Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 1
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Vad står begreppen för?... 4 Likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Direkt och indirekt diskriminering... 4 Trakasserier och kränkande behandling... 4 Trakasserier... 5 Kränkande behandling... 5 Repressalier... 5 Befogade tillsägelser... 5 Diskrimineringsgrunderna... 6 Kön... 6 Etnisk tillhörighet... 6 Religion och annan trosuppfattning... 6 Funktionsnedsättning... 6 Sexuell läggning... 6 Ålder... 6 Främjande och förebyggande insatser för samtliga diskrimineringsgrunder... 7 Kränkande behandling... 7 Insats:... 7 Ansvarig:... 7 Insats:... 7 Ansvarig:... 7 Kön... 7 Insats:... 7 Ansvarig:... 7 Könsidentitet eller könsuttryck... 8 Insats:... 8 Ansvarig:... 8 Etnisk tillhörighet... 8 Insats:... 8 Ansvarig:... 8 Funktionsnedsättning... 8 Insats:... 8 Ansvarig:... 8 Sexuell läggning... 8 Insats:... 8 Ansvarig:... 8 Ålder... 8 Insats:... 8 Ansvarig:... 8 Kränkande behandling... 9 Kartläggning och nulägesanalys... 9 Tydliga mål och konkreta åtgärder... 9 Mål för läsåret 15/16...10 Bilagor Rutiner för Likabehandlingsarbetet 2015-2016...11 Utreda och åtgärda...12 Rutiner vid kränkningar av personal...12 Kartläggning och nulägesanalys lå 14/15...13 2
Inledning Skolan ska vara en plats där alla elever och personal får utvecklas i en trygg och trivsam miljö som präglas av ömsesidig respekt och hänsyn i bemötandet, såväl elever emellan som mellan personal och elever samt personal och personal. Ingen ska få kränkas eller trakasseras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet och könsuttryck eller ålder. Ingen annan typ av kränkning, exempelvis mobbing, kan heller tillåtas. Vi vill att Timrå gymnasium ska vara en plats där varje elev får utveckla sina förmågor utifrån sina förutsättningar. För att det ska vara möjligt måste skolans miljö präglas av respekt, tolerans, omtanke och hänsyn. I denna plan finns en beskrivning över hur Timrå gymnasium arbetar för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridandeidentitet och könsuttryck eller ålder för de elever som deltar i vår verksamhet. Planen beskriver även de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Den beskriver våra mål och de åtgärder vi prioriterar under kommande läsår. 3
Vad står begreppen för? Alla i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). 4
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är den som blivit utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att till exempel arbetsplatsen känns otrygg. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till sexuella trakasserier. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.. Bristande tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. 5
Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder. Kön Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Etnisk tillhörighet Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion och annan trosuppfattning Att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning Att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning Att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Könsöverskridandeidentitet och könsuttryck Att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar sitt kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur en beter sig eller hur en ser ut kopplat till kön. Ålder Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, det vill säga sin uppnådda levnadslängd. 6
Främjande och förebyggande insatser för samtliga diskrimineringsgrunder Enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Kränkande behandling Ingen elev skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Insats: Varje läsår görs en kartläggning över riskområden i skolans lokaler och på skolgården samt genomgång av personalens ansvarsområden. Vi tränar elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde genom dagligt arbete med värdegrundsfrågor. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. Religion och annan trosuppfattning Eleverna ska ha kännedom om olika religioner och vad religionsfrihet är. Alla elever ska känna förtroende för att kunna komma skolan, förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Insats: I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. Kön Att främja flickors och pojkars lika värde. Insats: I undervisningen analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i läromedel, tv program, litteratur, internet och i samhället i stort. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och lärteam. 7
Könsidentitet eller könsuttryck Alla klasser ska få undervisning i hur man behandlar alla människor likvärdigt, oavsett om de beter sig eller klär sig på annat sätt än vad andra kanske förväntar sig av en tjej eller kille. Insats: I undervisningen förs samtal runt alla människors lika värde oavsett könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska behandla människor likvärdigt oavsett om de beter sig eller klär sig på ett annat sätt än vad andra kanske förväntar sig av en tjej eller en kille. Vi får känna oss som vi vill och visa detta genom vårt beteende och genom. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. Etnisk tillhörighet Eleverna ska ha kännedom om elevers etniska tillhörighet på ett positivt sätt. Insats: All undervisning ska genomsyras av öppenhet, mångfald och en positiv människosyn oavsett etnisk tillhörighet. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. Funktionsnedsättning Eleverna ska ha kännedom om vad ordet funktionsnedsättning betyder och innebär, samt om hur det kan påverka ens människas liv. Insats: I skolans vardag arbetar vi med stort fokus på respekt för andra människor. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. Sexuell läggning Eleverna ges kännedom om vad som menas med sexuell läggning och att den kan se olika ut. Insats: Samtal och diskussioner förs i alla klasser om att respektera alla människor oavsett sexuell läggning. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. Ålder Skolan ska erbjuda olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Insats: Aktiviteter som skapar forum för elever att mötas åldersintegrerat t.ex. idrottsturneringar, traditionsrelaterade aktiviteter, upptaktsdagar och friluftsliv. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och programteam. 8
