Innehåll. Sjuksköterskor Läkare 10. Psykolog 10. Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet 11

Barnhälsovården i Västra Götaland Område Fyrbodal 2015

Innehåll Barnhälsovårdens mål... 4 Främja barns hälsa, trygghet och utveckling... 4 Målen konkretiseras i... 4 Bakgrund.5 Verksamhet inom BHV... 6 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer... 6 Insamling av hälsodata... 7 Barnavårdscentraler i Fyrbodal... 8 Geografiskt område... 8 BHV-enheten... 9 Vårdtyngd... 9 Nivågruppering... 9 Arbetstid med Barnhälsovård 10 Sjuksköterskor... 10 Läkare 10 Psykolog 10 Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet 11 Centrala barnhälsovårdsenheten (CBHV-enheten)... 11 Fortbildning... 11 Lokala BVC-träffar... 12 Barnavårdsvett.12 Forskning och utveckling... 12 Tvärprofessionella samverkansteam... 13 Tvärprofessionell samverkan med Barnhälsovården 14 Familjecentraler 14 Förskola.14 Socialtjänst..14 Anmälningsärende till socialtjänst..15 Antal barn inskrivna 31 december 2015... 16 Barn som erbjudits BCG-vaccination.17 Hembesök hos nyfödda, födda 2015.17 Amning, barn födda 2014.18 2

Föräldrastöd i grupp på BVC, barn födda 2014. 21 EPDS, barn födda 2014.22 Edinburgh Postnatal Depression Scale... 22 Gemensamt primärpreventivt program mot över- och undervikt i regionen... 23 Vaccinationer, barn födda 2013... 23 Tuberkulos (BCG)... 25 Tal- och språkscreening 2½ år, barn födda 2012... 26 4-årsundersökning, barn födda 2011... 26 BMI..26 Remissflöden... 28 Rökvanor hos föräldrar, barn födda 2014... 29 Sammanfattning... 29 3

Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn. Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763). Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd (1993:11, 1994:26, 1999:26, 2001:17, 2005:4, 2005:12, 2006:22, 2006:24, 2008:7, 2008:8, 2008:31, 2011:11). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-stöd för styrning och ledning. Nya patientlagen SFS 2014:821 Vägledning för barnhälsovård. SoS 2014. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-4-5 Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälso- och sjukvårdsutskottet 28 april 2004. Dnr. HSS 301-2003, RSK 107-2004. Rikshandboken för barnhälsovård. www.rikshandboken-bhv.se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2014. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC 2015. Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV psykologer i Västra Götalandsregionen 2012. Verksamhetsbeskrivning för dietister i VG-regionen 2015 FN: s konvention om barnets rättigheter 1989. VG-regionens Krav- och kvalitetsbok. http://www.vgregion.se/upload/regionkanslierna/vg%20prim%c3%a4rv%c3%a5rd/kok/kra v- %20och%20kvalitetsbok%202015%20h%c3%b6guppl%c3%b6st%20med%20korrigerad%20bil aga2.pdf Nationella barnhälsovårdsprogrammet: http://www.rikshandboken-bhv.se/kategori/barnh%c3%a4lsov%c3%a5rdsprogrammet 4

Bakgrund Barnhälsovårdens (BHV) förebyggande arbete har en lång tradition. Från början inriktades arbetet mot ohälsa orsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. När flera av sjukdomarna bekämpats, bland annat med hjälp av vacciner, inleddes en tidsperiod som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer Inom barnhälsovården (BHV). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Preventionsarbetet med vacciner har under senare år utvidgats. Genom att förhindra fler infektionssjukdomar minskas förbrukningen av antibiotika och därmed de resistensproblem som idag utgör ett stort problem i världen. Barn erbjuds från 1/8 2015 även vaccin mot Hepatit-B i ett utvidgat regionalt vaccinationsprogram. Vaccinationstäckning har följts regionalt och nationellt under decennier. Tidigt insågs vikten av amning. Amning är inte bara en hälsofaktor för det växande barnet utan har hälsoeffekt långt upp i vuxen ålder t.ex. lägre risk att utveckla övervikt/fetma och som förebyggande faktor för hjärt- och kärlsjukdom. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Samtal om levnadsvanor upptar en betydande del av BHVs arbete. I detta viktiga arbete används främst de två samtalsteknikerna, motiverande samtal och stödjande samtal, som båda kräver kunskap, kontinuerlig handledning och vidareutbildning för att kunna användas. Allergiproblem bland barn har ökat under de senaste decennierna. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i journalen i cirka tio år. Genom att följa data inom området får man en bild av hur utvecklingen förändras. Riskbruk av alkohol har under de senaste åren uppmärksammats på grund av ökad alkoholförtäring och ingår i hälsosamtalen både individuellt och vid föräldrastöd i grupp. Barnhälsovårdens arbete består idag till stora delar av att stödja familjer i skapandet av god social och psykisk uppväxtmiljö. För att främja samspelet mellan mor och barn görs en screening 6-8 veckor efter förlossningen, för att hitta de mammor som hamnat i ett tillstånd av nedstämdhet. Det blir allt vanligare att pappa/partner också får fylla i screening formuläret som ett diskussionsunderlag för hur han/hon mår. Att följa psykisk och social hälsa i en familj är ett arbete som kräver tid, kontinuitet, förtroende, kompetens, empati och professionalism. Det är viktigt att i samtal med föräldrarna vara lyhörda för att våld i nära relationer kan förekomma, vilket påverkar barnens hälsa i hög grad. Sedan våren 2015 erbjuds alla mammor screening för Våld i nära relationer under barnets första 6 månader. Under första delen av 2014 kom Socialstyrelsens Vägledning för Barnhälsovården samtidigt som nya barnhälsovårdsprogrammet färdigställdes av professionen. I vägledningen betonas det hälsofrämjande synsättet liksom preventiva åtgärder med ett barnperspektiv i fokus. För att kunna följa BVC-arbetet över tid jämförs årets rapport där det är möjligt också med tidigare års siffror. 5

