BOKPÅSAR OCH KAPPRUMSBIBLIOTEK PÅ FÖRSKOLOR I JÄMTLAND HÄRJEDALEN med en nationell utblick

BOKPÅSAR OCH KAPPRUMSBIBLIOTEK PÅ FÖRSKOLOR I JÄMTLAND HÄRJEDALEN 2016-2017 med en nationell utblick November 2017 Alida Johansson 1 Regional biblioteksverksamhet

För mer information: Alida Johansson Regional bibliotekskonsulent alida.johansson@regionjh.se 076-146 78 23 Region Jämtland Härjedalen Regional biblioteksverksamhet Box 377, 831 25 Östersund Webb: biblioteksverksamhet.se Text: Alida Johansson Foto: Dan Burch/mostphotos.com Grafisk form: Annica Nordin/periferi.se 2

INNEHÅLL Bakgrund 5 Bokpåsar och kapprumsbibliotek 5 Metod 6 Problem 6 Kartläggning av bokpåseverksamhet i Jämtland Härjedalen 7 Bergs kommun 7 Bräcke kommun 7 Härjedalens kommun 7 Krokoms kommun 8 Ragunda kommun 8 Strömsunds kommun 8 Östersunds kommun 8 Åre kommun 9 Bokpåsar och kapprums bibliotek på förskolor i Sverige 10 Gotland: Bokpåsar 10 Gällivare kommun: Läspåsar 11 Göteborg stadsdelen Västra Frölunda: Bästa stunden När vi läser högt tillsammans 11 Halmstad: Högläsningsprojektet Läs för mig! Kapprumsbibliotek 12 Lerum: Kapprumsbibliotek 13 Mölndal: Förskolor med litteraturprofil 14 3

Nynäshamns kommun: Bokpåsar 15 Sandviken: Kapprumsbibliotek för hela familjen 16 Varberg: Levande läsning - kapprumsbibliotek 17 Vetlanda: Kapprumsbibliotek med kalasböcker 18 Diskussion samverkan är nyckeln till framgång 19 Källförteckning 21 Bilaga 1: Enkätfrågor till föräldrar med barn på förskolorna i Torvalla, 2016-01-16. 24 Bilaga 2: Enkätfrågor till förskolepersonal på förskolorna i Torvalla, 2016-01-16. 26 Bilaga 3: Enkätfrågor till kulturombud på förskolor i Torvalla, 2017-06-07 28 Bilaga 4: Frågor till bibliotekspersonal i kommunerna i Region Jämtland Härjedalen, 2016-01-04 29 4

BAKGRUND Under 2016 fick Regional biblioteksverksamhet i Jämtland Härjedalen en förfrågan från Östersunds bibliotek, om att utvärdera verksamheten med bokpåsar på förskolorna i stadsdelen Torvalla. Verksamheten med bokpåsar på förskolorna i Torvalla startade 2010 och hade alltså pågått i sex år, varför man tyckte att det var hög tid att utvärdera arbetet. Det bibliotekspersonalen efterfrågade med utvärderingen var pedagogers och föräldrars syn på verksamheten. Utvärderingen efterfrågades också då man hade planer på att utöka verksamheten till andra delar av Östersunds kommun, men ansåg att den behövde ha en annan form. Den regionala biblioteksverksamheten åtog sig detta uppdrag, med tillägget att också göra en omvärldsbevakning av liknande verksamhet i resten av landet, i syfte att genom denna undersökning och kartläggning kunna sprida information gällande bokpåsar på förskolor till samtliga kommunbibliotek i region Jämtland Härjedalen. BOKPÅSAR OCH KAPPRUMSBIBLIOTEK Med bokpåsar åsyftas påsar med biblioteksböcker, som förvaras på förskolan och är menade för hemlån av föräldrar till barn på förskolan, i syfte att tillgängliggöra barnlitteratur och öka läsningen i hemmet. En snarlik företeelse med samma syfte är kapprumsbibliotek, då ett antal låneböcker skyltas upp i förskolans kapprum, för att inbjuda till hemlån. Till skillnad från bokpåsar, då man alltså lånar hem en i förväg sammansatt påse med ett antal böcker, kan man i ett kapprumsbibliotek själv välja vilken eller vilka böcker man vill låna. 5

METOD Tanken var att bokpåseverksamheten på förskolorna i Torvalla i Östersunds kommun skulle utvärderas med hjälp av enkäter till förskolepersonal och föräldrar, vilket dock visade sig svårt. Mer om detta nedan. Omvärldsbevakningen har skett genom mejlkontakt med barnbibliotekskonsulenter i Sverige, som i sin tur har kontaktat barnbibliotekarier inom sina respektive län och kommuner. Sökningar på internet har också gjorts, för att införskaffa kunskap om vad som har skrivits i media och på webbplatser om bokpåseverksamhet runt om i landet. En telefonintervju med en kontaktbibliotekarie för projektet/utvecklingsarbetet Läs för mig! Kapprumsbibliotek i Halmstad har också gjorts. Omvärldsbevakningen har skett i två omgångar, hösten 2016 av min företrädare, med mina kompletteringar och uppdateringar hösten 2017. Barnbibliotekarier i alla kommuner i Jämtland Härjedalen har även fått svara på frågor om vilken verksamhet beträffande bokpåsar som bedrivs eller har bedrivits i respektive kommun. Detta har också skett via mejl vintern 2016/2017. PROBLEM Utvärderingen av verksamheten i Torvalla har stött på flera problem under resans gång. Annika Eliasson Faxén som påbörjade utredningen avslutade sin tjänst som regional bibliotekskonsulent i Region Jämtland Härjedalen i februari 2017. Då hade enkäter till förskolepersonal och föräldrar till barn på berörda förskolor skickats ut, men sista svarsdag var satt till 17 mars 2017. Tjänsten som bibliotekskonsulent tillsattes inte förrän i maj, så utvärderingen föll så att säga mellan stolarna. När jag påbörjade min anställning i maj 2017 låg alltså en påbörjad utvärdering på mitt bord, men enkätsvaren var väldigt få, både från förskolepersonal och föräldrar. Jag bedömde att svarsfrekvensen var för låg för att ligga till grund för en utvärdering, och diskuterade vidare med bibliotekspersonal från Torvalla bibliotek. Vi kom gemensamt fram till att jag skulle revidera enkäten och åter sända ut den, men den här gången till kulturombuden på förskolorna i Torvalla. En andra omgång av enkäter skickades ut 7 juni 2017, med en deadline 31 augusti. Svarsfrekvensen på dessa enkäter har tyvärr också visat sig vara väldigt låg trots upprepade påminnelser. Detta kan förmodligen delvis bero på att mina respondenter hade semester under en del av tiden enkäterna var i omlopp. På grund av den låga svarsfrekvensen på enkäterna har jag beslutat att fokusera på den kartläggande och omvärldsbevakande delen av rapporten, och utelämna utvärderingen av verksamheten i Östersunds kommun. Jag bedömer att det inte är rimligt att inom mitt uppdrag skicka ut en tredje omgång enkäter eller på annat sätt försöka få in svar från förskolorna i Torvalla. I slutet av den här rapporten följer en diskussion om möjligheterna och utmaningarna med den här typen av samarbete med förskolan. 6

