 1 METOD... 2 INSAMLING AV DATA FRÅN FÖRSKOLORNA MED HJÄLP AV WEBBENKÄT... 2 DELTAGANDE OCH BARNANTAL... 3 BYGGNADSBESTÅND... 4 INOMHUSMILJÖ... 5 TEMPERATUR, VENTILATION OCH FUKT- OCH MÖGELSKADOR... 5 RADON... 6 STÄDNING OCH HYGIEN... 7 ALLERGIFÖREBYGGANDE ARBETE... 8 BULLER... 8 UTOMHUSMILJÖN... 10 GÅRDEN OCH NÄRMILJÖN... 10 DEN DAGLIGA UTEVISTELSEN... 13 SOL OCH SKUGGA PÅ FÖRSKOLEGÅRDEN... 15 GRÖNOMRÅDEN UTANFÖR DEN EGNA GÅRDEN SOM REGELBUNDET UTNYTTJAS... 16 EGENKONTROLL, RUTINER OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE... 18 BESKRIVNING AV BILAGOR... 20
Hälsorelaterad miljöövervakning i förskolan Den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Den övervakning som sker i dag är antingen inriktad på att beskriva barnens hemmiljö, eller på bestämning av halter av olika miljögifter och dess effekter på individer. Det finns sällan fokus på utvärdering av goda miljöer. De olika miljöövervakningsprojekten är oftast inte anpassade till varandra för att utvärdera flera olika faktorer samtidigt och de ger ingen möjlighet till en samordnad exponeringsövervakning. Nästan alla barn tillbringar en betydande del av sin vakna tid i förskolan, men det finns i nuläget inte en samlad bild av hur barnens fysiska miljö i förskolan ser ut i de olika kommunerna i landet. Därför har Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) samt Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) på uppdrag av Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län tagit fram en metod för en samordnad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan 1. Metoden utvecklades i nära samarbete mellan forskare och tjänstemän i kommun och länsstyrelse, den har hittills använts i ett flertal kommuner i såväl Skåne som Västra Götaland. Det finns ett behov att på ett enkelt sätt kunna inventera barnens utomhusmiljö och inomhusmiljö för att därefter använda resultatet i den egna verksamhetsuppföljningen, förbättringsarbetet och tillsynen. För att få en kontinuerlig övervakning och för att kunna följa effekten av förändringar över tid behöver undersökningar ske återkommande med några års mellanrum. Undersökningen av förskolemiljöer i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Miljösamverkan östra Skaraborg har genomfört detta projekt för att få en samlad bild av både inom- och utomhusmiljön i förskolorna. I rapporten samlas grundläggande uppgifter om förskolebyggnader, inomhusmiljön och den utomhusmiljö som barnen har tillgång till. Rapporten är tänkt att kunna användas som underlag för underhåll, tillsyn samt planering av den fortsatta utbyggnaden av förskolor i kommunerna. Här är särskilt uppgifterna om förskolornas nära utemiljö, samt hur parker och grönområden utnyttjas för utevistelse viktiga. Förhoppningsvis kommer detta underlag att vara till hjälp för kommunerna vid till exempel planering för lokalisering av nya förskolor, gång- och cykelvägar och för att bevara grönområden. Det ger också möjlighet till att kunna följa upp förbättringsarbete genom förnyad datainsamling i framtiden. För de förskolor som deltagit i projektet kan enkätens frågor ge tillfälle till reflektion över situationen i den egna förskolan. Verksamhetsansvarigas egna bedömningar av till exempel utomhusmiljön, hur ofta det städas, hur det bullerförebyggande arbetet sker och hur arbetsmiljöronder fungerar ger en överblick över hur man hanterar det förebyggande arbetet. Detta kan i sin tur leda till förbättringar såsom att det ska finnas tillgång till skugga på gården under sommarhalvåret. Det är viktigt att påpeka att detta projekt inte ersätter den ordinarie tillsyn som Miljösamverkan östra Skaraborg har ansvaret för. Rapporten kan däremot vara ett viktigt underlag vid planering av tillsyn, till exempel genom att identifiera fokusområden i respektive kommun eller förskola. Det är också värdefullt att ta del av hur miljön upplevs av verksamhetsansvariga samt personalen som arbetar ute på förskolorna genom de svar, kommentarer och bilder de lämnat via enkäten. 1 http://sodrasjukvardsregionen.se/download/den-fysiska-miljon-i-forskolan-en-miljomedicinskbedomning/ 1
Metod Insamling av data från förskolorna med hjälp av webbenkät Projektet förankrades genom att Miljösamverkan östra Skaraborg i december 2016 kontaktade verksamhetscheferna i respektive kommun och därefter skickade ut ett informationsmeddelande som förklarade syftet med den kommande enkätundersökningen. I mars 2017 skickade vi sedan information till samtliga verksamhetschefer och förskolechefer i de olika verksamheterna. Här beskrev vi hur webbenkäten var tänkt att fungera, och det fanns också en uppmaning att även skicka in fotografier från förskolorna. Den 21 april 2017 skickade vi ut webbenkäten till samtliga förskolechefer eller motsvarande vid förskolorna, såväl kommunala som privata. Datum för sista svarsdag sattes till 12 maj. En påminnelse om enkäten skickade vi ut en vecka innan sista svarsdag. Svarsfrekvensen blev till en början lägre än förväntat, så vi beslutade att skicka ut enkäten på nytt i slutet av maj. Inför detta kontaktade vi de kommunala verksamhetscheferna och samtliga privata förskolor som inte svarat på enkäten. Enkätundersökningen avslutades den 26 juni. Miljösamverkan östra Skaraborg och Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) har genom hela processen haft en tät dialog. För administration av webbenkäten användes programmet Sunet Survey. Utskicken sköttes av anställda på VMC. Enkäten innehåller frågor om förskolans byggnader, inomhusmiljö, utomhusmiljö, egenkontroll och förbättringsarbeten. Frågorna är oftast av flervalstyp och möjlighet att lämna kommentarer ges till huvuddelen av frågorna. Enkäten i sin helhet återfinns i Bilaga 6. Frågor om utrymme per barn inomhus har avsiktligt inte infogats i enkäten. Inte heller finns frågor som rör pedagogik och personaltäthet något som också påverkar innemiljön, inte minst barnens och de vuxnas ljudmiljö. Fotograf: Miljösamverkan östra Skaraborg 2
