SVENSKA -S:. KRAFTNÄT

SVENSKA -S:. KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2016-12-20 2016/1940 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för genomfört samråd enligt 6 kap. miljöbalken angående flytt av befintlig 400 kv-ledning Borgvik - Kilanda vid Öresjö inom Trollhättans och Lilla Edets kommuner, Västra Götalands län. Stamnätet för el behöver förstärkas med en 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Vid Öresjö i Trollhättan och Lilla Edets kommuner föreslår Svenska kraftnät att den befintliga 400 kvledningen Borgvik - Kilanda flyttas på en omkring 2 lon lång sträcka för att ge plats åt den nya ledningen. För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt eliagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter samt bemöta dessa. Beslut om denna redogörelse har fattats av avdelningschefen Malin Werner efter föredragning av Sofie Bydell. I ärendets slutliga handläggning har även Öijan Wennman och Kristina Bredin deltagit. Sundbyberg, dag som ovan SVENSKA KRAFTNÄT BOX 1200 172 24 SUNDBYBERG STUREGATAN 1 WWW.SVK.SE REGISTRATOR 0 SVK.SE TEL 010 475 80 00 FAX 010 475 89 50 l/l6

Innehåll 1 Samrådets genomförande 3 2 Inkomna synpunkter 4 2.1 Länsstyrelse och kommuner 4 2.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter 5 2.3 Berörda fastighetsägare och allmänhet 9 3 Generella kommentarer 10 3.1 Driftsäkerheten och behovet av ledningen 10 3.1.1 Driftsäkerhet 10 3.1.2 Behov av att flytta del av ledningen Borgvik - Kilanda 11 3.2 Teknikval 11 3.2.1 Växelströmsteknik och likströmsteknik 11 3.2.2 Luftburen och markförlagd växelström 12 3.3 Ersättning till berörda fastighetsägare 13 3.3.1 Tid för utbetalning av eventuell ersättning 14 3.3.2 Ombudskostnader 14 3.3.3 Ersättning för upplåtelse av väg 15 4 Den fortsatta processen 15 5 Övriga dokument 15 Bilageförteckning 16 2/16

i Samrådets genomförande En starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kv och en längd av minst 15 km bedöms alltid medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom den aktuella sträckan för flytt av den befintliga ledningen Borgvik - Kilanda vid Öresjö är kortare kan länsstyrelsen komma att fatta beslut om att ledningsflytten inte medför betydande miljöpåverkan. Svenska kraftnät har trots detta valt att genomföra samrådet med en vid krets av statliga myndigheter, organisationer och berörd allmänhet. Samrådshandlingar för flytt av den befintliga ledningen Borgvik - Kilanda vid Öresjö skickades med brev den 2 november 2016 till berörda myndigheter, företag och organisationer samt fastighetsägare som berörs av någon av de utredningskorridorer som har studerats. Samråd genomfördes enbart skriftligt. Med övriga enskilda och allmänhet som kan tänkas vara berörda informerades om samrådet via annons i TTELA och GP den 3 november 20x6. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Svenska kraftnäts hemsida och i annonsen fanns även instruktioner om hur man kan ta del av ett utskrivet exemplar. Datum för att senast inkomma med skriftliga synpunkter sattes till den 25 november 2016. Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden påbörjades efter samrådstidens utgång. Efter samrådstiden har arbetet med att hitta det mest lämpliga alternativet för flytt av ledningen Borgvik - Kilanda förbi Öresjö fortsatt. Inkomna synpunkter under samrådsprocessen har utgjort underlag för beslut om vilken utredningskorridor som är bäst lämpad. I denna samrådsredogörelse sammanfattas inkomna synpunkter från genomfört samråd samt Svenska kraftnäts bemötande av dessa. Till samrådsredogörelsen bifogas sändlistor för utskick av samrådsunderlaget (bilaga 1 och 2). 3/16

