ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Relevanta dokument
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Miljöledningsbarometern 2002

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Inga krav utöver ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

OHSAS Av Benny Halldin

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Nyheter i ISO och 14004

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

Utformning av miljöledningssystem

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Restaurang Sjömagasinet

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

orebro.se Miljödiplomering.

Areims miljö och energiledningssystem 2015

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem


Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Göteborgs Symfoniker AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

RK 6.2 Organisation och ansvar

Mål med dagen. ISO som hållbarhetsverktyg

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Nya ISO Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006


ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

Information om intern miljörevision 11 KS

4.5.4 Revision av miljöledningssystem. Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Upprättad av: Mottagen av: Datum för överlämnande

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO Active Care Sverup AB

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

En övergripande presentation

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

Göteborgs Symfoniker AB

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Rapport från intern miljörevision

Fastställd: Datum Namn

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Instruktion för miljöledningssystemet vid Linköpings universitet

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter Standard Större avvikelser Mindre avvikelser

Processinriktning i ISO 9001:2015

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Gapanalys av Högskolan Dalarnas miljöledningssystem

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

Sida 1 (av 12) Revision Skall-krav

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

Göteborgs universitet Sid 1 (9) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Karpesjö Consulting 1

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet

Miljödiplomering för hållbara event


Intern miljörevisionrapport för Kungliga Tekniska högskolan(kth)

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Rutiner och plan för miljörevisioner

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Transkript:

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens förutsättningar Ledningen ska ansvara för att miljöledningssystemet fungerar och leder till ständiga miljöförbättringar. Det innefattar att säkerställa ekonomiska och personella resurser (både för införande och drift). Ledningen ska fördela miljöansvaret och definiera roller, ansvar och befogenheter, samt skapa engagemang och delaktighet i hela verksamheten. Motsvarande krav som i ISO 14001- standarden på analys av organisations förutsättningar finns inte. Sådana frågeställningar uppkommer och hanteras i regel i samband med att organisationen bestämmer för att införa miljöledningssystemet, men det resulterar inte i någon dokumentation. Ej heller krav på att identifiera och analysera Intressentkrav. 3. Miljöaspekter Organisationen ska ha en dokumenterad miljöutredning som ska innehålla en verksamhetsbeskrivning samt påvisa organisationens miljöpåverkan. Organisationen ska med fokus på sin kärnverksamhet identifiera sina miljöaspekter, såväl positiva som negativa, och årligen bedöma och dokumentera vilka miljöaspekter som är betydande. Övergripande krav är desamma som i miljödiplomering, bland annat att högsta ledningen ansvarar ansvara för att miljöledningssystemet fungerar och leder till ständiga miljöförbättringar, samt att nödvändiga resurser ges. Även krav på ledningen att leda och stödja personer i organisationen. Ledingens ansvar för att tilldela roller, ansvar och befogenheter. Innebörden är i huvuddrag den samma som i miljödiplomering, men standarden pekar också ut specifikt ansvar för att säkerställa att ledningssystemet uppfyller standardens krav, samt rapportera prestanda till ledningen. Det är också ett uttalat krav att kommunicera ansvar, roller och befogenheter till berörda. Krav på att förstå organisationen och dess förutsättningar. Detta innefattar att analysera interna och externa frågor, för att skaffa sig kunskap om vilka faktorer som kan påverka ledningssystemets förmåga att uppnå avsedda resultat. Det innefattar också att identifiera relevanta intressenters krav och förväntningar och besluta vilka av dessa krav som är ska vara bindande för organisationen att uppfylla. ISO 14001 innehåller inte krav på dokumenterad miljöutredning. Däremot är kraven liknande när det gäller att identifiera organisationens miljöaspekter samt bedöma vilka miljöaspekter som är betydande. Miljöaspekter ska identifieras kopplat till organisationens, aktiviteter, produkter och tjänster under beaktande av ett livscykelperspektiv. Dokumentationskrav på: -miljöaspekter och åtföljande miljöpåverkan - Betydande miljöaspekter och de kriterier som används vid bedömningen. 4. Miljöpolicy Miljöpolicyn ska innehålla åtaganden gällande efterlevnad av miljölagstiftning, ständiga förbättringar och förebyggande av föroreningar. Den ska finnas tillgänglig för intressenter. Miljöpolicyn ska vara Motsvarande krav som miljödiplomering när det gäller syfte, innehåll och tillgänglighet. Ledningen ansvarar för att miljöpolicyn upprättas och införs, samt är förenlig med organisationens strategiska Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskmiljobas.se 1 (10)

