Karleby stads delaktighetsprogram

Relevanta dokument
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )

styrdokument i botkyrka kommun

Värderingar Vision Etiska principer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

förslag till åtgärder

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Riktlinjer och principer för medborgardialog

ZEF Report - generated on

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Karleby stads strategi Karleby förnyas djärvt

Brytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin,

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

Förhandsbedömning av effekter (EVA) Den elektroniska välfärdsberättelsen.

Grunder för ett levande program för integrationsfrämjand hur uppnå resultat?

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Vilken landskapsreform och varför?

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Medborgardialog i Västerviks kommun principer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund Publicerat Finlands Kommunförbund 2011

Personalidé Arvika kommun

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Språket inom allmän förvaltning

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Borgå stad. Allmänt om rapporteringen. Rapportens struktur. Rapporten gjord: , kl Svarande: 1715

SOU 2016:5; Låt fler forma framtiden Yttrande till regeringen

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Informationspolicy Höganäs kommun

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

#FramtidaKimitoön STRATEGI

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Strategin för åren

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

STUDERANDE SOM SAMHÄLLSAKTÖR

Plan för Överenskommelsen i Borås

Sibbo Godkänd av fullmäktige

POLICY. Policy för medborgardialog

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Organisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa Ulla Gahmberg, Lape-akademin, 3.10.

Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen

Landskapsreformen Allmän presentation

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

TILL KOMMUNENS LEDNING DATAINSAMLING om främjandet av befolkningens välfärd och hälsa 2019

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

#FramtidaKimitoön Page 1

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Strategi för medborgardialog

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

KOMMUNIKATIONSPOLICY

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist

Policy för medborgardialog

Uppföljning av jämställdhetsplanerna

FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

ENERGI OCH VÄLFÄRD UR MÅNGFALDEN jämlikhet - och likabehandlingsplanen ( ) 04/2019. MARJO HANNU-JAMA Utvecklingsplanerare Stadsutveckling

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN

Den nya kommunallagen

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Barn- och ungdomsdemokratiplan

FÄRGELANDA KOMMUN. Policy. Att arbeta med sociala medier

Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet,

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Beslutat av kommunfullmäktige

Utvecklingsprogrammet Ny kommun En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Transkript:

Karleby stads delaktighetsprogram 2018 2021 Karleby stads delaktighetsprogram 1

Karleby stads delaktighetsprogram Innehåll 1) Inledning 2) Definition av begrepp och kommunens delaktighetssynvinklar 2.1 Vad avses med delaktighet? 2.2 Delaktighetens dimensioner och former av delaktighet 2.3 Delaktighetssynpunkter i kommunens verksamhet 3) Delaktighet i interaktionen mellan staden och kommuninvånarna 3.1 Stadens åtgärder som främjar delaktighet 3.2 Kommuninvånarna och delaktighet 4) Stadens delaktighetsverksamhet uppskattad ur olika synvinklar 4.1 Kommuninvånarnas delaktighet, klientdelaktighet 4.2 Förtroendevaldas delaktighet 4.3 Personalens delaktighet 4.4 Samarbetsparters delaktighet, nätverksdelaktighet 5) Målen i stadens strategi ur delaktighetssynvinkel 6) Delaktighetsmålen ur olika aktörers synvinklar 7) Slutsatser BILAGA Verksamhetsmodeller i Karleby stads förvaltning som främjar delaktighet 2 Karleby stads delaktighetsprogram

