Delvis missvisande bild av offentligt åtagande. I många länder används avdrag på inkomstskatten snarare än direkta subventioner (jmf ROT/RUT)

Föreläsning 6 Skatter Incidens Välfärdseffekter Internationell handel Komparativa fördelar Vinster av handel Effekter av handelshinder Läsanvisningar K&W 7-8

Skatter Skatter är nödvändiga för att bekosta offentlig service: försvar, domstolar, sjukvård, skola, etc. Skatter leder normalt till kostnader som är större än statens inkomst av skatten p g a effektivitetsförluster Det är en stor utmaning att konstruera ett skattesystem som leder till så lite effektivitetsförluster som möjligt samtidigt som det upplevs som rättvist och ger nödvändiga intäkter

Delvis missvisande bild av offentligt åtagande. I många länder används avdrag på inkomstskatten snarare än direkta subventioner (jmf ROT/RUT)

Effekten av en styckskatt Styckskatt: t ex 25 kr per cigarettpaket Effekt: Ökar priset för köparen och minskar priset för säljaren Skatten utgör en kil mellan säljpriset och köparens pris

Skattens incidens, generella regler 1. Skattelagar bestämmer inte vem som bär den faktiska kostnaden av en skatt 2. Det spelar ingen roll vilken sida (konsument eller producent, arbetsgivare eller arbetare, etc.) som formellt betalar in skatten till skatteverket 3. Skattens incidens (vem som faktiskt bär kostnaden av skatten) beror på efterfråge- och utbudselasticiteterna

A) Styckskatt på 40$ per uthyrt rum som hotellen betalar Pris $140 120 Utbudskurvan skiftar upp med 40$ S 2 Del av skatt som konsumenter bär Del av skatt som producenter bär 100 80 60 A B E S 1 D 40 20 0 5,000 10,000 15,000 Kvantitet

Effekter Skatten skapar kil mellan säljpris och köparens pris Lägre kvantitet Skapar effektivitetsförlust

Att vem som betalar in skatten inte spelar någon roll för vem som faktiskt betalar ses tydligt i exemplet Producenten betalar $40 per enhet till staten och konsumenten ingenting, men den sanna fördelningen är $20 var Låt oss nu studera vad som händer när skatten $40 istället läggs på konsumenten

B) Styckskatt på 40$ per uthyrt rum som gästerna betalar Pris $140 120 100 A Efterfrågan skiftar ner med 40$ S Styckskatt = $40 per rum 80 E 60 B D 1 40 20 D 2 0 5,000 10,000 15,000 Kvantitet

Jämförelse av fall A och B Samma kvantitet: Q=5000 Fall A Köparen betalar 100 Säljaren får 100-40=60 Fall B Köparen betalar 60 + 40 = 100 Säljaren får 60 Slutsats: Det är samma jämvikt!

Kommunalskatt och arbetsgivaravgift Nästan alla betalar cirka 30 % i kommunal inkomstskatt Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift på omkring 30 % för nästan alla Dessa skatter har samma effekt på löner, arbetsutbud och arbetsefterfrågan Starkt empiriskt stöd för detta

Det tredje resultatet är att det som faktiskt bestämmer vem som står för kostnaden för skatten är efterfråge- och utbudselasticiteterna. Det visar vi på följande sätt:

Konsumenterna betalar mest styckskatt på bensin (relativt oelastisk efterfrågan) Pris i kr per liter S Del av skatt som konsumenter bär 13 Styckskatt = 8,50 När efterfrågan har en låg priselasticitet och utbudet hög priselasticitet Del av skatt som producenten bär 5 4,50 S D 0 Kvantitet i liter

Producenten betalar mest styckskatt på universitetets parkering (relativt oelastiskt utbud) S Pris i kr S Del av skatt som konsumenter bär 65 60 D Del av skatt som producenten bär Styckskatt=50 kr per parkering Efterfrågan har en hög priselasticitet och utbudet en låg 15 0 Kvantitet parkeringsplatser

När efterfrågans priselasticitet är högre än utbudets priselasticitet så faller skattebördan mest på producenter När efterfrågans priselasticitet är lägre än utbudets priselasticitet så faller skattebördan mest på konsumenter Den som har högst priselasticitet har lättare att anpassa sitt beteende och slipper därför mer av skatten Elasticiteter, inte vem som officiellt betalar skatten, bestämmer skattekostnadens sannafördelning

