VIPS SÖKORD OCH FICKMANUAL (plastkort) Flik 10.4.
|
|
- Åsa Sundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VIPS SÖKORD OCH FICKMANUAL (plastkort) Flik FICKMANUAL Fickmanualen är stöd vid upprättande av vårdplan och innehåller VIPS-baserade sökord. Information till fickmanual beskriver vad sökorden innehåller. Den tydliggör vad olika yrkesfunktioner, som varit inblandade i patientens vård, dokumenterar i mallen. Mallen ger plats för tvingande dokumentation (överkänslighet och punkt 31) samt utrymme att dokumentera under sökord som är relevant utifrån patientens behov. Fickmanualen är tänkt som ett hjälpmedel vid samordnad vårdplanering, inskolning av ny personal och i utbildning. Varje medarbetare som är involverade i samordnad vårdplanering bör ha ett eget exemplar av fickmanualen. Samordnad vårdplanering Ansvarig sjuksköterska 14 Smärta/sinnesintryck Patientens namn och data 15 Sexualitet Närståendes namn, tel.nr 16 Psykosocialt Pat/närst info om svpl 17 Välbefinnande Pat/närst godk infoöverför. 18 Speciell omvårdnad Pat/närst medverkar 19 Observation/övervakning Med etisk bedömning 20 Läkemedel, administration, och recept Rek deltagare vdc/kommun 21 Bedömning av sjukgymnast Bedömning av sjuksköterska 22 Bedömning av och undersköterska arbetsterapeut 1 Kontaktorsak 23 Bedömning av dietist 2 Hälsohistoria och/eller logoped 3 Överkänslighet 24 Bedömning av läkare 4 Social bakgrund diagnoser-kontakter 5 Andligt, kulturellt 25 Bedömning av kurator 6 Kommunikation 26 Bedömning av 7 Kunskap, utveckling neuropsykolog 8 Andning/Cirkulation 27 Palliativ vård 9 Nutrition 28 Övrigt 10 Elimination 29 Samordning 11 Hud 30 Patient och närståendes 12 Aktivitet, ADL önskemål 13 Sömn 31 Sammanfattning/beslut Sid 1
2 INFORMATION TILL FICKMANUAL - förtydligande Information nedan är ett förtydligande av vilka uppgifter som bör beaktas vid varje rubrik. Dessa är generellt uppbyggda för att kunna användas för alla typer av patienter. Du avgör själv i det enskilda patienfallet vilka uppgifter som är tillämpliga. Förtydligandet följer VIPS-modellen vad avser sökord och uppställning och skall vara ett stöd vid förberedelse av Samordnad vårdplanering. Varje klinik kan under varje sökord komplettera informationen med klinikspecifika exempel. Samordnad vårdplanering Ansvarig sjuksköterska: Patientnamn: Personnummer: Närstående: Namn och telefonnummer Patienten informerad om föreslagen samordnad vårdplanering Parientens godkännande om informationsöverföring mellan vårdgivare Patienten medverkar Närstående informerad om föreslagen samordnad vårdplanering Närstående medverkar Medicinskt etiskt ställningstagande Ställningstagande till om patienten kan medverka vid Samordnad vårdplanering. Avlämnande vårdgivare rekommenderar att följande yrkeskategorier deltar i den samordnade vårdplaneringen Från vårdcentral Från kommun Läkare MAS Arbetsterapeut Distr sköterska Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndsbed. Övriga ange Sjukgymnast Socialsekreterare Undersköterska Omsorgsassistent Kurator Boendechef Dietist Områdeschef Läkarsekreterare Hemtjänstass Övriga ange Sid 2
