Mjölkens väg en undervisningsidé för en hållbar utveckling

Mjölkens väg en undervisningsidé för en hållbar utveckling Sammanfattning Mjölkens väg är en undervisningsidé som riktar sig till målgruppen elever mellan sex och tio år, dvs. till barn i förskoleklasser samt årskurs ett till tre. Syftet är att lära barnen att man kan göra medvetna val för en hållbar utveckling, varför vår frågeställning lyder: Hur ska vi väcka barns medvetenhet om ekologiska varor? Vad innebär det att handla ekologiskt och hur lär vi barnen det? Vi tar upp dels en naturvetenskaplig och dels en samhällsvetenskaplig aspekt på problemet med mjölk som inte produceras ekologiskt; vad skapar det ickeekologiska jordbruket? Hur kommer det sig att så pass många människor inte handlar ekologisk mjölk? Genom att välja ut en vara som barn dagligen kommer i kontakt med, mjölk, vill vi väcka nyfikenhet om hur korna har det. Ett bildspel presenterar mjölkens väg bakåt, från frukostbordet till kossan. Eleverna förväntas medverka genom att ställa frågor och svara på frågor under bildspelets gång. Bildspelet är tänkt att vara en del av en helhet där övriga delar innefattar bl.a. ett studiebesök på en lantgård, besök på Universeum och bygge av koja med hjälp av tomma mjölkpaket. Vi tror att det är viktigt att barnen vet att det går att påverka kornas situation och välmående; genom att välja den ekologiska mjölken är vi säkra på att korna får den mat och omvårdnad som de mår bra av. Tanken är att vi sedan, med barnens hjälp, väljer ut en annan vara och följer dess väg till våra matbord. Detta kan leda till ett miljöintresse som i förlängningen kan bli medvetna miljöval vilka förhoppningsvis resulterar i en hållbar utveckling. Inledning När vi är färdigutbildade lärare kommer vi troligtvis att jobba med elever från noll till tio år. Då vill vi jobba med en hållbar utveckling på ett normativt sätt så att eleverna ska kunna göra medvetna miljöval på den nivå de befinner sig. Om vi föregår som goda förebilder genom att visa att vi värnar om miljön tror vi att även eleverna, både idag och i framtiden, kommer att ha förmåga att arbeta för en hållbar utveckling. Detta måste ske med hjälp av dagliga rutiner. Ett sätt är att vi serverar ekologisk mjölk i våra skolmatsalar. Genom det ekologiska valet bidrar vi till minskad användning av bekämpningsmedel samt till att bibehålla öppna landskap i Sverige (Kravmärkt, 2006, s. 10-12). Vi vill att eleverna ska känna till att ekologiska varor är bra miljöval. Eleverna ska få känna ansvar för miljön i sin närhet för att sedan vidga perspektiven till att omfatta Sverige och senare också stora delar av världen. Vi vill genom frågor utnyttja barns inneboende kraft för att gå vidare i medvetenheten om vår miljö. Det tror vi sker bäst genom upplevelser, insikt och handling. Miljöundervisningen är ämnesövergripande och är något som sker både tematiskt och kontinuerligt. Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande globala miljöfrågor (Lpo 94). Vi har valt att utgå från ett biocentriskt perspektiv, dvs. hur djuren far illa av ickeekologisk produktion, eftersom vi anser att det viktiga är att göra det greppbart för eleverna. Vi är emellertid medvetna om att en undervisning om hållbar utveckling grundar sig i framför allt det antropocentriska men även det ekocentriska synsättet. Lite mer precist har vi valt att fokusera på framför allt två problem, nämligen kornas välmående och övergödningen i våra vattendrag (vilken resulterar i fiskars död mm.). 1

