> 30 SveDem-publikationer

Relevanta dokument
Personerna i SveDem.

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

10 ÅR med SveDem-en tillbakablick och framåt!

SveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013

Förbättringsarbete i primärvården ger resultat-data från SveDem, Svenska Demensregistret

Förbättringsarbete i primärvården ger resultat-data från SveDem, Svenska Demensregistret

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2012

Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Referat. Brains travel on. EAN 2017, Amsterdam juni. 38 neurologi i sverige nr 3 17

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändning hos äldre

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

SveDem Svenska Demensregistret

Erfarenheter med tvärfackliga utrednings- och behandlingsenheter

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Demenssjukdomarnas ABC:

En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Deltagarförteckning EpiLife Doctoral School Arbetsområde 1

SveDem Svenska Demensregistret

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Psykisk hälsa i primärvård

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Familjär Hyperkolesterolemi

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

Diagnos. 1. Datum för uppföljning 2. Datum för flytt till särskilt boende

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Demenssjukdomar och ärftlighet

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

SveDem Svenska Demensregistret

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Hjärtinfarkter

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Utkast hemsjukvårdsmodul pilotprojekt 2018

Hjärtinfarkter

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

MOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Koll på läget med SveDem

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Kan MS botas? Svenska och internationella erfarenheter av blodstamcellstransplantation som behandling fo r multipel skleros

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Hur högt är för högt blodtryck?

Samverkansrutin Demens

Läkemedelsregistret hur använda det bäst? Hur använda registren för att få bäst information om läkemedel? Helle Kieler & Morten Andersen

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

NPK, Standardiserade kvalitetsindikatorer för primärvård

Fysisk aktivitet och hjärnan

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

SveDem Årsrapport

Samverkansrutin Demens

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Hur kan man förebygga demens?

Äldre kvinnor och bröstcancer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Transkript:

> 30 SveDem-publikationer 2013-2017 Grattis 10 år! 170914 Lena Kilander överläkare, docent Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvet/geriatrik Uppsala universitet

> 30 SveDem-publikationer 2013 2017, en snabbtitt på deskriptiva och jämförande studier: 1. Demens & samsjuklighet/vård på lika villkor? 2. Demens & SE faktorer/hälsoekonomi 3. Demens & diagnostik 4. Demens & läkemedel 5. Övrigt

SveDem a tool for improving the quality of diagnostics, treatment and care in clinical practice (Religa -15) n=28.722 1. Demens & samsjuklighet/vård på lika villkor? Diabetes (Secnik -17) Samkörning med Patientregistret och Läkemedelsregistret. DM var yngre vid diagnos, VAD >> LBD & PDD, färre behandlade med antidepressiva och AD-läkemedel (av AD). Akut hjärtinfarkt (AMI) (Cermakova -17) n=525, av STEMI fick 55% fick intervention med angio/pci (jämfört med c:a 80% av åldersmatchat kontrollmaterial). Dessa var yngre, hade högre MMSE-p, och lägre mortalitet jämfört med AMI-pat i SveDem som ej fick intervention.

1. Demens & samsjuklighet/vård på lika villkor? Hjärtsvikt (Cermakova -17) Samkörning med RiksSvikt, n=775. VAD > AD. Ingen skillnad i mortalitet map svikt-typ eller demenstyp. LBD vs AD med avseende på samsjuklighet (Fereshtehnejad -14) Depression, stroke, migrän m.fl DLB > AD Dödsorsaker (Garcia-Ptacek -16) n=5368: CVD (37%), Demens (30%) Mortality risk by dementia type (Garcia-Ptacek -14) FTD > LBD > VAD > PDD > AD Kardiovaskulära sjukdomar olika demenssjukdomar (Cermakova -15)

2. Demens & sociodemografi/hälsoekonomi Living alone with Alzheimer s disease (Cermakova -17) n=26.163 AD varav 46% bodde ensamma, ssk äldre kvinnor. Ensamboende hade i något mindre utsträckning genomgått CT, MR och LP i utredningen. De behandlades något mindre ofta med AD-läkemedel och CV-läkemedel; men något oftare med antidepressiva, antipsykotika och hypnotika/sedativa. Costs of diagnosing dementia (Wimo -13) n=11.561. Medelkostnad för utredning var 6.777:- i PV, och 11.682:- inom specialistvården, med stora regionala skillnader.

3. Demens & diagnostik Dementia diagnosis differs in men and women and depends on age and dementia severity (Religa -12) n=6.937: antalet undersökningar lägre hos 75+ (4/11 vs 6/11); antal test positiv korrelation med MMSE. Könsskillnad pga ålder. The use of MRI, CT and LP in diagnostics (Falahati -15) n=17.057: CT 87%; MRI 16%; LP 40%. Ålder och MMSE. Skillnader mellan AD med tidig resp sen debut (Eriksson -14) Early onset extensivare utredning, oftare ChEI, = antidepr och AP Skillnader primärvård och specialistvård (Garcia-Ptacek -17) n=9,625 varav 40% PV. Dessa var äldre (81 vs 76 år), fler kvinnor, MMSE 21 vs 22 p. PV: färre diagnostiska test och kortare utred-tid. Mindre antipsykotika; = AD-läkemedel.

3. Demens & diagnostik Benchmarking biomarker-based criteria for AD (Rosén -15) n=2357 AD med CSF-data från Mölndal. (Bara) 77% hade patologiska värden på Abeta och t-tau/p-tau. Orsak? CSF neurofilament light (NFL) (Skillbäck -14) n=3356: högst värden vid subkortikal skada som VAD och MIX, men även vid FTD. Höga värden korrelerade med låg MMSE och mortalitet (även vid AD). CSF tau and Abeta in dementia (Skillbäck, Brain -15) n=5676 demensdiagnos med CSF-data från Mölndal. Två cluster: ead och lad respektive VAD, FTD, PDD, DLB. Förväntade skillnader mellan grupperna, men stora överlapp: t.ex fanns patologiskt låga Abeta-värden hos 53% av VAD; hos 34% av FTD och hos 67% av LBD-patienterna. AD: korrelation mellan Abeta, t-tau/p-tau och MMSE.

3. Demens & diagnostik Early-onset dementia (Konijnenberg -17) n=1325 från Danska DR (20%), SveDem (21%) och Amsterdam (48%). LP utfört >80%. Inte fullgod kvalitet vad gäller utredningstid, AD-läkemedel. Diagnostik och behandling SveDem vs DK (Fereshtehnejad -15) Diagnostik SveDem vs Girona, Spanien (Garre-Olmo -16)

3. Demens & diagnostik Early-onset dementia (Konijnenberg -17) n=1325 från Danska DR (20%), SveDem (21%) och Amsterdam (48%). LP utfört >80%. Inte fullgod kvalitet vad gäller utredningstid, AD-läkemedel. Diagnostik och behandling SveDem vs DK (Fereshtehnejad -15) Diagnostik SveDem vs Girona, Spanien (Garre-Olmo -16) Diagnoser: AD 56% Spa 48% DK 37% Sve MIX 13% Spa 11% DK 25% Sve VAD 6% Spa 16% DK 19% Sve FTD och DLB inga stora skillnader

4. Demens & läkemedel Läkemedel m.m. vid LBD och PDD (Fereshtehnejad -13) ChEI oftare till DLB (n=487) än till PDD (n=297); AP, mem, antidep = Läkemedel vs demensdiagnos (Johnell -13) n=7.570. AD-läkemedel till >80% AD; 86% LBD. Totalt behandlades 6% med antipsykotika; och 16% av DLB-patienterna. Anti-dementia drugs and comedication (Fereshtehnejad -14) n=5.907 mild AD: 75% ChEI, 8% Mem, 1% båda. Polyfarmaci dvs >5 läkemedel hos 33%; medan <2% hade > 3 psykotropa läkemedel CV läkemedel olika demenssjukdomar (Cermakova -14) 70% av alla, särskilt VAD och MIX; män, äldre, sambos.

4. Demens & läkemedel Kolinesterashämmare, hjärtinfarkt och död (Nordström -13) n=7073 AD/MIX, de som behandlades med ChEI hade 34% lägre risk för hjärtinfarkt/död (n=503). Vagoton effekt? Anti-infl effekt? Selektion, dvs kärlsjuka behandlas mer sällan med ChEI? Antidepressiva och dödlighet (Enache -16) n=20.050, samkörning med Läkemedelsregistret 3 år före demensdiagnos, uppföljning c:a 2 år, 26% avled. Användande av antidepressiva före diagnos: lägre mortalitet.

5. Övrigt Demens och bilkörning (Lovas -16) n=15.113 med körkort: 9% anmäldes till TS; 16% utan åtgärd; f.ö. överenskommelser. Män; MMSE < 25 p och FTD anmäldes oftare. FTD: Age-related incidence and family history (Nilsson -14) n=352 FTD-pat, 70% >65 år, ökade exp med ålder till 80-84 år BMI in different dementia diagnoses (Faxén-Irving -14) n=12,015; medel BMI 24, >25% hade BMI <22 BMI and mortality (Garcia-Ptacek -14) Högst mortalitet bland de med BMI <23 (<18.5) (och >30 för män) Demens och tandvård (Fereshtehnejad -17) n=58.037, tandvårdsreg: färre efter diagnos ssk VAD och låg MMSE. Senior Alert (Johansson -17): Improving nutritional status using a national preventive care program. Health care professionals usage and documentation (SA).

Och under de kommande tio åren