KRIS- OCH BEREDSKAPSPLAN

von Bahrs skola KRIS- OCH BEREDSKAPSPLAN Uppsala 2017-09-05 Von Bahrs skola Heidenstamsgatan 67 754 27 Uppsala Telefon: 018-727 58 70 Fax: 018-727 58 68 www.vonbahrsskola.uppsala.se

2 (16) Innehåll Telefonlista - krisgruppens medlemmar vid von Bahrs skola... 3 Telefonlista vid händelse av olycksfall eller krissituation... 3 Krisgruppen... 4 Krisgruppens uppgift... 4 Rutiner vid schemaändringar... 4 Checklista vid olycksfall på skolan... 5 Handlingsprogram vid olika krissituationer... 6 Brand... 6 Bombhot... 6 Hot, våld eller misshandel... 6 Störande av utomstående på skolan... 7 Skolbussolyckor... 7 Elevs försvinnande... 7 Elevs plötsliga dödsfall... 8 Elevs dödsfall efter sjukdom... 8 Förslag till ritual vid skolelevs dödsfall... 8 Förälders dödsfall... 8 Skolpersonals dödsfall... 8 Inrymning för att söka skydd från gärningsperson... 9 Utrymning för att söka skydd från gärningsperson... 9 Telefonlista - krisgruppens medlemmar vid von Bahrs skola... 9 Bilagetexter... 10 Emotionell första hjälp... 10 Reaktioner vid stress... 10 Barns reaktioner vid kris och sorg samt riktlinjer för omsorg... 11 Formulär för registrering av telefonsamtal och besök... 13 Funktioner inom rektorsområdet... 14 Rektors eller delegerads ansvar vid oförutsedd händelse... 15 Lägesbeskrivning vid krisgruppens första möte... 16

3 (16) Telefonlista - krisgruppens medlemmar vid von Bahrs skola Christer Jones rektor 018 727 58 51 Anna Bromark bitr. rektor 018 727 58 42 Mona Refai bitr. rektor 018 727 58 70 Åsa Arkvik psykolog 018 727 58 50 Ellinor Lindefors skolsköterska 018 727 58 57 Veronica Svensson skolkurator 018 727 58 48 Maria Stillenbris lärare/skyddsombud 018 727 58 67 vak lärare/skyddsombud Carl-Erik Åberg vaktmästare 018 727 58 71 Yvonne Eriksson administratör 018 727 58 52 Telefonlista vid händelse av olycksfall eller krissituation Ambulans/polis/brandkår 112 BUP 018 611 25 29 Socialtjänsten - Mottagningsenheten IFO barn och ungdom 018 727 52 30 Lötenkyrkan 018 18 70 00 Uppsalapolisen anmälan 114 14 Sjukvårdsrådgivningen 1177 Arbetsmiljöverket 08 475 01 00 Akademiska sjukhuset 018 611 00 00 Ingela Pettersson, skolchef skolområdet 1 018 727 54 84 Ingela Hamlin, grundskolechef 018 727 67 14 Tolk: Semantix, kundnr. 45412 0770 45 74 00 För övriga religiösa samfund, sök på t.ex. hitta.se efter religiösa samfund, Uppsala

4 (16) Krisgruppen Krisgruppen består av rektorer, skolsköterska, skolkurator, psykolog, skyddsombud, vaktmästare och skoladministratör. Vid behov kan ytterligare personer komma att kallas in. Då någon i verksamheten får kännedom om att en svårare krissituation uppstått tar denne kontakt med rektor eller någon annan i krisgruppen som omedelbart sammankallar krisgruppen. Krisgruppens uppgift Krisgruppens främsta uppgift är att samordna insatser vid olika krissituationer och att samarbeta med t.ex. polis, räddningstjänst och socialtjänst. Krisgruppen aktiveras vid större olyckshändelser eller katastrofer som berör skolverksamheten. Mindre olyckshändelser kan oftast hanteras och bearbetas inom ramen för det sociala nätverket, t ex anhöriga, kamratstöd och arbetskamrater. Rektor har ansvaret för att säkerställa att personal får personligt stöd och möjligheter till bearbetning i den omfattning som krävs i samband med inträffade händelser. Ingen annan än rektor, eller av denne utsedd person, får ge information till anställda, elever, föräldrar och utomstående vid en krissituation. Rektor ansvarar också för alla eventuella kontakter med massmedia. Rutiner vid schemaändringar ALLA förändringar, tillfälliga/långvariga, skall alltid anmälas till expeditionen samt skrivas upp på whiteboardtavlan i kopieringsrummet (stora skolan). På lilla skolan skriver man på whiteboardtavlan vid utgången. Lokalbyten Inställd undervisning Resor/utflykter/studiebesök (allt som kan vara av betydelse, t.ex. resmål, resväg, telefonnummer (även mobiltelefon), medresande, avgångs- och ankomsttider) Det är viktigt att veta var olika grupper befinner sig om skolan måste utrymmas vid t.ex. brand eller bombhot. Om inte, kan räddningsarbetet försvåras radikalt. Dessutom finns det tillfällen då det är angeläget att nå elever/personal för viktiga meddelanden.