Problemformulering Hur ska vi väcka barns medvetenhet om ekologiska varor? Vad innebär det att handla ekologiskt och hur lär vi barnen det? Fördjupad beskrivning Den naturvetenskapliga aspekten Kor och mjölkprodukter, liksom allt annat levande och all produktion av livsmedel, påverkar vår miljö. För Svensk mjölk, som arbetar med att utveckla kunskap kring mjölk, har det varit viktigt att ta reda på exakt hur mjölkens miljöpåverkan ser ut. En liter mellanmjölk är fördelat på olika faser i miljöbelastningen; från produktionen på gården, till transporter, mejeriproduktion, förpackning och slutningen butik och konsument. Övergödning beror till stor del på jordbruket; både djur och odlingar bidrar till ett överskott på kväve som i sin tur kan leda till övergödning av sjöar och hav (Mjölkboken). Dagens mjölkkor producerar väldigt mycket mjölk. Precis som elitidrottare måste kon få bra näring för att prestera. Utöver grovfodret (gräs och klöver) får ekologiska kor kraftfoder som energitillskott. Det består av t.ex. ärtor, korn och havre. Kon smälter grovfodret och omvandlar det till massor av mjölk. En ko producerar stora mängder mjölk under sin livstid. Mängden beror på ras men också på utfodring, miljö och avel (Wikipedia). En ekologisk kossa producerar genomsnitt 8000 liter mjölk per år och en konventionell kossa ungefär 1000 liter mer. Det finns även kor som mjölkar mer än 10 000 liter per år. Men för att en ko ska orka med en sådan prestation behövs mycket energi och protein. Därför behöver oftast kon också tillskott av mer koncentrerat foder som t.ex. sojamjöl. Soja odlas med hjälp av kemiska bekämpningsmedel; sojaodlingar ödelägger skog och ett mångsidigt jordbruk och därmed skadas människor och miljön av kemiska bekämpningsmedel (Kravmärkt, 2006). Men om andelen av denna näring blir för stor i förhållande till grovfoder utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. Fördelen med ekologisk mjölkproduktion ligger framförallt i den mycket låga användning av bekämpningsmedel (Eko-skolan). Högst fem procent av foder får vara konventionellt odlat, alltså foder där handelsgödsel och bekämpningsmedel får användas (Mjölkboken). I den ekologiska utfodringen försöker bonden förse kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret. Kor är idisslare, dvs. de tuggar sin mat två gånger om och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av enzymer och bakterier. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Mycket grovfoder håller hennes fyra magar i trim! (Ekoskolan) Ekologiska kalvar dricker inte pulvermjölk utan komjölk som innehåller rätt näring och ämnen som gör kalven motståndskraftig mot t.ex. magsjukdomar. Den ekologiska djuruppfödningen ger våra djur möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende (Husagård). Det är vanligt att mjölkgårdar i Sverige har så många kor att de inte kan producera allt foder som behövs. De får köpa in en hel del. På de ekologiska gårdarna har man färre djur och strävar efter att vara självförsörjande, med så lite inköpt foder som möjligt. Men så länge det fortfarande är brist på ekologiskt foder får en liten del annat foder användas, dock inte sojamjöl (Eko-skolan). Om korna sprids ut på en större yta kan växtnäringsläckaget som bidrar till algblomning minska. När ekologisk mjölk produceras används metoder som minskar föroreningar av mark och vatten. Grunderna i ekologisk odling är att handelsgödsel och bekämpningsmedel inte är 2

tillåtna (Holm, 2005, s. 46). I Sverige är de flesta ekologiskt drivna gårdar anslutna till, och kontrollerade av, KRAV (Wikipedia). I ekologisk odling används inte kemiska bekämpningsmedel för att de är farliga för människor att hantera de dödar nyttiga insekter och andra organismer de minskar den biologiska mångfalden av växter och djur det hittas mer och mer rester i vårt dricksvatten och vi vet för lite om hur människor, djur och natur påverkas av gifterna på lång sikt De som väljer att köpa ekologisk mjölk bidrar till kornas välmående och att de får leva naturligt att bekämpningsmedel inte används på åkermarken en förbättrad miljön samt att en stor del av fodret som korna äter odlas på gården Det går att odla mat utan kemiska bekämpningsmedel! (Eko-skolan) Den samhällsvetenskapliga aspekten Som synes finns det många anledningar till att välja ekologisk mjölk framför ickeekologisk sådan. Varför är det då så många människor som trots detta inte bryr sig om att handla ekologiskt? Ett vanligt sätt att analysera detta problem på är att se det som ett socialt dilemma. Detta innebär att en individs kortsiktiga intresse står i konflikt med det kollektiva intresset. I detta fall handlar det om att om alla människor skulle köpa ekologisk mjölk istället för vanlig mjölk skulle också alla tjäna på det i form av exempelvis förbättrad miljö och djurskötsel. Samtidigt tjänar jag som enskild individ på om alla utom just jag köper ekologisk mjölk; miljön som jag lever i förbättras trots att jag fortsätter att köpa den billigare mjölken, vilket jag också tjänar ekonomiskt på. Men om alla tänker på detta sätt kommer också alla att förlora på det. Detta sociala dilemma brukar också kallas för the tragedy of the commons och väcker frågan hur man ska lyckas få människor att samarbeta för att uppnå gemensam vinning. En annan viktig fråga inom miljöetiken är vilka vi bör ta hänsyn till när vi handlar gentemot naturen (Sandell m.fl., 2004, s. 90). Ett problem är att många upplever att de inte har möjlighet att påverka så stora frågor som miljöfrågor ofta kan tyckas vara; vad gör det för skillnad om just jag köper ekologisk mjölk? Som påpekades i Hållbar utveckling i praktiken (2004) är konsekvenserna av handlingen, att köpa ekologisk mjölk, är ofta långt borta och går inte att uppleva direkt, varför det är svårare att få en miljömoralisk känsla. En annan anledning till att människor väljer att inte handla ekologiskt har med priset att göra; ekologisk mjölk är några kronor dyrare än ickeekologisk mjölk. Detta beror bland annat på att ekologisk mjölk tillverkas i mindre serier eftersom efterfrågan är för låg, något som leder till att investeringskostnaderna blir högre (Holm, 2004, s. 103). Det verkar ganska naturligt att så länge den ekologiska mjölken är dyrare än annan mjölk kommer många att välja den billigare mjölken. Detta speciellt om informationen om varför man bör välja ekologisk mjölk är bristfällig. Om man inte vet eller förstår varför det är viktigt att handla ekologiskt verkar det meningslöst att betala mer pengar för en vara som är identisk med en annan, billigare, vara. Samtidigt är vi inte alltid konsekventa när det gäller synen på pengar och vad som är dyrt och 3

billigt; många betalar gärna 1000 kronor för ett par jeans men är ovilliga att lägga ner två kronor extra på en ekologisk mjölk (Universeum, 2006-05-03). Vad kan man då göra åt problemet att så många människor inte handlar ekologisk mjölk? För att producenter ska producera ekologisk mjölk och för att återförsäljare ska köpa in sådan krävs en efterfrågan. Eftersom en sådan ofta saknas skulle en lösning kunna vara att subventionera produktion och inköp av ekologisk mjölk, dvs. att använda sig av ekonomiska styrmedel. Kanske krävs en prissänkning för att människor ska få upp ögonen för de ekologiska varorna? Producenter av ekologisk mjölk skulle till exempel kunna hålla ett lägre pris på ekologisk mjölk genom att ta bort procentpåslaget på just denna vara (Universeum, 2006-05-03). Lagstiftning är vidare en lösning på problemet; om bönder tvingades framställa ekologisk mjölk skulle människor också tvingas köpa den. De som förespråkar att man ska köpa ekologisk mjölk måste också verka som goda föredömen och alltså själva köpa sådan. Speciellt skolor och andra statligt styrda verksamheter skulle kunna föregå som goda exempel. Som bekant påverkas vi mycket av reklam varför marknadsföring för ekologiska varor skulle kanske kunna vara en bra idé. Faktum är att olika företag idag använder miljön som konkurrensmedel, eftersom den allmänna uppfattningen verkar vara att ett företag som kan hantera miljöfrågor på ett ansvarsfullt sätt är sannolikt ett välskött företag (Holm, 2004, s. 107). Undervisningsidé Problematisering Vi vill på ett enkelt och konkret sätt väcka en ekologisk medvetenhet hos eleverna så att de kan tillgodo göra sig kunskap om vad de olika miljömärkningarna betyder och hur de själva kan påverka miljön med enkla medel. Beskrivning Undervisningen är till stor del upplagd och planerad till efter den tredje miljöundervisningstraditionen, undervisning om hållbar utveckling, vilken innebär att eleverna aktivt själva får ta reda på fakta samt hitta egna perspektiv på miljöfrågan. Vi använder oss dock även av normerande miljöundervisning. Då undervisningen riktas till elever som är i de lägre åldrarna sker detta dock i en något förenklad form. Detta är dessutom ett så övergripande ämne att det sprider sig över en längre tid och flera undervisningstillfällen. Eleverna introduceras till ämnet med en PowerPoint-presentation som skall väcka intresse och nyfikenhet på ämnet. Den visar på ett enkelt tillvägagångssätt det ekologiska perspektivet på mjölkens väg från frukostbordet till Åkern. Efter introduktionen får eleverna tänka ut frågeformuleringar som de kan ta med till ett besök på Universeum. Där kommer eleverna att få gå på en guidad tur genom vattnets väg samt få en del av sina frågor besvarade. Dessutom får de genom upplevelser integrera ny kunskap om hållbar utveckling. Vid nästa undervisningstillfälle kommer eleverna att få skriva en dagbok om sitt besök på Universeum och vad de dittills har lärt sig. Om eleverna har frågor kvar som de inte har fått svar på hjälps vi alla åt att via Internet eller på andra väg söka svar på dem. Vi kommer också att göra ett studiebesök på en bondgård som bedriver ekologisk mjölkproduktion. Till sist, för att göra ett bra avslut på temat, får eleverna själva skriva och spela upp en pjäs om hållbar utveckling för sina föräldrar. Pjäsen handlar då om vad eleverna har lärt sig och hur de kan förmedla den kunskapen till andra. Detta tror vi är ett utmärkt sätt för eleverna, att genom gestaltning, tillgodogöra sig kunskap. 4

Slutsatser och diskussion Eftersom samtliga av oss har gjort våra VFU-perioder i klasser/grupper med barn i tidigare åldrar vet vi hur svårt det kan vara för elever i dessa åldrar att arbeta på egen hand och ta självständiga beslut. Vi vet samtidigt hur viktigt det är att fostra barn i en demokratisk anda, i syfte att göra de involverade i framtida samhällsprocesser. Vi tycker därför att det är viktigt med en mjukstart; genom att kombinera undervisning om hållbar utveckling och en normerande undervisning tror vi att barnen kan få den kunskap och vägledning som krävs för att de ska kunna utveckla ett demokratiskt förhållningssätt. Ju äldre eleverna blir, desto större fokusering bör läggas på den demokratiska aspekten. Vidare tror vi att valet av ekologisk mjölk väcker intresse eftersom det är något konkret som barnen träffar på dagligen. Djur och deras välmående är också något som är greppbart för barnen, varför relation där emellan blir mer uppenbar än om vi hade valt en för barnen okänd vara. 5

Referenser Böcker Arla. (2006). Mjölkboken. Holm, F. (2005). Miljöboken. Stockholm: Alde & Schytt. Myndigheten för Skolutveckling. (2004). Hållbar utveckling i praktiken. Så gjorde vi på vår skola. Sandell, K. m.fl. (2003). Miljödidaktik. Lund: Studentlitteratur. Studiebesök Universeum, 2006-05-03. Artiklar Djuren på den ekologiska gården. (2006). Kravmärkt, 10-12. Internet Skolverket. (2006-05-30). www.skolverket.se. Eko-skolan. (2006-05- 30). www.krav.se. Wikipedia. (2006-05-30). http://sv.wikipedia.org/wiki/ko. Husagård. (2006-05-30). http://www.husagard.se/ekologi.php. 6