Deltagande och barnantal De förskolor som bjöds in att delta i studien finns listade i Bilaga 1, de var totalt 98 st. Det var en stor variation i deltagandet mellan de olika kommunerna. Svarsfrekvensen var något högre för de kommunala förskolorna, se Tabell 1. Då 62 förskolor valde att delta i undersökningen resulterade detta i en svarsfrekvens på 63 %. Resultat Totalt finns det 3 610 barn på de 62 förskolor som deltagit i enkäten. Det är tydligt att de privata förskolorna har mindre antal barn inskrivna, som minst 17 och som mest 67 barn. På de kommunala förskolorna varierar barnantalet mellan 18 och 140 barn på respektive förskola. Antal barn och åldersfördelning på de olika förskolorna redovisas i Bilaga 2. Tabell 1. Deltagande förskolor och antal barn Kommunala förskolor Privata förskolor Utsänt Svar Antal barn Utsänt Svar Antal barn Falköping 20 20 (100 %) 1 272 11 6 (55 %) 203 Skövde 34 18 (53 %) 1 269 11 6 (55 %) 189 Tibro 8 7 (88 %) 4 52 1 0 (0 %) 0 Hjo 6 0 (0 %) 0 3 2 (67 %) 18 Karlsborg 3 3 (100 %) 207 1 0 (0 %) 0 TOTALT 71 48 3 200 27 14 410 Eftersom deltagandet varierade mellan kommunerna har vi valt att inte dela upp resultaten i sammanställningarna på kommunala respektive privata förskolor. Vi har vidare valt att lägga ihop svarsresultaten för kommunerna Hjo, Karlsborg och Tibro. De skillnader mellan kommuner eller mellan kommunala och privata förskolor som vi valt att kommentera finns i löpande text. För en mer detaljerad bild av hur de olika kommunala och privata förskolorna har svarat hänvisar vi till bilagorna 2 5. 3
Byggnadsbestånd Det är viktigt att en byggnad är anpassad för den verksamhet som ska bedrivas i den. Ibland kan det behövas större åtgärder för att lokalerna ska uppfylla de krav som ställs. I en förskola är det till exempel viktigt med tillräckligt mycket utrymme för barnen att röra sig på, det ska även finnas tillräckligt med toaletter, skötbord och möjligheter till att sköta handhygienen. Ytor ska utformas så att de är lätta att rengöra vilket ställer krav på materialval. Förvaringsutrymmen för exempelvis skor, kläder och städmaterial ska också tas i beaktande. Resultat De flesta förskolorna i undersökningen är byggda innan 1980.Vi kan se en ökning av förskolor byggda efter 2010, främst i Falköpings kommun. De förskolor som är byggda mellan 2000 och 2009 finns mestadels inom Skövde kommun vilket kan vara ett resultat av att flera förskolor drabbades av anlagda bränder hösten 2006. Av de förskolor som svarat finns 25 förskolor i byggnader som från början inte var byggda för denna typ av verksamhet, detta är dock inte lika vanligt i kommunerna Hjo, Tibro och Karlsborg. Mer information om vilken typ av byggnad förskolan bedriver sin verksamhet i, ålder på byggnaden och om den ursprungligen är byggd för att vara förskola redovisas i Bilaga 2. Tabell 2. Beskrivning av byggnadsbeståndet bland förskolorna. Byggår Innan 1980 1980 1989 1990 1999 2000 2009 2010- Byggd som förskola Falköping 11 2 4 0 7 13 Skövde 9 4 2 3 3 15 Hjo, Karlsborg, Tibro 7 1 1 1 1 9 TOTALT 27 7 7 4 11 37 Endast en byggnad per förskola redovisas i tabellen. Av de äldsta förskolorna, dvs. de som är byggda innan 1980, är det 15 som inte var anpassade från början för förskoleverksamhet medan 10 st. var det. Av de totalt 25 lokaler som inte var byggda som förskola kan de tidigare ha varit flerbostadshus, äldreboende, församlingshem, bygdegård eller affärslokal. Även om det finns kommunala förskolor i byggnader som från början inte var byggda som förskolor så är det vanligare bland de privata aktörerna. 4
Inomhusmiljö Människor tillbringar huvuddelen av sin tid inomhus. Förskolans inomhusmiljö är därför av stor betydelse för barns trivsel och hälsa. Inomhusmiljön är beroende av en mängd olika faktorer, till exempel kvaliteten på luften som kommer in lokalerna, hur effektiv ventilationen är och vilka föroreningar som avges till inomhusluften från själva byggnaden och inredningen. Den verksamhet som förekommer och de människor som vistas i en lokal påverkar också inomhusmiljön. En rad miljöfaktorer i inomhusmiljön kan påverka människors hälsa och välbefinnande negativt, till exempel fukt- och mögelskador, radon, allergener, kvalster och buller. Underhåll, skötsel och städning är därför viktiga faktorer för en bra inomhusmiljö. God information om inomhusmiljöns betydelse för barns hälsa finns i Miljöhälsorapport 2013 2. Fotograf: Förskolan Myran Temperatur, ventilation och fukt- och mögelskador Det är vanligt med besvär som förknippas med inomhusluften. Hos vuxna rör det sig oftast om irritation i ögon, hud och luftvägar, men även mer ospecifika symptom som trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter som relateras till vistelse i byggnader med dåligt inomhusmiljöklimat. Hos barn har man framför allt studerat effekter på de nedre luftvägarna som långdragen hosta. Även om besvären ofta kopplas till problem med fuktoch mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation och kemiska emissioner från byggoch inredningsmaterial, har man inte lyckats fastslå någon enskild faktor eller ett speciellt ämne som bakomliggande orsak till besvären. En effektiv ventilation krävs för att transportera bort förorenad eller fuktig luft från inomhusmiljön och för att förse den med frisk luft utifrån. Bristande ventilation i förhållande till det antal personer som vistas i lokalerna är en vanlig orsak till upplevt dålig luft, särskilt om inomhustemperaturen samtidigt är förhöjd. En återkommande obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet, så kallad OVK, ska utföras var 3:e år i förskolor 3. Fastighetsägaren ansvarar för detta. Enkätsvar från samtliga förskolor om fukt och mögel redovisas i Bilaga 3. Resultat I enkäten fanns en fråga om ifall inomhustemperaturen kunde kontrolleras så att den var behaglig såväl under sommartid som under vintertid. På de flesta förskolorna var så fallet, men på tio av dem upplevdes detta inte vara möjligt. Några angav att fönster kan gå att öppna för vädring på sommaren om det upplevs för varmt inomhus. 2 Miljöhälsorapport 2013. Nås via http://ki.se/sites/default/files/mhr2013_1.pdf 3 Boverket (2009). Regelsamling för funktionskontroll av ventilationssystem, OVK. 5