KARTLÄGGNING AV BOKPÅSEVERKSAMHET I JÄMTLAND HÄRJEDALEN Nedan följer en kartläggning av verksamhet med bokpåsar på förskolor i kommunerna i Jämtlands län. Kartläggningen baseras på frågor som skickades ut via mejl till bibliotekspersonal som ingick i arbetsgruppen för barn och unga 4 januari 2017. Frågorna som ställdes finns bifogade som en bilaga till rapporten. Svaren har bearbetats språkligt. BERGS KOMMUN Tidigare erhöll biblioteket bokpåsar till förskolor i kommunen. Biblioteket köpte in lämpliga böcker, stämplade dem med huvudbibliotekets stämpel, försedde dem med streckkodsetiketter och fördelade dem i för ändamålet specialgjorda påsar. Varje enhet fick 10-15 påsar. Förskolornas ansvar var att se till att de fanns lättillgängliga för föräldrar vid hämtning. Påsarna var till för stressade föräldrar som aldrig hann in på biblioteket. Tanken var att de ändå skulle få möjlighet att låna böcker att läsa för sina barn. Men bokpåsarna kom, tvärt emot sitt syfte, att användas av förskolepersonalen i den vanliga verksamheten. Detta troligen för att man inte haft tid eller möjlighet att ta sig till biblioteket och byta ut sitt vanliga bokbestånd, vilket ledde till att barnen redan läst böckerna på förskolan. BRÄCKE KOMMUN Det finns bokpåsar på alla förskolor i kommunen. Dock är det några år sedan de kom dit och bibliotekspersonalen tror inte att de används i någon större utsträckning. Någon verksamhet i anslutning till bokpåsarna finns inte. Hösten 2015 togs en kontakt med en av kommunens förskolor med syftet att byta ut böckerna, men förskolepersonalen menade då att detta inte behövdes. HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalens bibliotek har ett samarbete kring bokpåsar med alla förskolor i kommunen. Bibliotekspersonalen har gjort i ordning påsar som cirkulerar mellan förskolorna. Biblioteken ansvarar för innehållet och leveransen till förskolorna. Varje påse innehåller sju bilderböcker av varierande karaktär, till exempel för olika åldersgrupper. Tanken är att påsen ska kunna vara till glädje för eventuella syskon i olika åldrar som kan finnas i familjen som lånar hem påsar. Förskolorna ansvarar för att de blir utlånade till familjerna. Varje förskoleavdelning får husera med tre påsar som byts ut två gånger per år. 7

KROKOMS KOMMUN Biblioteken i Krokoms kommun har ännu inte börjat med denna service, men har fått flera förfrågningar om bokpåsar. RAGUNDA KOMMUN Biblioteken i Ragunda kommun har det under flera års tid tillhandahållit bokpåsar till de flesta förskoleavdelningarna i kommunen. Vissa avdelningar har varit väldigt positiva och själva tagit initiativ till att byta ut påsarna, medan andra avdelningar har haft en mer passiv roll. Bibliotekspersonalen har varit tydlig i kontakten med förskolepersonalen att det är de senare som måste marknadsföra påsarna gentemot föräldrarna, till exempel i nyhetsbrev. Föräldrarna skriver upp sina lån på en lista på förskolan, och utifrån dessa listor verkar påsarna användas sparsamt. Från början fanns det ingen ålderindelning på böckerna i påsarna, vilket senare har kommit till efter önskemål från förskolepersonal. STRÖMSUNDS KOMMUN Biblioteken i Strömsunds kommun har för tillfället ingen bokpåseverksamhet, men det har förekommit tidigare. Bibliotekspersonalen gjorde då i ordning ett antal påsar, som lånades ut till förskolan. När påsarna cirkulerat ett tag bytte bibliotekspersonalen ut dem och placerade dem på en annan förskola. Förskolorna hörde själva av sig när de upplevde att det var dags att byta ut påsarna. ÖSTERSUNDS KOMMUN I Östersunds kommun har filialen i Torvalla bokpåsar på förskolorna i stadsdelen sedan 2010, från början bara på en förskola men antalet har kontinuerligt växt och vid hösten 2016 hade alla 11 kommunala förskolor i Torvalla bokpåsar. Bokpåsarna tillhandahålls i serier om 10 påsar med 6 böcker i varje påse, och varje förskola har 1-2 serier åt gången beroende på förskolans storlek och antal avdelningar. Varje påse innehåller en föräldrahandbok, två bilderböcker, en bok som är ett mellanting mellan bilderbok och småbarnsbok, en småbarnsbok och en pekbok. Sedan 2015 cirkulerar även påsar med böcker på andra språk än svenska på förskolorna. Dessa byts inte nödvändigtvis ut varje år, utan byts ut och fylls på efter förskolans behov. Hösten 2016 fanns 120 påsar med böcker på svenska och 73 påsar med böcker på 14 olika språk. Varje vår samlar bibliotekspersonalen in påsarna, kontrollerar dem och byter ut böcker som är trasiga. Till hösten skickas påsarna ut igen. Fram till 2016 gjordes detta av bibliotekspersonalen, men då antalet påsar i omlopp blev så stort skick- 8

ades de våren 2016 istället med kommunens internpost. Detta underlättade för bibliotekspersonalen, men samtidigt kom en del påsar bort eller skickades till fel bibliotek. I maj 2016 gjorde bibliotekspersonalen en kort undersökning via telefon till förskolorna, om bokpåsarnas användning och hur ofta de bör bytas ut. Överlag svarade förskolepersonalen att de var nöjda med påsarna och lånetiden, även om utlåningen varierade. Bibliotekspersonalen upplever att de får mycket positiv respons från förskolorna varje gång de levererar nya påsar. ÅRE KOMMUN På Årebiblioteken finns bokpåsar (kallade godispåsar) med olika teman. Tidigare lånades de ut till förskolorna för att barn och föräldrar skulle kunna låna hem dem därifrån. Nu finns de istället för utlån på biblioteken. Personalen upplever inte att de lånas i någon större utsträckning. 9