Verksamhet inom BHV BHV-en omfattar tiden från barnets födelse upp till förskoleklass. Denna period är den mest dynamiska i en människas liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, har en snabb tillväxt och har olika behov och förutsättningar i varje ålder. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt jämfört med samma barn några år senare. Därför är det viktigt att veta hur många barn som är inskrivna på BVC, samt hur de fördelas i olika åldrar. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BHV-sjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar liksom ensamstående och familjer från andra länder behöver extra stöd. Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt en expertgrupp från svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal hälsoindikatorer som man vill ska ingå i ett svenskt kvalitetsregister för barnhälsovård. Processindikatorer: Föräldrar som deltagit i föräldragrupp Hembesök under nyföddhetsperioden Erbjudande om metod/stöd för nedstämdhet hos nyblivna mammor (EPDS) Indikatorer för resultatmått: Amningsfrekvens Vaccinerade med MPR-vaccin (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) Barn exponerade för tobaksrök Tillväxt Nyckelåldersundersökningar i basprogrammet Tillfredsställelse med verksamheten Indikatorer som strukturmått: Barnantal Tjänstgöringsgrad Läkartid Organiserat samarbete Tillgång till psykolog Vårdtyngd Arbetet med kvalitetsindikatorer pågår och följande kommer att ingå: antal barn, första barn, vårdtyngd, föräldrastöd i grupp, hembesök, EPDS, amning, vaccinationer, rökning och tillväxt. 6

Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna inom BHV dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets hälsojournal. Vid årets slut görs en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Resultatet och sammanställningen av hälsodata presenteras för Hälso- och sjukvårdsnämnden i Fyrbodal och regionens koncernkontor. De lokala verksamhetscheferna i området får en personlig och områdesbaserad information. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten erhåller hälsodata kring amning, rökning och vaccination från hela landet. Uppgifter av lokalt intresse: Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC Antal nyfödda till förstagångsföräldrar (= moderns första barn) Antal som erbjudits vaccination mot tuberkulos och hepatit B Antal förstagångs- och flerbarnföräldrar som har deltagit i föräldragrupp på BVC Antal språkscreeningar utförda vid 2½ och tal test vid 4 års ålder Vårdtyngd (arbetsinsatser) Samverkan med barnomsorgen Samverkan med socialtjänsten EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Sjuksköterskans arbetstid med barnhälsovård Arbetstid för läkare på BVC BMI (body mass index) på 4-åringar 7

Barnavårdscentraler i Fyrbodal Alla barn i Sverige i åldrarna 0 6 år erbjuds inskrivning i BHV. BHV är kostnadsfri för alla och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att arbeta med en hälsofrämjande inriktning och därmed förebygga fysisk och psykisk ohälsa i barn- och vuxenålder. Barnavårdscentralen (BVC-lokalen) betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BHV-sjuksköterska med specilistutbildning till barnsjuksköterska eller distriktssköterska. Läkarna på BVC är distriktsläkare/barnläkare eller läkare som är under specialistutbildning. BHV-sjuksköterskan gör hälsoundersökningar och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program Vaccinationer ingår utan kostnad och föräldrar får information i olika hälsofrågor och förhållningssätt till barns utveckling genom hälsosamtal. Målet är att detta sker både individuellt och i grupp. Under 2005 var 15 836 barn inskrivna i vårt område och 2014 var 18 151 barn inskrivna och 2015 var summan 18 233 för inskrivna barn. Fyrbodal har 39 BVC-lokaler där 78 BHVsjuksköterskor finns anställda för att ge service åt barnen och deras familjer. Geografiskt område Barnhälsovården i Fyrbodal täcker femton kommuner i områdena Norra Bohuslän,, Dalsland och Trestad. För att lättare kunna följa mindre enheter sker ibland också en uppdelning i mindre områden. 8

BHV-enheten Vårdtyngd Vårdtyngd beräknas på den arbetsinsats BHVsjuksköterskan gör för att genomföra barnhälsovårdens program, enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer, för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BHV-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Att vara förstagångsförälder innebär också en ökad insats av BHV-sjuksköterskan i form av fler kontakter, mer tid och arbete för föräldrastöd. Nivågruppering Sedan flera år gör BVC i Fyrbodal en nivågruppering. Den är utvecklad av Centrala Barnhälsovården och visar att vissa familjer behöver större del av resurserna på grund av socioekonomiska förhållanden. Skillnaderna är relativt stora inom kommunerna vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. Nivågrupperingen följer intentionerna i det nationella BHV-programmet. Arbetet med familjerna bedöms enligt följande: Allmän del I Riktad del II III Barnhälsoprogrammet till alla samt enstaka extra kontroller hos BVCsjuksköterskan Hit räknas vad alla familjer får. Remisser enligt barnhälsovårdsprogrammet ingår. Barnhälsovårdsprogrammet samt riktade interna insatser Familjer med extra hembesök, flertal extra kontakter eller kontroller. Barnläkarkonsult på BVC, MBHV-psykolog. Socionom på egen VC. Tolk. Barnhälsovårdsprogrammet samt riktade interna insatser och externa insatser Här tillkommer flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP-kontakter, kontakter med sociala myndigheter. Habilitering. Omfattande läkarkontakter BUM (barn och ungdomsmedicin) 9