Tabell 3. Förskolornas upplevelse kring möjligheten att kontrollera inomhustemperaturen. Antal Temperaturen kan kontrolleras så att den är behaglig förskolor Ja, sommar Ja, vinter Nej, varken sommar eller vinter Falköping 26 16 19 5 Skövde 24 14 19 5 Hjo, Karlsborg, Tibro 12 12 12 0 SAMTLIGA 62 42 50 10 I enkäten efterfrågades också om det funnits fuktskada samt synligt mögel eller mögellukt i förskolans lokaler under de senaste tre månaderna. Vidare fanns en fråga om upplevd dålig luft i några av förskolans lokaler vilket 13 förskolor angav att det fanns, se Tabell 4. Det var endast ett fåtal förskolor, 4 5 st., som redovisade minst två problem av fukt, mögel eller dålig luft. Tabell 4. Förekomst av fukt- och mögelproblem samt dålig luft Antal förskolor Synlig fuktskada Synligt mögel senaste tre månaderna Mögellukt senaste tre månaderna Dålig luft Falköping 26 7 0 2 4 Skövde 24 3 0 4 8 Hjo, Karlsborg Tibro 12 2 0 0 1 TOTALT 62 12 0 6 13 Nio av de tretton förskolor som upplever dålig luft i någon lokal är belägna i byggnader som är uppförda innan 1980. Bland de som svarat att det finns en synlig vattenskada har några lämnat kommentarer om att det är en gammal vattenskada som redan åtgärdats eller att skadan kommer åtgärdas enligt befintlig åtgärdsplan. Detta ger en indikation på att upptäckta brister i lokalerna i de flesta fall felanmäls och åtgärdas. Det är inte ovanligt att hitta gamla spår av fuktskador vid inspektioner. Vid vattenskador är det vanligt att man åtgärdar källan och låter det fuktskadade materialet torka ut. Undersökningar som gjorts har dock visat att det kan innebära problem eftersom uttorkat material kan innehålla upptorkat mögel och sporer från mögel. Rekommendationerna enligt Folkhälsomyndigheten är att allt gammalt fuktskadat material ska bytas ut. Det är inte alltid som vi med blotta ögat kan se angrepp på skadat material. För att vara säker på skadans omfattning bör man låta undersöka materialet innan man vidtar en åtgärd så att man vet vilken omfattning skadan har. Radon Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt genom att uran i berggrunden sönderfaller. Vissa bergarter, som skiffrar och graniter, innehåller mer uran än andra. Den främsta källan till radon i inomhusluften är inträngande markluft. Därtill kan också byggnadsmaterial, framför allt blåbetong, avge radon till rumsluften. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som vid inandning fastnar i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänds strålning ut som kan orsaka lungcancer. Det är inte känt hur radonexponering under barndomen 6
påverkar risken att senare i livet utveckla lungcancer, men det är viktigt att sträva efter att den livslånga stråldosen är så låg som möjligt. Enligt delmålet God inomhusmiljö, inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska radonhalten vara lägre än riktvärdet 200 Bq/m 3 luft i alla skolor och förskolor år 2010 och i samtliga bostäder år 2020 4. Uppgifter från samtliga förskolor om radon redovisas i Bilaga 5. Resultat I enkäten ställdes frågor om ifall det skett radonmätning i lokalerna. På 52 av de 62 deltagande förskolorna visste man att radonmätning skett, och på 46 av dem kände man också till resultatet. Alla dessa 46 förskolor uppgav att resultatet var under 200 Bq/m 3 luft. Att i stort sett alla förskolor är mätta och har underskridande resultat stämmer väl överens med uppgifterna i vårt verksamhetsregister, se Bilaga 5. I kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro har vi ställt krav på att radonmätningar ska ske på alla förskolor och skolor. Tillfälliga förskolelokaler kan vara undantagna men vid anmälan av nya verksamheter ställs krav på att radonhalten ska mätas. Radonmätning bör ske med jämna mellanrum om 10 15 år så att eventuella förändringar kan uppmärksammas. Det är också rekommenderat att mäta på nytt vid omfattande ändringar i byggnationen. Städning och hygien Städning är viktig för att upprätthålla en god hygienisk nivå samt för att minska överkänslighets- eller allergiska reaktioner och förhindra smittspridning. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör lokaler där barn och personal vistas i regel städas dagligen 5. Det är särskilt viktigt att toaletter och skötutrymmen ska upprätthålla tillräcklig god hygienisk standard. Om lokalerna även används under kvällstid behöver toaletter och skötrum i regel städas två gånger per dag. Uppgifter om de enskilda förskolornas städrutiner redovisas i Bilaga 5. Fotograf: Miljösamverkan östra Skaraborg Fotograf: Vladimir Voronin, Mostphotos Resultat I enkäten ställdes frågor om städfrekvenser i både hygienutrymmen och i övriga lokaler där barnen vistas. Alla förskolor uppgav att toaletterna städas dagligen. På nästan alla förskolorna städades också lokaler där barnen leker varje dag. Det var endast tio förskolor som uppgav att det skedde varannan dag. 4 www.miljomal.nu 5 Folkhälsomyndigheten FoHMFS 2014:19. Allmänna råd om städning i skolor förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. 7