BOKPÅSAR OCH KAPPRUMS- BIBLIOTEK PÅ FÖRSKOLOR I SVERIGE Nedan följer en utblick till tio projekt och verksamheter som involverar bokpåsar eller kapprumsbibliotek i olika delar av Sverige. Omvärldsbevakningen har utförts via mejlkontakt med barnbibliotekskonsulenter och internetsökningar under hösten 2016. Under hösten 2017 har kompletterande internetsökningar och uppdateringar gjorts, samt en viss mejlkontakt med representanter för olika projekt och i ett fall en telefonintervju. Internetsökningar och mejlkorrespondens med regionala bibliotekskonsulenter visar att någon form av bokpåsar eller kapprumsbibliotek finns på de flesta håll i landet. Jag har valt att lyfta fram större samverkansprojekt och -verksamheter, projekt och verksamheter som funnits länge och sådana som har utvärderats. Omvärldsbevakningen är på intet sätt heltäckande, utan belyser ett utsnitt av framgångsrika exempel. Exemplen nedan är sorterade i alfabetisk ordning. GOTLAND: Bokpåsar 1 Sedan 2001 har förskolorna och biblioteken på Gotland samarbetat kring bokpåsar för att sprida läslust och främja barns språkutveckling. Det är Gotlands länsbibliotek från Kultur- och fritidsförvaltningen och Pedagogiskt mediecentrum från Barn- och ungdomsförvaltningen som samordnar verksamheten. Grundidén är att göra bra barnböcker lättillgängliga för förskolebarnen på Gotland. De lokala biblioteken sätter samman påsarna som sedan hängs upp tillgängligt på förskolorna, gula påsar med böcker för barn mellan 0-3 år och röda påsar för barn mellan 3-6 år. I varje påse finns 5-7 böcker och påsarna byts ut två gånger per år. Målet är att bokpåsarna ska bli en naturlig del av förskolans egen verksamhet och ett stöd för personalens arbete med barns språkutveckling. Gotlands länsbibliotek fördelar delar av det kommunala inköpsstödet från Statens Kulturråd till inköp av nya böcker till påsarna. Projektet bokpåsar är dock vilande under 2016 och 2017. Biblioteken har länge märkt en minskning i utlånen av bokpåsarna och en stark tendens till att det är samma barn som lånar, barn som redan har engagerade föräldrar och som ofta redan besöker folkbiblioteken. Bibliotekspersonalen studerar nu aktuell forskning och olika läsfrämjande- och språkutvecklingsprojekt för att inspireras i sitt fortsatta arbete att nå ut brett för att främja barns språkutveckling2. 1 Region Gotland. 2017-08-17. Bokpåsar 2 Enligt mejlkontakt med Cecilia Herdenstam, länsbibliotekarie/biblioteksutvecklare, hösten 2016 10

Som en avknoppning av bokpåseverksamheten har en förskola i Visby sommaren 2017 startat upp kapprumsbibliotek på fyra av sina avdelningar 3. GÄLLIVARE KOMMUN: Läspåsar I Gällivare kommun finns verksamhet med läspåsar på förskolor befäst i biblioteksplanen: Läspåsar finns på förskolan som föräldrar kan låna. Förskolorna kan dessutom komplettera sina läspåsar med böcker på minoritetsspråk och andra hemspråk genom lån från biblioteket. 4 Hösten 2016 finns läspåsar på ett 40-tal förskoleavdelningar i Gällivare kommun. De förskoleavdelningar som har läspåsar har ofta organiserat en läshörna i kapprummet, där väskorna samsas om plats på väggen med annan bok- och biblioteksinformation. Tygväskorna har varje avdelning fått ordna på egen hand, genom att sy eller köpa själv eller genom att anlita kommunens textilverkstad. Biblioteket står för innehållet i bokpåsarna, som anpassas efter avdelningens sammansättning avseende barnens åldrar och hemspråk. Läspåsarna cirkulerar mellan avdelningarna med jämna mellanrum för att variera utbudet. Läspåsarna är ett komplement till bibliotekens/bokbussens barnavdelning och ska ses som ett första steg till att bekanta sig med barnböcker i hemmet 5. GÖTEBORG STADSDELEN VÄSTRA FRÖLUNDA: Bästa stunden När vi läser högt tillsammans 6 I stadsdelen Västra Frölunda i Göteborg, samverkar bibliotek, förskola och social resurs i läs- och familjefrämjandeprojektet Bästa stunden När vi läser högt tillsammans. Projektet riktar sig till barn mellan 0-9 år och vuxna i deras närhet. Projektets syfte är att sprida kunskap till alla vuxna om högläsningens betydelse för barnets språkutveckling, skolframgång och livsvillkor. Orkestergatans förskola har genom detta projekt fått ett kapprumsbibliotek. Projektet är en del av Göteborgs stads satsning på att göra Hela staden socialt hållbar och en del av uppdraget har varit att skapa kapprumsbibliotek för utvalda förskolor och förskoleklasser. Barnlitteraturen som har köpts in till kapprumsbiblioteket har valts med hänsyn till flera kriterier, bl.a. genus, mångfald och litterär kvalitet. På förskolor där flerspråkiga barn vistas finns även böcker på barnens modersmål. Böcker översatta till andra språk ska även finnas på svenska så att barnen får möjlighet att dela sina läsupplevelser. Tanken är att kapprumsbibliotek ska införas på samtliga kommunala förskolor och förskoleklasser till hösten 2017 7. 3 Region Gotland. 2017-05-22. Kapprumsbibliotek 4 Biblioteksplan Gällivare kommun 2015-2018 s. 5 5 Enligt mejlkontakt med Christina Stålnacke, bibliotekskonsulent hösten 2016 6 Göteborgs stad. Bästa stunden När vi läser högt tillsammans. 7 Enligt mejlkontakt med Bodil Alvarsdotter, barnbibliotekskonsulent hösten 2016 11

