Mål med dagen. ISO som hållbarhetsverktyg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål med dagen. ISO som hållbarhetsverktyg"

Transkript

1 ISO som hållbarhetsverktyg Miljöstrategidagarna Tina Bohlin, Mål med dagen Känna till standardens nya områden Förstå hur ni ska använda ISO till er fördel Tips hur ni kan uppfylla de nya en Känna er sugna att utveckla miljöarbetet 1

2 Dagens upplägg (kl ) Förmiddag Bakgrund till revideringen High Level Structure (Bilaga SL) möjligheter Eftermiddag Bindande Kommunikation Miljö Att lyckas med övergången Vägledningar Bakgrund till revidering av ISO

3 Historik och framtid Utgåva 1 - ISO 14001:1996 Utgåva 2 ISO 14001:2004 Utgåva 3 ISO 14001:2015 ISO:s näststörsta standard efter ISO 9001 (kvalitetsledning) Ca certifierade organisationer i 201 länder Ca certifierade i Sverige Behov av revidering ISO behövde förnyas för att möta dagens och framtida behov bland olika intressenter MLS som en del i hållbarhet och socialt ansvar MLS och (förbättring av) miljö MLS och efterlevnad av lagar och andra MLS och strategisk företagsledning MLS anpassat till små och medelstora företag MLS och miljöverkan i värde-/leverantörskedjan MLS och involvering av intressenter MLS och extern kommunikation 3

4 Övergångsperiod årig övergångsperiod till 15 sep Nya ISO 14001:2015 4

5 P D C A Ny struktur och nya med Bilaga SL (ISO Directives) Kapitel 1 Kap. 2 Kap. 3 Kap. 4 Kap. 5 Kap. 6 Kap. 7 Kap. 8 Kap. 9 Kap. 10 Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Organisationens förutsättningar Ledarskap Planering Stöd Verksamhet Utvärdering av Förbättringar 7 kap. istället för ett enda som i gamla (5 kap. i gamla 9001) Att arbeta med ständiga förbättringar PDCA-cykeln Plan Do Utan ISO Tidslinje Act Check Förbättrad miljö 5

6 Plan ISO 14001:2015 Do Check Act 4 Organisationens förutsättningar 4.1 Förstå organisationen 4.2 Intressenter 4.3 Ledningssystemets omfattning 4.4 Miljöledningssystem 5 Ledarskap 5.1 Ledarskap och åtagande 5.2 Miljöpolicy 5.3 Roller, ansvar och befogenheter 6 Planering 6.1 möjligheter 6.2 Miljömål och planering att uppnå dem 7 Stöd 7.1 Resurser 7.2 Kompetens 7.3 Mevetenhet 7.4 Kommunikation 7.5 Dokumenterad information 8 Verksamhet 8.1 Planering och styrning 8.2 Beredskap och agerande vid nödlägen 9 Utvärdering och 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering 9.2 Intern revision 9.3 Ledningens genomgång 10 Förbättringar 10.1 Allmänt 10.2 Avvikelse och korrigerande åtgärd 10.3 Ständig förbättring Inledningen 0 Orientering Introduktion: Bakgrund, Syftet med ett miljöledningssystem, Framgångsfaktorer, PDCA, Innehåll i denna standard 1 Omfattning Syfte: förbättra miljön, uppfylla bindande, nå sina miljömål 2 Normativa hänvisning Finns inga 3 Termer och definitioner Vad betyder vissa termer (ord) 6

7 Ny struktur och nya Kapitel Rubrik 4 Organisationens förutsättningar 4.1 Att förstå organisationen och dess förutsättningar 4.2 Att förstå intressenters behov och förväntningar Nytt 4.3 Att bestämma ledningssystemets omfattning 4.4 Miljöledningssystem Ny struktur och nya Kapitel Rubrik 5 Ledarskap 5.1 Ledarskap och åtagande 5.2 Miljöpolicy Nytt 5.3 Roller, ansvar och befogenheter inom organisationen 7

8 Ny struktur och nya Kapitel Rubrik 6 Planering 6.1 Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Allmänt Miljöaspekter Bindande Planering av åtgärder 6.2 Miljömål och planering för att uppnå dem Miljömål Planering av åtgärder för att uppnå miljömål Nytt Nytt Ny struktur och nya Kapitel Rubrik 7 Stöd 7.1 Resurser 7.2 Kompetens 7.3 Medvetenhet 7.4 Kommunikation Allmänt Intern kommunikation Extern kommunikation 7.5 Dokumenterad information Allmänt Skapande och uppdatering Styrning av dokumenterad information Nytt 8

9 Ny struktur och nya Kapitel Rubrik 8 Verksamhet 8.1 Planering och styrning av verksamheten 8.2 Beredskap och agerande vid nödsituationer 9 Utvärdering av 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering Allmänt Utvärdering av efterlevnad 9.2 Intern revision Allmänt Internt revisionsprogram 9.3 Ledningens genomgång Nytt Ny struktur och nya Kapitel Rubrik 10 Förbättringar 10.1 Allmänt 10.2 Avvikelse och korrigerande åtgärd 10.3 Ständig förbättring Nytt 9