I de frifältskommentarer som lämnats vid frågan om hur ofta städning sker i de lokaler där barnen vistas, har flera angivit att det inte städas överallt alla dagar. Det förekommer städning på förskolan dagligen, men det innebär inte att alla lokaler städas varje dag. Därav kan svarsstatistiken på frågan om daglig städning i lokaler för lek vara något missvisande. Detta är också vår bedömning eftersom det vid tidigare inspektioner har konstaterats att man inte alltid följt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i förskolor och skolor. Allergiförebyggande arbete Många barn har astma, allergi eller andra överkänslighetsproblem 6. Man har beräknat att det i genomsnitt finns tre barn med astma, fyra med allergisk snuva och två med födoämnesöverkänslighet i en grupp med 30 barn. Allergiska barn reagerar inte bara för sådant de är allergiska mot, till exempel pälsdjur, pollen eller kvalster, utan har också en ökad känslighet i sina slemhinnor och luftrör för irriterande ämnen i inomhusluften. Uppgifter om de enskilda förskolornas förbättringsarbeten redovisas i Bilaga 5. Resultat Av de förskolor som besvarade studien har allergiförebyggande förbättringsarbete utförts på åtta förskolor det senaste året. Vad det är för insatser man arbetat med har inte nämnts i enkäten. Även om många förskolor inte angav att de hade något systematiskt förbättringsarbete specifikt för allergier så kan det ändå göras viktiga allergiförebyggande åtgärder i det dagliga arbetet. Exempel på sådana kan vara skötsel och översyn av ventilationen, bra städrutiner, genomtänkta val av material och säkra rutiner vid livsmedelshantering. Buller I förskolor är det mycket vanligt att alltför höga och i vissa fall potentiellt hörselskadande ljudnivåer förekommer dagligen 7. Därför frågades om förskolan har arbetat med bullerförebyggande projekt eller gjort andra åtgärder för att minska ljudnivåerna i förskolans lokaler och vad de i så fall hade gjort. Uppgifter om de enskilda förskolornas förbättringsarbeten redovisas i Bilaga 5. Fotograf: Kvarnbäckens förskola Fotograf: Hubert Elming, Mostphotos, 6 Socialstyrelsen 2013. Allergi i skola och förskola. 7 Miljöhälsorapport 2013 8
Resultat Förbättringsarbete gällande buller inomhus under senaste året hade förekommit på mer än hälften (36 st.) av de deltagande förskolorna. Detta stärker bilden av problematiken i arbetsmiljön. Det var inte någon av förskolorna som upplevde problem i utemiljön utan alla ansåg att man kunde samtala med barnen i normal samtalston på gården, vilket kan ha samband med låg trafikintensitet runt om på förskolorna, se Bilaga 4. Vid den tillsyn som Miljösamverkan östra Skaraborg gör gäller bullernivån utifrån barnens perspektiv. Det är Arbetsmiljöverket som ansvarar för bullerfrågan utifrån personalens arbetssituation. Det största bekymret på förskolorna verkar vara stora barngrupper. De vanligaste åtgärderna är att dela upp barnen i mindre grupper och att inreda med ljuddämpande material i form av ljudabsorbenter, mattor, textilier och skärmar. När ytterligare material för bullerdämpning sätts upp är erfarenheten att det sällan reflekteras kring behov av utökad städning och rengöring. 9
Utomhusmiljön Barn och unga tar plats. Varje dag går runt en halv miljon barn till förskolan. De behöver utrymme att pröva sina kroppar, sitt mod och sina sociala förmågor. Barn och unga söker sig till utemiljöer som erbjuder fysiska utmaningar och som väcker deras engagemang och nyfikenhet. Forskning visar att tillgång till ändamålsenliga förskolegårdar spelar en viktig roll för barns och ungas bildning och i deras sociala och fysiska utveckling. Trots den ökade kunskapen är det inte längre självklart för barn och unga att ha tillgång till en ändamålsenlig utemiljö. Ändrade regelverk och nya förutsättningar inom skolans värld samt ökad konkurrens om mark gör att allt fler barn saknar tillgång till en egen gård och i stället hänvisas till närliggande parker och grönområden. I plan- och bygglagen 8 ställs krav på att det vid anordnande av tomter ska finnas tillgång till tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid bland annat skolor och förskolor. Boverkets allmänna råd 9 om friyta för lek och utevistelse lyfter fram vilka kvaliteter som bör känneteckna barns och ungas utemiljö vid skola, förskola och fritidshem samt var friytan bör vara placerad i relation till verksamheten. Fotograf: Förskolan Myran Fotograf: Yllestads förskola Fotograf: Kvarnbäckens förskola Gården och närmiljön Utomhusmiljön vid förskolan ska vara trygg och lättillgänglig för barnen, och samtidigt tillräckligt stimulerande och inspirerande för att locka till lek och aktivitet. Träd och buskar ger möjlighet till naturlig lek och aktivitet och ger dessutom skugga sommartid. Barn som har förskolegårdar som är spännande, med klätterträd, buskage och nivåskillnader, vistas mer utomhus under höst, vinter och vår även vid dåligt väder jämfört med barn på förskolor med en enformig gård. Ett antal adjektiv med såväl positiv som negativ laddning kunde väljas som svarsalternativ i enkäten för att karakterisera förskolegården. Ett av dessa var barnvänlig vilket vi valt att titta särskilt på i samband med övriga valda adjektiv. I tidigare studier har dessa ord visats ha god samvariation med objektivt bedömda kvaliteter, så kallat lekvärde 10. I Figur 1 redovisas hur mönstret av valda adjektiv ser ut i de olika kommunerna. Uppgifter om de enskilda förskolornas utemiljöer redovisas i Bilaga 4. 8 Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 9 9 www.boverket.se - Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet 10 Arbets-och miljömedicin Syd. Rapport 8:2012 och Rapport 2:2016. Nås via www.ammlund.se 10
