Lär ut. bättre läkemedelshantering för äldre

Relevanta dokument
Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Palliativ vård Professor Peter Strang

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

Smarta råd om läkemedel för äldre

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Äldre och läkemedel LATHUND

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Peter Strang, professor, överläkare

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Bipacksedel: Information till användaren. Kodein Alternova 25 mg tabletter kodeinfosfathemihydrat

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Handlingsplan för värmebölja 2019

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Läkemedel och alkohol hos äldre

Läkemedelsbiverkningar

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

Äldre och Läkemedel. Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35

Depression. Lilly Schwieler

Behandlingsguide Information till patienten

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Läkemedelssortiment - Utökat förråd Furugården Los

Har svårt att somna, vaknar flera gånger på natten. Ser spöken under sängen. Svårt att komma till ro på vilan på dagis

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

VIPS SÖKORD OCH FICKMANUAL (plastkort) Flik 10.4.

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Bakom masken lurar paniken

3. Läkemedelsgenomgång

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Den multisjuka äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

INFORMATION OM INVEGA

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Värmebölja/höga temperaturer rutin

2. Åldrandet och läkemedel

Bipacksedel: Information till användaren Citodon 500 mg/30 mg suppositorier. paracetamol och kodein

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Vad är psykisk ohälsa?

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Symtomlindring. Palliativa rådet

Varför behöver man sova? Karin Bengtsson Leg läkare, specialist i allmänmedicin

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Vad är en värmebölja och vad innebär det?

Transkript:

LÄR- UT s symtomskattning - hur går det till? LÄR - UT - bättre läkemedelshantering för äldre är en av Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs och Borås Stads satsningar på att förbättra vården av de mest sjuka äldre. Symtomskattning är ett av verktygen som kan användas för att få en struktur på symtom och problem som kan vara läkemedelsrelaterade. Materialet får gärna spridas, ange då källan. Vid vilka tillfällen kan symtomskattning användas? Symtomskattning kan användas vid utvärdering av ordinationsändring, inför läkemedelgenomgång, årskontroll, recept/dosförnyelse, som en del i fallrisk- och nutritionsbedömning för att läkaren och teamet ska kunna få en samlad information. Symtomskattning ger tillsammans med aktuell läkemedelslista underlag för utvärdering av läkemedelsbehandling. När kan symtomskattningen göras? I nära anslutning till den planerade åtgärden. Sjuksköterska tillhandahåller symtomskattningsblanketten. Blanketten finns att ladda ner från Närvårdssamverkans hemsida: Närvårdssamverkan Vem gör symtomskattningen? Patienten själv eller tillsammans med närstående, omvårdnadspersonal eller sjuksköterska. Stödtext till symtomskattningsblanketten finns i det här dokumentet. Dokumentation Ansvarig sjuksköterska: - planerar in symtomskattning i planeringsverktyg/kalender.. - informerar berörda, lämnar informationsblad till patient. - dokumenterar i journalen under aktuella sökord. Syfte med symtomskattningen, tidpunkt och vem/vilka som har gjort symtomskattningen skall framgå. - skriver ut journalanteckningen, kopierar symtomskattningsblanketten och lämnar till ansvarig läkare. Ansvarig läkare: - gör en bedömning av symtomskattningen, ev. åtgärder och hur uppföljning sker. - dokumenterar i en daganteckning som lämnas till ansvarig sjuksköterska. Är symtomskattningen ett arbetsdokument eller en journalhandling? Symtomskattningen blir som upprättat dokument en journalhandling i den kommunala hälsooch sjukvården och hanteras enligt de lokala riktlinjerna. 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 1

Aptit Ange om patienten upplever problem med aptiten. Stödtext aptit Aptitlöshet, törst, illamående, kräkning, uttorkning, tidig mättnadskänsla, ökad aptit? Måltidsvanor, ätmönster, munhålans kondition som påverkar ätandet, hur mycket vätska och näring intas dagligen? Patientens upplevelse, psykotisk upplevelse, t ex av förgiftning. Kulturella mönster av betydelse. Nutritionsproblem relaterade till psykisk hälsosituation, självsvält, hetsätning. Under- eller övervikt, BMI. Finns det nutritionsproblem orsakade av: föda, miljö, sjukdom, blodsockernivå, behandling eller läkemedel? Egenvård och hjälpmedel som används t.ex. särskild diet, kvarliggande sond, tandprotes, påminnelser. Exempel på läkemedel som kan minska aptiten eller ge viktnedgång SSRI- preparat som t ex citalopram Demensläkemedel: galantamin (Reminyl), rivastigmin (Exelon) Hjärta/Kärl: digoxin Exempel på läkemedel som kan öka aptiten: Neuroleptika: olanzapin (Zyprexa), quetiapin (Seroquel), risperidon (Risperdal), haloperidol (Haldol). Antidepressiva: mirtazepin (Remeron) Epilepsiläkemedel: gabapentin (Neurontin), pregabalin (Lyrica) Valproinsyra (Ergenyl) 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 2