5 (16) Checklista vid olycksfall på skolan Du som kommer först till olycksplatsen: Larma ambulans brandkår polis, telefon 112. Säkra olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor. Ge nödvändig medicinsk första hjälpen. Se till att någon följer med skadade till sjukhuset. Kontakta rektor eller någon i skolans krisgrupp. Dödsbud lämnas aldrig av skolans personal. Krisgruppens arbete: Kontakta anhöriga till skadade. Samla alla berörda på en trygg och avskärmad plats. Ingen får gå hem direkt. Se till att alla berörda ges tillfälle att kontakta sina anhöriga. Ge emotionell första hjälpen, informera om stressreaktioner (se bilaga). Ordna socialt kontaktnät för kvällen, t.ex. att personal finns tillgänglig på skolan. Bestäm när gruppen ska ses nästa dag. Informera alla berörda om händelsen. Eventuellt kontakta arbetsmiljöverket. Hur når vi vårdnadshavare under dagtid? Telefonnummer till elevers vårdnadshavare finns i kopieringsrummet. Klasslärare/mentor ansvarar för att dessa uppgifter är aktuella. Hur når vi personalens anhöriga? Expeditionen har kontaktinformation till anställdas anhöriga. Den anställde ansvarar själv för att uppgiften är aktuell.

6 (16) Handlingsprogram vid olika krissituationer Brand Brand är i första hand en uppgift för räddningstjänsten och polisen, som omedelbart ska underrättas (tel. 112). 1. Rektor aktualiserar utrymningsplan och uppsamlingsplatser. 2. Undervisande lärare/ansvarig personal samlar sina respektive grupper, kontrollerar närvaron. 3. Eventuell underrättelse till vårdnadshavare 4. Skolans krisorganisation bör ta hand om de sociala och psykiska efterverkningarna på samma sätt som när en allvarlig olycka inträffat i skolan. Ansvarig: räddningstjänst, polis Ansvarig på skolan: rektor Bombhot Om skolan blir bombhotad är det viktigt att ta hotet på allvar. Det är inte rektor som ska avgöra äktheten i hotet, det ska polisen göra. 1. Rektor kontaktar genast polisen och ber dem komma till skolan. Därmed har rektor överlämnat ärendet till polisen. Det är polisen som avgör vad som ska göras. 2. Rektor förbereder sig på samma sätt som vid en brandövning och aktualiserar utrymningsplan och uppsamlingsplatser. 3. Undervisande lärare/ansvarig personal samlar sina respektive grupper, kontrollerar närvaron. Ansvarig: polis Ansvarig på skolan: rektor Hot, våld eller misshandel 1. Gäller om personal hotas; den hotade meddelar omedelbart rektor. 2. Gäller om elev hotas; den i personalen som först får vetskap om hotet meddelar rektor. 3. Rektor sammankallar de berörda efter att först ha kartlagt vilka de är. Det varierar utifrån den uppkomna situationen vilka som bör vara med. Tänkbara personer är klasslärare/mentor, utsatt personal, den hotande, föräldrar, vittnen, psykolog, kurator och skolsköterska. 4. Samtalet skall vara en markering, utreda en eventuell bakomliggande konflikt samt följas upp efter ca 2 veckor 5. Händelse med hot och våld ska dokumenteras. Incidenten skrivs ned i detalj av personal med kännedom om händelsen och undertecknas. Rektor har skyldighet att anmäla händelser med hot och våld till huvudman och arbetsmiljöverket. Hot, våld eller misshandel kan även komma att anmälas till socialtjänsten eller polisen. Ansvarig: berörd personal samt rektor