10 7 av förändringarna med nya ISO Bindande Miljö möjligheter kommunikation Bindande Miljö möjligheter kommunikation 10

11 Kap. 4 Organisationens förutsättningar Kap. 5.1 Ledarskap och åtagande Kap. 6.1 Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Kravet ledningens representant borttaget. 5. Ledarskap 5.1 Ledarskap och åtagande möjligheter kommunikation 5.2 Miljöpolicy 5.3 Roller, ansvar och befogenheter inom organisationen högsta ledningen person eller grupp av personer som leder och styr en organisation högsta nivå ISO 14001,

12 5.1 Ledarskap och åtagande möjligheter kommunikation Högsta ledningen ska tydligt visa och åtagande i fråga om miljöledningssystemet genom att: a) Ta ansvar för miljöledningssystemets verkan b) Säkerställa att miljöpolicy och miljömål är upprättade och är förenliga med organisationens strategiska inriktning och förutsättningar c) Säkerställa att miljöledningssystemets integreras i organisationens verksamhetsprocesser d) Säkerställa att miljöledningssystemet ges nödvändiga resurser 5.1 Ledarskap och åtagande forts. möjligheter kommunikation Högsta ledningen ska tydligt visa och åtagande i fråga om miljöledningssystemet genom att: e) Kommunicera betydelsen av att miljöarbetet leds och styrs ett väl fungerande sätt och att en i miljöledningssystemet uppfylls f) Säkerställa att miljöledningssystemet uppnår avsett resultat g) Leda och stödja personer så att de bidrar till ett väl fungerande miljöledningssystem h) Främja ständig förbättring i) Ge stöd till andra relevanta ledande befattningshavare så att de tydligt utövar sitt ett sätt som är lämpligt inom deras ansvarsområden 12

13 5.2 Miljöpolicy möjligheter kommunikation a) är anpassad till organisationens syfte och förutsättningar, inklusive typ, omfattning och miljöverkan från dess aktiviteter, produkter och tjänster b) ger ett ramverk för att sätta miljömål c) innefattar ett åtagande att skydda miljön, inklusive förebyggande av förorening, och andra specifika åtaganden som är relevanta för organisationens förutsättningar d) innefattar ett åtagande att uppfylla bindande e) Innefattar ett åtaganden att ständigt förbättra miljöledningssystemet för att uppnå bättre miljö miljöpolicy avsikter och inriktning för en organisation rörande miljö, formellt uttalade av högsta ledningen ISO 14001, Vad kan det innebära konkret? möjligheter kommunikation VD och andra nyckelpersoner i ledningsgruppen ska vara tillgängliga och delta vid interna och externa revisioner VD står tydligt bakom kommunikation som t ex: i. Skriva under och vara avsändare till miljörelaterad information av strategisk vikt Ledningens representant tas bort/ges en annan roll Tydligt att ledningssystemet är ett verktyg för att förverkliga affärsstrategin Positivt: Ger miljöansvarig i organisationen större tryckningsverktyg ledningen om de vill behålla eller uppnå ett certifikat enl. ISO 14001:

14 Bindande Miljö möjligheter kommunikation möjligheter kommunikation Identifiera interna och externa faktorer och förhållanden som kan verka organisationens förmåga att uppfylla uppsatta miljömål Identifiering av intressenter och deras behov och förväntningar Organisationens syfte vägs in för att identifiera miljöfrågor som kan ha bäring bredare/strategiska organisationsmål Omfattar även miljöförhållanden som verkar organisationen (konsekvenserna av externa miljöförhållanden) Kapitel Rubrik 4 Organisationens förutsättningar 4.1 Att förstå organisationen och dess förutsättningar 4.2 Att förstå intressenters behov och förväntningar Nytt Kapitel Rubrik 6 Planering 6.1 Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Nytt 4.3 Att bestämma ledningssystemets omfattning 4.4 Miljöledningssystem 14

15 Nytt Att förstå organisationen och dess förutsättningar möjligheter kommunikation Organisationen ska avgöra vilka externa och interna frågor som är relevanta för dess syfte och som verkar dess förmåga att nå de avsedda resultaten med sitt miljöledningssystem. Sådana frågor ska omfatta miljöförhållanden som verkas av eller som kan verka organisationen. Organisationens förutsättningar Exempel frågeställningar möjligheter kommunikation Vilka är våra styrkor, svagheter och vilka hot och möjligheter kan vi identifiera? (SWOT-analys) Vilken är vår kärnverksamhet och branschtillhörighet? Tillverkande eller tjänsteföretag? Privat, offentlig eller ideell organisation? Storlek och geografiskt läge? Lokal, nationell eller internationell verksamhet? Vilka kompetenser har vi? Vilken är vår unika kunskap? Vilka personella, tekniska och finansiella resurser finns tillgängliga? Hur ser vår leverantörskedja och verkanssfär ut? Vilka relationer har vi till kunder, leverantörer och övriga intressenter? Hur gör våra konkurrenter och/eller partners och hur gör man i andra branscher? (Benchmarking) 15