Diarré Ange om patienten upplever problem med diarré. Stödtext diarré Avföring. Antal/dygn? Fler än tre lösa avföringar/dygn. Tillfälligt? Återkommande? Är varje avföring lös? Konsistens? Smärtsam avföring? Inkontinent tarm. Diarré relaterat till diet? Hur ser måltidsordning och måltidsinnehåll ut? Eliminationsproblem relaterade till psykisk hälsosituation, t ex tvångsmässighet, nedstämdhet, psykotisk upplevelse. Tarmsjukdom? Stomi? Tarminfektion? Känslig för laktos, gluten? Komplikation efter operation, strålbehandling? Om diarréerna ger risk för uttorkning och patienten behandlas med ACE- hämmare bör utsättning av ACE- hämmare ske. Patientens sätt att hantera detta. Egenvård och hjälpmedel som används t ex diet, inkontinensskydd. Exempel på läkemedel som kan ge diarré: Antibiotika kan påverka den bakteriella tarmfloran Diabetesmedel: metformin, akarbos (Glucobay) Medel med effekt i mage och tarm: överdosering av laxermedel, antacida Järnpreparat Analgetika: NSAID/COX-hämmare, diklofenak, ibuprofen, naproxen Kolinesterashämmare: donepezil 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 3

Förstoppning Ange om patienten upplever problem med förstoppning. Stödtext förstoppning Antal/vecka? Färre än tre i kombination med ett eller flera symtom på hård avföring, behov av kraftig krystning i samband med tarmtömning. Oförmåga att ha avföring när behovet finns? Tillfälligt? Återkommande? Ändrade vanor? Konsistens? Inkontinent tarm, förstoppning omväxlande med diarré? Är varje avföring hård? Smärtsam avföring. Hur ser måltidsordning och måltidsinnehåll ut? Förstoppning relaterat till diet? Buksmärtor? Tarmsjukdom? Stomi? Diabetes? Eliminationsproblem relaterade till psykisk hälsosituation, t ex tvångsmässighet, nedstämdhet. Patientens sätt att hantera diarré. Egenvård och hjälpmedel som används t.ex. diet, laxermedel, påminnelser, motion. Exempel på läkemedel som kan ge förstoppning: Läkemedel med antikolinerg effekt Antidepressiva: amitryptilin (Tryptizol, Saroten) Järnpreparat: Duroferon, Niferex Opioidanalgetika: morfin (Depolan/Dolcontin), fentanyl (Durogesic), oxykodon (OxyContin), kodein (Citodon/Panocod) Diuretika 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 4

Hosta Ange om patienten upplever problem med hosta med linjal hur många cm patienten skattat. Skriv t.ex. 4 cm, 6,5 cm Stödtext hosta. Andnöd, hosta, rethosta, slemhosta? Speciell tid på dygnet? Luftvägsinfektion? Sjukdom i andningsvägarna? KOL? Astma? Aspiration? Sura uppstötningar? Magsäcksbråck? Egenvård och hjälpmedel som används t ex läkemedel, inhalator, särskilt sängläge Exempel på läkemedel som kan ge hosta: Hjärta/Kärl: ACE hämmare 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 5

Illamående Ange om patienten upplever problem med illamående. med linjal hur många cm patienten skattat. Skriv t.ex.4 cm, 6,5 cm. Stödtext illamående. När på dygnet? I relation till diet? Matleda? Kräkning? Aptit? Andra samtidiga besvär från magtarmkanalen? Tarmsjukdom? Infektion? Central påverkan? Måltidsvanor, ätmönster, munhålans kondition som påverkar ätandet. Passar tandprotes? Patientens upplevelse. Kulturella mönster av betydelse. Nutritionsproblem orsakade av föda, miljö, blodsockernivå eller behandling? Hjälpmedel som används t.ex. särskild diet, kvarliggande sond. Exempel på läkemedel som kan ge illamående: Opioidanalgetika: morfin (Depolan), fentanyl (Matrifen; Durogesic), oxykodon (OxyContin), kodein (Citodon) Antidepressiva: citalopram (Cipramil), fluoxetin (Fontex) Hjärta/Kärl: digoxin Antibiotika 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 6