HALMSTAD: Högläsningsprojektet Läs för mig! Kapprumsbibliotek 8 I Halmstads kommun finns en central överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Kulturförvaltningen kring Kapprumsbibliotek i förskolan. Överenskommelsen härrör ur projektet Läs för mig! - Kapprumsbibliotek som pågick mellan 2013-2014 och som kom till efter att pedagoger larmat om att barns språkförståelse och ordförråd generellt inte utvecklats i förväntad takt 9. Projektet har sedan permanentats genom ett avtal. Kapprumsbiblioteken är en del i högläsningssatsningen, liksom fortbildning av personal och information till vårdnadshavare. För att få tillgång till avtalet anmäler förskolechef en förskolas eller avdelnings intresse till Erica Eklöf, specialpedagog och språkutvecklare på Resurscentrum Kärnhuset, som hänvisar till aktuellt bibliotek. Kärnhuset är ett resurscentrum för pedagoger och föräldrar till barn och ungdomar som behöver särskilt stöd. Där finns bland annat logoped, specialpedagog och språkutvecklare. Förskolan utser en person från varje deltagande avdelning som blir kontaktpedagog och har huvudansvaret för kontakten med biblioteket. Minst en pedagog på varje deltagande avdelning ska också ha genomgått en fortbildning i studiecirkelform om boksamtal och textförståelse i förskolan 10, som anordnas av Kärnhuset och biblioteket, eller delta i Läslyftet. Biblioteket tillhandahåller ett urval av aktuella bilderböcker, anpassade efter avdelningens behov, intressen och språkområden. Förskolan lånar själv böckerna på närmsta biblioteksfilial med ett särskilt kapprumslånekort, och biblioteket ansvarar för omlån av beståndet varje månad för statistikens skull. Förskolan har möjlighet att byta ut sitt bestånd var tredje månad inom avtalet. På förskolan används lånestickor i böckerna för att dokumentera lånestatistik. Biblioteket sammanställer också varje månad boktips till förskolorna. Från början finansierades bokinköpen genom bidrag från Rotary och Lions, men sedan 2014 används ett prenumerationssystem, där en kostnad av 1000 kr/år för varje deltagande förskoleavdelning tas ut 11. Rotary har dock fortsatt att stödja projektet ekonomiskt 12. Förskolan förbinder sig också att skylta böckerna på ett tilltalande sätt, att arbeta läsfrämjande gentemot barn och vårdnadshavare, att skapa rutiner för information till vårdnadshavare, att skapa och inspirera till goda läsvanor samt att personalen själva är läsande förebilder. 8 Biblioteken i Halmstad. Läs för mig! Kapprumsbibliotek 9 Telefonintervju med Ulrika Thorbjörnsson, barnbibliotekarie Stadsbiblioteket Halmstad, 2017-11-06 10 Eklöf, Erica (2013-11-13) Boksamtal & Textförståelse i förskolan- fortbildning i nätverk. Språkutvecklarna. 11 Eklöf, Erica (2014-11-20) Projektet Läs för mig! leder till avtal. Språkutvecklarna. 12 Eklöf, Erica (2017-05-01) Läs för mig! ges nya möjligheter. Språkutvecklarna. 12

Varje kapprumsbibliotek invigs på en föräldraträff, där specialpedagog, logoped och barnbibliotekarie deltar och informerar om språkutveckling och vikten av högläsning, och tipsar om bilderböcker 13. Projektet Läs för mig! Kapprumsbibliotek har utvärderats med hjälp av enkäter 14 till föräldrar före och efter kapprumsbibliotekens införande 15. Dessa visar bland annat att föräldrar till barn på förskolor med kapprumsbibliotek både har ökat antalet lässtunder tillsammans med barn och även längden på dessa lässtunder 16. Enkätundersökningen visar också att antalet biblioteksbesök ökade hos familjer med barn på förskolor med kapprumsbibliotek 17. Två studenter på lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad bearbetade också en del av enkätdatan, samt genomförde intervjuer med pedagoger inom projektet i sitt examensarbete 18. LERUM: Kapprumsbibliotek 19 I Lerums kommun finns sedan 2015 en stor satsning på kapprumsbibliotek. Initiativet kom från personalen på en familjecentral, som hade hört talas om liknande arbete som bedrivits i Halmstad 20. Hösten 2017 har 55 av kommunens ca 100 förskoleavdelningar ett kapprumsbibliotek. Kapprumsbiblioteket består av ca 40 böcker, utvalda utifrån barnens ålder och aspekter som mångfald och intressen. Böckerna byts ut ungefär var tredje månad. Förskoleavdelningar får ansöka om att ha ett kapprumsbibliotek, och åtar sig då att iordningställa miljön för böckerna, att all personal går en kort utbildning i läs-, skriv- och språkutveckling, att förskolan utser en kontaktperson samt avtalar att underhålla kapprumsbiblioteket. Hösten 2017 finns ca 2320 exemplar av 800 unika titlar, varav 400 är på 32 olika språk förutom svenska. Ungefär 165 personer ur förskolepersonalen har genomgått utbildningen i läs-, skriv-, och språkutveckling 21. Både utbildningsmaterial och informationsmaterial till kapprumsbiblioteket (exempelvis skyltar och låneinstruktioner) finns fritt tillgängligt för personalen på en gemensam webb- 13 Larsson, Karolina (2013-11-12) Projektet Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Språkutvecklarna. 14 Larsson, Karolina (2017-09-11) Kartläggning av läsvanor i hemmet. Språkutvecklarna. 15 Larsson, Karolina (2014-10-22) Kapprumsbibliotekens positiva resultat. Språkutvecklarna. 16 Larsson, Karolina (2014-10-22) Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 2. Språkutvecklarna 17 Larsson, Karolina (2015-09-01) Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4. Språkutvecklarna. 18 Axelsson, Anna och Hultman, Veronica (2014) Den röda tråden : en studie av pedagogers arbete med högläsning och föräldrars högläsningsvanor i relation till projektet Läsa Tillsammans. 19 Enheten för elevhälsa och utveckling. Kapprumsbibliotek i Lerums förskolor. 20 Kjellberg, Henrik. 2017. Succé för kapprumsbibliotek. Lerums Tidning. 21 Enheten för elevhälsa och utveckling. Fakta och press om kapprumsbibliotek i Lerums förskolor 13

plats 22. En arbetsgrupp bestående av två utvecklingsledare från Sektor lärande och två bibliotekarier från Lerums bibliotek har tillsatts. MÖLNDAL: Förskolor med litteraturprofil 23 I Mölndal har ett samarbete mellan folkbibliotek, förskola och familjedaghem resulterat i en litteraturprofilering för förskolor och familjedaghem. Arbetet med litteraturprofilerade förskolor har pågått sedan 2005. En förskola eller ett familjdaghem med litteraturprofil använder litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet, ger barnen positiva upplevelser av böcker och läsning och samverkar aktivt med biblioteket. Detta bland annat genom att använda sagan som grund för lärande och utveckling och erbjuda bokpåsar för hemlån. En utvärdering visar att samarbetet har lett till stora vinster för alla och särskilt för barnen 24. Litteraturprofilen utgör en av grundstenarna i arbetet mot de nationella målen i förskolans läroplan Lpfö98 (reviderad 2016) samt folkbibliotekens uppdrag i Bibliotekslagen (2012:801). Kriterier för en förskola med litteraturprofil är fastställda av skolförvaltningens chef och är godkända av bibliotekschef. Verksamheter som uppfyller kriterierna diplomeras. Bland kriterierna finns följande: Förskolan har ett nära samarbete med folkbiblioteket och alla barn besöker bokbuss eller bibliotek regelbundet. Böcker att ta hem för läsning finns på förskolan, exempelvis genom bokpåsar. Föräldrar i verksamheterna informeras om profilen och får ta del av information och inspiration kring läsningens betydelse. I varje verksamhet finns en litteraturansvarig pedagog som har ett nära samarbete med barnbibliotekarierna på biblioteket. I utvärderingen Läsfrämjande samarbete i Mölndal Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet utförd av Ann-Katrin Svensson & Malin Ögland står detta att läsa: Både förskollärare och bibliotekarier tar i intervjuerna upp att en förutsättning för samarbetet är att de är på samma nivå och att inte den ena parten servar den andra. 25 Samtliga förskollärare anser att arbetet på litteraturprofilförskolorna har påverkat barnens attityd till läsning. ( ) Förskollärarna återkommer till att barnen ofta väljer att titta i böcker framför andra aktiviteter. 26 22 Enheten för elevhälsa och utveckling. Informationsmaterial. Enheten för elevhälsa och utveckling. Utbildningen Förläst. 23 Biblioteken i Mölndal. Förskolor med litteraturprofil. 24 Svensson, Ann-Katrin & Ögland, Malin. 2014. S. 25ff 25 Svensson, Ann-Katrin & Ögland, Malin. 2014. S. 9 26 Svensson, Ann-Katrin & Ögland, Malin. 2014.s. 18 14