Kränkande behandling Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Kartläggning och nulägesanalys Under läsåret 2013-2014 genomfördes ingen nulägesanalys. Målet för läsåret 2014-2015 blir att skapa rutiner och struktur för likabehandlingsarbetet på Timrå gymnasium för att till näst kommande läsår formulera tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Kartläggningen och nulägesanalysen för lå 14/15 finns att läsa i Bilaga 3. Tydliga mål och konkreta åtgärder Med nulägesanalysen som utgångspunkt formulerar likabehandlingsgruppen ett antal tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Målen ska vara konkreta, tidsbestämda och ange hur målen som ska nås vem som ska ansvara. Målen ska följas upp och utvärderas. 9
Mål för läsåret 15/16 Mål Åtgärd Tid/när Ansvarig Uppföljning Ingen elev ska uppleva kränkningar från vuxna på skolan. Samtal med varje programteam om bemötande mot elever. Arbeta med case i programteam för att ge möjlighet att diskutera och reflektera över vuxnas roll i skolan. En gång per termin. En gång per termin. Rektor + EHT Rektor + EHT December -15, genom gruppintervjuer med elever från alla program. Enkät för alla elever i april/maj. Ingen elev ska bli sämre behandlad på grund av: sin könstillhörighet. sin hudfärg, etniska eller nationella ursprung eller språk och namn. sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. sin ålder. Programteamen ska kontinuerligt jobba med värdegrundsfrågor på mentortid och lektioner. Varje programteam ska ingå i arbetet med Raul Wallenbergs Academys och Friends projektet Varje människa kan göra skillnad med fokus på mänskliga rättigheter. Under läsåret 15/16 Vt -16 Programteam Programteam December -15, genom gruppintervjuer med elever från alla program. Enkät för alla elever i april/maj. 10
Bilaga 1 Rutiner för Likabehandlingsarbetet 2015-2016 DECEMBER Uppföljning av mål/åtgärder. Ansvariga: Skolledning + EHT JANUARI FEBRUARI NOVEMBER OKTOBER Samråd kring den nya likabehandlingsplanen tillsammans med skolrådet. Publicering av ny plan Ansvariga: Skolledning Genomgång av den nya planen med samtliga elevgrupper. Ansvariga: Programteam SEPTEMBER MARS Skapa plan för kommande undersökning. Ansvariga: Skolledning och EHT APRIL Undersökning utifrån Likabehandlingsplanens mål genomförs med alla elever Ansvariga: Skolledning och programteam MAJ Utvärdering av läsåret och undersökningen Ansvariga: Skolledning, programteam och EHT. AUGUSTI Uppdatering av Likabehandlingsplanen. Ansvariga: Skolledning och EHT JULI JUNI Målformulering inför kommande läsår. Ansvariga: Skolledning och EHT.
Bilaga 2 Utreda och åtgärda När en kränkning är känd så vidtar utredning och åtgärder skyndsamt enligt följande modell: 1. Kännedom om misstänkt kränkning. Vid en kränkning reagerar och agerar personalgruppen alltid omedelbart på händelsen. Den som uppger att han/hon blivit kränkt tas alltid på allvar. Den personal som får denna information kontaktar rektor. Anmälan sker också via kommunens händelseregistreringsprogram (Lisa). 2. Enskilda samtal med uppgiftslämnaren och den som är kränkt görs skyndsamt Rektor meddelas och tillkallar berörd personal som skall medverka vid samtalet. Arbetsuppgifter fördelas ut av rektor. Rektor tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med inblandade elever och personal. Det är viktigt att ta fram så mycket fakta som möjligt och att den kränkte känner att han/hon tas på allvar och får stöd. Rektor är klar och tydlig över hur man skall agera. Det sker i samråd med den utsatte och personal. 3. Enskilda samtal med den/de som kränker Strukturerat samtal med den/de eleverna som kränkt, där man bland annat tydligt talar om vad skolan anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra. 4. Berörd personal informeras om händelsen och åtgärder. 5. Uppföljande samtal Uppföljande samtal hålls enskilt med den/ de kränkta och den/de som kränker efter avtalad tid, har kränkningarna då upphört avslutas processen. Fortsätter kränkningarna vidtas ytterligare samtal och eventuella andra åtgärder sätts in för att stoppa kränkningarna efter konsultation med inblandade elever och personal hur formen skall vara. 6. Föräldrar kontaktas och informeras under processen Gäller omyndig elev. Myndig elev tillfrågas om hemmet skall kontaktas. Föräldrar underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. 7. Anmälan till huvudman Alla kränkningar anmäls av rektor till huvudman. Rutiner vid kränkningar av personal När rektor eller annan personal får information om misstänkt kränkning skall situationen skyndsamt utredas. Rektor ska ansvara för utredningen. Om kränkning konstateras kallas personen som kränker till samtal med rektor. Till detta samtal skall också facklig representant kallas. Uppföljande samtal och stöd ska ges i likhet med elevkränkningar. OBS! Allt dokumenteras löpande.