Muntorrhet Ange om patienten upplever problem med muntorrhet. med linjal hur många cm patienten skattat. Skriv t.ex 4 cm, 6,5 cm. Stödtext muntorrhet. Patientens upplevelse. Upplevelse av törst? Finns svårigheter att tala, välja, tugga, dålig andedräkt, sveda? Hur ser munhålan ut? Karies? Infektion? Munvinkelragader? Slemhinnor? Intorkning? Viktnedgång? Är munvårdsbedömning gjord? Muntorrhet orsakade av föda, miljö, sjukdom eller behandling. Dricker vätskedrivande drycker som vätska t.ex. kaffe, alkohol? Egenvård och hjälpmedel som används t ex salivstimulerande medel(munspray, sugtabletter, tuggummi, drycker) salivstimulerade läkemedel, fluorersättning. Exempel på läkemedel som kan ge upphov till muntorrhet: Läkemedel med antikolinerg effekt Antidepressiva: amitryptilin (Tryptizol, Saroten), citalopram Medel mot inkontinens: tolterodin (Detrusitol) Neuroleptika: levomepromazin (Nozinan), risperidon (Risperdal), olanzapin (Zyprexa) Antihistaminer: cetirizin (Zyrlex), loratadin (Clarityn) Diuretika: furosemid (Lasix, Impugan) Opioidanalgetika: morfin (Depolan, Dolcontin), oxykodon (OxyContin), kodein (Citodon, Panocod) Sömnmedel: zopiklon (Imovane) 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 7

Sinnesstämning Ange om patienten upplever problem med sinnestämningen. Stödtext sinnestämning. Orientering till tid, rum, person, situation. Förmåga att göra sig förstådd och förstå. Förmåga att uttrycka sina behov. Bristande verklighetsuppfattning. Minnesproblem, nedstämdhet, sorg, apati. Hypomani/ mani. Tillit, misstänksamhet, otrygghet. Ängslighet, oro, rädsla, ångest, panik. Fobier. Självdestruktivitet, suicidtankar-, planer-, försök. Aggressivitet, hot och våld, farlighet. Impulser. Glädje, livslust. Sjukdomsupplevelser. Kan symtomet vara ett sätt att hantera och påverka sin situation? Krisreaktion? Miljöombyte? Stress, stresstolerans, stresshantering. Exempel på läkemedel som kan ge konfusion, minnesstörningar, särskilt till äldre: Läkemedel med antikolinerg effekt Smärtstillande, framförallt opioider: morfin (Depolan, Dolcontin), oxykodon (OxyContin), kodein (Citodon) Kortisonpreparat (kan även ge uppiggande effekter): prednisolon Långverkande bensodiazepiner: flunitrazepam, diazepam (Stesolid), nitrazepam (Apodorm) Betareceptorblockerare (även ögondroppar): metoprolol (Seloken), timolol (Cosopt, Fotil) 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 8

Smärta Ange om patienten upplever problem med smärta. Stödtext smärta. Akut eller kronisk smärta eller obehag. Relaterad till fysiska, psykiska, existentiella eller sociala faktorer. Var? När? På vilket sätt gör det ont? Lokalisation, karaktär, mönster, intensitet. Bedömning enligt skala. Patientens ord eller uttryck för smärta. Beteenden förenade med smärta, t ex skyddande rörelser, gråt, rastlöshet. Utlösande eller lindrande faktorer. Hur hanterar patienten smärta eller obehag Smärtskattning? Egenvård och hjälpmedel som används. Exempel på läkemedel som kan ge upphov till smärta: Huvudvärk: Mycket vanlig biverkning för flertal läkemedel. nitroglycerin (Nitromex, Glytrin, Nitrolingual), ACE-hämmare, enalapril, ramipril, kalciumantagonister, felodipin (Plendil), amlodipin (Norvasc) Muskelvärk: simvastatin, atorvastatin (Lipitor) Magvärk: NSAID/COX-hämmare, diklofenak, ibuprofen, naproxen 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 9

Sömn Ange om patienten upplever problem med sömnen. Stödtext sömn. Sömnstörningar t ex sömnrubbningar, sömnbrist, stort sömnbehov. Insomningssvårigheter, tidigt uppvaknande, svårt att somna om. Dygnsrytm och sömnmönster. Sover dagtid? Utvilad eller trött efter sömn? Stress, förändringar socialt? Måltidsordning? Trötthet, tillfällig eller upplevd kronisk trötthet, utmattning, orkeslöshet. Sjukdom, myrkrypningar i benen? Vattenkastning? Smärta? Oro, Drömmar, Faktorer som underlättar eller hindrar sömn och vila t. ex psykisk/ fysisk hälsosituation. Egenvård och hjälpmedel som används t ex sängutrustning, mat, dryck. Exempel på läkemedel som kan påverka sömnen: Hosta: ACE-hämmare, enalapril, ramipril Stimulantia: koffein Diuretika: furosemid (Impugan, Lasix) Astma: formeterol (Oxis, Formatris Novolizer) Parkinsonläkemedel: L-Dopa (Madopark, Sinemet) Hormoner: levotyroxin (Levaxin) Demens: Kolinesterashämmare, donepezil (Aricept) 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 10

Trötthet Ange om patienten upplever problem med trötthet. Stödtext trötthet. Upplevelse av trötthet, tillfällig eller upplevd kronisk trötthet, utmattning, orkeslöshet. Trötthet som inte går att vila bort? Dygnsvariation? Faktorer som underlättar eller hindrar sömn och vila t. ex psykisk/ fysisk hälsosituation, oro, drömmar. Sömnstörningar t ex sömnrubbningar, sömnbrist, stort sömnbehov. Utvilad eller trött efter sömn. Sjukdom? Hjärt-lungsjukdom, Infektion? Vattenkastning nattetid? Sinnestämning, reaktioner, känslor, upplevelser. Nedstämdhet, depressivitet, sorg, apati, otrygghet, ängslighet, oro, rädsla, ångest, panik. Motivation och uthållighet. Glädje, livslust. Förväntningar och funderingar. Symtom, sätt att hantera och påverka sin situation. Självuppfattning. Trötthet är en mycket vanlig biverkning för flertalet läkemedel. Exempel på läkemedel som kan ge upphov till trötthet: Sömnmedel och lugnande Opioidanalgetika: morfin (Depolan, Dolcontin), fentanyl (Durogesic), oxykodon (OxyContin), kodein (Citodon, Panocod) Hjärta/Kärl: digoxin Antihistaminer: cetirizin (Zyrlex), loratadin (Clarityn) Antidepressiva 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 11

Vattenkastning Ange om patienten upplever problem med vattenkastning. Stödtext vattenkastning. Urinläckage? Tillfällig, kronisk? Ansträngning? Trängningar? Överrinning? Dygnsvariation? Faktorer som påverkar som akut eller kronisk sjukdom, immobilisering, infektion, stroke, operation, urinretention, förstoppning, relaterat till omgivning? Dryckesvanor? Eliminationsproblem relaterade till psykisk hälsosituation, t ex tvångsmässighet, nedstämdhet, Patientens sätt att hantera problem med vattenkastning. Egenvård och hjälpmedel som används t ex, inkontinensskydd, kateter, påminnelser. Läkemedel som kan påverka vattenkastningen: Ökad risk för urinstämma: läkemedel med antikolinerga effekter, neuroleptika Täta trängningar, ökad urinmängd: vätskedrivande (Lasix, Impugan) 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 12

Yrsel Ange om patienten upplever problem med yrsel. Stödtext yrsel. Ostadighetskänsla? Sjögång? Rädd att trilla? Falltendens? Karusellkänsla? Lägesberoende? Uppresning från liggande till sittande? Dygnsvariation? Miljöberoende? Akut insättning? Syn- hörsel- balans problem? Andra samtidiga symtom än yrsel? Psykiska faktorer som påverkar yrseln, ångest, depression, stress, hyperventilation? Cirkulationspåverkan, kramper. Kroppstemperatur t ex feber, frossa, frusenhet. Förmåga till förflyttning. Egenvård och hjälpmedel som används t ex assistans, gånghjälpmedel, särskilt sängläge, stödstrumpor, balansträning, fysisk aktivitet. Fallriskbedömning? Förebyggande insatser i hemmet Exempel på läkemedel som kan ge upphov till yrsel: Flera läkemedel samtidigt Sömnmedel och lugnande Antidepressiva Blodtryckssänkande läkemedel Smärta: Opioidanalgetika: morfin (Depolan, Dolcontin), fentanyl (Durogesic), oxykodon (OxyContin), kodein (Citodon, Panocod), NSAID/COX-hämmare: diklofenak, ibuprofen, naproxen Parkinsonläkemedel: L-Dopa (Madopark, Sinemet) 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 13

Kommentar Här skrivs problem/symtom som inte kan beskrivas under någon annan rubrik. Till exempel: Klåda, Svullna ben, Andningsproblem, Ögonproblem. 2016/ME/TC. Symtomskattningen får gärna användas och spridas. Ange källan. 14