Litteraturutredningen Läsandets kultur, SOU 2012:65, föreslår utbildning av läsombud i förskolan 27, vilket skulle innebära en litteraturansvarig förskollärare på varje förskola som tillsammans med bibliotekarier arbetar för att utveckla verksamheten med utgångspunkt i språkliga och bokliga aktiviteter. Hos de litteraturprofilerade förskolorna i Mölndal är detta sedan över ett decennium genomfört. Varje litteraturprofilförskola har en litteraturansvarig förskollärare som har ett nära samarbete med en bibliotekarie. På Mölndals bibliotek är det framför allt tre bibliotekarier som arbetar med profilförskolorna. Förskolan ska ha böcker tillgängliga för föräldrarna att låna hem för läsning hemma, exempelvis genom bokpåsar. Dessa bokpåsar sköter förskolan själva. Enligt Gunilla Brodin, bibliotekarie som ansvarar för litteraturprofilförskolor, sköter förskolorna bokinköpen till bokpåsarna på egen hand, efter rådgivning och tips från bibliotekarier. En gång per år sker utbildning och visning av årets nya böcker (skönlitteratur och pedagogisk litteratur), av bibliotekarierna för förskolepersonalen. Förskolorna beställer denna tjänst av biblioteket. Tjänsten ingår för de förskolor som är litteraturprofilförskolor. Litteraturprofilförskolorna får också besök av bokbussen en gång per månad 28. NYNÄSHAMNS KOMMUN: Bokpåsar I Nynäshamns kommun anställdes en litteraturpedagog 2010, och ett av uppdragen var att se till att samtliga förskolor i kommunal regi skulle få bokpåsar. Hösten 2016 finns ca 900 bokpåsar med 3300 böcker, vilka byts ut med 1-1,5 års mellanrum. Förutom böcker på svenska som är indelade i två åldrar, 1-2 år och 3-5 år, finns böcker på ett 30-tal andra språk 29. Litteraturpedagogen har sin arbetsplats på biblioteket, men är anställd av barnoch utbildningsförvaltningen. De första två åren, 2010-2012, var anställningen i projektform inom en kommunal språksatsning, men omvandlades sedan till en tillsvidareanställning. I hennes uppdrag ingår bland annat att medverka på föräldramöten för att informera om hur litteratur och läsning främjar språkutveckling, något som skedde i större utsträckning under de första två åren då språksatsningen pågick. Våren 2016 gjordes en utvärdering av bokpåseverksamheten genom enkäter till föräldrar och pedagoger på förskolor med bokpåsar. I sammanställningen av föräldraenkäten framkommer en övervägande positiv syn på bokpåsarna och dess inverkan på möjligheten att läsa tillsammans med barnet i hemmet. En del svar och kommentarer tyder dock på att informationen från förskolan om bokpåsarna har varit bristfällig eller obefintlig 30. 101 enkäter till föräldrar besvarades, 27 Kulturdepartementet (2012) Läsandets kultur: Slutbetänkande av Litteraturutredningen. s. 386 28 Enligt mejlkontakt med Gunilla Brodin, barnbibliotekarie och ansvarig för litteraturprofilförskolor, hösten 2016 29 Nynäshamns bibliotek. Litteraturpedagogen Bokoteket 30 Nynäshamns bibliotek. Litteraturpedagogen Bokoteket se Föräldraenkäten (pdf) 15

men det framgår inte vilken svarsfrekvens det motsvarar. I enkäten till pedagoger på förskolorna, som besvarades av 32 personer, märks också generellt positiva reaktioner. Dock svarar ungefär en femtedel av respondenterna att de inte känner sig delaktiga i projektet, och ungefär lika stor andel ställer sig negativa till att litteraturpedagogen skulle delta på föräldramöten för att informera om språkutveckling 31. Någon analys av enkätsvaren har inte publicerats 32. SANDVIKEN: Kapprumsbibliotek för hela familjen 33 I Sandvikens kommun finns sedan hösten 2016 kapprumsbibliotek på två förskolor samt en familjecentral/öppen förskola. Under åren 2015-2017 deltog biblioteken i Sandvikens kommun i projektet Dela Läslust 34 tillsammans med folkbibliotek i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Uppsala. I och med detta projekt blev den deltagande personalen från filialbiblioteken i Björksätra, Järbo och Åshammar intresserade av att starta kapprumsbibliotek, med ett utbud för hela familjen. Bibliotekspersonalen presenterade idén för förskolepersonalen i Järbo och Åshammar, samt personalen på familjecentralen/öppna förskolan i Björksätra, som också var positiva till att starta upp kapprumsbibliotek. Man kom överens om en ansvarsfördelning där förskolorna och familjecentralen har till uppgift att utrusta lokalerna med exempelvis bokhyllor och lister för exponering av böcker, samt att informera föräldrar. Biblioteken ansvarar för inköp och underhåll av böcker, samt tillhandahållande av information om bibliotekens utbud och aktiviteter. Bibliotekarier kan också närvara vid föräldramöten för att informera om språkutveckling och vikten av läsning. Varje kapprumsbibliotek har ca 70 titlar i olika medieformer för både barn och vuxna. För inköp sökte och beviljades biblioteksfilialerna gemensamt pengar ur en stiftelse. Verksamheten utvärderades genom enkäter till föräldrar vid terminsstart hösten 2016 och våren 2017. En utvärdering och projektrapport skrevs hösten 2017, där också enkätsvaren redovisas 35. 31 Nynäshamns bibliotek. Litteraturpedagogen Bokoteket se Personalenkäten (pdf) 32 Enligt mejlkontakt med Ingegerd Ekbom, litteraturpedagog Nynäshamns bibliotek, hösten 2017 33 Enligt mejlkontakt med Eva Norrbelius Coleman, bibliotekarie, hösten 2017 34 Bergström, Anna, Löfvenmark, Kristina och Norrbelius Coleman, Eva (2016-08-29) Kapprumsbibliotek i Sandviken. Dela Läslust 35 Kapprumsbibliotek i förskolan: Projektrapport. (2017) Sandvikens kommun. 16