1. Inledning Syftet med kommunallagen är att skapa förutsättningar för att förverkliga kommuninvånarnas självstyrelse och möjligheter att delta i och påverka kommunens verksamhet. I lagens 5 kapitel ingår bestämmelser om kommuninvånarnas rätt till inflytande. Enligt lagens 22 ska kommunfullmäktige sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter att delta. Deltagande och påverkan kan främjas i synnerhet genom att 1) diskussionsmöten och invånarråd ordnas 2) invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas, 3) företrädare för dem som utnyttjar tjänsterna väljs in i kommunens organ, 4) möjligheter att delta i ekonomiplaneringen ordnas, 5) tjänsterna planeras och utvecklas tillsammans med dem som utnyttjar tjänsterna, 6) invånare, organisationer och andra sammanslutningar stöds när de tar egna initiativ till att planera och bereda ärenden. (Kommunallagen, 2015) Karleby stadsfullmäktige har i den strategi som godkänts för planeringsperioden 2018-2021 lyft fram många mål och åtgärder som främjar kommuninvånarnas deltagande och möjligheter att påverka. Dessutom har fullmäktige förutsatt att stadens förvaltning utarbetar ett delaktighetsprogram som konkretiserar de närmaste årens åtgärder för att främja kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka. Karleby stads delaktighetsprogram har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av medlemmar från stadens förvaltning: Leena Heinua-Nieminen, Sanna Immonen, Piia Isosaari, Peter Johnson, Jussi Järvenpää, Nina Kujala, Kirsi Rytkönen och Virpi Viertola. Sampo Purontaus har varit arbetsgruppens koordinator och sekreterare. Detta delaktighetsprogram är ett styrdokument för användning inom stadens förvaltning. Genomförandet av programmet bör följas upp årligen i stadsfullmäktige under fullmäktigeperiodens lopp. Delaktighetsprogrammet har godkänts av stadsstyrelsen den 4 juni 2018. Denna svenskspråkiga version är en komprimerad version av det finskspråkiga delaktighetsprogrammet. Förteckningarna över delaktighetskanaler finns inte med i den svenskspråkiga versionen. Den finskspråkiga versionen finns på stadens webbplats under namnet Osallisuusohjelma. Karleby stads delaktighetsprogram 3

2. Definition av begrepp och kommunens delaktighetssynvinklar 2.1 Vad avses med delaktighet? Enligt institutionen för hälsa och välfärd (THL) avses med delaktighet en upplevelse eller känsla som uppstår när en person är en del av något samfund, till exempel via studier, arbete, hobbyverksamhet eller föreningsverksamhet. I samfund tar sig delaktigheten uttryck som uppskattning av medlemmarna, jämlikhet och förtroende, samt individens möjligheter att påverka både sina egna ärenden och samfundets. Att vara delaktig i samhället betyder att alla har möjlighet till hälsa, utbildning, arbete, utkomst, bostad och sociala kontakter. Delaktighet innebär att medborgare har jämlik rätt att delta och påverka ärenden som berör dem och samhällets utveckling. HAVING tillräcklig utkomst välfärd säkerhet rådighet aktörskap ACTING utanförkänsla objektskap DELAKTIGHET DELAKTIGHET gemenskap medlemskap BELONGING tillbakadragning lottlöshet förfördelning när det gäller ekonomi och hälsa otrygghet THL, enheten för jämlikhet och delaktighet. Raivio & Karjalainen 2012 4 Karleby stads delaktighetsprogram

Människors delaktighet och samhälleliga aktivitet växlar beroende på livets gång och livssituationer. När en person känner sig delaktig och har sociala nätverk fungerar dessa faktorer som skydd mot välfärdsunderskott och marginalisering. Delaktighet anses vara en viktig faktor när det gäller individers och samfunds välfärd. 2.2 Delaktighetens dimensioner och former av delaktighet Enligt institutets för hälsa och välfärd (THL) definition kan delaktighet definieras med hjälp av tre dimensioner eller förutsättningar - Tillräcklig utkomst och välfärd (Having) - Funktionell delaktighet (Acting) - Samhörighet och medlemskap (Belonging) De ovan beskrivna dimensionerna av delaktighet anknyter också till offentlig serviceproduktion. Efter att social- och hälsotjänsterna gått över till en organisation som lyder under landskapet betonas delaktighetens dimensioner Acting och Belonging i kommunens verksamhet. Dimensionen Having påverkar fortfarande planeringen av verksamheten, eftersom kommunen i sista hand svarar för arbetet för invånarnas välfärd. Särskilt över delaktighetsformerna av typen Acting har det i finsk debatt gjorts olika förteckningar. I detta program granskas delaktighet med hjälp av tillämpade delaktighetsformer från Kohonen och Tialas delaktighetsterminologi (2002). Dessa är informationsdelaktighet, planeringsdelaktighet, beslutsdelaktighet, verksamhetsdelaktighet och utvärderingsdelaktighet. 2.3. Delaktighetssynpunkter i kommunens verksamhet Kommunens beslutsfattande baserar sig på representativ demokrati. Direktdemokrati och kommunmedlemmarnas deltagande konkurrerar inte med det representativa systemet, utan de bör betraktas som verksamhetsmodeller som stöder det traditionella systemet för beslutsfattande. Den kommunala organisationens beredskap att stöda delaktigheten och behoven att utveckla delaktighetsverksamheten behandlas i detta program sett från fyra olika perspektiv: kommunmedlemmarnas, d.v.s. klienternas delaktighet, de förtroendevaldas delaktighet, de anställdas delaktighet och samarbetsparternas delaktighet, d.v.s. nätverksdelaktighet. Karleby stads delaktighetsprogram 5