7 (16) Störande av utomstående på skolan Störande av verksamheten på skolan innebär att utomstående på något sätt stör, hotar eller försvårar verksamheten på skolan. Med utomstående avses vårdnadshavare och andra vuxna som inte är anställda eller har andra uppgifter på skolan. Med utomstående avses också elever vilka tillhör annan skola. Exempel på störande verksamhet är att avbryta pågående undervisning, möten, raster osv. genom att skrika, uppträda högljutt, hotfullt eller aggressivt i skolan eller på skolans område. Det är också att uttala kränkande omdömen om/till elever, personal eller andra vuxna som har anknytning till skolan. 1. Vuxen på skolan uppmanar utomstående att sluta med störande beteende. 2. Om detta inte hjälper, uppmanar vuxen utomstående att lämna skolans område. 3. Om utomstående elev/vuxen inte lämnar skolan vid uppmaning, kontaktar i första hand rektor polis för avvisning. Finns inte rektor på plats, kontaktas polis av närvarande personal. När det gäller utomstående elev kontaktas i första hand vårdnadshavare eller annan ansvarig. Vid upprepade störningar tar rektorn över ansvaret för alla insatser som ska göras. Vid upprepade förseelser kan rektor förbjuda utomstående att beträda skolans område. Rektor kan också förbjuda utomstående att ta kontakt med andra än klassföreståndare eller rektor. Vidare kan rektor förbjuda alla kontakter som inte är inplanerade i förväg med någon på skolan. Skolbussolyckor Räddningstjänsten kontaktar rektor, som sedan sammankallar krisgruppen på skolan. All information till press och radio/tv ges av rektor eller av denne utsedd person. Krisgruppen kontaktar anhöriga till de skadade och upprättar socialt kontaktnät. Information ges till alla elever och personal om olyckan. Samarbete kan ske med POSOM och PKL (psykisk katastrofledningsgrupp, Landstinget) angående krishantering. Elevs försvinnande Elevansvarig personal organiserar letandet i inledningsskedet och informerar rektor. All tillgänglig personal letar inomhus och utomhus i närområdet. Observera att klasskamrater kan ha information om vart eleven har tagit vägen. I nästa skede kontaktas vårdnadshavare och polis. En kontaktperson utses av rektor att samarbeta med vårdnadshavare och polis samt informera berörd personal. All kontakt med media sköts av rektor.

8 (16) Elevs plötsliga dödsfall Oväntade dödsfall, genom hastigt insjuknande, olycka eller självmord, drabbar klasskamraterna som en chock. Man har inte haft någon tid på sig att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt. Om en elev avlider plötsligt kontaktar den som först får vetenskap om dödsfallet rektor eller någon i krisgruppen. Dessa kallar sedan till ett akutmöte där klasslärare/mentor deltar. En person utses som kontaktperson till elevens hem. Dödsbud lämnas aldrig av skolans personal. Elevs dödsfall efter sjukdom Även om ett barn har varit allvarligt sjuk under en längre tid förbiser man ofta att berätta om sjukdomsförloppet, eller den senaste utvecklingen. Barnen förstår därför inte alltid vad som håller på att hända och är därför dåligt förberedda på dödsfallet. Att ge den här informationen kräver förälders medgivande. Den som får besked om dödsfallet kontaktar rektor eller någon i krisgruppen. Möte med klasslärare/mentor och krisgrupp sker. Kontaktperson utses till den drabbade familjen. Klasslärare/mentor samlar hela klassen, eventuellt tillsammans med några medlemmar i krisgruppen och berättar för barnen vad som hänt, enkelt och konkret. Tillfälle ges sedan till att arbeta med frågor som gäller döden. Klasslärare/mentor informerar berörd personal på skolan. Förslag till ritual vid skolelevs dödsfall Gemensam minnesstund. Minnesstunden kan omfatta tal från rektor, några ord från klasslärare/mentor eller kamrat. Diktläsning, sång eller musikstycke. Tid avsätts i klassen för att prata om det som hänt, att arbeta med frågor runt döden, rita, skriva berättelser eller dikter, tända ljus etc. Elever och skolpersonal bereds möjlighet att delta i begravningen. Besök vid graven vid senare tillfälle. Har eleven syskon på skolan bör man avsätta tid i klassen och berätta vad som hänt. Plats i uppehållsrummet med möjlighet att skriva, rita, tända ljus etc. Krislådan med ljusstakar etc. finns i personalrummet. Förälders dödsfall Då förälders dödsfall blir känt informeras klasslärare/mentor, rektor och elevhälsopersonal. En kontaktperson med hemmet utses, vanligen klasslärare/mentor. Familjens önskemål respekteras när det gäller att informera klassen om dödsfallet. Förslagsvis ges informationen vid en samling med klassen, se även förslag till ritual ovan. Någon från krisgruppen kan närvara när information ges till eleverna. Informationen till berörd personal på skolan ges av klasslärare/mentor. Skolpersonals dödsfall Personalsamling ordnas på skolan. I samband med flaggning på halv stång, ges information till eleverna om vem som avlidit. Beroende på hur nära den avlidne stått eleverna, avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen.