5. Mål och handlingsplaner 6. Åtgärder för att hantera risker och möjligheter 7. Rutiner och instruktioner / Verksamhetsstyrning vägledande för miljömålen, relevant i förhållande till organisationen och dess betydande miljöaspekter. Den ska styra miljöarbetet och spegla intentionerna. Den ska och vara antagen av ledningen och kommunicerad till arbetstagarna och andra som arbetar på uppdrag av organisationen. Organisationen ska utifrån de betydande miljöaspekterna ta fram dokumenterade och tidsatta miljömål, inkl. handlingsplaner med åtgärder för hur målen ska uppnås. Handlingsplanerna ska även innehålla ansvar för genomförande, tidplan och resursbehov. Miljömålen ska stämma överens med miljöpolicyn, samt vara möjliga att verifiera och följa upp. Svensk Miljöbas kravstandard innehåller inte motsvarande krav på att identifiera och hantera risker och möjligheter, kopplat till exv. miljöaspekterna som ISO 14001. Miljörisker kopplat till olyckor och tillbud ska identifieras, bedömas och förbyggas. Mål och/eller rutiner, med koppling till de betydande miljöaspekterna ska finnas. Utvärdering gällande behov av rutiner ska genomföras. Vid behov ska rutiner och instruktioner vara dokumenterade. inriktning. Den ska vara anpassad till organisationen och den miljöpåverkan uppkommer. Ska innehålla löfte om att uppfylla bindande krav, med vilket avses både lagkrav och bindande intressentkrav. Ska innehålla löfte om att skydda miljö, inkl. förebyggande av förorening. I väsentlighet samma krav som i miljödiplomering. Organisationen ska upprätta dokumenterade miljömål för relevanta nivåer och funktioner. Hänsyn ska tas till betydande miljöaspekter och bindande krav (beaktat risker och möjligheter) Miljömålen ska vara mätbara, övervakas samt uppdateras efter behov. Miljömålen ska kommuniceras. Krav på planering av åtgärder för att nå målen (i praktiken handlingsplaner), samt krav på att beakta hur dessa kan integreras i verksamhetsprocesser. Indikatorer ska används för att utvärdera framsteg. Organisationen ska avgöra vilka risker och möjligheter som behöver hanteras rörande miljöaspekterna, bindande krav och utfallet från analyserna när det gäller organisationens förutsättningar. Åtgärder skall planeras för att hantera identifierade risker och möjligheter. ISO 14001 innehåller mer detaljerade och omfattande krav på verksamhetsstyrning än miljödiplomering. Organisationen ska upprätta, införa, underhålla och styra de processer som behövs för att uppfylla krav och styra åtgärder för att hantera risker och möjligheter, hantera miljöaspekter samt nå sina miljömål. Styrning kan ske genom rutiner, planer, kompetens, systemstöd mm. Organisationen ska styra planerade ändringar, liksom styra eller påverka utlagda processer. Utifrån ett livscykelperspektiv ska miljökrav hanteras i konstruktions- och utvecklingsprocesser. Miljökrav ska ställas vid inköp på produkter och tjänster samt kommuniceras till leverantörer. Om möjligt bör information ges till kunder, transportörer och avfallshanterare för att påverka dessa. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskmiljobas.se 2 (10)