2 Inkomna synpunkter I detta avsnitt redovisas inkomna synpunkter i samrådet. Yttrandena bemöts löpande i texten i direkt anslutning till respektive yttrande. Yttrandena presenteras efter löpnummer när handlingarna har inkommit. Vissa frågeställningar som återkommer i flera yttranden bemöts istället i ett samlat svar i kapitel 3. 2.1 Länsstyrelse och kommuner #24 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Här presenteras en sammanfattning av vad Länsstyrelsen framför i sitt yttrande: Länsstyrelsen delar Svenska kraftnäts bedömning om förordat alternativ. Vid förordat alternativ bedömer myndigheten att kulturmiljövärdena är små och att påverkan på kulturmiljön blir obetydlig. Om utpekat utredningsobjekt berörs ska en arkeologisk utredning steg 2 genomföras för att kunna avgöra dess antikvariska status. Länsstyrelsen framför att vid en alternativ lokalisering längs FL5 måste en arkeologisk utredning steg 1 genomföras för att en bedömning av kulturmiljövärdena ska kunna göras. Påverkan på kulturmiljön kan i nuläget inte bedömas. Länsstyrelsen gör vidare bedömningen om att inga lämningar idag är kända inom sträckningskorridoren för en alternativ lokalisering längs FL5. Den alternativa sträckningen ligger i liknande topografiska lägen som förordnat alternativ, varför en liknande fornlämningsbild kan förväntas. Länsstyrelsen konstaterar att en alternativ lokalisering längs FL5 berör en nyckelbiotop. Sträckningskorridoren förordas därmed inte. Länsstyrelsen informerar om att för åtgärder i våtmark som kan påverka de hydrologiska förhållandena krävs att en anmälan om vattenverksamhet lämnas in till myndigheten. Om vägar ska anläggas över vattenområde kan även en anmälan om vattenverksamhet krävas. Länsstyrelsen erinrar även om att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla det som anges i 6 kap. 7 miljöbalken. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät noterar synpunkterna. Svenska kraftnät delar länsstyrelsens uppfattning om att fornlämningsbilden för den alternativa lokaliseringen längs FL5 inte är känd men kan antas likna fornlämningsbilden för det förordade alternativet. Samtidigt konstaterar Svenska kraftnät att läns 4/16

styrelsen förespråkar det förordade alternativet. Om länsstyrelsen anser att en arkeologisk utredning avseende den alternativa lokaliseringen längs FL5 behövs i det fortsatta arbetet så kommer Svenska kraftnät att genomföra en sådan. 2.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Följande myndigheter och organisationer har meddelat att de avstår från att yttra sig: Jordbruksverket (#11), Naturvårdsverket (#19), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (#25) och Kemikalieinspektionen (#32). Följande myndigheter och organisationer har inte haft några synpunkter eller något att erinra: Swedavia Airports (#8), Folkhälsomyndigheten (#18) och Statens fastighetsverk (#31). #1 Skanova. Skanova framför att de har sparsamt med telenät vid området för ledningsflytten, se www.ledningskollen.se. samt att Svenska kraftnät ska beakta Telestörningsnämndens meddelande nr 21 (avstånd mellan kraft- och teleledningar). Utifrån det har Skanova inga speciella synpunkter. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät har noterat synpunkterna. Svenska kraftnät har kontrollerat uppgifterna om befintliga ledningar i ledningskollen. #7 Luftfartsverket (LFV). LFV framför att de som sakägare av CNS-utrustning 1 inte har något att erinra. LFV understryker dock att de inte har analyserat flygvägar till och från flygplatser, eller CNS-utrustning ägd av flygplats. Berörda flygplatser ska därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en anläggning. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät har samrått med berörda flygplatser. #10 Elsäkerhetsverket. Myndigheten framför att de avvaktar tills de får koncessionsremissen från Energimarknadsinspektionen. Det är först då som Elsäkerhetsverket ger yttrande i ärendet. 1 Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard 44710 12 utgåva 1:1991 "Skyddsavstånd för luftfarsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift", Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. 5/16

#17 Energimyndigheten. Energimyndigheten är generellt positiv till att det finns en väl utbyggd infrastruktur för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi. Energimyndigheten har granskat förslaget med avseende på eventuell negativ påverkan på områden utpekade som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Energimyndigheten kan konstatera att det aktuella förslaget inte bör ha någon negativ påverkan avseende markanvändningen i områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät har noterat informationen. #21 Föreningen Jaktskyttarna Trollhättan. Utgående från samrådsunderlaget är det Föreningen Jaktskyttarna Trollhättans tolkning att planerad flytt av befintlig 400 kv-ledning inte påverkar föreningens fastighet eller verksamhet. Därför har föreningen inte några synpunkter att framföra avseende planerad flytt. Föreningen framför att det ska observeras att det i samrådsunderlaget inte går att läsa ut om föreningen kan komma att ställas inför krav om förändrad verksamhet, krav på ombyggnationer etc. relaterat till flyttningsarbetet eller till den nya ledningen. Föreningen önskar därför förnyad kontakt från ansvariga inom Svenska Kraftnät om så kan bli fallet. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät har noterat föreningens önskan om en förnyad kontakt och beaktar detta i den fortsatta processen. Kraftledningen planeras att byggas en kortare sträcka på fastigheten Hultet 1:1. #22 Sveriges geologiska undersökning (SGU). Myndigheten framför att sträckan för ledningsflytten inte berör några speciellt skyddsvärda objekt, sett ur geologisk synvinkel. SGU har inget att anföra mot projektet. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät har noterat informationen. #23 Lantbrukarnas riksförbund (LRF). LRF anser att det är helt oacceptabelt att flytt av ledningar ska ta ännu mer mark i anspråk. Det är LRFs bestämda åsikt, fortfarande, att hela projektet ska kablifieras mellan Skogssäter och Stenkullen. LRF kräver markkabel i befintliga ledningsgator eller förlagd tillsammans med övrig infrastruktur. LRF ställer frågan om varför det förordade förslaget bedöms ge små konsekvenser för skogsbruket och att det berör produktionsskog med lågt värde. LRF påtalar att ekonomin för enskilda markägare påverkas negativt och att fastigheterna redan är drabbade av ledningsintrång. 6/16

Svenska kraftnäts kommentarer: Den befintliga ledningen Borgvik - Kilanda vid Öresjö är utformad som en luftledning med växelströmsteknik. Det innebär att den del av ledningen som flyttas också måste utformas som en växelströmsförbindelse för att den ska behålla sin nuvarande funktion i stamnätet. En markkabelförläggning av den del av ledningen som flyttas skulle innebära att risken för fel och störningar ökar och att de tar lång tid att avhjälpa. Som markkabel får ledningen därför inte den driftsäkra utformning som eftersträvas och markkabel bedöms därför inte vara ett tillräckligt driftsäkert alternativ. Dessutom skulle intrång uppstå för de terminalstationer som krävs där ledningen övergår från mark till luft. I kapitel 3.3 finns ytterligare information om teknikval. Produktionsskogen bedöms ha små värden ur naturmiljösynpunkt. Denna formulering har dessvärre felaktigt hamnat under avsnittet om naturresurser i samrådsunderlaget, vilket Svenska kraftnät beklagar. Konsekvenserna för skogsbruket kommer att förtydligas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. I kapitel 3.4 finns information om de ersättningsregler som tillämpas för ekonomiska skador. #26 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Strålsäkerhetsmyndigheten har noterat att grafen på sidan 23 saknar värden på axlarna och att den därför inte ger någon information. Myndigheten framför att det vore önskvärt med en graf som visar typfall av hur magnetfältet avtar med ökade avstånd från den aktuella ledningen. I övrigt bedömer SSM att Svenska kraftnät genom sin magnetfältspolicy agerar tillfredsställande ur strålskyddssynpunkt. Svenska kraftnäts kommentarer: Syftet med figuren är att illustrera att magnetfältet normalt avtar snabbt när avståndet ökar (närmare bestämt med kvadraten på avståndet). Eftersom magnetfältsvärdet beror på flera faktorer, som t.ex. stolptyp, avstånd till faserna, avstånd till marken o.s.v. behöver beräkningar utföras för varje enskild plats när risk för överskridande av magnetfältspolicyn föreligger. Av den anledningen har Svenska kraftnät valt att inte redovisa värden på axlarna i grafen. Figurens syfte kommer att förtydligas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. #28 Trafikverket. Trafikverket framför att den planerade ledningen korsar väg 2027 som Trafikverket är väghållare för. Det är viktigt att kontakt tas med Trafikverket i god tid innan några eventuella arbeten påbörjas i närheten av vägen eftersom särskilda åtgärder kan krävas av trafiksäkerhetsskäl. 7/16

Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät noterar synpunkterna och kommer ta kontakt med Trafikverket innan arbete påbörjas samt söka de tillstånd som krävs enligt väglagen. #30 Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen påpekar att i det fall östra delen av nyckelbiotopen (N 419-1997) består av en gransumpskog så kommer den alternativa lokaliseringen FL5 göra en stor negativ påverkan på denna biotop. Skogsstyrelsens bedömning är att det västra sträckningsalternativet/förordade alternativet sammantaget skulle ge mindre påverkan på de naturvärden som finns registrerade i skogsmiljö. Därtill framför myndigheten att utifrån nyttjandet av naturresurser bör det alternativ som tar i anspråk minst produktiv skogsmark med hög bonitet väljas. I samrådsunderlaget har de båda alternativen likställts i hur de påverkar produktiv skogsmark och skogsområden. I samrådsunderlaget bedöms den produktiva marken ha lågt värde i båda alternativen. Dock är det viss oklarhet vilket värde som menas. Skogsmarkens beskaffenhet att producera virke bör vara en del i detta värde. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät delar Skogsstyrelsens uppfattning om att en alternativ lokalisering längs FL5 kan medföra en negativ påverkan på aktuell nyckelbiotop. Produktionsskogen bedöms ha små värden ur naturmiljösynpunkt. Denna formulering har dessvärre felaktigt hamnat under avsnittet om naturresurser i samrådsunderlaget, vilket Svenska kraftnät beklagar. Konsekvenserna för skogsbruket kommer att förtydligas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. #33 Försvarsmakten. Försvarsmakten förespråkar det förordade alternativet enligt samrådsunderlaget. Detta gäller under förutsättningen att ny ledning håller som högst samma höjd som befintlig ledning. Vidare förespråkar Försvarsmakten en ledningsutformning där så låg höjd som möjligt eftersträvas. Svenska kraftnäts kommentarer: Svenska kraftnät noterar att Försvarsmaktens synpunkter. Den nya ledningen kommer att hålla samma höjd som den befintliga. 8/16

2.3 Berörda fastighetsägare och allmänhet #27 Intagan 7:1. Fastighetsägarna motsätter sig fler luftledningar inom fastigheten. Sedan tidigare är cirka 20 hektar skog ett värdelöst impediment där det nu står två 400 kv-luftledningar. Även Vattenfalls regionledning finns inom fastigheten. Fastighetsägarna framför att markkabel, lik- eller växelström, i befintliga ledningsgator eller förlagd tillsammans med övrig infrastruktur är vad de kan godta. Fastighetsägarna ställer frågan om varför förslaget till ledningsflytt bedöms ge små konsekvenser för skogsbruket och varför det bedöms beröra produktionsskog med lågt värde. Fastighetsägarna ställer sig frågande till samrådsprocessen och Svenska kraftnäts bemötande under hela processen. Vederbörande ställer frågan: Varför förs inga konstruktiva samtal med oss och övriga berörda för att finna smarta lösningar som kan fungera under många år? Svenska kraftnäts kommentarer: Den befintliga ledningen Borgvik - Kilanda är utformad som en luftledning med växelströmsteknik. Det innebär att den del av ledningen som flyttas också måste utformas som en växelströmsförbindelse för att den ska behålla sin nuvarande funktion i stamnätet. En markkabelförläggning av den del av ledningen som flyttas skulle innebära att risken för fel och störningar ökar och att de tar lång tid att avhjälpa. Som markkabel får ledningen därför inte den driftsäkra utformning som eftersträvas och markkabel bedöms därför inte vara ett tillräckligt driftsäkert alternativ. Dessutom skulle intrång uppstå för de terminalstationer som krävs där ledningen övergår från mark till luft. I kapitel 3.3 finns ytterligare information om teknikval. Produktionsskogen bedöms ha små värden ur naturmiljösynpunkt. Denna formulering har dessvärre felaktigt hamnat under avsnittet om naturresurser i samrådsunderlaget, vilket Svenska kraftnät beklagar. Konsekvenserna för skogsbruket kommer att förtydligas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Svenska kraftnät har tacksamt mottagit värdefull information och synpunkter under samrådet. Dessa kommer nu att tas med i den kommande processen med utformning och innehåll av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. 9/16