Arbetstid med barnhälsovård Sjuksköterskor Normen enligt den nationella målbeskrivningen för sjuksköterskor inom barnhälsovård är att ett normalområde med c:a 60 nyfödda per år behöver BVCsjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området alternativt att sjukskötersketiden utökas. Det nya BHVprogrammet innebär fler arbetsuppgifter för sjuksköterskan och en bemanning på 55 nyfödda barn/heltid sjuksköterska i ett normalområde. För att bibehålla sin kompetens bör en BHV-sjuksköterska träffa minst 25 nyfödda per år. I Fyrbodal är de flesta BHV-enheterna adekvat bemannade, men det finns områden med för lite sjuksköterske och läkartid för BVC barnen. I vår detaljerade redovisning finns bemanningssiffror redovisat för varje enhet, dessa kan erhållas genom kontakt med Central barnhälsovård i Fyrbodal, se sista sidan. I området finns 39 BVC-lokaler och 78 BHVsjuksköterskor anställda för att betjäna 18 233 barn. De senaste åren har barnantalet stadigt ökat något för varje år. Ökningen är mestadels en effekt av invandring. Läkare Normen enligt nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring inom BHV är att behovet av läkare på BHV uppskattas till minst 4 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. För mottagningsarbete avsätts 3,5 timmar och övrig tid för teamarbete, utbildning mm. Det är önskvärt att även läkaren ansvarar för minst 25 nyfödda per år. Generellt är avsatt tid för läkararbete inom BHV lägre än rekommenderat i Fyrbodalsområdet. Information om arbetsinsats av läkare inom respektive enhet kan erhållas genom kontakt med Central barnhälsovård i Fyrbodal, se sista sidan. I Västra Götalandsregionens verksamhetsbeskrivning liksom läkarnas målbeskrivning anges att det ska finnas specialist-bvc över hela området. Psykolog Verksamhetsbeskrivningen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer i VG-regionen 2011 beräknar behovet av MHV/BHV-psykologer till en tjänst på ett underlag av 2000 2500 barn och 300-400 gravida. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. Uppdraget är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras föräldrar, genom att tillföra ett psykologiskt perspektiv på barnets- och föräldraskapets utveckling. Psykologen utreder också barn med utvecklingsavvikelser samt fungerar som handledare och konsult för BHVsjuksköterskorna. De har även ansvar för kontinuerlig uppföljning samt utbildning av EPDS metodiken. BHV-sjuksköterskan är oftast remitterande instans men föräldrar kan också söka själva.det är generellt svårt att rekrytera psykologer pga psykologbrist och långa geografiska avstånd. 10

Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet Central barnhälsovårdsenhet (CBHV) CBHV-enheten består av barnläkare, distriktssköterska, barnpsykolog, dietist och teamassistent. Enheten svarar för personalutbildning, introduktion av nya metoder samt uppföljning och utveckling av metoder. De står också för insamling och rapportering av verksamhetsdata. Fortbildning Fortbildning är ett viktigt instrument för att upprätthålla och fördjupa kompetensen för personal som arbetar med barnhälsovård. Kompetensområdet är brett och inbegriper både medicinska, psykologiska och sociala aspekter på föräldraskapet och barns utveckling. Vid de flesta av tillfällena står centrala BHVenheten själva för utbildningen. Under det gångna året har följande utbildningstillfällen arrangerats: Amningsnätverk - som avser att stärka BVC-sjuksköterskorna samt öka deras kunskap och kompetens med träffar ett par gånger per termin. Dessa träffar sker över hela vårdkedjan. Utbildning och information om nytt arbetsmaterial till förskolechefer angående hälsobesök på BVC vid 5 års ålder av Småbarnsteamet och CBHV. Introduktionsutbildning för ny personal som arbetar med barnhälsovård ges fortlöpande under året och är individanpassad. Utbildning kring barns syn och hur vi undersöker detta på BVC. Vanliga ögonsjukdomar. En eftermiddag riktad mot BVC-personal. EPDS (nedstämdhetsscreening) utbildning för ny personal genomförs fortlöpande. Varje termin anordnas en tredagarsutbildning i barnhälsovård för nyanställd BVC personal (läkare/sjuksköterskor och psykologer). Dessa regionala grundkurser har erbjudits under mer än femton år och är mycket eftertraktade. De trettio platser som finns varje omgång fylls snabbt. Vid två tillfällen har en tvådagarsutbildning för att utveckla ledarskapet vid föräldrastöd i grupp hållits. Tillsammans med central Mödrahälsovård hölls utbildning om Psykisk ohälsa hos mödrar. Föreläsning för BHV-personal av logopeder. 11