9 (16) Inrymning för att söka skydd från gärningsperson Inrymning innebär att elever och personal stänger in sig och tar skydd i klassrum eller andra utrymmen. Möjliga åtgärder, som ska vidtagas under största möjliga tystnad: - berätta sansat för elever/personal om situationen - ringa 112 - söka skydd efter golvet - låsa och/eller barrikadera dörrar - om möjligt, täcka för fönster - släcka belysning - sätta mobiltelefoner på ljudlöst - meddela andra på skolan, t.ex. expedition, skolledning, kolleger, krisgruppen (se nedan) - inte titta ut genom fönster och dörrar Tänk på att det kan vara svårt för polisen att avgöra vem som är gärningsperson. Underlätta polisens insats genom att hålla händerna synliga och inte hålla någonting i händerna. Utrymning för att söka skydd från gärningsperson Utrymning innebär att elever och personal söker skydd utanför skolan. Det kan vara en lämplig åtgärd när man bedömer att gärningspersonen inte upptäcker de som flyr bort från skolan eller om sprängämnen används. Det kan också vara lämpligt om elever och personal befinner sig på skolgården när en situation inträffar. Man kan söka skydd i närliggande trappuppgångar, lokaler vid torget eller i kyrkan. Återsamlingsplats efteråt är om möjligt samma som vid brandutrymning. Om man inte kan ta sig till uppsamlingsplatsen, meddelar ansvarig personal var man befinner sig till rektor/expedition eller krisgruppsmedlemmar. Telefonlista - krisgruppens medlemmar vid von Bahrs skola Christer Jones rektor 018 727 58 51 Anna Bromark bitr. rektor 018 727 58 42 Mona Refai bitr. rektor 018 727 58 70 Åsa Arkvik psykolog 018 727 58 50 Ellinor Lindefors skolsköterska 018 727 58 57 Veronica Svensson skolkurator 018 727 58 48 Maria Stillenbris lärare/skyddsombud 018 727 58 67 vak lärare/skyddsombud Carl-Erik Åberg vaktmästare 018 727 58 71 Yvonne Eriksson skoladministratör 018 727 58 52

10 (16) Bilagor Emotionell första hjälp 1. Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats. 2. Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga. 3. Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar etc.). 4. Placera alla deltagare i grupper. Ge deltagarna möjlighet att prata om det inträffade och att uttrycka sina känslor. 5. Ge extra omsorg, uppmärksamhet till dem som behöver det. 6. Undvik att leta efter syndabockar. 7. Informera om stressreaktioner som kan komma (se nedan). 8. Ordna så att alla har tillgång till någon att prata med under kvällen natten. 9. Bestäm när gruppen ska träffas nästa dag, innan deltagarna går hem. Ingen bör gå innan mötet är avslutat. Reaktioner vid stress Ångest, oro, rastlöshet Känslomässigt labil Skuldkänslor Irritation Muskelspänningar Överreaktion på ljud Sömnproblem/mardrömmar Återkommande tankar om händelse Rädsla för olycksstället Problem med minne/koncentration Tendens att isolera sig Depression