16 Exempel EXTERNA faktorer som man enligt ISO kan behöva bevaka Juridik Kommer det nya lagar eller förordningar som ändrar förutsättningarna för vår verksamhet? Krav tillstånd Krav den typ av produkter eller tjänster vi levererar Förändras beteendet hos våra kunder, leverantörer eller annan viktig intressent? Teknik Ser vi ny teknik/teknologi som kommer förändra förutsättningarna för de produkter och tjänster vi levererar? Ser vi ny teknik/teknologi som kommer förändra hur marknaden vi finns fungerar? Hur klarar vi av att utnyttja de möjligheter som ny teknik/teknologi ger? Nytt Att förstå intressenters behov och förutsättningar möjligheter kommunikation Organisationen ska bestämma: a) vilka intressenter som är relevanta för miljöledningssystemet b) dessa intressenters relevanta behov och förväntningar (dvs. ) c) vilka av dessa behov och förväntningar som ska bli organisationens bindande (dvs. som behövs föras in i lag- och lista) 16

17 Tre steg till att förstå intressenters behov och förväntningar möjligheter kommunikation 1. Kartläggning: Identifiering av intressenter (externa och interna) som kan verka eller verkas av miljöledningssystemets utformning 2. Intressentdialog: Analys av intressenternas behov, förväntningar och 3. Beslut om åtaganden: Beslut om (frivilliga och tvingande) bindande med koppling till intressenternas behov och förväntningar Det ni bestämmer er för att göra (åtaganden) ska vara relevant =) värdera vad som är viktigt! Vad kan det innebära konkret Om- och invärldsanalys möjligheter kommunikation 1. Vad är vår verkanssfär? i. Vilken är vår kärnverksamhet och branschtillhörighet? ii. Hur ser vår värdekedja och verkansfär ut? iii. Vilka är väsentliga frågor (hot/möjligheter) gällande hållbar utveckling för oss? 2. Intressentanalys i. Vilka är våra intressenter? ii. Vilka behov/förväntningar/ har våra intressenter (intressentdialog)? 3. Väsentlighetsanalys i. Vilka av våra intressenter och deras behov/förväntningar/ är mest väsentliga för oss? ii. Hur ska vi hantera dessa? 17

18 Intressentanalys dialog Vilka intressenter är relevanta för oss? Vilka behov/förväntningar/ har våra intressenter? Vilken relation har vi till relevanta intressenter? möjligheter kommunikation Media Investerare/ägare Medarbetare Kunder Akademi Företaget/ Organisationen Leverantörer Konkurrenter Ideella organisationer Samhället Intressentdialog möjligheter kommunikation Bestäm hur ni ska ta reda vilka behov intressenterna har och definiera frågor ni vill att intressenterna ett eller annat sätt ska svara i. Kund -, leverantörsenkäter ii. Intervjuer iii. Sociala nätverk iv. Samtal med intressentgrupper seminarium och webinarium, Public hearings, medborgardialog GÖR DET ENKELT! Vilken information har ni redan idag? Utgå från befintliga forum och kommunikationskanaler ni redan etablerat. 18

19 Intressentsanalys med bedömning möjligheter kommunikation Framgångsfaktorer för omvärldsanalysen möjligheter kommunikation Se till att ha en bra struktur för bevakningen: Vilka verktyg har ni? Hur följer ni upp värderar de trender ni ser? Hur ser ni till att agera det som är viktigt? Tänk brett: Se till att hela organisationen är med Nyttja den mångfald som finns Dra nytta av varandras olikheter Våga tänka stort Låt omvärldsbevakningen breda ut sig utanför den egna verksamhetens gränser När ni ser en trend, var inte för snabb med att direkt snäva in den en viss avdelning Vänd och vrid perspektiven tillåt diskussionen att flöda. 19

20 Bindande Miljö möjligheter kommunikation Före, under och efter Större fokus möjligheter kommunikation Leverantörer råvaror Produktion leverans Kund Användning Deponi/återanvändning 20