Lokala BVC-träffar Tre gånger under året görs rundresor till alla områden för lokala träffar. Under våren är årets verksamhetsrapport det huvudsakliga ämnet men även andra frågor tas upp. BVC-träffarna ger möjlighet att ta upp nya rutiner och att förankra och följa upp dem. Det finns möjlighet att ta upp olika sorters problematik i vardagen. Det är ett utmärkt tillfälle att träffa personalen för att höra hur de har det i verksamheterna. Årligen inbjuds alla verksamhetschefer separat för genomgång och diskussion kring verksamhetsresultaten. Dietist och CBHV-psykologen har årliga träffar i seminarieform för BHV-personal i Fyrbodal. Syftet har varit att följa upp och fylla på kunskap i barnhälsovårdens metoder. Innehållet har bestått av VG-region gemensamt primär preventivt program (MAV) mat, aktivitet och viktutveckling samt Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), en metod för screening av nedstämdhet. Arbetet har bedrivits på lokala träffar i hela Fyrbodal. Barnavårdsvett Informationsbladet från CBHV till verksamheter utkom fyra gånger under 2015. Innehåller information om barnhälsovård, nyheter, recensioner, tips för personal som arbetar med barnhälsovård. Där ges information om ny forskning, tider för möten och utbildningar. Barnavårdsvett distribueras huvudsakligen digitalt. Forskning och utveckling Inom CBHV bedriver BHV-överläkaren aktiv forskning kring faktorer kopplade till plötslig spädbarnsdöd, vilket resulterat i vetenskapliga artiklar och samarbete med socialstyrelsen. Inom forskningsprojektet Västra Götalands barn bedrivs allergi och astma forskning. CBHV-psykologen arbetar tillsammans med en kollega i projekt för att ta fram en evidensbaserad metod inom barnhälsovården som fokuserar på att uppmärksamma samspelet mellan föräldrar och barn. 12

Tvärprofessionella samverkansteam Möten mellan olika vårdkompetenser sker i syfte att förbättra samarbete och underlätta planering för vårdbehövande. Exempel på dessa är: - VIB-gruppen (Very Important Baby) som träffas en gång i månaden. Dessa möten syftar till att förbättra samarbete mellan olika vårdgivare runt gravida kvinnor med diverse problem t ex missbruk eller psykisk sjukdom. - Samverkan med barnklinik, NU-sjukvård och central barnhälsovård kring organisation och kriterier för fungerande specialist-bvc i hela området. - Småbarnsteamet på NÄL tar emot remisser från BVC avseende utvecklingsfrågeställningar. Målet är att med flera olika kompetenser(barnneurolog, sjukgymnast, specialpedagog, barnlogoped o psykolog) snabbare utreda och diagnostisera för att kunna erbjuda rätt hjälp till barn. - BHV-öl följer upp resultat av speciella hälsokontroller enligt fastställd modell i samarbete med barnkliniken. - Terminsvisa träffar med NU-sjukvårdens logopeder. - HYFS. Hygien i förskolan som är ett av flera samarbeten med regionens smittskydd. - Samarbete med Högskolan Väst. Inkluderade bland annat undervisning på såväl grund- som specialistutbildning av sjuksköterskor. - Specialinriktad vaccinationsmottagning för föräldrar med speciella vaccinations önskemål för sina barn. - Träffar med Folktandvården för att öka samarbetet. Syftet är att upprätthålla och förbättra de minsta barnens tandhälsa. - VKV (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relation) arbetar för att öka BHV-personalens kunskap inom området. CBHV är en samarbetspartner och ingår i VKV:s referensgrupp. -Kunskapcenter för Jämlik Vård (KJV) samarbete kring verktyget En förälder blir till, om jämlikt föräldraskap. - Barnhälsovårdsenheten föreläser och har ett nära samarbete med Uddevalla kommun i deras frukostmöten kring FN:s barnkonvention. - Möten med spädbarnsverksamheten inom BUP (barnpsykiatrin) brukar ske en gång per termin. - Årligen träffas barnhälsovårdsenheten och elevhälsan för att tillsammans diskutera gemensamma medicinska spörsmål. - Samverkan med Kultur i Väst för att främja barns språkutveckling och intresse för böcker. - Samarbete kring föräldrautbildning och hälsofrämjande aktiviteter tillsammans med Hälsokällan, Kommunalförbundet Fyrbodal. - Samverkansmöte och planering tillsammans med centrala Mödravårdsteamet. - Samverkansmöte med Familjecentrum i Trollhättan 13

Tvärprofessionell samverkan med Barnhälsovården Familjecentraler Det finns sju familjecentraler i Fyrbodal. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Flera kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. Enligt vårdval har vårdgivarna en skyldighet att samverka där det finns en familjecentral. Vår erfarenhet är att det samarbetet fungerar mycket bra i Fyrbodal. Förskola Målsättningen för hälsovård i förskolan är att BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Det finns BVC-enheter som har aktivt och frekvent samarbete med förskoleverksamheter. Tyvärr har tillfällen för kontakt minskat generellt med åren, det är av stor vikt att kontakten återupptas och ökar framöver. Många barn tillbringar en stor del av sin vardag i förskolan, vilket påverkar deras hälsa och sociala utveckling. Med barnens bästa i fokus bör BHV och förskoleverksamheterna samverka, vilket är ett förbättringsområde. För mer information om hur det ser ut i de enskilda kommunerna kontakta CBHV. Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger eller generellt kring utbildningar, familjecentraler och föräldragrupper. Där BVC ingår i familjecentral är det lätt att upprätthålla ett nära samarbete då yrkeskategorierna arbetar nära varandra under ett och samma tak. 14

Anmälningsärende till socialtjänst Antalet anmälningsärenden följs kontinuerligt. Här har barnhälsovården en mycket viktig uppgift, att försäkra sig om att barn inte far illa. För denna svåra uppgift är det viktigt med kontinuerlig fortbildning och god samverkan mellan socialtjänst och barnhälsovård. Varje år sker samtal mellan central barnhälsovårdsenhet och BHV-sjuksköterskorna om vikten att våga anmäla och möjligheten till anonym konsultation med socialtjänsten. Att anmälningarna ökar tolkar vi som ett uttryck för att BHV följer lagstiftningen om att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Motsvarande utveckling ses inom förskolaskola och är ett resultat av ett aktivt informationsarbete för att våga anmäla oro. Det finns skillnad mellan antalet anmälningar i olika kommuner, det är viktigt att ta reda på orsaker till detta samt att säkerställa att samarbetet mellan BHV och socialtjänsten fungerar. Antalet anmälningsärenden genom åren kan följas i figur 1. Figur 1. Antalet anmälningsärenden till socialtjänst åren 2006 2015 från BHV. 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal anmälningsärenden 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 15

Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2015 Att följa antalet barn som föds varje år (tabell 6) ger en bra uppfattning om områdets demografiska utveckling över tid. I slutet av varje år görs en inventering av antalet barn som är inskrivna för varje årskull. Av barnen födda mellan 2011 och 2015 har 98-100% varit på BVC minst en gång under året. För barnen i de äldre åldrarna varierar siffrorna mellan 94 % - 58 %. Det beror på att barn i övre förskoleåldern enligt hälsoprogrammet inte ses rutinmässigt varje år. Det finns ett fåtal barn som fyllt sex år men inte följer med upp till förskoleklassen utan stannar kvar inom förskolans barngrupp och därmed också inom barnhälsovården. I tabell 1nedan är det barn med födelseår 2009. I tabell 1 visas antal barn inskrivna per årskull. Födelseår 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt antal barn i Fyrbodal Fyrbodal 69 3152 3031 2984 2956 3045 2996 18233 Tabell 1. Antal barn/år samt totalt i Fyrbodal De senaste åren har barnantalet ökat något för varje år. Ökningen är en effekt av invandringen. Det totala antalet inskrivna barn i Fyrbodal de senaste åren lite för ökar varje år. År 2005 fanns det 15 836 barn inskrivna, år 2015 fanns det 18 233 barn inskrivna. Vilket är en ökning med 15 %. 16

Barn som erbjudits BCG-vaccination Antalet barn som erbjuds vaccination mot tuberkulos varierar med åren. Under 2015 erbjöds nästan vart tredje barn vaccin mot tuberkulos. Antalet förstfödda är relativt lika över de senaste åren (Tabell 2). Barn som erbjudits vaccin mot tuberkulos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 673 654 707 687 797 927 Tabell 2. Antal barn födda åren 2010-2015 som erbjudits vaccination mot tuberkulos som nyfödd i Fyrbodal. Hembesök hos nyfödda, födda 2015 Enligt verksamhetsbeskrivningen skall hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök skall också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna skall få hembesök. 80 % av flergångsföräldrarna skall få hembesök. utvecklas som familj (Läkartidningen (Läkartidningen 2003;15:1348 1351). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och ger en god grund för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för BVC är det vanligare att hembesök inte hinns med. Flera av de områden som på grund av tidsbrist gjorde få hembesök tidigare har de senaste åren bemannats bättre och visar nu betydligt bättre siffror. Resultatet tydliggörs i figur 2. Hembesök som arbetsmetod är väl dokumenterad. BHV-sjuksköterskan får mycket information i barnets hemmiljö. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att 17

Figur 2. Av BHV gjorda hembesök till alla nyblivna föräldrar 2009-2015 (%). Amning, barn födda 2013 Definitionen för amning har fastställts av Socialstyrelsen och används i den statistiska redovisningen. Uppgifterna som samlas in avser andelen barn som ammades vid 1 veckas ålder, 2, 4, 6, 9 och 12 mån ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel (t.ex. D-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått bröstmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden då 2/3 av alla nyblivna föräldrar går hem inom 72 timmar efter förlossningen. Vid den här tidpunkten har amningen i regel inte kommit igång. För att kunna hjälpa till i ett så här pass tidigt skede måste man finnas på plats tillsammans med mamman och barnet. Det kräver amningsobservationer som antingen kan göras i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Det är också av värde att informera pappa/partner om hur viktigt stödet från honom/henne är för att den långsiktiga amningen ska fungera. Hel och delamning för vid 1 veckas ålder visas i figur 3. Figur 4 visar hel och delvis amning vid 4 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av mat som gröt eller smakprov av puré samtidigt som en del fortsätter att amma, figur 5. I jämförelse med regionen brukar Fyrbodal ha något lägre amningsfrekvens. Nationellt ligger amningsfrekvensen relativt stabilt de senaste åren. Siffrorna för VG-region finns ännu inte tillgängliga för barn födda 2014. Vid ett års ålder får fortfarande 19 % av barnen bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet, vilket är två procent fler än för förra året. 18

Hel- och delvis amning vid 1 veckas ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fyrbodal VG-region Sverige 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 2014 Figur 3. Hel- och delamning vid en veckas ålder, barn födda 2002-2014. Fyrbodal i jämförelse med VG-region och riket i övrigt Hel- och delvis amning vid 4 månaders ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fyrbodal VG-region Sverige 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 2014 Figur 4. Hel- och delamning vid 4 månaders ålder, barn födda 2002-2014. Fyrbodal i jämförelse med VG-region och riket i övrigt 19

Hel- och delvis amning vid 6 månaders ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fyrbodal VG-region Sverige 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 2014 Figur 5. Jämförelse av hel- och delvis amning mellan Fyrbodal, VG-region och riket i övrigt vid 6 månaders ålder för barn födda 2002-2014. 20

Föräldrastöd i grupp på BVC, barn födda 2014 Att anordna föräldragrupp är en viktig del av arbetet inom BHV. Det är ett uppdrag som mödra- och barnhälsovården haft i mer än trettio år. Syftet är att: öka föräldrars kunskaper bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar bidra till ökade kunskaper Enligt verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldragrupp på BVC erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret skall minst 70 % av förstagångs-föräldrarna ha deltagit minst hälften av erbjudna tillfällen. BVC ska erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet men på grund av tidsbrist hos en del BHV -enheter är målet svårt att nå. I figur 6 redovisas deltagandet i föräldrastöd i grupp. I Fyrbodal finns ett antal familjecentraler som bedriver föräldrastöd med varierat utbud och antal gånger. De erbjuder ett antal tematräffar och babymassage samt har ett mer utvecklat samarbete med både den öppna förskolan och socialtjänsten. Detta föräldrastödsarbete redovisas som övriga träffar och inte reguljära träffar. Förstagångsföräldrar prioriteras som huvudsaklig målgrupp vid låg bemanning. Föräldrar som deltagit i föräldragrupp 2009-2015 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fyrbodal Figur 6. Andel av alla föräldrar som deltagit i föräldragrupp någon gång under 2009-2015 Erfarenhetsmässigt vet man att pappor/partner deltar oftare om tidpunkten för grupptillfället är förlagd till sen eftermiddag/kväll. Det finns också andra uppskattade former av föräldrastöd som exempelvis babycafé, temaföreläsningsserier, hjärt- lungräddning, trafiksäkerhetsinformation och babymassage där antingen BVC-sjuksköterska eller någon annan profession medverkar. 21

EPDS, barn födda 2015 Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av nyblivna mammor (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Post partum depression kan få konsekvenser för barnets utveckling, för kvinnans hälsa och för parets relation. Genom att erbjuda en självskattningsskala (EPDS) kan BHV lättare hitta dessa mammor och erbjuda olika typer av stöd. Vid tecken på nedstämdhet erbjuds stödjande samtal (1 tim x 3-5 ggr) hos BHVsjuksköterskan. Behövs ytterligare samtal finns MBHV-psykologen att tillgå för konsultation. Det kan ibland vara andra instanser i sjukvården som blir aktuella. Barnhälsovårdsenheten i Fyrbodal har beslutat att metoden skall användas i området och har därför utbildat BVC-sjuksköterskor sedan 2003. Nya BVC-sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning. Under det gångna året genomfördes ett stort antal EPDS-screeningar vilket åskådliggörs i tabell 3. Metoden kan vara svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska men formulären finns validerade på ytterligare 22 olika språk och tolk kan användas. Alla nyblivna mammor ska erbjudas ett hälsosamtal om hur de mår även om de inte kan läsa. Formuläret används då som ett samtalsunderlag. Ett antal BVC-sjuksköterskor har i enlighet med ett jämställdhetstänkande även låtit pappor göra screeningen och använt den som ett underlag för ett samtal om hur pappan mår. Stödsamtal ges av BVC-sjuksköterskor men remisser till MBHV-psykolog respektive vårdcentralsläkare skrivs vid behov. Antal födda 2015 Antal utförd screening Antal ej utförd: erbjuds ej eller tackat nej Andel screeningar % Fyrbodal 2996 2016 65 67 Tabell 3. Utförda EPDS-screeningar under 2015. 22

Gemensamt primärpreventivt program mot över- och undervikt i regionen Fetma och övervikt är ett hälsoproblem hos många svenska barn och ungdomar. I enlighet med VG-regionens beslutsstöd arbetar BHV hälsofrämjande och förebyggande för att minska förekomst av övervikt och fetma bland barn 0-6 år. En bra balans mellan kost och aktivitet kan även minska risken för det ibland förbisedda problemet med undervikt. Barnhälsovården i VG-regionen beslutade under år 2010 att införa ett regiongemensamt primärpreventivt program med utökat hälsosamtal i basprogrammet vid 18 mån, 2,5 och 4 års ålder. I Fyrbodal finns en ambition att all personal skall erhålla utbildning i metoden, uppföljning görs årligen. Som stöd vid hälsosamtalen används materialet Mat, Aktivitet och Viktutveckling, som är ett MI-baserat material. Där finns fokusfrågor kring matvanor, lek/rörelse etc. Informationen kring mat bygger på svenska näringsrekommendationer för barn. Råd om livsstil individanpassas utifrån befintliga matvanor/levnadsvanor med fokus på en hälsosam viktutveckling. I det primärpreventiva arbetet ingår även att identifiera riskgrupper, motivera och stimulera föräldrarna. En enkät våren 2012 visade att de flesta samtal skedde då barnen var 2,5 och 4 år. Metoden följs fortlöpande av BHV-enheterna i VG-regionen. Materialet är under revision och beräknas vara klart för implementering under våren 2017. Mer om handlingsprogrammet kan läsas på : http://www.vgregion.se/beslutstodfetma Vaccinationer, barn födda 2013 Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccination mot Hepatit B erbjuds sedan 1/8-2015 till alla barn i Västra Götaland, nästan alla föräldrar tackar ja till denna. Vaccin mot Enligt normen i verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: tuberkulos och hepatit B erbjuds också till riskbarn. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder, vårdnadshavare, mor- och farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2 % förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i Fyrbodal och vaccinationsfrekvensen följer i stort antalet BCG-vaccinerade. 99 % av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker 96 % av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund 23

Årets vaccinationsrapport som avser barn födda 2013 visar att cirka 97 % av barnen i Fyrbodal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) visar att vaccinationstäckningen ligger över 97 % i Sverige (rapport för barn födda 2011) och 97 % i Fyrbodal (rapport barn födda 2013) se figur 7. Det är unikt då flertal länder i Europa ligger lågt i vaccinationsfrekvens och där rapporteras också regelbundet utbrott av mässling. Därför vaccineras, sedan några år tillbaka, yngre barn på BVC med MPR-vaccin inför utlandsresor. Mässlingsfall rapporteras in till EU:s sjukdoms-övervakning www.euvac.net Figur 7. Vaccinationsfrekvens av mässling, påssjuka och röda hund vaccin för barn födda 1994 2013. De regionala siffrorna jämförs med VG-region och riket i stort. 100 98 96 94 92 90 88 86 84 Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, barn födda 1994-2012 Fyrbodal VG-region Sverige Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till den grupp av barn som är födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: 24

- Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. - Den ena eller båda föräldrarna, vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd och Östeuropa. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Enligt verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96 % av riskbarnen vara vaccinerade mot tuberkulos, givet antal redovisas i figur 8. Invandrartätheten varierar stort i Fyrbodal och de BVC-enheter med flest barn som erbjuds BCG finns i Sylte och Hjortmossen i Trollhättan, Torpa i Vänersborg samt Dalaberg i Uddevalla. Figur 8. Andel barn med ökad risk att få tubercolos som vaccinerats med BCG. 30 25 20 15 10 5 Andel barn med ökad risk (BCG - 2 år), barn födda 2004 till 2013 som vaccinerats mot tuberkolos 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tal- och språkscreening 2½ år, barn födda 2012 Ett strukturerat tal- och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Syftet med att erbjuda alla barn språk- och utvecklingsbedömning är att så tidigt som möjligt hitta barn med avvikelser i sin utveckling. Genom tidig identifiering av barn i behov av stöd möjliggörs tidiga insatser. Vid utfall i testet 25

remitteras barn till logoped och i vissa fall till BHV-psykolog. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland skall 98 % av barnen vara undersökta före 3 års ålder och i Fyrbodal är alla barn undersökta. Cirka 10 % av barnen omtestades vid 3 års ålder. Remiss för neuropsykiatrisk utredning skickades i 1 % av fallen. 4-årsbesök, barn födda 2011 En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet bedöms avseende balansgång, rita en huvudfoting, imitera ett kors, förstå flerledade instruktioner, benämna färger samt räkna tre föremål. Dessutom genomförs ett syntest. BMI För femte året i rad följs BMI (body mass index) vid 4 års ålder. Iso-BMI (vikt/längd²) är anpassat efter barnens individuella ålder. För en fyraåring går gränsen för övervikt vid Iso-BMI 17 och fetma vid Iso-BMI 19 vilket motsvarar BMI 25 (övervikt) och BMI 30 (fetma) hos vuxna. Sedan flera år tillbaka har ett intensivt arbete lagts på uppföljningsarbete med ett primärpreventivt hälsoprogram om mat, aktivitet och viktutveckling. Figur 9 visar att övervikt hos fyraåriga flickor och pojkar totalt sett över fem årsperioden är sjunkande. Andelen pojkar med övervikt har minskat från 15 % till 10 % och för flickor är minskningen från 17% till 14% (figur 9). 26

20 15 10 5 0 Övervikt i Fyrbodal 2006 2008 2009 2010 2011 Barn födda 2006-2011 Figur 9. Andel fyraåriga flickor och pojkar med övervikt födda 2006-2011. Pojkar Flickor Figur 9. 5 4 3 2 1 0 Fetma hos pojkar och flickor i Fyrbodal 2006 2008 2009 2010 2011 Barn födda 2006-2011 När det gäller flickor och pojkar med fetma har andelen för bägge minskat med mellan en och två procent se figur 10. Kommunerna i Dalsland har genomfört en extra satsning för att minska övervikt och fetma bland barnen genom utökat samarbete mellan BHV och förskola. Pojkar Flickor Figur 10. Andel flickor och pojkar med fetma födda 2006-2010. 27

Remissflöden Under året har läkare och BHVsjuksköterskorna skrivit ett stort antal remisser. Remisser sänds bland annat till MBHV-psykologen, logoped, barnmottagning och ögonmottagning, men även till andra instanser. Sedan några år tillbaka finns Småbarnsteamet bestående av neurolog, barnpsykolog, logoped, specialpedagog, sjukgymnast och arbetsterapeut som utreder barn med utvecklingsavvikelser och neuropsykiatriska frågeställningar. Rökvanor hos föräldrar, barn födda 2014 Tobaksrök och nikotin är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Sett ur ett internationellt perspektiv är de svenska siffrorna låga men kvinnor som slutat röka under graviditeten löper ökad risk att börja igen efter förlossningen. Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt mellan 6 och 13%. Det är vanligare med rökning hos socioekonomiskt utsatta grupper liksom hos familjer med invandrade fäder. BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0 4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det förutom mamma och pappa/partner finns andra rökare i barnets närmiljö till exempel syskon, far- eller morföräldrar, se tabell 4. Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare det vill säga en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare Antal barn Rökvanor vid 0-4 veckors Rökvanor vid 8 månaders födda 2014 ålder ålder Fyrbodal Mamma Pappa/Partner Mamma Pappa/Partner % % % % 2014 2932 6 12 7 12 2015 3044 7 13 8 13 Tabell 4. Rökvanor hos föräldrar med barn födda 2014 och 2015 28

Sammanfattning Barnhälsovården i Fyrbodal bedrivs enligt riktlinjer som är generella för hela landet. Målet är fastställt i verksamhetsbeskrivningen för barnhälsovården i Västra Götaland som antogs av Hälso- och Sjukvårdsutskottet 2004, Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok samt sist men inte minst med grunden och förhållningssättet befäst i FN:s konvention om barnets rättigheter. 2014 gav Socialstyrelsen ut Vägledning för Barnhälsovården med ett uppdaterat program för barnhälsovården som implementerats till olika stor del i landet. Förändringsarbetet som innebär en mer hälsofrämjande och jämlik inriktning av barnhälsovården har påbörjats. I Västra Götaland har bl.a det första läkarbesöket tidigarelagts från 6-8 veckor till 4 veckors ålder. Till viss del har 5,5 års besöket tidigarelagts till 5 års besök. De övriga förändringarna är tyvärr ännu inte genomförda. Föreslagna förändringar är ett andra hembesök vid 8 månaders ålder, ett teambesök (läkare och sjuksköterska) vid 3 års ålder samt en audiometri vid 4 års ålder. BVC-medarbetarna arbetar målinriktat och engagerat med god kontinuitet vilket är en viktig kvalitetsindikator. Över hela Fyrbodals-området uppnår man målet avseende rekommenderade hälsokontroller och vaccinationsprogram. Hembesök till alla nyfödda utförs i stort sett enligt måluppfyllelse även om det finns skillnader mellan kommunerna. Arbetstiden för sjuksköterskorna på BHV i Fyrbodal ligger generellt i nivå med rekommendationerna men det finns tydliga undantag. Läkartiden på BVC är generellt för låg inom hela området, för mer detaljerad information kontakta Central BHV, se sista sidan. Amningsstatistiken visar att över en tioårsperiod är siffrorna för helamning vid fyra månaders ålder i stort sett halverade, vilket är mycket bekymmersamt. Problemet uppmärksammas nationellt och strategier för att vända trenden håller på att utarbetas. Tidig hemgång resulterar i att fler nyblivna mödrar behöver tidig amningshjälp. Förutom lokalmässiga behov krävs också mer kompetens om amningsuppstart. Tendens finns också att fler redan slutat amma innan första BVC besöket. EPDS är en etablerad arbetsmetod inom all BHV i Fyrbodal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och under de gångna åren har en kartläggning av metoden gjorts samt en revidering av hur dokumentationen utförts. En uppgradering av EPDS-manualen har gjorts och implementerats. Det primärpreventiva programmet mot övervikt och fetma Mat, Aktivitet och Viktutveckling är sedan flera år implementerat i basprogrammet och ingår i hälsosamtalen vid 18 mån, 2½ och 4 års ålder. BMI följs årligen hos 4 åringarna. BMI sjunker något totalt sett och minskningen är mer tydlig när det gäller övervikt hos både pojkar och flickor. Frekvensen av fetma hos 4-åriga barn har legat stabilt de senaste åren. Ett ökat samarbete med förskolan ser vi som en viktig framtidsfråga då det ger bättre möjligheter att stödja barn med särskilda behov och samt det hälsofrämjande arbetet. I Fyrbodal finns sju familjecentraler och i ytterligare flera kommuner finns familjecentralsliknade verksamhet. En familjecentral ska enligt definitionen innehålla MHV, BHV, socialtjänst och förskola 29

vilket ger goda möjligheter till att samverka i arbetet runt barn och familj. Det ger större möjlighet att tillgodose familjernas individuella behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. Barnhälsovården i Fyrbodal följer den rapportering av hälsoindikatorer som Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige och områdets koncernkontor föreslår. Se mer information se vår hemsida: http://www.narhalsan.se/sv/startsida/for- Vardgivare/Barnhalsovarden-i-Vastra-Gotaland/Centrala-Barnhalsovarden/ Centrala Barnhälsovården i Fyrbodal Sammanställt av: Nina Knutsson Verks Per Möllborg amhetsutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare, Verksamhetschef Anna Magouli Central Dietist Barnhälsovård i Fyrbodal Mona Bryggman Psykolog Sammanställt av: Mikaela Johansson Assistent Tel. 010-441 64 80 Susanne Olsson Kristiansson, Verksamhetsutvecklare Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Mona Bryggman, Psykolog Maria Bengtsson, Dietist Mikaela Johansson, Assistent tfn 010-441 64 80 30