Resultat Samtliga förskolor som besvarat enkäten har tillgång till egen utegård. Det är bara en förskola som delar gård med andra brukare. Barnen kan oftast gå direkt ut på gården. I de byggnader som inte ursprungligen är byggda som förskola förekommer det dock ibland hinder som t.ex. trappor, korridorer och ramp. Positivt laddade adjektiv överväger i alla kommunerna, se Figur 1. Gårdarna är rymliga, varierade och kuperade och de flesta har träd och buskar som barnen kan klättra i. Ordet barnvänlig fanns med bland adjektiven. Den betydelse som läggs i ordet kan variera det kan både betyda den trygga gården utan faror och den vildare miljön som stimulerar till fysisk aktivitet. Bland förskolorna var det en stor majoritet som valt att tolka utegården som barnvänlig. Tabell 5. Gården och utemiljön Antal förskolor Träd och buskar att klättra i Karakteriserande adjektiv som beskriver förskolans utemiljö Fler positiva än negativa adjektiv Ordet barnvänlig är valt. Falköping 26 17 22 16 Skövde 24 18 18 17 Hjo, Karlsborg, Tibro 12 9 12 12 SAMTLIGA 62 44 52 45 De allra flesta förskolorna i kommunerna är lokaliserade så att det inte finns intensiv biltrafik i den omedelbara närheten. På 33 av de 62 förskolorna uppgavs att det passerade uppskattningsvis 0 1 fordon per minut på den största gatan inom 50 meters avstånd. Endast 4 förskolor uppgav att trafikintensiteten var mer än 10 fordon per minut. 11
Positivt lekvärde Negativt lekvärde Figur 1. Karakterisering av förskolornas utemiljöer. Antalet valda adjektiv i förskolorna i kommunen redovisas enligt en rangordnad skala utifrån adjektivets samvariation med förskolegårdars objektivt bedömda lekvärde 11 11 http://sodrasjukvardsregionen.se/download/forskolegardar/ 12
Endast vid 8 av de 62 förskolorna beskrivs utegården med övervägande delen negativa adjektiv. Av dessa ligger fem i Skövde kommun och tre i Falköpings kommun. Fyra förskolor har valt lika många negativa som positiva ord för att beskriva sin gård. Arton utegårdar upplevs som slitna. Merparten av dessa har ändå beskrivit utegården med positivt laddade adjektiv. Ett mindre antal som upplever utegården som sliten har beskrivit den med negativt laddade adjektiv. Dessa är främst belägna i Skövde kommun. När vi tittat på ordet barnvänlig har 13 av 62 förskolor (21%) inte valt att beskriva sin gård som barnvänlig. Några av dessa förskolor hade ändå valt många positivt laddade adjektiv. På sex av förskolorna där barnvänlig inte valts fanns i stället en tydlig övervikt av negativt laddade ord. Fyra av dessa förskolor ligger i Skövde kommun och två i Falköping kommun. Det är svårt att säga vad det är man upplever som eventuellt negativt när man inte valt att tolka gården som barnvänlig. Då det är en så stor andel av förskolorna som inte valt barnvänlig vore detta intressant att undersöka närmare. Den dagliga utevistelsen Att vistas ute i en stimulerande miljö främjar barnens fysiska aktivitet, som är viktig för deras välmående och utveckling. Risken att drabbas av infektioner minskar också hos barn som vistas mycket ute eftersom smittspridningen försvåras när det blir större avstånd mellan barnen. Detta gäller både när barnen är aktiva och när de sover utomhus. Uppgifter om de enskilda förskolornas utevistelse redovisas i Bilaga 4. Resultat Den tid då barnen är utomhus och leker illustreras i Figur 2. Som väntat har väderleken stor betydelse. Tiden sänks i genomsnitt med 1 2 timmar per dag om det är sämre väder ute. De äldre barnen är också ute och leker mer än de yngsta barnen. Man kan se att det är vanligare med längre utevistelser på de privata förskolorna procentuellt sett, även om det finns några kommunala som också är över genomsnittet. Tre av de deltagande förskolorna arbetar utifrån profilen så kallad ur och skur och en av dessa är ute med alla barn mer än 5 timmar oavsett väderlek. Det frågades också om ifall barnen sov utomhus eller inomhus. Vanligast är att barnen sover inomhus men i Falköping sov barn företrädesvis ute på 6 av 25 förskolor, i Skövde på 10 av 22 förskolor och i Hjo, Tibro och Karlsborg var det två i vardera kommunen. Av dessa (totalt 22 st.) är det 16 förskolor som även låter barnen sova utomhus under den kalla perioden på året. Vid frågan om utevistelse har vi inte specificerat vilka åldrar som ska räknas in i respektive grupp (yngre eller äldre), svaren beror på vilka åldrar som finns representerade på var förskola. Detta gör att vi inte kan se någon koppling mellan utevistelsen och en specifik ålder. Det finns heller inga riktlinjer för hur mycket barnen på förskolan bör vara ute dagligen. Det har också lämnats några kommentarer om att en del barn sover både inne och ute samt att man tar hänsyn till väderleken vilket gör att svaren angående om barn sover inne eller ute i realiteten kan variera. 13
Utevistelse vid vackert väder - äldre barn 0 15 3 1 tim eller kortare 24 2 tim 3 tim 4 tim 20 5 tim eller längre Utevistelse vid dåligt väder - äldre barn 5 3 7 1 tim eller kortare 8 2 tim 3 tim 4 tim 39 5 tim eller längre Utevistelse vid vackert väder - minsta barnen 0 13 3 14 1 tim eller kortare 2 tim 3 tim 4 tim 32 5 tim eller längre Utevistelse vid dåligt väder - minsta barnen 5 2 1 1 tim eller kortare 2 tim 22 31 3 tim 4 tim 5 tim eller längre Figur 2. Vistelsetid utomhus för lek. Siffrorna i diagrammen anger antalet förskolor. 14
Sol och skugga på förskolegården Solljusets UV-strålning bedöms orsaka 80 90 % av all hudcancer. Barn är särskilt känsliga för alltför stark UV-strålning. Samtidigt är solljus en viktig källa till D- vitaminbildning. Därför bör förskolegården erbjuda barnen tillgång till både skugga och sol. Enligt strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer ska merparten av de attraktiva lekytorna såsom sandlåda, gungställning och liknande vara skuggade under dagens soligaste timmar, klockan 11-15. Det gäller även om förskolan är placerad i temporära lokaler. Uppgifter om de enskilda förskolornas lekytor med skugga redovisas i Bilaga 4. Fotograf: Förskolan Gunghästen Fotograf: Dala förskola Fotograf: Kinnarps förskola Resultat Endast drygt hälften av förskolorna hade tillgång till flera lekytor i skugga, och tre förskolor saknade helt lekyta i skugga. Vanligast var att träd och buskar och en kombination av fasta och/eller lösa solskydd gav skugga. Några förskolor hade enbart tillgång till antingen fasta eller lösa solskydd, och saknade skuggande vegetation. Tabell 6. Tillgång till skuggade platser på utegården och typ av solskydd Antal förskolor Tillgång till skugga på gården Typ av solskydd Flera lekytor inkl. sandlåda i skugga Någon lekyta i skugga Ingen lekyta i skugga Träd och buskar Träd och buskar samt fasta byggda solskydd Träd och buskar samt lösa solskydd Enbart fasta eller lösa solskydd Övrigt Falköping 26 17 8 1 6 9 2 5 3 Skövde 24 15 7 2 3 10 5 2 2 Hjo, Karlsborg, Tibro 12 3 9 0 7 1 1 0 3 TOTALT 62 34 24 3 16 20 8 7 8 Vad gäller solskydd så är ingen typ av solskydd enskilt bäst. Vegetation ger skydd för solstrålning även från sidorna, men vid nyplantering av träd och buskar ska man vara 15