3 Bedömning av sjuksköterska och undersköterska Kontaktorsak Hälsohistoria Känd blodsmitta Överkänslighet Social bakgrund Andlig, kulturellt Kommunikation Patientens eller närståendes beskrivning om anledning till intagning. Tidigare förlopp och påbörjade åtgärder. Kontaktväg, vårdform. Diagnos, genomförda behandlingar/undersökningar, livshistoria, aktuell hälsohistoria, sympton, beteende, suicidrisk, destruktivt beteende, missbruk Mot läkemedel eller andra ämnen. Allergi. Ange källa till uppgiften. Hur patienten hanterar överkänslighet. Livsstil, nätverk, närstående, boendesituation arbete/sysselsättning/intressen, tidigare och aktuella hjälpinsatser och bistånd. Trygghetslarm Värderingar, kultur, religion, livsåskådning. Upplevelse av meningsfullhet. Existensiella frågor. Afasi, syn-,hörselnedsättning. Ej svensktalande. Förmåga att göra sig förstådd och förstå. Psykospåverkan, hallucinationer. Hjälpmedel exempelvis glasögon/linser, hörapparat, tolk, skriftlig information. 7. Kunskap, utveckling Hälsouppfattning, sjukdomsinsikt, närminne, kognitiv förmåga, psykisk förmåga. Vilja och förmåga till samarbete och delaktighet. Sid 3 BPSD Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Bemötande vid kris, hot och våld. 8. Andning/Cirkulation Luftvägs- och cirkulationsproblem. Hjälpmedel exempelvis inhalator, syrgas, shunt, särskilt sängläge, stödstrumpor. 9. Nutrition Sondnäring, droppräknare, tandstatus, mat, dryck, ätmönster och hetsätning, önskemål mm Längd Vikt Viktförändring senaste månaden, kg +/- Kost Ät- och sväljsvårigheter Hjälpmedel Hur tillgodoses mat/näringsbehov? Hjälpmedel t ex särskild diet, sond, tandprotes. 10. Elimination Urin, avföring, kräkning mm, ev dygnsvariation, stomi Hjälpmedel t ex diet, laxantia, blöja, kateter. Inkontinens: Utredning/bedömning, diagnos, hjälpmedel 11. Hud Förändringar och besvär i hud, slemhinnor och andra vävnader. Sårtyp t ex trycksår, bensår,skärsår, rispningar. Utseende, lokalisation och omläggning. Hjälpmedel t ex farmaka, antidecubitus
4 12. Aktivitet ADL Förmåga att klara sig själv i det dagliga livet, fysiskt, socialt och intellektuellt. Funktionsförmåga, resurser och begränsningar. Hjälpmedel t ex färdtjänst. 13. Sömn Dygnsrytm, sömnmönster, sömnrubbningar. 14. Smärta/sinnesintryck Akut eller kronisk smärta eller obehag. Lokalisering, karaktär och intensitet. Obehag/kronisk förnimmelse, syn, hörsel, lukt, smak,känsel, balansrubbningar, hallucinationer. 15. Sexualitet Impotens, biverkningar av medicin som påverkar sexualiteten, klimakteriebesvär, menstruation, preventivmedel, avvikande sexuellt beteende, fixering, vanföreställningar. 16. Psykosocialt Sorg, apati, otrygghet, ängslighet, oro, aggressivitet, misstänksamhet, motivation och uthållighet. Sjukdomsupplevelse. Orientering till tid, rum,person och situation. Stresshantering och krisreaktion. Självuppfattning, personlig integritet, social förmåga och socialt stöd. Missbruk i vid bemärkelse. Förmåga att hantera sin ekonomi. 17. Välbefinnande Helhetsbedömning av balansen mellan förmågan till egenvård, funktion samt krav i dagligt liv. Hälsa och ohälsa, resurser och behov. 18. Speciell omvårdnad Tips för god omvårdnad, skötsel av ex. sidenhäfta, infusion, peg, kateter, shunt, dränage, pacemaker, konsultinsatser Beskriva försiktighetsåtgärder, speciella tekniker eller speciell vård och att ange hur detta skall genomföras. Blodsmitta. Restriktioner och säkerhetsaspekter 19. Observation/ Fortlöpande uppföljning av insatta provtagningar och åtgärder övervakning t ex vätskestatus, blodtryck, träningsprogram. 