Ytterlighetsexempel är exempelvis när efterfrågan är helt oelastisk (ormserum) eller helt elastiskt (olika nyanser på tennisbollar) I det första fallet bär konsumenterna hela kostnaden av skatten eftersom de inte har några substitut I det andra fallet bär konsumenterna inget av kostnaden

Resultatet gäller på alla marknader När mäklaren generöst erbjuder dig som köpare av en lägenhet att inte betala hans arvode för att de är den andra sidan som betalar Då vet du att det antingen är ett billigt försäljningsknep eller ett missförstånd från mäklarens sida Det är elasticiteterna som bestämmer vem som bär mäklarens arvode

Begränsad insikt om detta leder ibland till tråkiga resultat Före kollapsen på bomarknaden i USA 2007 var det många som köpte bostäder Städer införde därför skatter på köpen för att få in pengar från köparna Problemet var att köparna relativt lätt kunde köpa hus i andra städer så efterfrågekurvan var flack De lokalbor med bostäder att sälja hade däremot svårt att flytta eftersom de hade jobb och barn i skolan, etc Skatten betalades därför oavsiktligt av lokalbor

Statens intäkter av en styckskatt Intäkt av hotellskatt: 40$ x såld kvantitet Pris $140 S1 120 100 A S0 Styckskatt=40$ per rum 80 Area = skatteintäkt E 60 B D 40 20 0 5,000 10,000 15,000 Kvantitet (antal hotellrum)

Ändring av skattesats och skatteintäkten En höjd skatt leder till Högre skatteintäkter per producerad enhet Färre producerade enheter Detta är två motverkande effekter Dubblad skattesats ger ej dubblade intäkter eftersom kvantiteten minskar

Lafferkurvan Kan lägre inkomstskatt leda till högre intäkter skatteintäkter för staten? 0 100% skattesats

In the real world, policy makers aren t always well informed, but they usually aren t complete fools either. That s why it s very hard to find real-world examples in which raising a tax reduced revenue or cutting a tax increased revenue Krugman Men Ronald Reagan trodde att USA låg till höger i figuren och sänkte skatten för att öka skatteintäkterna Det visade sig att han hade fel

Två olika skattesatser på hotel som ger samma skatteintäkt Pris (a) En styckskatt på $20 Pris (b) En styckskatt på $60 $140 $140 120 120 Skatt= 20$ per rum 90 80 70 Area = skatteintäkt E S D Skatt= 60$ per rum 110 80 50 Area = skatteintäkt E S D 40 40 20 20 0 6,000 7,500 10,000 15,000 Kvantitet 0 2,500 5,000 10,000 15,000 Kvantitet

Skattens effekt på konsument- och Pr i s producent överskott Minskat konsumentöverskott S P C Styckskatt = t P E A C B F E P P Skatteintäkt: A+C Minskat producentöverskott D Q T Q E Kvantitet

Dödviktsförlust Pris Dödviktsförlust S P C Styckskatt = t P E E P P D Q T Q E Kvantitet

Andra kostnader förknippade med skatter Administrationskostnader t ex självdeklarationer och skatteförvaltningen Total effektivitetsförlust Dödviktsförlust plus administrationskostnad Ett skattesystem som minimerar de totala effektivitetsförlusterna är att föredra Allt annat lika (vilket det sällan är)

För länge sen sålde staten rättigheten att ta ut skatter eftersom det var alltför kostsamt för staten att själv dra in skatten Jmf offentlig-privat samverkan (tex Arlandabanan) Moderna skattesystem utvecklades i England en tid före den industriella revolutionen Administrationskostnader har på sista tiden dramatiskt sänkts, inte minst i Sverige Källskatt: arbetsgivaren betalar in löneskatt Tvåvägsrapportering: skatten registreras både för arbetstagare och arbetsgivare. Svårt att fuska

Dödviktsförlusten och elasticiteterna (a) Elastisk efterfrågan (b) Oelastisk efterfrågan Pris S Pris S Större dödviktsförlust när efterfrågan är elastisk P C Styckskatt = t P C P E E D Styckskatt =t P E P P E Mindre dödviktsförlust när efterfrågan är oelastisk P P D Q T Q E Kvantitet Q T Q E Kvantitet

Dödviktsförlusten och elasticiteterna (c) Elastiskt utbud (d) Oelastiskt utbud Pris Pris S P C Större dödviktsförlust när utbudet är elastiskt Styckskatt = T P E P P E S Styckskatt = T P C P E E Mindre dödviktsförlust när utbudet är oelastiskt P P D D Q T Q E Kvantitet Q T Q E Kvantitet