21 Större fokus möjligheter kommunikation Identifiera miljöaspekter och miljöverkan kopplat till aktiviteter, produkter och tjänster som organisationen kan styra eller verka, ur ett livscykelperspektiv Säkerställ styrning eller verkan outsourcade processer (8.1) Fastställa lämpliga miljö vid upphandling av produkter och tjänster (8.1) Kommunicera relevanta miljö till leverantörer inkl. entreprenörer (8.1.c.) Dock inget detaljerad livscykelanalys Kapitel Rubrik 8 Verksamhet 8.1 Planering och styrning av verksamheten Ur ett livscykelperspektiv Miljöaspekter Större fokus möjligheter kommunikation Inom miljöledningssystemets omfattning ska organisationen fastställa miljöaspekterna för sådana aktiviteter, produkter och tjänster som den kan styra och sådana som den kan verka, samt deras miljöverkan, under beaktande av ett livscykelperspektiv. Vid fastställande av miljöaspekter ska organisationen ta hänsyn till: a. Förändring, inkl. planerad eller ny utveckling, samt nya eller ändrade aktiviteter, produkter och tjänster b. Onormala förhållanden och rimligt förutsägbara nödlägen. Organisationen ska fastställa vilka aspekter som har eller kan ha en betydande miljöverkan, dvs. betydande miljöaspekter genom användning av fastställda kriterier. Organisationen ska i lämplig omfattning kommunicera sina betydande miljöaspekter inom organisationens olika nivåer och funktioner. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information rörande: i. Miljöaspekter och åtföljande miljöverkan ii. Kriterier som används för fastställande av betydande miljöaspekter iii. Betydande miljöaspekter 21

22 8.1 Planering och styrning av verksamheten Större fokus möjligheter kommunikation Organisationen ska upprätta, införa, underhålla och styra de processer som behövs för att uppfylla och utföra de åtgärder som fastställts i 6.1 och 6.2 I överensstämmelse med ett livscykelperspektiv ska organisationen: a. Upprätta styrning i lämplig omfattning, för att säkerställa att miljöen hanteras under konstruktions- och utvecklingsprocessen för produkten eller tjänsten, under beaktande av varje del av dess livscykel b. Fastställa lämpliga miljö för upphandling av produkter och tjänster c. Kommunicera relevanta miljö till externa leverantörer, inklusive entreprenörer d. Beakta behovet att ge information rörande potentiell, betydande miljöverkan som kan kopplas till transport eller leverans, användning, hantering efter avslutad livslängd eller slutlig avfallshantering av dess produkter och tjänster. Vad kan det innebära konkret? Större fokus möjligheter kommunikation Utgå från omvärldsbevakningen i 4.1 Miljöverkan från organisationens aktiviteter, produkter och tjänster, inom ramarna för miljöledningssystemet (4.3) Miljöaspekter som kan styras och miljöaspekter som kan verkas, ur ett livscykelperspektiv (8.1) Ta hänsyn till framtida förändringar samt onormala förhållanden och förutsägbara nödlägen (8.1) Ha koll inköpskedjan 22

23 Miljöaspektregister Större fokus möjligheter kommunikation Betydande miljöaspekter Större fokus möjligheter kommunikation 23

24 Bindande Miljö möjligheter kommunikation Riskbaserat tänkande möjligheter kommunikation 24

25 6. Planering möjligheter kommunikation 6.1 Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Allmänt Miljöaspekter Bindande Planering av åtgärder 6.2 Miljömål och planering för att uppnå dem Nytt Åtgärder för att hantera risker och möjligheter möjligheter kommunikation Allmänt: Organisationen ska upprätta, införa och underhålla den eller de process(er) som behövs för att uppfylla en i till När organisationen planerar miljöledningssystemet ska den beakta: a) frågor som hänvisas till i 4.1 b) som hänvisas till i 4.2 c) omfattningen av miljöledningssystemet och avgöra risker och möjligheter rörande miljöaspekter (6.1.2), bindande (6.1.3) och andra frågor och som identifierats i 4.1 och 4.2, och som behöver hanteras för att: i. ge en försäkran att miljöledningssystemet kan uppnå avsedda resultat ii. förebygga eller minska oönskade effekter, inklusive möjlig verkan organisationen från externa miljöförhållanden iii. uppnå ständig förbättring 25

26 Nytt Åtgärder för att hantera risker och möjligheter möjligheter kommunikation Inom miljöledningssystemets omfattning ska organisationen fastställa potentiella nödlägen, inklusive sådana som kan ha miljöverkan. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information rörande: risker och möjligheter som måste hanteras processer som behövs enligt till (nödvändig för att ha tilltro till att de utförs som planerat) risker och möjligheter potentiellt negativa effekter (hot) och potentiellt positiva effekter (möjligheter) ISO 14000, Riskregister möjligheter kommunikation 26

27 Katastrof Att värdera risker Allvarligt Kännbart Obetydligt Konsekvens Sannolikhet Osann olikt Ibland Ofta Frekv ent Ett riskbaserat tankesätt: Hur stor är sannolikheten att det kommer hända? Vad blir konsekvenserna? Kan vi undvika/eliminera/minimera risken eller måste vi acceptera den? Vi skapar ett beslutsunderlag där ledningen ges möjlighet att besluta om vilken riskaptit organisationen ska ha. Riskvärderingsmatris möjligheter kommunikation Katastrof Allvarligt Kännbart Obetydligt Konsekvens Sannolikhet Osannolikt Ibland Ofta Frekvent 3 Oacceptabelt Måste omedelbart åtgärdas 2 Ompröva Ej tillåten, ska åtgärdas 1 Acceptabel Kan tillåtas 27

