Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Relevanta dokument
Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Vi är Försäkringskassan

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Försäkringskassan i Värmland

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018

Samordningsförbundet

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Frukostmöte 12 oktober syftar till att skapa förståelse och acceptans för varandras uppdrag och kompetens

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Projekt; Integrerad Samverkan

Sjukskrivningsprocessen

Information nollplacerade På rätt väg

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Rehabiliteringspolicy

Sänkta trösklar högt i tak

Leif Klingensjö SKL. Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu

Rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering. 31 maj-1 juni 2017 Stockholm Katarina Bergström & Ann-Charlotte Ohlsson, SKL

Sjukskrivningsprocessen

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Utmaningar och möjligheter för svensk arbetsmarknad

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga

Försäkringskassans vision

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Vad händer om jag blir sjuk?

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Processtyrningsmodell FAROS

Projekt SGI O ETT STRUKTURPROJEKT I SAMARBETE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDEN VÄNERSBORG/MELLERUD OCH SOFTLEG

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Kommunikation med arbetsgivare/af

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Studera med aktivitetsersättning

Transkript:

Begreppstrappan Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Begreppstrappan Begreppstrappan har utarbetats som ett stöd för medarbetare inom de fyra parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Uppsala och Tierps kommun när de möter personer som har behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Begreppstrappan klargör och gör centrala begrepp enhetliga samt förtydligar processen inom samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Den utgör ett kunskapsstöd som underlättar en god planering och samverkan tillsammans med individen. Processbilden illustrerar individens funktionsnivå i förhållande till arbete(y-axeln) och i korrelation till tid(x-axeln). Skärningspunkten ger insatser inom samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Förslag på hur och när trappan kan användas: Vid kartläggning av aktörernas samverkan och planering för individen. Som ett kunskapsstöd i beslutsfattande för fortsatt planering kring individen. Vid utredning av vilka insatser som pågår eller kan bli aktuella för en person inom samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Vid utredning av vilka aktörer som kan eller bör aktualiseras i planeringen kring en individ. Vid utredning av vilka möjliga ersättningar och som kan vara eller bli aktuella för individen. I samtal och planering tillsammans med individen. Begreppstrappan i sig ger inte svaret på vad individen behöver eller hur planeringen ska se ut. Den anger vilka aktörer som kan eller bör medverka i planering och insatser, och vilka ersättningar eller bidrag som finns för en person som deltar i samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Begreppstrappan har arbetats fram i nära samarbete med representanter från samtliga parter i samverkan och utifrån gällande lagstiftning. Den ersätter inte interna eller verksamhetsspecifika begrepp hos parterna. Begreppstrappan är fri att användas av den som finner nytta i den. 2

Centrala begrepp inom arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetsmarknaden Definitioner är en definition som används inom medicinsk rehabilitering för ökad aktivitetsnivå hos individen. Ej kopplat till krav på prestation i förhållande till arbete. är en anpassad, planerad och schemalagd aktivitet organiserad av en aktör. Ej krav på prestation i förhållande till arbete, dock med förväntningar. OBS! inom Daglig verksamhet(dv), sker endast inom ramen för ett beslut utifrån LSS Arbetsträning Arbetsträning är en insats efter beslut från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen för att träna upp förmågan att utföra vissa arbetsuppgifter eller förmågor. Arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd för att träna upp förmågan att utföra vissa arbetsuppgifter. En utredning för personer med nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom och ohälsa, som syftar till att klargöra en individs fysiska, psykiska och sociala funktioner i relation till kraven på arbetsmarknaden. Anställning för personer med någon form av funktionsbegränsning. Praktik Åtgärd för individer med klargjord arbetsförmåga. Arbetspraktik innebär att prova på att arbeta på en arbetsplats för att få arbetslivserfarenhet eller för att behålla och stärka individens yrkeskompetens. 3

Aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Hälso- och sjukvården Arbetsmarknaden Primärvård (vårdcentraler) Specialiserad vård utifrån olika sjukdomsgrupper (sjukhusens sluten- och öppenvård) Habiliteringen (länsövergripande specialistkompetens som stöd inom området funktionsnedsättning) Kommunen inom Daglig verksamhet(dv), ges endast inom ramen för ett beslut utifrån LSS (Lagen om särskild stöd och särskild service till vissa funktionshindrade) 4

HÖG Ekonomiska ersättningar, och stöd inom arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Möjliga ersättningar och till individen Vid, Sjukpenning(FK, förutsätter SGI) Sjukpenning i särskilda fall(fk) (FK) (FK) (Kommun) Sjukpenning Sjukpenning i särskilda fall Sjukpenning Sjukpenning i särskilda fall Rehabiliteringspenning Aktivitetsstöd Lön Anställningsstöd (till arbetsgivaren) Vid /Arbetsträning Rehabiliteringspenning(FK, förutsätter SGI) Aktivitetsstöd(Af) (Kommun) (FK) (FK) Vid Lön(arbetsgivare) Anställningsstöd(Af) Förkortningar FK - Försäkringskassan Af Arbetsförmedlingen SGI - sjukpenninggrundande inkomst LÅG 5