VARBERG: Levande läsning - kapprumsbibliotek 36 Under 2014 genomfördes pilotprojektet Levande läsning i Varbergs kommun, som syftade till att öka medvetenheten om vikten av högläsning och samtal om läsning hos vårdnadshavare. Detta skulle uppnås genom fortbildningsinsatser för förskolepersonal, modersmålsstöd, Öppna förskolan, BVC, bibliotek och logopedmottagning. Målen för pilotprojektet var bland annat att öka kunskapen och skapa ett gemensamt synsätt kring läsning för deltagarna i projektet, öka antalet planerade lästillfällen i förskolan och utveckla det stödjande samtalet vid läsning i förskolan. Detta förväntades också ge synergieffekter på vårdnadshavares läsaktiviteter tillsammans med barn. Medverkande i projektet var förskolepersonal, modersmålslärare och specialpedagoger vid två förskolor, pedagoger vid öppna förskolan, BVC-personal från en vårdcentral samt logoped från Varbergs sjukhus. Det fanns också en projektgrupp bestående av språk-, läs- och skrivutvecklare inom Varbergs kommun, en barnbibliotekarie samt forskare vid Göteborgs universitet, och en styrgrupp med barn- och utbildningsförvaltningens chef för förskoleverksamheten, förskolechefer, rektor för modersmålsstöd, specialpedagoger, representanter för Stadsbiblioteket, öppna förskolan, BVC och logopedmottagning. Totalt medverkade 65 personer 37. Inom pilotprojektet genomfördes fem fortbildningstillfällen för förskolepersonalen, som också utförde uppgifter i ordinarie verksamhet mellan träffarna. Föräldra möten med information om projektet och vikten av läsning anordnades, och de deltagande förskolorna tog emot kapprumsbibliotek under högtidliga former, tillsammans med föräldrarna till barnen på förskolorna 38. Projektet dokumenterades genom enkäter till pedagogerna vid projektets start och avslut, samt läsloggar som pedagogerna använde i samband med enskild läsning med barn i den vardagliga verksamheten. Även föräldrar till barn på de deltagande förskolorna fick besvara en enkät om kapprumsbiblioteken under vårterminen 2015 39. Resultatet av projektet var så positivt att Levande läsning har implementerats som ett fortlöpande utvecklingsarbete på samtliga kommunala förskolor i kommunen 2016-2019. Detta innebär att kapprumsbibliotek om ca 40 böcker, finansierade med bidrag från Sparbanksstiftelsen 40, inrättas på samtliga förskoleavdelningar, samt att förskolepersonalen och modersmålslärare genomgår fortbildning om vikten av högläsning och läsdidaktik. 36 Varbergs kommun (2017-03-06). Levande läsning. 37 Bengtsson, Margaretha och Mellgren, Elisabeth (2015). LEVANDE LÄSNING: Ett pilotprojekt högläsning för förskolebarn. S. 7-8. 38 Bengtsson och Mellgren (2015). S. 10 39 Bengtsson och Mellgren (2015). S. 11-12 40 Varbergs kommun (2017-01-23) Pressinbjudan: Ett kapprumsbibliotek på varje förskola ska bidra till ökad läsning för förskolebarn 17

VETLANDA: Kapprumsbibliotek med kalasböcker 41 I Vetlanda kommun har man haft kapprumsbibliotek sedan 2014. Initiativet kom från bibliotekarien Ingrid Halje och specialpedagogen Carita Fornander, efter en diskussion om läsning i fikarummet, då de båda upplevde att läsning i hemmen minskat. Efter att ha informerat om vikten av läsning och kapprumsbibliotek på förskolornas föräldramöten ökade utlånen markant, och fler förskolor efterfrågade kapprumsbibliotek. Bilderböcker på svenska och andra språk har köpts in med bidrag från rektorn för förskolorna, och hängts upp i färgglada snören i taket. Ett barn döpte dem snabbt till kalasböckerna, enligt Ingrid Halje. Tanken är att man lånar en bok i taget. Projektet har inte utvärderats, men föräldrar har spontant hört av sig med positiv respons. Eftersom efterfrågan är fortsatt stor pågår projektet ett år till 42. 41 Vetlanda bibliotek. Kapprumsbibliotek. 42 Enligt mejlkontakt med Ingrid Halje, bibliotekarie Vetlanda kommun, hösten 2017 18

DISKUSSION SAMVERKAN ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG Bokpåsar och kapprumsbibliotek på förskolor är vanligt förekommande över hela Sverige. På de allra flesta håll verkar samarbetet mellan bibliotek och förskola vara av småskalig karaktär. Med det menar jag samarbeten som exempelvis inte inbegriper fler yrkeskompetenser än förskole- och bibliotekspersonal, inte är stadgade i några dokument eller planer eller förankrade politiskt, inte innebär gemensam fortbildning eller kompetensutveckling, saknar tydlig syfte- och målformulering, plan för informationsförmedling till vårdnadshavare, och utvärdering. Jag får intrycket av att verksamheten ofta ses som en service från bibliotek till förskola och vårdnadshavare, på samma sätt som när en förskola besöker bibliotek eller bokbuss för att låna böcker, istället för ett samarbete mot ett gemensamt mål barns språk- och läsutveckling. Större samverkansprojekt eller utvecklingsarbeten som involverar bibliotek, förskola, logoped, speciallärare, modersmålslärare och andra nyckelkompetenser för barns språk- och läsutveckling är mer sällsynta. Dock tycker jag mig kunna skönja en ökning för den här typen av projekt och verksamhet, och förhoppningsvis kommer Kulturrådets satsningar på Bokstart och språknätverk inom Bokstart 43 bidra ytterligare till större samverkansprojekt för små barns språkoch läsutveckling och högläsning i hemmet. När initiativ tas, ofta av bibliotek, till att placera ut bokpåsar eller ett kapprumsbibliotek på en förskola utan att ett djupare samarbete föreligger verkar de positiva konsekvenserna bli måttliga. För att verkligen göra skillnad behövs ömsesidig delaktighet, gemensam planering, fortbildning och struktur. Så gott som alla kontaktpersoner i verksamhet och projekt som rör bokpåsar och kapprumsbibliotek som jag har varit i kontakt med för omvärldsbevakningen av den här rapporten, är överens om att samarbete mellan olika kompetenser är nyckeln till framgång. Andra framgångsfaktorer som har pekats ut är omfattande och gemensam fortbildning av deltagarna i projektet, gemensam planering för att alla ska känna sig delaktiga och äga projektet, och att chefer och ledning förstår vikten av arbetet. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för bibliotekens verksamhet och språkutveckling är en central del i förskolans verksamhet, vilket måste få ta tid och personalresurser i anspråk. De allra flesta barn i Sverige går i förskola. Statistik från Skolverket visar att 84% av alla barn mellan 1-5 år, folkbokförda i Sverige, var inskrivna på antingen kommunal eller enskild förskola år 2016, i åldergruppen 4-5 år var siffran 94,9% 44. Det är en stor majoritet, men det är trots allt inte alla. Hur når man då de barn som inte vistas i förskolan? Ett alternativ är att upprätta kapprumsbibliotek eller bokpåseverksamhet även på öppna förskolan och familjecentraler. 43 Läs mer om Bokstart på Kulturrådets hemsida: http://www.kulturradet.se/bokstart/ 44 Skolverket (2017-08-10) Barn och grupper i förskolan 15 oktober 2016 19