20. Läkemedel Läkemedelsform Hanteringssätt Medicin/recept Sköter medicin själv Sköter recept själv Dosettdelning via NUS enhet Dosettdelning via vårdcentral Dosettdelning av hemtjänst Dosettdelning av anhöriga Apodos Nattpatrullen Övrigt Injektion Själv Vårdc Hemtjänst Anhöriga Nattpatrull Salva Själv Vårdc Hemtjänst Anhöriga Nattpatrull Tablett Själv Vårdc Hemtjänst Anhöriga Nattpatrull Värktablett Själv Vårdc Hemtjänst Anhöriga Nattpatrull Antabus Själv Vårdc Hemtjänst Anhöriga Nattpatrull Sid 4
5 21. Bedömning av Underlag till att definiera problem, fastställa mål, planera sjukgymnast och genomföra åtgärder samt utvärdera resultat (vad är genomfört - vad återstår) Rörlighet Förflyttningar Motorik Inomhus Gång/rullstolskörning Styrka Utomhus Gång/rullstolskörning Balans Trappor Sensibilitet I säng Perception Ur säng Smärta Till och från rullstol, toa mm Hjälpmedel Finns skillnader dag och natt 22. Bedömning av Enl. FSA ADL-taxonomi arbetsterapeut Personlig vård Äta, dricka, förflyttning, toalettbesök, på-avklädning, personlig hygien, övrig kroppsvård/skötsel, kommunikation Behov av hjälpmedel för att klara personlig vård Boende Fritid Sammanfattning Plan Typ av bostad, fysisk miljö, resor, matlagning, inköp av dagligvaror, städning, tvätt. Behov av hjälpmedel/anpassning i bostaden Intressen, betydelsefulla aktiviteter Vid behov, kompletterande beskrivning av patientens resurser och svårigheter Behov av åtgärder/fortsatt träning av arbetsterapeut 23. Bedömning av dietist och/eller logoped Behandlingsdirektiv 24. Bedömning av Diagnoser - kontakter läkare Tidigare diagnoser Aktuell diagnos Aktuella symtom och åtgärder Konsultinsatser av andra läkare Kontakt med mottagande distriktsläkare 25. Bedömning av kurator Pågående utredningar Ex. godman, intygsskrivande 26. Bedömning av Kognitiv Minne, uppmärksamhet/psykomotorik, neuropsykolog förmåga: visospatial och verbal förmåga, logiskt tänkande. 27. Palliativ vård Infoga text Sid 5
6 28. Övrigt Relevant information som ej lämnats på annan plats. 29. Samordning Vem ansvarar för respektive del av fortsatt vård och omsorg Fortsatt rehabilitering Kvarstående undersökning Behandlingar 30. Patient och närståendes önskemål Sid 6 Patient och närståendes delaktighet inför utskrivning. 31. Sammanfattning/ Namn på den som ansvarat för vårdplaneringen, sammanfattning beslut och eventuella beslut.
SAMORDNAD VÅRDPLANERING
SAMORDNAD VÅRDPLANERING VILHELMINA SJUKSTUGA VILHELMINA KOMMUN 2010-01-22 1 Information i samband med inskrivning Om en vårdtagare är i behov av vård på sjukhus och har insatser av kommunens hälso- och
Läs merSamordnad vårdplanering
Samordnad vårdplanering Rutiner för samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Västerbottens län Giltig från 2010-01-01 Överenskommelse mellan landstingets
Läs merSamordnad vårdoch omsorgsplanering
Samordnad vårdoch omsorgsplanering Rutiner för samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Västerbottens län med stöd av ITtjänsten. Giltig från 131107
Läs merRUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser
RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning
Läs merPrator är en webapplikation, vars drift sker i leverantören Evrys lokaler i Uppsala Kommunikation sker via 7-net.