28 Tips för arbetet med riskhantering möjligheter kommunikation Se till att riskhantering är en integrerad del av ledningsarbetet Försök att genomlysa vad organisationen redan har gjort och utgå från det Ta fasta reella risker och försök att hitta ett förhållningssätt till dem Gör det inte för krångligt, försök att vara konkret och pragmatisk Titta hur andra har gjort Använd ev. standarden SS-ISO Riskhantering Principer och riktlinjer 1. Analysera risker 2. Värdera risker 3. Välj och prioritera förebyggande åtgärder 4. Genomför åtgärderna 5. Följ upp resultatet 6. Fortsätt att bevaka riskerna Bindande Miljö möjligheter kommunikation 28

29 6.1.3 Bindande (Lagar och andra ) möjligheter kommunikation Avsnittet om att uppfylla lagar och andra har blivit tydligare (6.1.4 Planering av åtgärder) Tillägg av relevanta intressent som ska styras (4.2.c) Utvärdera efterlevnad vid förbestämda frekvenser ( a) Underhålla kunskap om och förståelse för sin efterlevnadsstatus (9.1.2.c) Kapitel Rubrik 6 Planering 6.1 Åtgärder för att hantera risker och möjligheter Allmänt Miljöaspekter Bindande Planering av åtgärder Har blivit tydligare Bindande (tidigare Lagar och andra ) möjligheter kommunikation Organisationen ska: a. Fastställa och ha tillgång till de bindande som rör dess miljöaspekter b. Fastställa hur dessa bindande är tillämpliga organisationen c. Ta hänsyn till dessa bindande när miljöledningssystemet upprättas, införs, underhålls och ständigt förbättras. Organisationen ska upprätthålla dokumenterad information om dess bindande. ANM. Bindande kan medföra risker och möjligheter för organisationen. Tänk att detta inte bara omfattar lag! Vad vill kunderna? Vilka andra bör ni ta hänsyn till? 29

30 6.1.4 Planering av åtgärder (för betydande miljöaspekter, bindande + risker och möjligheter som identifierats i ) möjligheter kommunikation Organisationen ska planera hur den ska: 1. integrera och införa åtgärderna i miljöledningssystemets processer (se 6.2 Miljömål, 7 Stöd, 8 Verksamhet och 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering) eller andra verksamhetsprocesser 2. utvärdera om åtgärderna har gett avsedd verkan (se 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering ) Vid planering av dessa åtgärder ska organisationen beakta tekniska möjligheter samt dess ekonomiska, verksamhetsrelaterade och affärsrelaterade Utvärdering av efterlevnad möjligheter kommunikation Organisationen ska upprätta, införa och underhålla den eller de process(er) som behövs för att utvärdera efterlevnad av bindande. Organisationen ska: a. Fastställa frekvensen för utvärdering av efterlevnad b. Utvärdera efterlevnad och vid behov vidta åtgärder c. Underhålla kunskap om, och förståelse för, efterlevnadsstatus Organisationen ska bevara dokumenterad information som belägg för resultaten av utvärdering av efterlevnad. 30

31 Lagar och andra möjligheter kommunikation OBS!! Viktigt med koppling mellan lagar och styrande dokument i organisationen. Bindande Miljö möjligheter kommunikation 31

32 7. Stöd möjligheter kommunikation 7.1 Resurser 7.2 Kompetens 7.3 Medvetenhet 7.4 Kommunikation 7.5 Dokumenterad information Avsnitt 7 kan betraktas som den operativa delen av planeringen 7.4 Kommunikation Allmänt a) Vad kommunikationen ska handla om b) När kommunikationen ska ske c) Med vem kommunikationen ska ske d) Hur kommunikationen ska ske Extern kommunikation Organisationen ska externt kommunicera information som är relevant för miljöledningssystemet, sätt som fastställts i organisationens kommunikationsprocesser och som krävs av de bindande en. 32

33 7.5 Dokumenterad information Allmänt Organisationens miljöledningssystem ska innefatta: a) Dokumenterad information som krävs enligt denna standard b) Dokumenterad information som organisationen har bestämt är nödvändig för ett väl fungerande miljöledningssystem möjligheter kommunikation ANM. Omfattningen av den dokumenterade dokumentationen kan variera från en org. till en annan.. Kapitel Rubrik 7.5 Dokumenterad information Allmänt ISO hänvisar bara till dokumenterad information och att upprätthålla resp. bevara denna. Men ni kan prata styrande resp. redovisande dokument eller använda annan benämning Skapande och uppdatering Styrning av dokumenterad information Bindande Miljö möjligheter kommunikation 33

