Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Relevanta dokument
Stödjande vård vid cancer och behandling

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos. bröstcancer. Att vara fysiskt aktiv under cytostatikabehandlingen

Fysisk träning under adjuvant behandling

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

ATT VARA FYSISKT AKTIV UNDER ADJUVANT CYTOSTATIKABEHANDLING INTERVENTIONSSTUDIER FÖR PERSONER MED BRÖST- OCH KOLOREKTALCANCER

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Man måste vila emellanåt

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Fysioterapeut/sjukgymnast

Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Fysisk Aktivitet och KOL

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Artrosskola i praktiken

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Mindfulness i primärvårduppföljning

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Fysisk aktivitet och Motion vid Kronisk hjärtsvikt Evidens?Hinder? Motivatorer?

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper - Lund

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Cancerrehabilitering 2012

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Firstbeat Livsstilsanalys

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn

Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar

Firstbeat Livsstilsanalys

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

Burnout in parents of chronically ill children

Fysisk aktivitet för att bevara psykisk hälsa

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap. Träning för livet. Lars Rolfhamre

Smärta efter bröstcancerbehandling (MC)

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Hur kan man förebygga demens?

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Barns och ungas hälsa

Transkript:

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för omvårdnad. malin.backman@ki.se;malin.backman@sll.se 1

Forskning kring fysisk aktivitet vid cancersjukdom 2018 Kombinerad styrke och konditionsträning, Intensitetsnivå 2000- talet Styrketräning 1990- talet Konditionsträning Winningham et al 1989 2

Hälsovinster av fysisk aktivitet vid cancer och behandling Minskade symtom ex - fatigue, illamående, smärta och oro Bättre sömnkvalitet Ökad självkänsla och gladare humör Upprätthålla kondition och muskelstyrka Ökad vardagsfunktion och livskvalitet Ingen forskning i dag tyder på att det skulle vara skadligt eller riskfyllt med fysisk aktivitet under cytostatikabehandling (Mijwel et al, 2018, Furmaniak et al 2016; Van Wart et al 2015; Travier et al 2015; Schmidt et al 2015; Mc Tiernan et al 2010; Friedenreich et al 2010; Barbaric et al 2010) 3

Forskningsläget nutid Majoriteten av studier är utförda efter avslutad behandling Låg- måttligt intensitetsnivå Små populationer metodologiska svagheter Få RCT - utan kontrollgrupp Få kvalitativa studier för att förstå följsamhet Få longitudinella studier (Tomlison et al 2014;Battaglini et al 2014; Jones et al 2013) Vad behöver vi ha mer kunskap om Dos- responsförhållandet mellan typ, frekvens av FA och hälsoeffekter finns måttlig evidens. Däremot finns i dagsläget ingen evidens för något dos responssamband med avseende på intensitetsnivå och hälsoeffekter (FYSS,2017, Meneses-Echávez et al 2015, Brown et al 2011) Fokus på tidiga insatser - Vilken typ och dos av fysisk aktivitet som är optimal för att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos personer under perioden med cytostatika behandling 4

Övergripande syfte- OptiTrainstudien Att undersöka hur fysisk aktivitet inverkar på hälsa och livskvalitet hos personer med bröstcancer under adjuvant cytostatikabehandling 5

Studiens utfallsmått Primärt utfallsmått: Cancerrelaterad fatigue (CRF) Sekundära utfallsmått: Andra symtom Hälsorelaterad livskvalitet Kondition Muskelstyrka i ben och armar Vikt och hemoglobin Upplevelser av att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling (kvalitativ data-intervjuer) Även smärta, muskel och blodvävnad, uppföljning vid 1,2 och 5år 6

OptiTrainstudien en RCT Kvinnor med bröstcancer, upp till 70 år, under adjuvant cytostatikabehandling n=240 (38%) Tillfrågade n= 628 Kombinerad styrke och konditionsträning Styrka (3 set, 8-10 rep. 80% av 1RM) och intervaller 80-90% av HR max (3x3min) n=79 Konditionsträning Uthållighets träning 65-75% av HRmax, intervaller 80-90% av HR max (3x3min) n= 80 Kontrollgrupp n=81 Intervjuer Individuella n=13 En fokusgrupp n=3 n=65 n=60 n=57 7