Vilka varor är bäst att beskatta? Effektivtetsförlusterna blir minst om man beskattar varor med relativt oelastisk efterfrågan och utbud Skatten får då små effekter på individers beteende eftersom det är relativt opåverkat av prisförändringar Vid extremfallen helt oelastisk efterfågan eller helt oelastiskt utbud blir det inga effektivitetsförluster alls Sådana skatter tenderar att vara impopulära

Fastighetsskatten är effektiv eftersom huset står kvar och någon bor i det även om skatten höjs I aggregatet är skatten svår att undvika Effektivitetsförlusterna blir därmed små Men skatten är impopulär av precis av samma skäl, dvs att man har svårt att undvika den Även en fråga om skattens synlighet: betalas in 1gång/år

Två principer för skatterättvisa Nyttjandeprincipen innebär att man betalar för den service man använder. Exempel: broavgift, bensinskatt (för vägslitage) Efter betalningsförmåga. De med högre inkomst betalar mer skatt

Klumpsummeskatt Antag att regeringen tillkännager att alla måste betala 100 kr denna månad Detta kan individen inte påverka. Skatten har därför ingen effekt på arbetsutbud eller annat Klumpsummeskatten leder därför inte till någon effektivitetsförlust alls!

Thatchers kommunalskatt (poll tax) är ett exempel på klumpsummeskatt Förutom att man inte kunde undvika den så uppfattades den som orättvis då de med lite pengar betalade lika mycket i skatt som de rika

Ett sätt att undvika detta är att istället använda sig av nyttjandeprincipen men detta leder till effektivitetsförluster Vi ser här ett typiskt samband. Det förekommer ofta sett en avvägning mellan (upplevd) rättvisa och effektivitet Nationalekonomisk analys kan inte säga hur mycket vikt som skall läggas på det ena eller andra Detta bestäms av individer i den politiska processen

Skattebas, proportionella och progressiva skatter Skattebasen är det skatten läggs på Proportionell skatt Platt skatt t ex 30% på all inkomst Progressiv skatt Skattesatsen ökar med inkomsten (t ex 30% för låg inkomst, 50% för hög) Regressiv skatt Skattesatsen minskar med inkomsten Sällan meningen kan kan hända ändå (tex tobak) Dagens fastighetsskatt är regressiv

Marginalskatten (skatten på en ytterligare kronas inkomst) styr individens incitament Hög marginalskatt leder till effektivitetsförluster (tex mindre lönt att ta ett mer välbetalt jobb) men också utjämning av inkomsten efter skatt Storleken på dylika effekter föremål för intensiv forskning Tydlig koppling mellan marginalskatt och inkomstspridning På 1970-talet noterade Astrid Lindgren att hon hade 102 % i marginalskatt Myntade uttrycket Pomperipossaskatt vilket ledde till snabba förändringar av skattesystemet

Skatt på konsumtion Skatt på konsumtionen har fördelen att den är rätt så effektiv Ett problem är att det är svårt att göra den progressiv så att rika drabbas mer Sverige har internationellt sett en hög moms: 25 % Många undantag (böcker, bio, restaurangbesök, mat, finansiella tjänster) Undantag leder till krav på fler undantag

U.S. Belgium Canada Germany France Mexico Internationell handel (a) Amerikansk handel 1960-2006 (b) Olika länders import och export, 2005 Procent av BNP 18% 16 14 12 10 8 6 4 2 Import Export Procent av BNP 90% 80 70 60 50 40 30 20 10 1960 1970 1980 1990 2000 2006 År

Svensk internationell handel

Komparativa fördelar och handel Komparativa fördelar: Ett land har komparativa fördelar att producera en vara om alternativ-kostnaden är lägre än för andra länder Autarki: Situation utan internationell handel Varje land konsumerar vad det producerar Den Ricardianska handelsmodellen (David Ricardo tidigt 1800-tal) analyserar handel när alternativkostnaden är konstant (produktionsmöjlighetskurvan är en rät linje)

Komparativa fördelar och handel Hypotetiskt exempel: Sverige och Kina (a) Sveriges produktionsmöjlighetskurva (b) Kinas produktionsmöjlighetskurva Kvantitet dataspel Kvantitet dataspel 2,000 Produktion och konsumtion i autarki (bestäms av preferenser) Produktion och konsumtion i autarki 1,000 C Sv 1,000 lutning = 2 500 C K lutning = 0.5 K 0 500 1,000 0 1,000 2,000 Kvantitet porslin Kvantitet porslin