Avbrottsrutin Prator Beskrivning: IT- tjänsten Prator nyttjas på alla enheter som har behov av samverkan mellan primärvård, slutenvård, psykiatrisk öppenvård och kommunerna i Västerbotten. Processerna
Läs merSamordnad vårdplanering
Samordnad vårdplanering Rutiner för samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Västerbottens län med stöd av IT- tjänsten Prator. Giltig från 2011-10-01
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merI N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1 DAGANTECKNINGAR (SAMMANFATTNING AV VIKTIGA HÄNDELSER) 2 GENOMFÖRANDEPLANEN 3 LEVNADSBERÄTTELSEN UNDERLAG FÖR GENOMFÖRANDEPLANEN RISKANALYS 4 UNDERLAG FÖR UPPFÖLJNING
Läs merCHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning
Läs merBilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan
Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta
Läs merChecklista vid teoretisk validering
Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Elevens namn Personnummer: Lärare: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips
Läs merFöljsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.
Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merRiktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Läs merMålgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merRiksstroke 1-årsuppföljning
3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen
Läs merHär redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Läs merFörebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre
Läs merChecklista vid teoretisk validering
Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Validandens namn Lärare: Personnummer: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar
Läs merInstruktion för Genomförandeplan inom Funktionsstöd för insatserna boende, boendestöd, korttidsboende och personlig assistans
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Funktionsstöd Karlstad 2011-11-22 Verksamhetsutvecklare Rev 2012-11-15 Rev 2013-04-23 Rev 2013-09-09 Rev 2014-12-13 Instruktion för Genomförandeplan inom
Läs merCHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST
CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips
Läs merFoto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering
Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merPresentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Läs merHjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.
Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra
Läs merOmvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Syfte Att skapa en enhetlig omvårdnadsdokumentation på avdelningen som leder till ökad patientsäkerhet. Omfattning Gäller
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merRutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård
Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Dokumentägare:Monica Lundquist MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering RUTIN 1(5) Rutin rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Ansvar kommunal rehabilitering.
Läs merSvensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende
Svensk standard Kvalitetsstandard för: Omsorg Service Omvårdnad Rehabilitering För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merDemensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:
1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merSamordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall
Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merGERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merVård och Omsorg är vår uppgift!
Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver hjälp och stöd. Du ska kunna känna trygghet
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merRutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det
Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Rutin Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal
Läs merBo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merÄldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats
Äldreomsorg i Olofströms kommun Man ska som äldre känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv även på äldre dagar. Så långt det är möjligt ska kvarboende i den egna miljön eftersträvas. Ditt hem
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merKompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merNyckelord VIPS / NANDA
Nyckelord VIPS / NANDA Ingår i: MeSH Aktivitet? Aktivitetsintolerans Allergisk reaktion på latex Amning Andlig frustration Andligt välbefinnande Andligt/Kulturellt? Andning/Cirkulation Andningsmönster
Läs merUpprätta genomförandeplan
Upprätta genomförandeplan Kommunassistans En överenskommelse mellan den enskilde och personalen om hur hjälpen ska utformas utifrån den beviljade insatsen När? När vill personen ha stödet? Mål? Vad vill
Läs merTryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merRiksstroke 3-årsuppföljning
5907637995 Riksstroke 3-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala insatser
Läs merRutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Läs merEtt samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg
Mobila Demensteamet Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Anita Källman, sjuksköterska och vårdprocessledare Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merDokumentationsmall för SoL-utredningar
Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merInför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?
Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser
Läs merSamordnad va rdplanering - rutin
1 Samordnad va rdplanering - rutin Trygghet och delaktighet Processen för samordnad vårdplanering gäller för personer i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården har behov av insatser från
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merVägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet Metoder med körkortskrav är markerade. Lärarsignatur krävs innan Examination Åsett Genomfört under Genomfört självständigt 1. Kommunicera
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter
Läs merHJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM
HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM 1 Hjälp och stöd vid demenssjukdom Minnesstörning behöver inte alltid vara ett tecken på demenssjukdom och en anledning till oro. Det är ändå
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs mer1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)
Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:
Läs merHar patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merDiabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert
Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merCentrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar
Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merGruppboende och serviceboende
omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad
Läs merVälkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher
Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna
Läs merChecklista demens biståndshandläggning
VÄGLEDNING Checklista demens biståndshandläggning Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel i biståndshandläggarens arbete. Den följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
Läs mer