Detta görs redan i många kommuner. Ett annat sätt att försöka nå alla barnfamiljer är att gå via BVC och deras föräldraträffar. Ett tredje alternativ är hembesök, en metod som kommunerna i Jämtland Härjedalen arbetar med under 2016-2018 i egenskap av Bokstartspiloter. Inget av dessa tre alternativ garanterar att man når alla barnfamiljer, men chanserna att nå fler ökar. Allra flest barnfamiljer når man dock helt klart via förskolornas verksamhet och informationskanaler, vilket gör att samverkan mellan förskola och bibliotek borde prioriteras högt av beslutsfattare och ledning. 20

KÄLLFÖRTECKNING Axelsson, Anna och Hultman, Veronica (2014) Den röda tråden : en studie av pedagogers arbete med högläsning och föräldrars högläsningsvanor i relation till projektet Läsa Tillsammans. Examensarbete. Högskolan i Halmstad. Bengtsson, Margaretha och Mellgren, Elisabeth (2015). LEVANDE LÄSNING: Ett pilotprojekt högläsning för förskolebarn. Varberg Bergström, Anna, Löfvenmark, Kristina och Norrbelius Coleman, Eva (2016-08-29) Kapprumsbibliotek i Sandviken. Dela Läslust [Blogg] https://delalaslust. wordpress.com/category/lokala-processer-2/amnesord/biblioteksrummet/ (Hämtad 2017-11-07) Biblioteken i Halmstad. U.å. Läs för mig! Kapprumsbibliotek [Webbplats] https://bibliotek.halmstad.se/web/arena/kapprumsbibliotek (Hämtad 2017-11-06) Biblioteken i Mölndal. U.å. Förskolor med litteraturprofil. [Webbplats] https:// bibliotek.molndal.se/web/arena/litteraturprofilforskolor (Hämtad 2017-09-19) Biblioteksplan Gällivare kommun 2015-2018. Enheten för elevhälsa och utveckling. U.å. Fakta och press om kapprumsbibliotek i Lerums förskolor. Lerums kommun Sektor lärande [Webbplats] http:// www.eeulerum.com/fakta-och-press-om-kapprumsbibliotek.html (Hämtad 2017-10-12) Enheten för elevhälsa och utveckling. U.å. Informationsmaterial. Lerums kommun Sektor lärande [Webbplats] http://www.eeulerum.com/informationsmaterial.html (Hämtad 2017-10-12) Enheten för elevhälsa och utveckling. U.å. Utbildningen Förläst. Lerums kommun Sektor lärande [Webbplats] http://www.eeulerum.com/material-fraringn-utbildningen-foumlrlaumlst.html (Hämtad 2017-10-12) Enheten för elevhälsa och utveckling. U.å. Kapprumsbibliotek i Lerums förskolor. Lerums kommun Sektor lärande [Webbplats] http://www.eeulerum.com/ kapprumsbibliotek.html (Hämtad 2017-10-12) Eklöf, Erica (2013-11-13) Boksamtal & Textförståelse i förskolan- fortbildning i nätverk. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress. com/2013/11/13/boksamtal-textforstaelse-i-forskolan-fortbildning-i-natverk/ (Hämtad 2017-11-08) 21

Eklöf, Erica (2014-11-20) Projektet Läs för mig! leder till avtal. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/11/20/projektet-lasfor-mig-leder-till-avtal/comment-page-1/ (Hämtad 2017-11-02) Eklöf, Erica (2017-05-01) Läs för mig! ges nya möjligheter. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2017/05/01/las-for-mig-ges-nyamojligheter/ (Hämtad 2017-11-06) Kapprumsbibliotek i förskolan: Projektrapport. (2017) Sandvikens kommun. Göteborgs stad. U.å. Bästa stunden När vi läser högt tillsammans. [Webbplats] http://pivi.goteborg.se/basta-stunden-nar-vi-laser-hogt-tillsammans/ (Hämtad 2017-09-19) Kjellberg, Henrik. 2017. Succé för kapprumsbibliotek. Lerums Tidning. 2017-01- 04. http://www.lerumstidning.se/2017/01/succe-for-kapprumsbibliotek/ (Hämtad 2017-10-12) Kulturdepartementet (2012) Läsandets kultur: Slutbetänkande av Litteraturutredningen. Stockholm: Fritzes. SOU 2012:65 Larsson, Karolina (2013-11-12) Projektet Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress. com/2013/11/12/projektet-las-for-mig-kapprumsbibliotek-i-forskolan/ (Hämtad 2017-05-17) Larsson, Karolina (2017-09-11) Kartläggning av läsvanor i hemmet. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2017/09/11/kartlaggning-av-lasvanor-i-hemmet/ (Hämtad 2017-11-08) Larsson, Karolina (2014-10-22) Kapprumsbibliotekens positiva resultat. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/10/22/ kapprumsbibliotekens-positiva-resultat/ (Hämtad 2017-11-06) Larsson, Karolina (2014-10-22) Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 2. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/10/22/ kapprumsbibliotekets-positiva-resultat-del-2/ (Hämtad 2017-11-06) Larsson, Karolina (2015-09-01) Kapprumsbibliotekens positiva resultat, del 4. Språkutvecklarna. [Blogg] https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2015/09/01/ kapprumsbibliotekens-positiva-resultat-del-4/ (Hämtad 2017-11-06) Nynäshamns bibliotek. U.å. Litteraturpedagogen Bokoteket [Webbplats] https://bibliotek.nynashamn.se/web/arena/bokoteket (Hämtad 2017-11-07) 22