Produktion och konsumtion under autarki (a) Sverige Produktion Konsumtion Porslin 500 500 Dataspel 1,000 1,000 (b) Kina Produktion Konsumtion Porslin 1,000 1,000 Dataspel 500 500 (c) Totalt i Världen (Sverige och Kina) Produktion Konsumtion Porslin 1,500 1,500 Dataspel 1,500 1,500

Komparativa fördelar Sverige Porslin alternativkostnad 2 Dataspel alternativkostnad 1/2 Kina Porslin alternativkostnad 1/2 Dataspel alternativkostnad 2 Slutsats: Sverige bör specialisera sig på dataspel och Kina på porslin

Produktion och konsumtion efter specialisering och handel (a) Sverige Produktion Konsumtion Porslin 0 750 Dataspel 2,000 1,250 (b) Kina Produktion Konsumtion Porslin 2,000 1,250 Dataspel 0 750 (c) Totalt i världen (Sverige och Kina) Produktion Konsumtion Porslin 2,000 2,000 Dataspel 2,000 2,000

Vinster av internationell handel (a) Sveriges produktion och konsumtion (b) Kinas produktion och konsumtion Kvantitet dataspel 2,000 1,250 1,000 Q Sv Produktion med handel C Sv C Sv Konsumtion med handel Produktion och konsumtion i autarki Kvantitet dataspel 1,000 750 500 Produktion och konsumtion i autarki Konsumtion med handel C K C K Produktion med handel 0 500 750 1,000 Kvantitet porslin 0 1,000 1,250 Q K 2,000 Kvantitet porslin

Två vanliga uppfattningar Dumpade löner hypotesen : När ett land med höga löner importerar från ett land med låga löner så leder det till lägre levnadsnivåer i det rikare landet Finns stöd för att vissa grupper drabbas (ibland hårt) Slavlönehypotesen : Handel måste vara dåligt för arbetare i fattigare länder eftersom arbetarna får så låga löner jämfört med arbetare i rika länder Svårare att finna stöd för detta Men handel som baseras på komparativa fördelar ger handelsvinster i båda länderna

Källor till komparativa fördelar Klimat Tex sol till tomatodling Faktortillgångar Tex vatten till gurkodling Järnmalm

Heckscher-Ohlin Modellen Produktionens faktorintensitet mäter hur mycket av en produktionsfaktor som används i produktionen relativt användningen av andra produktionsfaktorer Exempel: Textilindustrin är arbetsintensiv Kärnkraftsindustrin är kapitalintensiv Heckscher-Ohlin modellen säger att ett land har komparativa fördelar i en bransch som är intensiv i den produktionsfaktor landet har relativt mycket av

Heckscher-Ohlin modellen intuition Alternativkostnaden för en faktor som finns i överflöd är låg: Det är billigare att producera varor som använder mycket av faktorer som det finns mycket av. Vatten: Grönsaksodling, fiske, simmare Lågutbildad arbetskraft: Kläder Högutbildad arbetskraft: Läkemedel Skog: Papper, virke Kyla: Hockeyspelare

Fler källor till komparativa fördelar Teknologi Varför utvecklar egentligen vissa länder bra teknologi (klockor i Schweiz, lakrits i Finland, skor i Italien)? Teknologifördelar kan försvinna efterhand då teknologin sprids till andra länder Institutioner och infrastruktur Vissa branscher drar större nytta av dessa än andra

Handel baserad på skalfördelar Vissa varor har enorma utvecklingskostnader. Stora volymer krävs för att få ner priset på varan. Det finns då stora vinster av internationell specialisering Exempel: Bilindustrin

Utbud, efterfrågan och handel Pris S P A Konsumentöverskott Producentöverskott A D Q A Kvantitet

Porslinsmarknaden med import Pris på porslin Inhemskt utbud P A Autarkipriset A P W Världsmarknadspris Inhemsk efterfrågan Inhemskt utbud vid handel Q S Q A Import Q D Inhemsk efterfrågan vid handel Volym porslin

Välfärdsvinsten av import Pris på porslin P W P A W X A Z Inhemskt utbud Konsumentöverskott Producentöverskott Välfärdseffekt Förändring Vinst Förlust X+ Z X Z Y Inhemsk efterfrågan Q D Q A Q S Kvantitet porslin Import

Export av tv-spel Pris på tvspel Världsmarknadspris Inhemskt utbud P W P A A Autarkipriset Inhemsk efterfrågan Inhemsk efterfrågan vid handel Q D Q A Export Q S Inhemskt utbud vid handel kvantitet tv-spel

Välfärdseffekten av export Pris på tv-spel W Inhemskt utbud Konsumentöverskott Förändring Vinst Förlust X P W P A X Z A Producentöverskott Välfärdseffekt X+ Z Z Y Inhemsk efterfrågan Q D Q A Q S Kvantitet tv-spel Export

Internationell handel och löner Handel ökar exportindustrins produktion och minskar importkonkurrerande produktion Efterfrågan på produktionsfaktorer till exportindustrin ökar medan den minskar för den importkonkurrerande industrin Alla tjänar inte Elpriser låga i Sverige (vatten, kärnkraft osv). Vad händer om EUs elmarknad integreras?

Heckscher Ohlin-teorin: ett land med mycket av en produktionsfaktor har en komparativ fördel i produktionen av varor som använder mycket av den produktionsfaktorn Export ökar efterfrågan på dessa produktionsfaktorer och därför ökar också priset på denna produktionsfaktor Samtidigt minskar efterfrågan och pris på den intensiva faktorn i den importkonkurrerande industrin

Internationell handel och löner Sverige (liksom OECD) har relativt mycket utbildad arbetskraft (humankapital). Komparativ fördel inom kunskapsintensiv industri. När exportindustrin expanderar (t ex Ericsson) ökar efterfrågan och lön för utbildad arbetskraft. Samtidigt minskar efterfrågan och lön för lågutbildad arbetskraft när importkonkurrerande industri stänger (t ex Electroluxs montering). Handel kan därför leda till större lönespridning Kinas inträde på världsmarknaden har haft stora konsekvenser för västvärldens arbetsmarknader

På 1870-talet när ångbåtstrafik tog över segelbåtarna ledde USAs jordbruksexport (tex vete) till kraftiga fall i markpriserna i Europa, då det importkonkurrerande jordbruket i Europa minskade sin produktion. Vinnarna blev europeiska konsumenter och amerikanska producenter Förlorare blev europeiska producenter och de amerikanska konsumenterna eftersom priset på vete steg i USA

Handelshinder Tullar Skatter på import Kvoter Begränsning av importerad kvantitet Exportsubventioner Ofta indirekta

Effekten av en tull Pris på porslin Inhemskt utbud Pris med tull P T Tull P W Världsmarknadspris Inhemsk efterfrågan Import med tull Q S Q ST Q DT Q D Kvantitet porslin Import utan tull

Välfärdseffekter av en tull Pris på porslin Förändring i överskott Tull P T A B C D Inhemskt utbud Konsumentöverskott Producentöverskott Tullintäkt till staten Välfärdseffekt Vinst A C Förlust ( A +B + C + D) (B + D ) P W Inhemsk eferfrågan Import med tull Q S Q ST Q D T Import utan tull Q D Kvantitet porslin

Effekten av en importkvot Samma som tull förutom att den som har importlicensen tjänar det som staten tidigare fick i inkomst av tullen (yta C) De flesta amerikanska importlicenser går till utländska stater I så fall blir förlusten för det egna landet: B+C+D

Politisk ekonomi och protektionism Argument för handelshinder (protektionism) Nationell säkerhet (t ex mat, energi) Skydda jobb i importkonkurrerande sektor Infant industry argument: möjligheten att bygga upp en industri Handelshinder ofta betingade av politiskt inflytande hos den importkonkurrerande industrin (socker)

Varför har industriländerna så pass lite handelshinder? Handelshinder finns främst på jordbruksvaror och textil Handelsavtal som hindrar handelshinder kommer tillstånd för att det gynnar alla parter (att ta bort hinder gynnar både inhemska konsumenter och exporterande producenter) Internationella handelsavtal: WTO Hanterar internationella handelskonflikter I ökande grad även investerarskydd (ISP)

Globalisering Oro i västvärlden för att handel med exempelvis Kina gör de egna ländernas lägre utbildade arbetslösa (eller får sänkta löner) Många företag outsourcar också delar av produktionen till andra länder. Låga löner i fattiga länder är svåra att konkurrera med i vissa branscher Det har blivit allt viktigare att se till att vinsterna av internationell handel sprids jämnt