34 Miljö möjligheter kommunikation Tydligare att syftet med MLS är att förbättra miljö miljö som be förekommer ett tiotal olika ställen i delen för nya ISO Krav att använda och dokumentera kriterier för fastställande av betydande miljöaspekter (6.1.2) Krav att fastställa en eller flera indikatorer för varje fastställt mål (6.2.2.e) Förstärka utvärdering av med hjälp av indikatorer (9.1.1.c) Kommunicera, både internt och externt, relevant information om miljön (9.1.1) Kapitel Rubrik 9 Utvärdering av 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering 9.2 Intern revision 9.3 Ledningens genomgång Miljömål möjligheter kommunikation Miljömål ska upprättas för relevanta funktioner och nivåer m.h.t. betydande miljöaspekter och tillhörande bindande, under beaktande av dess risker och möjligheter Miljömålen ska: a) stå i överensstämmelse med miljöpolicyn b) vara mätbara (om det är praktiskt möjligt) c) övervakas d) kommuniceras e) uppdateras efter behov 34

35 6.2.2 Planering av åtgärder för att uppnå miljömål (handlingsplaner) möjligheter kommunikation När organisationen planerar för att uppnå sina miljömål ska den avgöra: a) Vad som ska göras b) Vilka resurser som kommer krävas c) Vem som är ansvarig d) När det ska vara genomfört e) Hur resultaten ska utvärderas, inklusive indikatorer för övervakning av framsteg mot uppnående av mätbara miljömål (se 9.1.1) SMARTa mål Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsbestämda ansvar uttalat 9.1 Övervakning, mätning, analys och utvärdering möjligheter kommunikation Allmänt Organisationen ska fastställa: a. Vad som behöver övervakas och mätas b. Vilka metoder som i tillämplig utsträckning behövs för övervakning, mätning, analys och utvärdering för att säkerställa tillförlitliga resultat c. Kriterier samt lämpliga indikatorer enligt vilka organisationen ska utvärdera miljön d. När övervakning och mätning ska utföras e. När resultaten från övervakning och mätning ska analyseras och utvärderas Utvärdering av efterlevnad a. Fastställa frekvensen för utvärdering av efterlevnad b. Utvärdera efterlevnad och vid behov vidta åtgärder c. Underhålla kunskap om och förståelse för efterlevnadsstatus 35

36 9.3.2 Underlag för ledningens genomgång Punkter som ska ingå: a) status för åtgärder beslutade vid tidigare ledn. genomgångar b) förändringar i: 1) externa och interna frågor som är relevanta för miljöledningssystemet 2) intressenters behov och förväntningar, inklusive bindande 3) dess betydande miljöaspekter 4) risker och möjligheter c) i vilken utsträckning organisationens miljömål har uppnåtts d) information om organisationens miljö, vilket innefattar trender i fråga om: 1) avvikelser och korrigerande åtgärder 2) resultat från övervakning och mätning 3) efterlevnad av bindande 4) revisionsresultat e) resursers tillräcklighet f) relevant kommunikation från intressenter, inklusive klagomål g) möjligheter till ständig förbättring. Ledningens genomgång möjligheter kommunikation Mer detaljerade, främst gällande resultatet av Ledningens genomgång. möjligheter att förbättra integrering av MLS i andra verksamhetsprocesser ev. konsekvenser för organisationens strategiska inriktning Mötet ska protokollföras! Glöm ej: Orsaker till att tidigare beslut inte genomförts, alla beslut som tas mötet, när beslutade åtgärder ska vara klara, vem som är ansvarig resursbehov. 36

37 Sammanfattning Aktiv och systematisk omvärldsbevakning Hantera risker och möjligheter Tydligare fokus och et Miljöledningssystemet i harmoni med affärsstrategier et introduceras Miljöarbetet ska integreras i verksamhetsprocesserna Det är resultatet som räknas (miljö) Nya och ändrade dokumentation Att lyckas med övergången 37

38 Ta hänsyn till flera perspektiv Omvärlds Intressenter Produkters/Tjänsters livscykel Arbetsgång Kontakta ert certifieringsorgan och planera övergången Förbered ledningen fler större förväntningar Utbilda nyckelpersoner och ha workshop kring hur ni behöver förändra arbetssätt Se över miljöpolicy, miljömål och processer Är miljöpolicy och -mål i linje med omvärld och affärsstrategier? Finns process för omvärldsbevakning, intressentbehov/dialog och riskhantering? Är miljöarbetet integrerat i verksamhetsprocesserna? Se över produkters/tjänsters livscykelprespektiv Definiera bindande Uppdatera miljöaspektregister Genomför en GAP-analys (använd t.ex. Revisionschecklista för ISO 14001:2015) - Prioritera 38