3 Generella kommentarer 3.i Driftsäkerheten och behovet av ledningen 3.1.1 Driftsäkerhet Svenska kraftnät har systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 ellagen. Som systemansvarig myndighet har Svenska kraftnät det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert. I Svenska kraftnäts uppdrag ingår att bygga och underhålla ett stamnät som uppfyller kravet på driftsäkerhet. Under 2004 genomfördes en översyn och utvärdering av de nordiska nätdimensioneringsreglerna och driftsäkerhetskriterierna. Slutsatsen var att det inte fanns någon anledning att ändra på eller frångå dessa regler, utan att i stället arbeta för att säkerställa att reglerna följs. De mål för driftssäkerhet som Svenska kraftnät ska leva upp till beslutades av regeringen den 24 september 2009. Målen är den konkreta följden av att Sverige genomförde artikel 4.2 i Europarådets och parlamentets direktiv (2005/89/EG) om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar. Dagens tekniska dimensionering av stamnätet är baserad på en grundläggande princip, nämligen det internationellt använda (N-l) kriteriet. Det innebär att ett system med N komponenter ska ha full funktionalitet även om systemet drivs med (N-l) komponenter, dvs. att vilken godtycklig komponent som helst ska kunna kopplas från utan att detta påverkar systemets funktionalitet. En komponent kan till exempel utgöras av en ledning, transformator eller generator. Inom 15 minuter efter ett fel ska driften vara återställd inom normala gränser och kunna klara ett eventuellt nytt fel. Ett system som ska vara opåverkat av varje enskild händelse måste ges en robust utformning som är tålig mot störningar. För att erhålla hög driftsäkerhet i den nationella elförsörjningen är det svenska stamnätet utformat som ett maskat (dvs. med flera förbindelser mellan de olika stationerna) och direktjordat system. Ett systems robusthet är beroende av antalet komponenter i systemet. Om man ser varje komponent som en potentiell felkälla så ökar antalet felkällor i takt med att man bygger ut systemet. Å andra sidan betyder en högre grad av maskning av systemet, dvs. fler förbindelser, en ökad driftsäkerhet. 10/16

3.1.2 Behov av att flytta del av ledningen Borgvik - Kilanda En ny ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun behövs för att stärka stamnätet i regionen. Om det i dagsläget blir fel på någon av de två befintliga stamnätsledningarna eller en av dem måste tas ur bruk kommer det underliggande regionnätet att påverkas. Vid en hög överföring genom området innebär detta att strömförsörjningen kan slås ut delvis eller fullständigt. Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen nås följande mål: Svenska kraftnät uppfyller sina åtaganden gentemot EU-kommissionen genom att skapa förutsättningar för ett fritt handelsflöde Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät Lin- och stolpbyten på äldre parallella 400 kv-ledningar i området vars tekniska livslängd snart är uppnådd möjliggörs Tillgodose ett kommande ökat överföringsbehov i regionen Utbyggnad av vindkraftsproduktionen möjliggörs Nätets överföringsförluster minskar För att möjliggöra den av Svenska kraftnät ansökta sträckningen för den nya ledningen Skogsäter - Stenkullen krävs en mindre flytt av den befintliga ledningen Borgvik - Kilanda vid Öresjö, vilket detta samråd behandlar. 3.2 Teknikval 3.2.1 Växelströmsteknik och likströmsteknik Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100 gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsöij ningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. 11/16

I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. En likströmsförbindelse reagerar inte automatiskt utan förändrar sitt effektflöde först efter ett ingrepp av kontrollsystemet. Luftledningar för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Den grundläggande förutsättningen för att använda likström för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät, som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst följande. 1 Elutbyte mellan olika energimarknader. 2 Anslutning av offshore förbrukning/produktion. 3 Utbyggnad av likströmssystem för överföring av höga effekter genom områden med överföringsbegränsning, utan påverkan på underliggande växelströmssystem. Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraftsystemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan teknik inte fungerar, dels innebär frekvensskillnaden mellan kraftsystemen att elutbytena måste styras i stället för att kunna flyta fritt. Att förstärka växelströmsnätet medför en flexibilitet för framtiden när ny produktion eller nya transformatorstationer ska anslutas. Sådana anslutningar blir avsevärt enklare och kan göras till mycket lägre kostnader jämfört med om de skulle anslutas till ett likströmssystem. 3.2.2 Luftburen och markförlagd växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Det är av elektrotekniska skäl inte möjligt att bygga 400 kv-växelströmsförbindelser som markkabel några längre sträckor. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning vilket genererar så kallad reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som 12/16

kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. För övergången mellan luftledning och markkabel behövs en så kallad terminalstation i bägge ändar av markkabeln. Terminalstationer innebär att mark behöver tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför även ett ökat underhållsbehov samt risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av dessa skäl bygger Svenska kraftnät regelmässigt växelströmsförbindelser som luftledning. 3.3 Ersättning till berörda fastighetsägare Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen. Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekommendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogsnorm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm, med hänsyn till senaste uppräkning. Åkernormen ger ersättning för den mark som stolparna står på och även den försvårade brukning som stolparna orsakar. Ersättningen för intrång i skogsmark omfattar markens värde, ersättning för att skogen måste avverkas tidigare än tänkt och kompensation för att träden närmast den nya ledningsgatan blir mer utsatta för storm- och torkskador. Utöver denna intrångsersättning utgår även ersättning för själva virket (den på rot stående skogen). 13/16

En fastighetsägare kan ha rätt till ersättning, som en följd av byggandet av ledningen, på flera sätt varav de vanligaste återges nedan: > Om ledningen dras över fastigheten är man berättigad till intrångsersättning + 25 %, samt övrig skada som kan uppkomma på fastigheten, se ovan. > Ersättning kan även utgå om ledningen medför en påtaglig skada på fastighet eller egendom utanför ledningsgatan. Den vanligast förekommande skadan utgörs av estetiska störningar, exempelvis om ledningen hamnar i blickfånget från ett bostadshus och får en påtaglig påverkan på marknadsvärdet. De bostadshus som bedöms få denna typ av skada inventeras och dokumenteras innan ledningsbyggnationen. Därefter besiktigas samma fastigheter efter ledningen är byggd. En värdering av eventuell skada görs och i förekommande fall tas ett ersättningserbjudande fram. > I vissa fall är det dessvärre omöjligt att undvika att passera med ledningen utan att komma nära bostadshus. Det som avgör om ledningen anses komma för nära bostadshus är Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Om bostadshus ligger inom ett avstånd där årsmedelvärdet av det magnetiska fältet överstiger 0,4 pt erbjuder Svenska kraftnät köp av fastigheten/ del av fastigheten. Samtliga ersättningar betalas ut som ett engångsbelopp. Svenska kraftnät har ingen ersättningsmark att erbjuda för förlust av produktiv mark. 3.3.1 Tid för utbetalning av eventuell ersättning Intrångsersättning, om sådan är aktuell, betalas ut inom tre månader från det att fastighetsägaren och Svenska kraftnät undertecknat ett markupplåtelseavtal, alternativt då Lantmäteriet i den följande förrättningen beslutar om ersättning. Vid köp av fastighet sker utbetalning av köpeskillingen i samband med överlåtelsen. 3.3.2 Ombudskostnader Svenska kraftnät står för skäliga ombudskostnader i samband med tecknande av markupplåtelseavtal och vid förhandling om ersättning. Ersättning för ombudskostnader är aktuellt först när ledningens sträckning är fastställd. Målet är att fastighetsägaren och Svenska kraftnät ska komma överens om markupplåtelseavtal och ersättning. Om en fastighetsägare anlitar ett ombud och önskar ersättning för denne ska ombudet först godkännas av Svenska kraftnät. Detta för att säkerställa att ombudet har den kompetens som krävs. 14/16

3-3-3 Ersättning för upplåtelse av väg För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall behöver nya vägar anläggas. Ersättningen för markintrång för väg beräknas då på samma sätt som för ledningsgatan. Svenska kraftnät bygger även vägar i den upplåtna ledningsgatan. Intrånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen. Efter att ledningen är byggd ligger de flesta vägar kvar, vilket underlättar för Svenska kraftnäts underhåll och i många fall även för fastighetsägarens förvaltning av sin fastighet. 4 Den fortsatta processen Nästa steg i planeringsprocessen för flytt av den befintliga ledningen CL 26 S7 Borgvik - Kilanda är att sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ansöka om koncession hos Energimarknadsinspektionen. Uppskattningsvis kommer koncession (tillstånd enligt ellagen) sökas under vintern 2016/2017. Byggstarten är planerad till 2018. 5 Övriga dokument Dokument tillhörande detta samråd kan hämtas på: http: //www.svk.se/natutveckling/utbvggnadsproiekt/skogssaterstenkullen/iedningsflvtt-oresio/ 15/16

Bilageförteckning 1 Sändlista remissinstanser 2 Sändlista fastighetsägare