Intervall cykling 3 x 3 minuter 8

Instrument 9

Resultat OptiTrainstudien kondition och muskelstyrka 10

Resultat OptiTrainstudien kondition och muskelstyrka 11

Resultat OptiTrainstudien kondition och muskelstyrka 12

Resultat OptiTrainstudien- enkätfrågorna Cancerrelaterad Fatigue (PFS) Total fatigue (Sammanslag av delskalor) Fysisk fatigue (Kroppslig påverkan) Emotionell fatigue (Känslomässig påverkan) Kognitiv fatigue (Minne, koncentration) Vardagsfunktion (Fritid och arbete) KOMBINATION KONTROLL Ingen sig. skillnad mellan träningsgrupperna. Konditionsgruppen rapporterade en ökning av fatigue vid eftermätningen. 13

Hälsorelaterad Livskvalitet (QLQC30)- global hälsa, fysisk, emotionell, kognitiv, social och vardags funktion Vardagsfunktion- fritid och arbete Emotionell funktion känslor och humör KOMBINATION KONDITION KONTROLL KONDITION KONTROLL Kognitiv funktion- minne koncentration KOMBINATION KONTROLL Ingen sig. skillnad mellan grupper för delskalorna global hälsa, social och fysisk funktion sågs 14

Symtom (MSAS) fysiska, psykiska, total symtomgrad och symtombörd Total symtombörda I vilken utsträckning symtomen inverkar på vardagslivet Total symtomgrad sammanslaget fysiska och psykiska symtom KOMBINATION KOMBINATION KONDITION KONTROLL KONTROLL Ingen sig. skillnad mellan grupper för fysiska och psykiska symtom 15

Vikt och hemoglobinvärde Alla grupper redovisade viktuppgång (p= 0,003) dock var viktuppgången signifikant mindre i interventionsgrupperna 0,6 kg (vardera) jämfört med kontrollgruppen 2,3 kg Jämfört med tidigare studier är detta en relativt liten viktökning- genomsnittligt viktuppgång på ca 5 kg eller mer för kvinnor som genomgår behandling för bröstcancer (Gadea et al 2012) Alla grupper redovisade ett signifikant försämrat hemoglobinvärde efter avslutad intervention 16

Avhandlingens slutsatser Regelbunden fysisk aktivitet, under perioden med cytostatikabehandling ger mindre symtombörda, bibehåller eller förbättrar fysisk kapacitet och hälsorelaterad livskvalitet, jämfört med en kontrollgrupp Särskilt kombinerad styrke- och konditionsträning verkar vara mer effektiv för att minska cancerrelaterad fatigue och förbättrar muskelstyrka i större utsträckning jämfört med enbart konditionsträning Kort och intensiv konditionsträning tycks vara lika effektivt för att bibehålla konditionen som konditionsträning under längre tid 17

Kliniska implikationer för onkologisk vård Informera om positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet och stödja personer i att vara fysiskt aktiva under cytostatikabehandlingen Med fördel rekommendera kombinerad styrke - och högintensiv konditions träning under cytostatikabehandlingen för att minska symtombörda Öka kunskapen hos vårdpersonal om fysisk aktivitets positiva hälsoeffekter vid cancersjukdom. Implementering HUR? Skriftlig patientinformation, individuella rehabiliteringsplan där FA ingår, FaR, utbildning för vårdpersonal, attraktiva miljöer för träning 18

OptiTrainstudien följer deltagarna i 5 år- fysiska utfallsmått, symtom och QoL, återfall i cancer och sjukskrivningsdata. 1- årsuppföljningen kan snart redovisas. Hälsa är att kunna leva sitt liv utan några större fysiska, psykiska och sociala begränsningar att vara en självständig person att trivas med livet Deltagare i OptiTrainstudien 19