Bilaga 3 Kartläggning och nulägesanalys lå 14/15 Nulägesanalys utifrån den genomförda likabehandlingsankäten som genomfördes 1504. Enkäten med samtliga elever på skolan genomfördes under april månad. Svarsfrekvensen på enkäten är låg.. Av 398 elever på skolan har enbart 215 svarat (54%). IM språkintroduktion har låg svarsfrekvens på grund av svårigheter med språket. Här fick lärarna intervjua eleverna och de fyllde i enkäten åt dem där det fanns avvikanande svar. Den låga svarsfrekvensen ser vi som ett tecken på att arbetet med likabehandlingsfrågor inte är levande på skolan. Enkäten finns sammanställd för hela skolan (det resultat vi presenterar här) men även programvis. På fråga 1 (se nedan) i enkäten upplever 87,4 % av eleverna att de aldrig har blivit utsatt av någon form av kränkande behandling på skolan. 13 % upplever att de blivit kränkta en, några eller flera gånger. På ekonomiprogrammet är det en elev som upplever kränkningar som skett många gånger. Övriga program som har elever som upplever kränkningar är IM språkintroduktion, Samhällsprogrammet och Handelsprogrammet. Under läsåret 14/15 inkom inga anmälningar om kränkande behandling. Den typ av kränkningar som eleverna upplever att de blivit utsatta för (fråga 2) är: - Sämre behandling pga könstillhörighet. - Sämre behandling pga hudfärg, etnicitet, nationellt ursprung, och/eller språk och namn. - Sämre behandling pga varaktiga nedsättningar av fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. - Sämre behandling pga ålder.
Bilaga 3 De elever som varit utsatta för kränkningar uppger i enkäten att detta främst skett genom elaka/sårande ord (46 %). Men det har också förekommit kränkningar via sms, på sociala medier, genom skratt och hån, knuffar och slag samt en upplevelse att man varit utestängd från en grupp klasskamrater eller andra på skolan. De som utsatt eleverna för dessa kränkningar är främst elever i andra klasser (56 %) men även klasskamrater (22 %) och lärare (22 %). De program där man upplever kränkningar från lärare är till största delen på Ekonomiprogrammet, sammanlagt 3 elever, samhällsprogrammet (2 elever) samt handelsprogrammet och introduktionsprogrammet (1 elev).
Bilaga 3 17 % av eleverna känner att de inte har någon på skolan att vända sig till om du blir utsatta för kränkningar. Övriga 82,9 % vänder sig till mentor, kurator, lärare, eller vänner. På frågan om man sett någon annan elev påskolan blivit utsatt för kränkande behandling är det sammanlagt 28 % som sett det en eller flera gånger.
Bilaga 3 Enligt enkäten är det ca 4 % av eleverna som själva säger att de utsatt andra elever för kränkningar. Resterande 96 % har aldrig gjort det. Det är elever på ekonomi-, samhälls-, handels- och teknikprogrammet. 39 % av eleverna upplever att det märks att de vuxna på skolan försöker stoppa kränkningar och 36 % upplever att de vuxna gör tillräckligt mycket så att man som elev känner sig tryggare. 10 % upplever att de vuxna ser vad som händer men gör ingenting åt det. 15 % tycker att de vuxna inte ens ser vad som händer. Ekonomi- och samhällsprogrammet är de program där flest elever upplever att de vuxna antingen inte gör något eller att de inte ser vad som händer. Även på IM språkintroduktion, teknik- och restaurang- och livsmedelsprogrammet upplever eleverna (3 på vardera program) att de vuxna inte gör något även fast de ser vad som händer.
Bilaga 3 88 % av eleverna känner sig trygga på skolan medan 12 % inte gör det. På naturvetenskaps- och restaurang- och livsmedelsprogrammet finns det sammanlagt 2 elever som känner sig väldigt otrygga.