Region Gotland. 2017-08-17. Bokpåsar [Webbplats] http://www.gotland.se/ 92336 (Hämtad 2017-09-19) Region Gotland. 2017-05-22. Kapprumsbibliotek [Webbplats] http://www.gotland.se/96068 (Hämtad 2017-11-07) Skolverket (2017-08-10) Barn och grupper i förskolan 15 oktober 2016 [Webbplats] https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-itabeller/forskola/barn-och-grupper/barn-och-grupper-i-forskolan-15- oktober-2016-1.260075 (Hämtad 2017-11-07) Svensson, Ann-Katrin & Ögland, Malin. 2014. Läsfrämjande samarbete i Mölndal Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet Mölndals stad. Torbjörnsson, Ulrika. Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket Halmstad (2017). Telefonintervju 2017-11-06 Varbergs kommun (2017-03-06). Levande läsning. [Webbplats] https://www. varberg.se/barnutbildning/pedagogvarberg/pedagogvarberg/iundervisningen/ sprakutveckling/levandelasning.4.37ea390515506e6cb075635.html (Hämtad 2017-11-08) Varbergs kommun (2017-01-23) Pressinbjudan: Ett kapprumsbibliotek på varje förskola ska bidra till ökad läsning för förskolebarn [Pressinbjudan] https://www.varberg.se/download/18.4c427f9c159c7b3a- 59f557a/1485157335113/2017-01-23%20Ett%20kapprumsbibliotek%20 p%c3%a5%20varje%20f%c3%b6rskola%20ska%20bidra%20till%20%- C3%B6kad%20l%C3%A4sning%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolebarn.pdf (Hämtad 2017-11-08) Vetlanda bibliotek (u.å.) Kapprumsbibliotek. [Webbplats] https://biblioteket.vetlanda.se/web/arena/kapprumsbibliotek (Hämtad 2017-11-07) 23

BILAGA 1: ENKÄTFRÅGOR TILL FÖRÄLDRAR MED BARN PÅ FÖRSKOLORNA I TORVALLA, 2016-01-16. Enkäten skickades via mejl till kulturombuden på förskolorna, för utskrift till föräldrarna. 1. Har du och ditt barn lånat med er bokpåsar hem? JA NEJ 2. Kan du göra en uppskattning på hur många påsar ni lånat sammanlagt? Antal påsar: 3. Har antalet böcker i påsarna och urvalet av böcker varit tillfredsställande? JA NEJ Vet ej 4. Är det någon typ av böcker ni saknat? JA NEJ Vet ej 5. Har din tid för läsning med ditt barn ökat p.g.a. tillgängligheten och närheten av böcker och bokpåsar? JA NEJ Vet ej 6. Upplever du att bokpåsarna har haft en positiv inverkan på ditt barns språkutveckling? JA NEJ Vet ej 24

7. Hur ser du som har annat modersmål än svenska på att det finns bokpåsar på ditt språk? 8. Vilka fördelar och/eller nackdelar ser du/ni med bokpåsarna? 9. Har tillgången till bokpåsar stimulerat er till besök på något av kommunens bibliotek? JA NEJ Vet ej 10. Tycker du att förskolan informerar om bokpåsarna på ett bra sätt? JA NEJ Vet ej 25

BILAGA 2: ENKÄTFRÅGOR TILL FÖRSKOLEPERSONAL PÅ FÖRSKOLORNA I TORVALLA, 2016-01-16. Enkäten skickades ut via mejl till kulturombuden för vidarebefordran till all personal, i form av en länk till ett Google-formulär. 1. Upplever du att du har kännedom om projektet och syftet med bokpåsarna? JA NEJ 2. Känner du dig delaktig i projektet utöver att bokpåsarna förvaras på din arbetsplats? JA NEJ Vet ej 3. Hur ser du på bokpåsarna? Synpunkter på innehåll/böcker? 4. Hur har du upplevt barnens reaktion på bokpåsarna? 5. Hur har du upplevt föräldrarnas reaktion på bokpåsarna? 6. Påsarna byts ut efter 12-15 månader. Vad tycker du om det? 7. Hör ni av er till biblioteket när ett barn som har ett annat modersmål än svenska börjar förskolan? JA NEJ 8. Hur mycket lånas påsarna på mångspråk? 26

9. Saknar ni något språk? 10. Hur presenterar och informerar ni föräldrarna om bokpåsarna? 11. För biblioteket innebär bokpåseverksamheten mycket arbete. Logistiken tar mycket tid och det fungerar ej att skicka bokpåsar med internposten. Hur kan förskolan medverka till att bokpåseverksamheten ska kunna fortsätta i framtiden? 12. Skulle förskolepersonalen kunna ansvara för att bokpåsarna kommer in från föräldrarna under maj månad utan påminnelse och uppringning från biblioteket? JA NEJ 13. Skulle förskolan kunna ansvara för att se till att bokpåsarna kommer tillbaka till biblioteket under maj månad för byte av böcker? JA NEJ 14. Skulle förskolan kunna ansvara för att hämta nya bokpåsar på biblioteket under augusti månad? JA NEJ 27

BILAGA 3: ENKÄTFRÅGOR TILL KULTUROMBUD PÅ FÖRSKOLOR I TORVALLA, 2017-06-07 1. Upplever ni bokpåsarna som en service från biblioteket till föräldrarna, som ett samarbete mellan förskolan och biblioteket för att nå ett gemensamt mål om språkutveckling och läsförståelse eller på något annat sätt? 2. Upplever ni att ni har tillräcklig information om syftet med bokpåsarna? 3. a) Hur presenterar och informerar ni föräldrarna om bokpåsarna? b) Skulle det kunna ändras/bli bättre? c) Skulle biblioteket kunna göra något för att underlätta? 4. a) Hur upplever ni föräldrarnas reaktion på bokpåsarna? b) Ser ni något samband med hur ni presenterar/informerar? 5. Upplever ni att det saknas något i bokpåsarna? T.ex. någon särskild typ av böcker, informationsmaterial om läsning eller liknande. 6. Hör ni av er till biblioteket om ett barn med annat modersmål än svenska börjar på förskolan? Om inte, skulle ni kunna göra det? 7. Skulle ni kunna ta med er och byta ut påsarna, i samband med att ni ändå gör ett besök på biblioteket? Om inte, vilka hinder finns? 8. Skulle förskolan och biblioteket kunna samarbeta mer kring bokpåsarna? Om ja, hur? 28

BILAGA 4: FRÅGOR TILL BIBLIOTEKSPERSONAL I KOMMUNERNA I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN, 2016-01-04 Frågorna skickades ut via mejl av Annika Eliasson Faxén, dåvarande regional bibliotekskonsulent, till arbetsgruppen för barn och unga. Jag håller på att undersöka läget i landet när det gäller bibliotek som erbjuder bokpåseverksamhet på förskolor. Hur ser det ut i er kommun? Finns det ett sådant samarbete mellan något bibliotek och förskola i er kommun? Hur ser i så fall samarbetet och upplägget ut? Vad är bibliotekens ansvar? Vad är förskolans ansvar? 29

30 Regional biblioteksverksamhet