3. Delaktighet i interaktionen mellan staden och kommuninvånarna 3.1 Stadens åtgärder som främjar delaktighet Sektorerna inom stadens organisation samlade för delaktighetsprogrammet uppgifter om verksamhetsmodeller som främjar delaktigheten hos kommuninvånare, förtroendevalda, anställda eller samarbetsparter, som används inom Karleby stads förvaltning. Resultaten visar att sektorernas, ansvarsområdenas och enheternas åtgärder koncentrerar sig på att stärka delaktigheten, särskilt bland kommuninvånarna. En del av funktionerna riktas också mot de anställda eller samarbetsparter utanför stadskoncernen. Särskilt personaltjänsters verksamhet riktar sig naturligtvis mot att möjliggöra och utveckla personalens delaktighet. Av de åtgärder som stadsorganisationen utnyttjar och som främjar delaktighet riktas en betydligt mindre del mot stadens samarbetsnätverk eller förtroendevalda. Syftet med delaktighetsverksamhet är särskilt att öka kommuninvånarnas informationsdelaktighet. Dessutom används inom stadens organisation verktyg som stöder planerings- och beslutsdelaktighet. Inom stadens verksamhet tar sig utvärderingsdelaktigheten uttryck i form av invånarenkäter och olika serviceråd. Verksamhet som främjar delaktighet inom tekniska tjänster baserar sig rätt långt på lagstiftningen och dess former är därför rätt så reglerade. Inom bildningstjänsterna är formerna för delaktighet mångsidigare och till stor del inofficiella till sin natur, tack vare att sektorn är multiprofessionell och har omfattande klientel. Gränsdragningen mellan formell och informell delaktighetsverksamheten är dock inte särskilt tydlig. Antalet verksamhetssätt som används för främjande av delaktighet inom Karleby stads organisation och deras mångfald ger en bild av att man i organisationen förhåller sig allvarligt till den utmaning som främjandet av delaktigheten utgör. Inom stadens organisation har det å andra sidan kommit in kommentarer från representanter för olika sektorer att de delaktighetsformer som staden använder inte nödvändigtvis är attraktiva för kommuninvånarna. Inom stadens organisation bör man därför tänka på vilka som kan vara orsakerna till att delaktigheten inte lockar kommuninvånarna, trots att verktygen är många. 3.2 Kommuninvånarna och delaktighet De delaktighetsformer som staden erbjuder sina invånare tycks inte locka kommuninvånarna på önskat sätt. Det är skäl att kritiskt granska de tillgängliga delaktighetsformernas dragningskraft och representativitet och tänka på hurdana frågor kommuninvånarna vill delta i och vilka kanaler kommuninvånarna själva helst använder. 6 Karleby stads delaktighetsprogram

Orsakerna till medborgarnas kritik mot delaktigheten kan vara många. Kommuninvånarna känner inget behov att påverka eller kanske inte tror på att deltagande leder till en önskad förändring. Å andra sidan kan kommuninvånarna tycka att de omfattande och mångfasetterade politiska frågorna känns främmande. De frågor som blir föremål för beslutsfattande når inte kommuninvånare som är förbundna till sitt eget livs mikropolitik. Dragningskraften hos den allt mera komplexa politiska världen tyck minska också på arenor för representativ demokrati. Allt färre kommuninvånare är numera intresserade av att ta emot kommunala förtroendeuppdrag. Kommuninvånarna formar hellre sin världsbild i kamratgrupper på nätet och andra forum som kräver tunn förbindelse. Kommuninvånarna för politisk diskussion, men gör det i sina egna nätverk, där det går att diskutera utgående från de argument och synvinklar som känns bäst ur diskussionsdeltagarnas synpunkt sett. När nya forum för politisk diskussion och påverkan föds utmanar det kommunernas organisationer att överväga sina egna verksamhetssätt och kanaler för deltagande. Kommunen borde kanske också mera aktivt än i nuläget delta i diskussioner i sociala medier som gäller kommunal service och utvecklandet av dem. Också det talar för att kommunen som organisation kunde delta mera aktivt än i nuläget i diskussioner i sociala medier att kommunens representanter kunde föra fram sin expertis i diskussionen och öka dialogen och därmed minska på den tendens som diskussioner i sociala medier har att bli starkt polariserade. Enkäter till klienter och kommuninvånare Enkäter till klienter och kommuninvånare Råd och forum Diskussionstillfällen Diskussionstillfällen Respons Karleby stads delaktighetsprogram 7

4. Stadens delaktighetsverksamhet uppskattad ur olika synvinklar Karleby stad har på 2010-talet deltagit i riksomfattande serviceundersökningar och därtill har staden gjort egna undersökningar och utredningar som belyser delaktighetens tillstånd ur olika aktörers synpunkt sett. I följande underkapitel behandlas bilden av delaktighetens nuläge i staden som har formats genom de olika undersökningarna. 4.1 Kommuninvånarnas delaktighet, klientdelaktighet Med kommuninvånares delaktighet avses oftast hur kommuninvånare upplever sina möjligheter att påverka kommunens service och delta som aktiv part i samarbetet med kommunen i frågor som gäller dem själva (delaktighet av typen Acting). Karlebybornas erfarenhet av delaktighet och möjligheterna till deltagande har senast kartlagts våren 2017 då Arttu2-undersökningen genomfördes. När det frågades hur smidigt de svarandes samarbete med staden har varit gav enkäten ett något sämre resultat för Karleby än för andra städer i samma storleksklass. De svarande från Karleby visar inte heller något stort intresse gentemot att delta i det kommunala beslutsfattandet. Med tanke på delaktighet när det gäller information bör man fästa uppmärksamhet vid att karlebyborna är mera kritiska än medeltalet gentemot kommunens information och kommunens elektroniska tjänsters funktion. I frågor som beskriver tillståndet hos delaktighet när det gäller planering och beslutsfattande är karlebyborna genomgående mera kritiska än andra svarande gentemot sin hemkommuns beslutsfattande. Majoriteten av de karlebybor som svarat på enkäten anser att servicens användare borde tas med i planeringen och utvecklingen av servicen bättre än i nuläget. Utgående från undersökningen är Karlebybornas delaktighet funktionell. Karlebyborna förhåller sig mest positiva till olika former av delaktighet när det gäller verksamhet, som t.ex. verksamhet i kommundelar eller byaverksamhet samt talkoarbete till förmån för den närmaste omgivningen. Dessutom är karlebyborna de mest aktiva av alla svarande i organisationer. Också det är positivt att de svarande i Karleby identifierar sig med sin hemkommun mer än andra svarande. Det faktum att man är missnöjd med kommunens service reflekteras alltså inte negativt på identifieringen med kommunen. 4.2 Förtroendevaldas delaktighet Förtroendevaldas delaktighet anknyter till hur de upplever sina möjligheter att påverka kommunens service i egenskap av medlemmar i beslutsfattandesystemet samt till erfarenheter av interaktion mellan kommuninvånare och beslutsfattandesystemet. Utgående från resultaten av beslutsfattarenkäten inom ramen för Arttu2-forskningsprogrammet 2017 kan en bild skapas av förtroendevaldas erfarenheter av delaktighet. 8 Karleby stads delaktighetsprogram

När det gäller beslutsfattarnas delaktighet är det oroväckande att fullmäktigeledamöterna i Karleby anser att deras egna möjligheter att påverka är sämre är deras kollegors i andra kommuner i medeltal. Fullmäktigeledamöterna i Karleby ser heller inte att stadsfullmäktige eller nämnderna har någon vikt. Bland beslutsfattarna i Karleby upplevdes de förtroendevaldas förhållande till andra parter inom kommunalpolitiken tudelad. Förhållandet mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare upplevdes vara fungerande i Karleby. Beslutsfattarna i Karleby anser också att beredningsprocesserna i kommunen är öppnare jämfört med beslutsfattare i andra kommuner. Däremot var det tydligt att de svarande beslutsfattarna i Karleby anser att atmosfären mellan förtroendevalda och kommuninvånare är sämre än i andra kommuner som deltog i undersökningen. 4.3 Personalens delaktighet Med personalens delaktighet avses representanters för stadens anställda erfarenhet av sina möjligheter att inverka på sitt arbete och arbetssätt med hjälp av vilka kommunen producerar sin service och bemöter sina kunder. Personalens erfarenhet av delaktighet har senast kartlagts i stadens arbetshälsoenkät som genomfördes hösten 2017. Delaktigheten när det gäller planering och beslutsfattande är enligt svaren på personalenkäten medelmåttig i Karleby stads organisation. Av de svarande anser ungefär hälften att verksamheten i den egna organisationen är öppen och genomskinlig, att målen är gemensamma och att informationen är tillgänglig för alla. En klar majoritet av de svarande anser att arbetsgemenskapen stöder den enskilda anställdas delaktighet i planeringen och erbjuder de anställda möjligheter att påverka sitt eget arbete. I frågor som mäter gemenskap får Karleby stad som arbetsgemenskap ett relativt bra vitsord av sina medlemmar. Personalen upplever att deras kolleger lyssnar på förslag och håller varandra ajour i frågor som gäller arbetet. De svarande anser dessutom att deras kolleger och närmaste chefer uppskattar deras arbete mera än organisationens högsta ledning. Stadens personal litar på sina chefer och arbetsgemenskaper som informationsförmedlare. Man litar mera på cheferna som informationsförmedlare än på medierna. Personalens svar reflekterar organisationens storlek och multiprofessionalitet. De anställda känner sin egen arbetsgemenskap och närmaste chef väl och växelverkan inom den närmaste arbetsmiljön upplevs oftast meningsfull. Hela organisationen är mera abstrakt och man upplever att man inte får tillräckligt med varken information om arbetet eller uppmuntran av koncernförvaltningen och koncerntjänster. 4.4 Samarbetsparters delaktighet, nätverksdelaktighet Med samarbetsparters delaktighet avses hur aktörer upplever sina möjligheter att påverka sin egen verksamhet i samarbete med kommunorganisationen. Erfarenheter av samarbete med staden har kartlagts i en enkät till samarbetsparter och stadens nätverk våren 2017. Karleby stads delaktighetsprogram 9