8. Hantering av avvikelser och förbättringsförslag Organisationen sk aha en dokumenterad beskrivning av hur avvikelser och förbättringsförslag hanteras. För avvikelser som identifieras vid revision ska organisationen redovisa korrigerande åtgärd till revisor för godkännande. 9. Lagar och krav Organisationen ska ha en dokumenterad, lista över relevant miljölagstiftning och övriga myndighetskrav inom miljöområdet och även ange hur lagkraven efterlevs. 10. Nödlägesberedskap 11. Utbildningsbehov och kompetenskrav 12. Uppföljning och Ständiga förbättringar Eventuella myndighetsförelägganden ska vara åtgärdade inom av myndighet angiven tid. Standarden innehåller inte några specificerade krav på utvärdering av lagefterlevnaden. Organisationen ska göra en bedömning av miljörisker och på lämpligt sätt förebygga eller planera för hur organisationen skall agera om olycka eller tillbud inträffa. Medarbetarna ska ha lämplig kompetens för att kunna utföra sitt arbete miljömässigt korrekt. Organisationen ska identifiera utbildningsbehovet och fastställa en dokumenterad utbildningsplan. Ett grundkrav är att organisationens arbetstagare och de som arbetar i organisationens ställe genomgår en grundläggande miljöutbildning. Organisationen ska årligen sammanställa och dokumentera de förbättringar och förändringar som skett gällande miljöarbetet, från föregående revision. Vid revision ska organisationen kunna uppvisa att miljömässiga förbättringar har skett. Organisationen ska ha rutiner för att identifiera, analysera orsaken till, samt korrigera avvikelser. Avvikelser ska inte kunna inträffa på nytt eller på annat håll. Verkan av åtgärder ska följas upp. Avvikelser samt korrigerande åtgärder ska dokumenteras. Avvikelser identifieras genom intern avvikelserapportering och vid interna/externa revisioner. Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera och ha tillgång till bindande krav som rör organisationens miljöaspekter. (Det innefattar både aktuell miljölagstiftning och intressentkrav som organisationen har kommit fram till är bindande att uppfylla). Dokumenterad information om de bindande kraven ska finnas. Åtgärder skall planeras för att hantera kraven. Utvärdering av efterlevnad av bindande krav ska inkluderas i organisationens rutiner/processer för övervakning och analys. Organisation ska införa den eller de processer som behövs för att förebygga och förhindra nödlägen, samt agera om miljöolycka inträffar, inkl. mildra konsekvenserna. Möjliga nödlägen skall fastställas. Responsövningar ska ske regelbundet. Dokumenterad information skall upprättas som visar på ett funktionellt arbetssätt. Kraven är likartade med miljödiplomering, men det finns inget uttalat krav på grundläggande miljöutbildning för anställda och de som utför arbete åt organisationen. Organisationen ska avgöra vilken kompetens som är nödvändig för de som arbetar inom eller åt organisationen och som påverkar miljöprestandan eller bindande krav. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att denna kompetens finns tillgänglig. Verkan av utbildningsinsatser skall utvärderas. Dokumenterade bevis på kompetens ska finnas. Organisationen ska vid revision kunna uppvisa att de förbättrat sin miljöprestanda genom att ständigt förbättra lämpligheten, tillräckligheten och verkan av sitt miljöledningssystem. Det innebär att organisationen har analyserat resultatet av sitt miljöledningsarbete och utifrån det fatta Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskmiljobas.se 3 (10)

beslut om möjliga förbättringar. 13. Miljöberättelse / Miljöredovisning 14. Intern kommunikation /Medvetenhet Organisationen ska årligen upprätta en dokumenterad berättelse som sammanfattar resultatet av miljöarbetet och de förbättringar som skett över tid. Berättelsen ska göras tillgänglig för intressenter. I berättelsen ska för organisationen relevanta indikatorer användas. Svensk Miljöbas kravstandard är koncis. Arbetstagare och övriga intressenter ska informeras om organisationens miljöarbete. Inga krav på extern miljöredovisning, utöver miljöpolicy och beskrivning av miljöledningssystemet omfattning som ska vara tillgänglig för intressenter. Om det för organisationen finns bindande krav på extern kommunikation, exv. miljörapportering, hållbarhetsrapportering, ska det upprättas rutiner för den kommunikation. I övrigt bestämmer organisationen själv vad den vill kommunicera externt. Kraven på kommunikation är mer specificerade i ISO 14001. Utgångspunkten är trots det att organisationen själv ska avgöra vilken intern och extern kommunikation som är relevant och upprätta rutiner för den. Hänsyn ska tas till bindande krav. Miljöinformation som kommuniceras ska vara tillförlitlig. I lämplig omfattning ska bevis bevaras som belägg för kommunikationen. I lämplig omfattning ska information om miljöledningsarbetet kommuniceras internt till olika nivåer och funktioner. Rutiner ska också finnas för att de som jobbar inom eller åt organisationen ska kunna lämna synpunkter. I ett eget delkrav om medvetenhet framgår också att personer som arbetar inom eller åt organisationen ska ha nödvändig medvetenhet om policy, miljöaspekter samt förstå miljöpåverkan som är kopplad till arbetsinsatsen. Personerna skall förstå konsekvenserna om kraven i ledningssystemet och/eller bindande krav inte följs. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskmiljobas.se 4 (10)

15. Extern kommunikation 16. Dokumentation /Dokumenterad information 17. Dokumentstyrning Miljöpolicy ska publiceras externt. Organisationen ska upprätta en berättelse som beskriver organisationen, miljöarbetet och de förbättringar som skett över tid. I berättelsen ska för organisationen relevanta indikatorer användas. Berättelsen ska årligen uppdateras och redovisas till utfärdarorganisationen samt vara tillgänglig för intressenter. Obligatoriska dokument: Miljöutredning, inkl beskrivning av organisationen, miljöpåverkan/betydande aspekter och miljöprestanda Miljöpolicy Mål och handlingsprogram Miljöberättelse Beskrivning av hur avvikelser och förbättringsförslag hanteras. Lagförteckning Utbildningsplan Ledningens genomgång (utvärdering och beslut om förändringar) Behov av rutiner utvärderas och kompletterande dokumentation upprättas om behov finns, t.ex. revisionsplan, dokumentstyrning, skriftliga rutiner kopplat till roller eller aktiviteter inom organisationen m.m. Miljödiplomeringsstandarden innehåller inga uttryckliga krav på dokumentstyrning. Organisationen ska generellt utvärdera behov av rutiner. Om det visar sig finnas behov av rutiner för dokumentstyrning ska detta införas. Miljöpolicy och beskrivning av miljöledningssystemets omfattning ska göras tillgänglig för externa intressenter. Organisationen är i övrigt inte skyldig att kommunicera miljöprestanda externt, så vida det inte finns bindande krav. Om organisationen beslutar om extern kommunikation ska rutiner för detta finnas. Miljöinformation som kommuniceras ska vara tillförlitlig. Organisationen ska ha rutiner för att ta emot, dokumentera och svara på synpunkter från externa intressenter. Miljöledningssystem ska innefatta dokumenterad information enligt krav i standarden, samt sådan dokumentation som organisationens kommit fram till behövs för att miljöledningssystemet ska fungera. Omfattningen av dokumentationen kan variera beroende på organisationens komplexitet Obligatorisk dokumenterad information: Miljöledningssystemets omfattning Miljöpolicy Risker och möjligheter som behöver Miljöaspekter Bindande krav & utvärdering lagefterlevnad Miljömål Belägg för kompetens Belägg för kommunikation Styrning av processer/rutiner i nödvändig omfattning Nödlägesberedskap Resultat från övervakning och utvärdering Revisionsresultat Resultat ledningens genomgång Avvikelsehantering I detta avseende är ISO 14001 mer specificerande och omfattande. Skapande och uppdatering av dokumentation hanteras i eget delkrav, liksom styrning av dokumentation. Lämplig identifiering och form ska användas. Ändamålsenlighet och tillräcklighet ska granskas och godkännas. Styrningen ska omfatta hur dokumenterad information görs tillgänglig (inkl. hantering av ändringar) och åtgärder för bevarande. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskmiljobas.se 5 (10)

18. Indikatorer och mätning Relevanta indikatorer ska användas för att kunna följa upp utvecklingen av organisationens miljöprestanda (mäta förändringar och förbättringar). Indikatorerna och resultatet redovisas i miljöberättelsen. Kraven på övervakning, mätning, analys och utvärdering är generellt sett mer specificerade i ISO 14001, men syftet är detsamma som i miljödiplomering. Organisationen ska använda lämpliga indikatorer för övervakning av framsteg kopplat till miljömålen. Lämpliga indikatorer ska också användas för att utvärdera organisationens miljöprestanda generellt. 19. Revision Revision ska årligen utföras av en av Svensk Miljöbas godkänd revisor. Organisationen ska genomgå tredjepartsrevision senast den andra revisionen och därefter minst var fjärde år. Tredjepartsrevision ska utföras av revisor som inte är knuten till utfärdarens organisation. Om mätutrustning behövs ska den vara kalibrerad eller verifierad. Organisationen ska upprätta ett revisionsprogram som omfattar såväl internrevisioner som tredjepartsrevision av auktoriserat certifieringsorgan. Interna revisioner ska göras enligt fastställd plan och på ett objektivt och oberoende sätt. 16. Ledningens genomgång 18. Krav på miljörevisorer 19. Användning av logotyp Om organisationen finns på flera geografiska platser ska en revisionsplan upprättas. Finns behov av internrevisioner ska även detta planeras och genomföras. Organisationens ledning ska årligen genomföra och dokumentera en utvärdering av miljöledningsarbetet och besluta om förändringar i syfte att nå ständiga förbättringar. Svensk Miljöbas kravstandard specificerar inte vad som ska omfattas av ledningen genomgång, men det kan inkludera analys av mål och handlingsplaner, analys av avvikelser och förbättringsförslag, utvärdering av revisionsrapporter. Miljörevisor ska vara godkänd av. Krav ställs på eftergymnasial utbildning inom miljöområde, minst ett år yrkeserfarenhet inom miljöområdet, dokumenterad utbildning i revisionsteknik, erfarenhet från minst fem externa revision av ledningssystem, varav minst en har utförts självständig, samt deltagande utbildning i Svensk Miljöbas kravstandard minst var tredje år. Organisationen får efter godkänd revision använda sig av Svensk Miljöbas logotyp. Årlig externrevision med förnyande av certifikat var tredje år. Ledningen ska med planerade intervall utvärdera ledningssystemets funktionalitet och prestanda och besluta om förbättringar. Kraven på vad som ska omfattas vid denna genomgång är detaljerade i ISO 14001- standarden. Godkänd revisor, knuten till ackrediterat certifieringsorgan. Organisationen får efter godkänd revision använda sig av logotyp som godkänts av aktuellt certifieringsorgan. Drakenbergsgatan 27 Hemsida: www.svenskmiljobas.se 6 (10)