medveten om att det tar tid för dem att växa upp, och annat solskydd behövs som komplement. Lösa solskydd såsom segel, parasoll eller tält kan lätt anpassas till den plats där barnen är för stunden men täcker ingen större yta. Fasta solskydd som till exempel skärmtak och pergola kan täcka ett större område och ge skydd åt fler barn, men skuggning över till exempel en sandlåda är då beroende av hur solen rör sig. En kombination av solskydd är därför att föredra. er som att solskydden inte är anpassade efter verksamheten, till exempel att de sitter felplacerade, är för små eller är för få kan komma fram vid tillsynsbesök. Det är vanligare att man anser att segeldukar är ett sämre solskydd jämfört med andra typer. Detta visar på att det vore bra att personalen som arbetar i verksamheten är med vid planeringen av solskydd på utegårdarna. Grönområden utanför den egna gården som regelbundet utnyttjas Förskolebarnens utomhusmiljö innefattar inte bara själva förskolegården och dess närområde utan också andra grönområden som barnen regelbundet besöker. Även om den egna gården är den viktigaste platsen utomhus för förskolebarnen behöver både små och större barn också andra miljöer för lek och upptäckter. Skog och andra naturmiljöer ger barn andra sinnesintryck och stimulerar till lärande och utforskande. Det är därför viktigt vid planering av nya förskolor och bostadsområden att man inte bara beaktar förskolan och dess närmaste omgivning, utan också värnar naturmiljöer i omgivningen som ger barnen möjlighet till utelek och naturupplevelser. Uppgifter om de enskilda förskolornas besök till områden utanför gården redovisas i Bilaga 4. Fotograf: Förskolan Kompassen Fotograf: Förskolan Myran Resultat Mer än hälften av de deltagande förskolorna gick till grönområden utanför den egna gården minst en gång i veckan med de äldre barnen, se Tabell 7. De yngre barnen tar man oftast med en gång i månaden eller mer sällan. En iakttagelse är att de kommunala förskolorna i Karlsborg tar med både äldre och yngre barn till grönområden minst en gång i veckan. I alla kommunerna nämns ofta skogen eller förskoleskogen och totalt var det en tredjedel av alla förskolor som hade ett skogsområde att gå till. Det var endast ett fåtal av förskolorna som uppgav att de gick iväg utanför den egna gården mer än en gång i veckan, samtliga av dessa var privata förskolor. 16
Tabell 7. Barnens besök av grönområden utanför den egna gården. Barnens besök av grönområden utanför den egna gården Förskolor Varje vecka (äldre barn) Varje vecka (yngre barn) Går regelbundet till skogsområde Falköping 26 11 5 8 Skövde 24 16 5 7 Hjo, Karlsborg, Tibro 12 6 5 6 TOTALT 62 33 15 21 Andra grönområden som nämns dit man går med barnen kan också vara skogsområden. Se omnämnda områden i Bilaga 4. Det är dock enbart de som omnämns som skogsområde som finns med i tabellsvaren, därför kan detta vara något missvisande. Några förskolor har grönområden alldeles invid den egna förskolan, men det är vanligt att man förflyttar sig 100 500 m. På sju förskolor har man uppgett att man går upp till 1 1,5 km med barnen. 17
Egenkontroll, rutiner och förbättringsarbete Det är miljönämnden som i sin tillsyn ska kontrollera att lagstiftningen i miljöbalken följs. Det är också miljönämnden som genom sitt tillsynsansvar, kan och ska, bedöma om det finns brister i en verksamhet, följa upp dem samt ställa krav på att de åtgärdas. I kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro är det Miljösamverkan östra Skaraborg som har detta ansvar. En förskola är en anmälningspliktig verksamhet vilket innebär bland annat att det ska finnas en dokumenterad egenkontroll. Det innebär också att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret dvs. att ansvarsområden och arbetsuppgifter ska vara tydligt fördelade. Även om förskolechefen eller motsvarande är ytterst ansvarig kan delar av ansvaret vara delegerat till någon annan. Det kan till exempel innebära att städansvaret fördelas mellan lokalvårdare och pedagogisk personal eller att ansvaret för drift och underhåll fördelas mellan förskolan och fastighetsägaren. Kontroll av utrustning för drift med mera ska dokumenteras. Det innefattar till exempel att ha rutiner för kontinuerligt underhåll av byggnader, ventilationssystem och inredning. Fotograf: Förskolan Myran Resultat På alla deltagande förskolor gjordes regelbunden ventilationskontroll, och så gott som alla hade tillgång till OVK-protokollen. På nästan alla förskolor hade man också tillgång till information om hur många personer som får vistas i lokalerna med hänsyn till ventilationens kapacitet. Det fanns ingen skillnad mellan kommunerna eller mellan kommunala och privata förskolor. Med få undantag har förskolorna också jobbat med olika förbättringsarbeten under det senaste året. De vanligaste förbättringsarbetena berör giftfri miljö och hygien, men strax efter kommer arbete med buller inomhus vilket vi tidigare nämnt under rubriken Buller på sidan åtta. 18