11 (16) Barns reaktioner vid kris och sorg samt riktlinjer för omsorg - Information till vårdnadshavare och skolpersonal Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket släktskap eller relation barnet har till den döde och vilket stöd barnet får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika länge som en vuxen. Här följer en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn och vilka symtom de kan visa då de sörjer. Sorgereaktioner kan gälla vid dödsfall men även förekomma vid sjukdom, olyckor och separationer. Omedelbara kris- och sorgereaktioner Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. Som vuxen måste man vara beredd på att möta olika akuta reaktionssätt hos barnen. Chock och misstro: särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro. Yttranden som det kan inte vara sant förekommer ofta. Chockreaktionen är ett skydd som gör det möjligt att ta till sig situationen gradvis. Rädsla och protester: starka känslor kan väckas. Känslorna kan ageras ut, eller barnet sluter sig inom sig. Apati och förlamning Fortsättande av normala aktiviteter som om inget har hänt Barnet i en akut krisreaktion hjälps genom att mötas av omsorg och förståelse, att någon ger sig tid till att lyssna. Det är också viktigt att barnet får saklig information om vad som sker och att det skyddas mot onödig stress (t ex massmedia). Barn tar till sig det inträffade stegvis och deras förmåga att reglera känslor är inte lika väl utvecklad som hos vuxna. Att inte vilja tala om det som har hänt är vanligt och är i sig inget tecken på en snedvriden utveckling. Det kan vara en del av en naturlig smärtreglering. Först när barnet inte fungerar socialt eller i skolarbetet finns skäl till oro. Tidsuppfattningen förändras i en krissituation. Om händelsen inträffar i skolan och barnen tvingas vänta innan hjälpen anländer, kan väntetiden upplevas som oändligt lång. Det är viktigt att efteråt upplysa barnen om denna reaktion, så att de inte utvecklar vrede och bitterhet över att hjälpen dröjde så länge. I en krissituation höjs en persons medvetande och det som händer runt personen ger starka minnesbilder, som senare kan återkomma. Minnena är ofta icke-verbala och kan nå medvetandet först lång tid efter händelsen. Barnet kan behöva stöd av professionella för att överföra sinnesintrycken till ord så att de kan organiseras, struktureras och överföras till långtidsminnet. Senare sorgereaktioner De flesta barn som upplever krissituationer klarar sig utan allvarliga psykiska men. Normala efterreaktioner dämpas naturligt med tiden, särskilt med stöd från föräldrar och skola. De första chockreaktionerna kan vara skyddande för både barn och vuxna. Men när betydelsen av det inträffade börjar sjunka in och inte längre går att hålla på avstånd, kommer reaktionerna

12 (16) att förstärkas. Några av de vanligast förekommande sorg- och krisreaktionerna som då uppträder är: Ångest, oro, rastlöshet. Rädd för att vara ensam, rädd för mörker, rädd för att bli sjuk, sömnsvårigheter, mardrömmar. Förnekelser. Barn har olika förklaringar för hemska saker som har hänt. De kan säga att pappa rest bort, då han i själva verket har avlidit. Dessa förnekanden kan hindra att barnets sorgebearbetning kommer igång. Skuld, självförebråelse, skam. Barnet kan skämmas för att det inte talat om för den döde hur mycket det tyckte om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord och barnet inte kan få någon förklaring till det inträffade. Ofta kan inte den kvarvarande föräldern eller släktingar ge någon hjälp, då de själva måste bearbeta sina skuldkänslor. Social tillbakadragenhet: Barnet vill inte vara med på raster eller träffa kamrater. Tristess, depression, längtan, saknad och vrede. Barnet kan känna sig övergivet och längta efter en gemenskap som inte längre finns. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan vara så att vreden kan riktas mot en allvarlig sjuk eller döende förälder medan denne fortfarande är i livet. Barnet blir hjälpt om man låter det uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar barnets känslor. Uppmärksamhetskrävande beteende. Barnet kan bli hyperaktivt i skolan och ständigt pocka på lärarens uppmärksamhet. Skolsvårigheter: Detta kan yttra sig i passivitet eller koncentrationssvårigheter. Psykosomatiska symptom. Magont, muskelspänningar, huvudvärk och sängvätning Riktlinjer för omsorg Det är viktigt med en öppen och ärlig kommunikation. Ge barnen åldersriktiga förklaringar och så klara besked som du kan. Undvik abstrakta förklaringar. Omskriv inte döden. Säg inte att någon har gått bort. Ge barnet tid till tankemässig bearbetning. Tillåt frågor och samtal. Låt samtalen bli korta. Se på bilder av den döde. Besök kyrkogården. Barnet måste få lov att återupprepa händelsen i form av lek, teckningar. Gör förlusten verklig för barnet. Var inte rädd för att visa dina egna känslor. Låt barnet, om det vill, delta vid begravningen. Låt minnen av den döde vara framme. Ta inte genast bort bänken i skolan och låt teckningar hänga kvar. Kontinuitet. Försök upprätthålla normala rutiner. Acceptera att barnet kan uppleva ett ökat behov av närhet och trygghet. Undvik separationer. Från Atle Dyregrov

13 (16) Formulär för registrering av telefonsamtal och besök Datum: Klockan: Besök/telefon Namn: Telefon: Ärende: Vill bli uppringd: Ja/Nej Lämnat ärendet vidare till:...signatur Vilken åtgärd:...signatur

14 (16) Funktioner inom rektorsområdet Rektor eller delegerad Bitr. rektorer Krisgruppen Skolsköterska, psykolog, kurator Skolvärd Mentor/klassföreståndare Vaktmästare Exp. personal Räddningspersonal Polis Kyrka Skaffa riklig information. Besluta om krisgruppen skall sammankallas eller ej. Organisera och dokumentera åtgärder som görs och planeras. Informera snabbt och korrekt elever, föräldrar och personal. Organisera telefon- och besöksberedskap. Ansvara för massmediakontakter. Ansvara för att adekvat stöd till krisgrupp finnes. Informera kontinuerligt personalen kring utvecklingen. Avblåsa katastrofberedskapen. Gå igenom händelseförloppet och utvärdera. Ersätter om rektor är borta. Krisgruppen aktiveras endast vid större olyckshändelser eller katastrofer som berör skolverksamheten. Krisgruppens främsta uppgift är att ha en god beredskap för olika krissituationer och att samarbeta med polis, räddningstjänst, socialtjänst och kyrkan. Ta hand om chockade. Gå runt i klasser/grupper. Samtalsstöd för enskilda och i grupp. Åker i vissa fall till olycksplatsen. Finnas tillgänglig på skolan. Gå runt i klasser/grupper. Samtalsstöd för enskilda och i grupp. Samlar respektive klass och informerar, tar upp närvaro. Finnas till för sin klass/grupp, klassamtal. Finnas tillgänglig på skolan, hänvisa frågor till adekvat person. Finnas tillgänglig på skolan, hänvisa frågor till adekvat person. Tar ledning vid stor olycka. Lämnar dödsbud. Lämnar dödsbud.

15 (16) Rektors eller delegerads ansvar vid oförutsedd händelse Skaffa riklig information. (Bilaga 3) Besluta om krisgruppen skall sammankallas eller ej. Organisera och dokumentera åtgärder som görs och planeras. Kontakta/informera snabbt och korrekt o elever/föräldrar o personal Organisera telefon- och besöksberedskap. Ordna lämpliga lokaler för möten och samlingar Ansvara för massmediakontakter. Ansvara för att adekvat stöd till krisgrupp finnes. Informera kontinuerligt personalen kring utvecklingen. Avblåsa katastrofberedskapen. Första vardagen efter, när katastrofberedskap upphört, sammankalla krisgruppen för att gå igenom händelseförloppet och utvärdera detta.

16 (16) Lägesbeskrivning vid krisgruppens första möte Område Lägesbeskrivning... Vad Ska vi göra?... Hur Ska vi göra?... Vem Ska göra vad?... När Ska vi börja?... Utvärdering Hur gick det?... Övriga anteckningar Datum:. Sida:..