39 Skapa ett integrerat ledningssystem Processinriktning Rutiner instruktioner Avvik. hantering Internrevision Utbildning Kartläggning policy Mål och planer Utarbetande och införande Mätningar Uppföljning Omvärldsanalys Ledningens genomgång Integrerad QEHS Kund Miljöaspekter Arbetsmiljörisker Lagar Intressent Verksamhetspolicy Gäller alla Gäller Plats- verksamhetschefer Gäller. XAB strategiska ledning Januari Gäller Affärsbolagens ledning Kundenkät (NKI) Ledningens genomgång AAB Utvecklingssamtal Ledningens genomgång Affärsbolag Miljöutredning Affärsbolag Miljöverkan Miljölagstiftning Extern revision Oktober Arbetsmiljö Kvalitets Miljö Budget Strategiskt planering Verksamhetsområde/ Platschef Avdelningsmöten Intern revision Kundmöten Juli Extern revision April Ledningens genomgång Affärsbolag Lönesamtal Semesterplanering Ledningens genomgång AAB NMI Strategisk planering XAB Strategiskt planering Affärsbolag 39

40 Framgångsrecept Ledningens engagemang Tillräckliga resurser Involvera alla Stegvis utbildning utifrån behov Visualisera mål mätningar Enkelhet Disciplin Allt kan förbättras Högt i tak - ingen syndabock Exempel 40

41 Annan viktig information Övriga standarder kopplade till ISO revideras Handbok ISO för små och medelstora företag Revisionschecklista för ISO 14001:2015 Allmän vägledning för tillämpning SS-EN ISO 14004:2016 Vägledning för revision av ledningssystem - revideras SS-EN ISO 19011:2011 Stödjande artiklar ISO (arbetsmiljö) - hösten 2017 Tolkningsfrågor via SIS hemsida ISO 9001 ISO

42 Tack Tina Bohlin sis.se/tk304 Vi inbillar oss att vi måste utföra något stort, istället för att tänka vad en liten handling kan betyda Alternativet till att göra bara lite, är att göra ingenting. Den Israeliska författaren Amos Oz i en intervju då han besökte Sverige augusti Var den förändring se i världen. Gandhi du vill 42

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS ISO 14001 utveckling av fokus ISO 14001:1996 ISO 14001:2004 ISO 14001:2015 den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer

Läs mer

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:

Läs mer

ISO/IEC och Nyheter

ISO/IEC och Nyheter ISO/IEC 27001 och 27002 Nyheter Bakgrund till revisionen ISO/IEC 27001 och 27002 var cirka 10 år gamla och behövde uppdateras Harmonisering av ledningssystem (Annex SL) ISO/IEC 27001:2013(2014) ISO/IEC

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

Nya ISO 14001. Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Nya ISO 14001 Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni? Ylva Linder, WSP Environmental ylva.linder@wspgroup.se 010-722 72 16 Webinar 18 och 19 sept. 2014 Innehåll Kort info om

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/903/06 Sida 2018-02-21 1 (2) Kommunstyrelsen Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018 KS2016/903/06

Läs mer

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Miljöutredning 2017 Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO 14001 Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB Innehåll 1 Inledning och syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Miljöutredning ISO 14001...

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna för mark och miljö, vatten och miljö samt energi och teknik ISO 14001:2015, ISO 14001:2004 2016-10-31--2016-11-02 Resultat Organisationens

Läs mer

Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015

Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015 Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015 ISO 9001 världens största kvalitetsstandard: 1 100 000 certifikat i hela världen, varav cirka 6.000 i Sverige. Principer för kvalitetsledning enligt ISO 9000:2015

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019 Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska

Läs mer

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013 Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015

De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 Dokument upprättat av Staffan Söderberg, AMAP Sustainability www.amap.se 2018-03-28 SIS-SP

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET REGLER Dnr V 2016/644 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Rektor Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 29.8.2017 L 222/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/1505 av den 28 augusti 2017 om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB CityAkuten CityAkuten är ett dotterbolag till Praktikertjänst AB, som är Sveriges

Läs mer

Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014

Revisionen omfattar. Revisionspersonal Ort Datum Dagar Dagens guide. Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Box 7014 1 (7) Revisionen omfattar Certifikat: Kontaktperson och telefonnr: Revisionspersonal: Revisionens huvudmål: Revisionsplanering: 5681 M Sveriges Lantbruksuniversitet, Mark- Vatten- Miljöcentrum, Institutionerna

Läs mer

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01

Läs mer

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument är att förklara riskbaserat tänkande i ISO 9001 bemöta uppfattningar om och oro för att riskbaserat tänkande ersätter processinriktning bemöta

Läs mer

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå

Läs mer

Ledningssystem för Informationssäkerhet

Ledningssystem för Informationssäkerhet Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställd av Säkerhetschefen 2016-04-26 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar...

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Kvalitets och miljösystem på byggföretag 2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001:

Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001: Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara, Götala, Lanna ISO 14001:2015 2016-10-11--2016-10-12 Resultat Organisationens resultat inom miljöledning är gott. Resultat av arbetet med mål visar en positiv utveckling

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Ledningssystem för Informationssäkerhet

Ledningssystem för Informationssäkerhet Dnr 2017/651 Ledningssystem för Informationssäkerhet Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Innehåll 1 Inledning... 3 2 Organisationens förutsättningar... 4 3 Ledarskap... 5 4 Planering...