Tabell 7. Egenkontroll, rutiner och systematiskt förbättringsarbete på förskolorna. Antal förskolor Tillgång till information om ventilations kapacitet Kännedom om resultat av radonmätning Daglig städning i lokaler för lek Årlig besiktning av lekredskap Systematiskt förbättringsarbete Buller Hygien Giftfri miljö Annat Falköping 26 23 19 26 17 17 18 19 1 Skövde 24 22 16 17 19 13 16 16 1 Hjo, Karlsborg, Tibro 12 12 11 11 11 7 11 12 0 TOTALT 62 57 46 54 47 37 45 47 2 er Vid tillsyn har Miljösamverkan uppmärksammat att olika instanser brister i kommunikationen mellan varandra och att saker då kan falla mellan stolarna. Till exempel i kontakten mellan fastighetsskötare, hyresvärd och verksamhet. Det är inte alltid det finns upprättade rutiner för uppföljning utan man litar på att den man anser vara ansvarig utför det arbete som ska göras. I Skövde kommun har man valt att lägga ut information relaterad till egenkontroll på intranätet så att ansvarig kan ta del av till exempel OVK-protokoll och personbelastning. Miljösamverkan har arbetat med att öka medvetenheten om ventilationens betydelse för bra inomhusmiljö. Det är därför glädjande att man på nästan alla förskolor kände till hur många personer som fick vistas i olika lokaler med avseende på ventilationskapaciteten. Första gången vi uppmärksammade arbete med giftfri förskola var 2015 då vi gav information om enklare åtgärder som att rensa bort elektronik och gammal plast. Detta arbete kan vi se har fortsatt bland förskolorna. Idag har i stort sett alla förskolor rensat bland leksaker och implementerat nya rutiner för inköp. Vid tillsyn framhåller personalen gärna detta och uppvisar en stolthet över sitt arbete. Hygienarbetet har också stärkts genom att vi i samarbete med Hygiensjuksköterska i förskolan (Hyfs) och intresserade förskolor haft extra fokus på hygien under en specifik vecka varje år. Den så kallade hygienveckan infaller vecka 38 och har olika tema från år till år. 19
Beskrivning av bilagor I bilagorna redovisas detaljerat resultatet från alla de deltagande förskolorna. Vid detaljgenomgång av svar från den enskilda förskolan måste man ha i minnet att enkätfrågor kan tolkas olika av olika personer, och enstaka svar kan av misstag ha blivit felaktigt ifyllda eller överhoppade. Man kan alltså inte omedelbart bedöma den enskilda förskolans fysiska miljö som vare sig bra eller dålig enbart utifrån de avgivna enkätsvaren. För detta behövs en närmare granskning av den verkliga situationen. I bilagorna återfinns vissa svar och resultat i avvikande färg. Detta är svar som kan spegla mindre bra förhållanden, som det kan finnas skäl till att se närmare på. Bilaga 1: Inbjudna och deltagande förskolor I bilagan anges alla kommunala och privata förskolor i kommunerna, samt vilka förskolor som deltagit i enkäten. Bilaga 2: Barn och byggnader Barnantal och åldersfördelning i de deltagande förskolorna. Byggnadstyp, byggår och om lokalen byggts som förskola. Bilaga 3. Inomhusmiljö Förekomst av fukt- och mögelproblem och upplevd dålig luft. Bilaga 4. Utomhusmiljö Egen gård, tillgång till skugga, träd och buskar att klättra i, omdöme om gården, vistelsetid utomhus, närliggande parker och grönområden samt trafik i närområdet. Bilaga 5. Egenkontroll, rutiner och systematiskt förbättringsarbete Ventilationskontroll, radonmätning, temperaturreglering, städning och förbättringsarbete. Bilaga 6. Hela webb-enkäten 20
Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i kommunern Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro, 2017. Bilaga 1. Inbjudna och deltagande förskolor Kommun Förkolans namn Kommunal Privat Deltog Deltog ej Falköping Boken, Svenska kyrkan X X Falköping Broddetorp X X Falköping Fenix X X Falköping Floby X X Falköping Fyren X X Falköping Fölungen X X Falköping Glädjen X X Falköping Gottepåsen X X Falköping Gudhem X X Falköping Hästbacken X X Falköping Junibacken X X Falköping Kinnarp X X Falköping Klinten - Föräldrakooperativ X X Falköping Kråketorp X X Falköping Lantis i Dala - Personalkooperativ X X Falköping Lilla gunghästen X X Falköping Molekylen Falköping X X Falköping Mösseberg X X Falköping Paletten X X Falköping Skytten X X Falköping Sörgården X X Falköping Trollet X X Falköping Utsikten X X Falköping Vartofta X X Falköping Vindängen X X Falköping Växthuset X X Falköping Yllestad X X Falköping Åsarp X X Falköping Åsle X X Falköping Äventyret Centrum X X Falköping Äventyret Mösseberg X X Skövde Backsippan X X Skövde Billingstorp X X Skövde Bissgården X X Skövde Bäckagården X X Skövde Claesborg X X Skövde Ekebacken X X Skövde Ekedal X X Skövde Eken X X Skövde Ekängen X X Skövde Fjärilen X X Skövde Gläntan X X Skövde Hattstugan X X Skövde Hästhoven X X Skövde I Ur och Skur Ute Skövde X X Skövde I Ur och Skur Tuvan X X Skövde Igelkotten X X
Kommun Förkolans namn Kommunal Privat Deltog Deltog ej Skövde Kameleonten X X Skövde Karstorp X X Skövde Kungshuset X X Skövde Lerdala X X Skövde Lundagården X X Skövde Molekylen Skövde X X Skövde Montessori X X Skövde Myggdansen X X Skövde Nyckelpigan X X Skövde Ollonborren X X Skövde Påfågeln X X Skövde Raoul Wallenberg X X Skövde Rosenhaga X X Skövde Skogen X X Skövde Snäckan X X Skövde Solrosen X X Skövde Solstrålen, Frälsningsarmén X X Skövde Tidan X X Skövde Timmersdala X X Skövde Trollberget X X Skövde Trollsländan X X Skövde Tryggis X X Skövde Trädgårdsstaden X X Skövde Trängen X X Skövde Uddagården X X Skövde Vargkulan X X Skövde Vasakullen X X Skövde Väring X X Skövde Värsås X X Tibro Gläntan X X Tibro Karusellen X X Tibro Kullerbyttan X X Tibro Snickargården X X Tibro Solbacken X X Tibro Sprattelbo X X Tibro Torpet X X Tibro Återbruket X X Tibro Ängen X X Hjo Björkdungen X X Hjo Fågelbo X X Hjo Hammarn X X Hjo I Ur och Skur Ute Hjo X X Hjo Knäpplan X X Hjo Näktergalen - Fågelås föräldrakooperativ X X Hjo Orrelyckan X X Hjo Skattkammaren X X Hjo Skogshyddan X X Karlsborg Forsviks friskolas förskola X X Karlsborg Kompassen X X Karlsborg Kvarnbäcken X X Karlsborg Myran X X
Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i kommunern Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro, 2017. Bilaga 2. Barn och byggnader Kommun Förskolans namn Antal barn Antal barn uppdelat på födelseår Antal byggnader Byggår (byggn. 1) Byggd för att vara förskola (byggn. 1) Typ av byggnad (byggnad 1) Byggår (byggn. 2) Byggd för att vara förskola (byggn. 2) Typ av byggnad (byggn. 2) 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Falköping Broddetorp 45 1 10 5 12 8 9 1 1990-1999 Nej Skola, förskola, fritids Falköping Fenix 18 0 12 5 1 0 0 1 Innan 1980 Vet ej Gammalt församlingshem Falköping Floby 140 2 31 24 26 27 30 2 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Nej Tillfällig lokal Falköping Fyren 2 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Innan 1980 Nej Klassrum i skola Falköping Fölungen 42 0 8 6 10 11 7 1 Innan 1980 Nej Lägenhet Falköping Gudhem 68 2 14 13 11 17 11 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Hästbacken 92 2 11 18 24 17 20 1 1980-1989 Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Junibacken 77 4 19 17 9 18 10 1 2010- Nej Paviljong/barack Falköping Kinnarp 105 3 16 17 24 17 28 2 2010- Ja Paviljong/barack 2010- Ja Paviljong/barack Falköping Klinten 19 0 2 5 6 1 5 1 Nej Fristående förskolebyggnad Falköping Kråketorp 61 2 5 17 10 16 11 1 Innan 1980 Nej Tidigare Odensbergsskolan Falköping Lantis i Dala 27 0 3 6 5 8 5 1 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad Falköping Lilla Gunghästen 61 4 19 21 9 4 4 1 Ja Paviljong/barack Falköping Molekylen 41 3 5 7 10 6 10 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Mösseberg 64 1 9 10 14 8 22 1 1990-1999 Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Paletten 35 0 6 4 7 9 9 1 1980-1989 Nej Lägenhet Falköping Skytten 76 1 7 12 22 15 19 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Sörgården 98 1 18 13 17 27 22 1 1990-1999 Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Trollet 81 1 17 19 13 21 10 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Utsikten 35 0 5 10 8 7 5 1 1990-1999 Nej Kyrka med caféverksamhet, omgjort 2012 Falköping Vartofta 77 1 11 14 14 23 14 1 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad Falköping Vindängen 111 0 14 19 23 27 28 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Falköping Växthuset 39 0 6 6 8 8 11 1 Innan 1980 Nej Gamla affärslokaler och hyreshus Falköping Yllestad 20 1 3 2 6 2 6 1 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad Falköping Åsarp 15 0 0 0 0 0 15 2 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad Innan 1980 Nej Skollokal Falköping Åsle 28 0 6 7 3 5 7 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Backsippan 57 0 9 8 15 12 13 1 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Billingstorp 96 0 12 24 16 25 19 2 1980-1989 Ja Fristående förskolebyggnad 2000-2009 Paviljong/barack Skövde Bissgården 94 6 18 11 17 21 21 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Bäckagården 17 2 3 5 5 1 1 1 Innan 1980 Nej Skövde Claesborg 86 0 10 23 26 27 0 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Eken 95 1 19 18 24 14 19 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Ekängen 71 0 8 20 14 15 14 2 1990-1999 Ja Fristående förskolebyggnad 2000-2009 Nej Paviljong/barack
Kommun Förskolans namn Antal barn Antal barn uppdelat på födelseår 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Antal byggnader Byggår (byggn. 1) Byggd för att vara förskola (byggn. 1) Typ av byggnad (byggnad 1) Byggår (byggn. 2) Byggd för att vara förskola (byggn. 2) Typ av byggnad (byggn. 2) Skövde Fjärilen 94 0 15 21 20 18 20 1 2000-2009 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Gläntan 76 0 13 26 7 19 11 2 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad 2000-2009 Nej Paviljong/barack Skövde I Ur och Skur Tuvan 21 0 0 0 9 3 9 1 Nej Annat Skövde Karstorp 92 2 18 19 18 20 15 1 2000-2009 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Kungshuset 37 0 9 10 4 5 9 1 Innan 1980 Nej Annat - gammal herrgård Skövde Lerdala 48 1 10 12 9 12 4 2 1980-1989 Ja Fristående förskolebyggnad Innan 1980 Nej En äldre folkskola Skövde Lundagården 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Montessoriföreningen 67 1 12 13 15 12 14 2 Innan 1980 Nej Förskola, fritids, skola. Gammalt äldreboende Innan 1980 Nej Skola, förskola, fritidshem ihop i fd ålderdomshem Skövde Nyckelpigan 29 0 0 4 5 5 15 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Ollonborren 85 0 21 19 16 15 14 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Skogen 95 3 20 20 22 14 16 1 2000-2009 Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Snäckan 53 2 9 9 12 15 6 1 Innan 1980 Nej Paviljong/barack Skövde Solstrålen 21 2 3 3 3 6 4 1 1980-1989 Nej Nedre plan sutteränghus Skövde Timmersdala 78 0 14 18 14 15 17 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Skövde Trollberget 26 0 7 5 4 3 7 1 Nej Skövde Trängen 82 0 18 14 15 20 15 2 1980-1989 Nej Lägenhet 1980-1989 Nej Lägenhet Skövde Vasakullen 38 0 13 6 6 6 7 1 1990-1999 Ja Fristående förskolebyggnad Tibro Gläntan 51 0 4 9 12 11 15 1 2000-2009 Ja Fristående förskolebyggnad Tibro Karusellen 73 1 12 13 18 8 21 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Tibro Kullerbyttan 54 0 7 10 8 17 12 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Tibro Snickargården 108 1 13 18 21 27 28 2 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad 1980-1989 Nej Fristående förskolebyggnad Tibro Sprattelbo 55 0 5 12 12 9 17 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Tibro Torpet 55 0 11 8 11 12 13 1 1990-1999 Ja Fristående förskolebyggnad Tibro Ängen 56 0 10 7 23 8 8 1 1980-1989 Ja Fristående förskolebyggnad Hjo Näktergalen - Fågelås föräldrakooperativ 18 1 2 3 6 3 3 2 Innan 1980 Nej Fristående förskolebyggnad Innan 1980 Nej Hjo I Ur och Skur UTE 1 Innan 1980 Nej Renoverad äldre villa Karlsborg Kompassen 83 2 12 14 15 20 20 1 2010- Ja Fristående förskolebyggnad Karlsborg Kvarnbäcken 70 0 10 14 12 14 20 1 Ja Fristående förskolebyggnad Karlsborg Myran 54 0 6 11 9 14 14 1 Innan 1980 Ja Fristående förskolebyggnad Fristående förskolebyggnad