Samarbetsparternas belåtenhet med staden fördelas rätt jämnt över de olika svarsdelarna. Andelen svarande som är nöjda eller missnöjda med Karleby stads företagarvänlighet eller med samarbetets smidighet är så gott som på samma nivå. Den stora andelen företag som har svarat kan inte säga tyder på att de inte känner till stadens service så bra eller att de annars har svårt eller inte är villiga att utvärdera servicens kvalitet. Staden får ett rätt positivt betyg som arrangör av nätverksevenemang, men utvärderingen av räckvidden hos stadens information är övervägande negativa. På påståendet att Karleby stads beslutsfattande är genomskinligt och öppet är nästan varannan svarande av annan åsikt och ungefär var femte av samma åsikt. Resultaten av företagsenkäten signalerar företagarnas vilja att i större utsträckning påverka stadens beslutsfattande som gäller serviceproduktion och näringslivet. 5. Målen i stadens strategi ur delaktighetssynvinkel (Karleby stads strategi 2018 2021 Karleby förnyas djärvt) Stadsfullmäktige godkände stadens nya strategi för åren 2018-2021 i november 2017. Strategins centrala teman är förnyelse, balansering av ekonomin och stadens roll som skapare av förutsättningar vid sidan om den tidigare rollen som producent. De valda tyngdpunkterna förbereder staden på framtida ändringar i verksamhetsmiljön. 6. Delaktighetsmålen ur olika aktörers synvinklar Karleby stad har till sitt förfogande ett stort och mångsidigt urval metoder och redskap att öka olika målgruppers delaktighet. Den respons som staden har fått visar dock att man inte lyckats i detta arbete. Delaktighet är ett utmanande begrepp och det är inte lätt att förbättra olika parters erfarenhet av delaktighet för en stor och branschövergripande organisation som staden. Jämförelse med till exempel tidigare årtionden visar dock att informationen om stadens beslutsfattande eller till exempel omfattande av olika medborgargrupper i beredningen och utvärderingen av beslut har gjort betydande framsteg även i Karleby stads organisation. 10 Karleby stads delaktighetsprogram

Slutsatser Upplevelser av delaktighet stärker kommuninvånarnas tro på och tillit till stadens verksamhet och uppmuntrar dem att delta i planeringen och verksamheten. Staden har tillgång till många metoder och praxis som stöder delaktighet. Kommuninvånarna har möjlighet att bli hörda och delta både i inofficiella forum och sådana som baserar sig på lagar. I fortsättningen kommer temat delaktighet att ytterligare fördjupas och stärkas i det kommunala arbetet. Karleby stad bör därför allt mera noggrant överväga delaktighetens mål och betydelse för verksamhetsprocesserna. Information om det moderna delaktighetstänket bör vidare stärkas bland stadens tjänsteinnehavare och bland förtroendevalda. Även staden och organisationer nära den bör vidare utveckla koordineringen av verksamheten för att undvika överlappningar och säkerställa att verksamheten är effektiv. Kommuninvånarnas Samarbetsparters DELAKTIGHET Having Acting Belonging Förtroendevaldas De anställdas Karleby stads delaktighetsprogram 11