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Informationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet

Informationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet Informationssäkerhetsgranskning ISO 27001 ledningssystem för informationssäkerhet Agenda 1. Vad gör Affärsverket Svenska kraftnät 2. Vad är informationssäkerhet 3. Vad är ett ledningssystem lite om 27001

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001 Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO 14001 och ISO 9001 Göteborgs Stads Upphandlings AB Anna Lundeen anna.lundeen@canea.se 2016-05-17 Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Folkungagatan 49 SE-116

Läs mer

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Det här är OHSAS 18001

Det här är OHSAS 18001 Det här är OHSAS 18001 OHSAS 18001 - ett bra kravdokument för att systematisera sitt arbetsmiljöarbete Jämförelse med miljö och kvalitet Jämförelse med AFS 2001:1 Vad säger ett arbetsmiljöcertifikat? Om

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11 ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet

Läs mer

RK 6.2 Organisation och ansvar

RK 6.2 Organisation och ansvar Godkänt den: 2018-10-04 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Regionkontoret Syfte Syftet med detta dokument är att klargöra roller, ansvar och befogenheter för miljöarbetet inom Regionkontoret i Region

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen Standarder källa till kunskap och utveckling Arkivarien i den digitala kommunikationen Öppna data G-kataloger Big Data Verksamhetssystem Samarbetsytor Sociala media Ärendehanteringssystem e-arkiv e-post

Läs mer

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE STEG 1 BESTÄM VILKA OMRÅDEN NI SKA ARBETA MED Börja med att ta reda på vilka interna och externa krav och önskemål som finns. När ni har gjort det kan ni välja

Läs mer

Vägledning för införande av ISO 9001:2015

Vägledning för införande av ISO 9001:2015 Vägledning för införande av ISO 9001:2015 INNEHÅLL 1.0 ORIENTERING 2.0 BAKGRUND TILL REVIDERINGSPROCESSEN FÖR ISO 9001:2015 3.0 ANVÄNDARGRUPPER 4.0 VÄGLEDNING FÖR INFÖRANDE 4.1 GENERELL VÄGLEDNING 4.2

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att: Bilaga till Rektorsbeslut nr: 115 Datum: 2017-06-07 Dnr: 2017/3408-1.1 Checklista för klargörande av roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Chefers övergripande miljöansvar framgår

Läs mer

Information om intern miljörevision 11 KS

Information om intern miljörevision 11 KS Information om intern miljörevision 11 KS 2015.127 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-10-24 170 Information om intern miljörevision (KS 2015.127) Beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Universitetsövergripande rutin för kommunikation av miljö och hållbarhet

Universitetsövergripande rutin för kommunikation av miljö och hållbarhet RUTIN Gäller från och med Diarienummer Universitetsövergripande rutin för kommunikation av miljö och hållbarhet 2019-03-29 V-2019-0347 kskod 1.2 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Hållbarhetschef

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 12 oktober 2016 MARIANNE DALBRO HÅLLBARHETSCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar

Läs mer

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Sidan 1 av 201-10-07 sfördelning Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Roller och ansvar Ansvaret för miljöarbetet följer

Läs mer

Vilket mervärde ger certifiering dig?

Vilket mervärde ger certifiering dig? Vilket mervärde ger certifiering dig? En debatt Håkan Skyllberg, KPMG Inger Nordin, WM-data Validation Information Risk Management 0 Presentation Håkan! Medytekk AB! Tillverkning av läkemedel & medicinskteknisk

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss

Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss Dnr Sida 1 (8) 2017-09-11 Handläggare Sofie Pandis Iveroth 08-508 26 666 Till Exploateringsnämnden 2017-10-12 Gemensamma miljökrav för entreprenader. Svar på remiss Förslag till beslut 1. Anse remissen

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? 2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO Sida 1 av 5 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO 14001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 Sida 2 av 5 4.1 GENERELLA KRAV 4.1.1 Orientering Miljöledningssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB,

Läs mer

Administrativ säkerhet

Administrativ säkerhet Administrativ säkerhet 1DV425 Nätverkssäkerhet Dagens Agenda Informationshantering Hur vi handhar vår information Varför vi bör klassificera information Riskanalys Förarbete till ett säkerhetstänkande

Läs mer

Energiledning. Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet

Energiledning. Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet Energiledning Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet Föreläsningens innehåll Vad är frivilliga åtaganden såsom miljö- och energiledningssystem? Vad kan man förvänta sig

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ INNEHÅLL 1 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNING... 1 1.1 KVALITETS- OCH MILJÖPOLICY... 1 1.2 ORGANISATION... 2 1.3 LEDNINGSSYSTEM... 2 1.4 DOKUMENTSTYRNING... 2 1.5 KOMMUNIKATION... 3 1.6 FÖRBÄTTRINGAR OCH AVVIKELSER...

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer