Språkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old
HUR LÄR MAN SIG SPRÅK?
Vad ska man lära sig när man lär sig ett språk?? Man ska lära sig: Språkljud Ord Hur ord böjs och kombineras i satser (grammatik) Hur ord, fraser och satser används i olika sammanhang (pragmatik) Att förstå och producera språk Att lära sig nya saker genom språket
Vad ska man lära sig när man lär sig ett språk?? Man ska lära sig: mycket forskning lite forskning Språkljud Ord Hur ord böjs och kombineras i satser (grammatik) Hur ord, fraser och satser används i olika sammanhang (pragmatik) Att förstå och producera språk Att lära sig nya saker genom språket
Hur lär man sig språk vad forskar man om? Det finns mycket forskning om inlärningen av själva språksystemet, mindre om hur språket används Studier av språkinlärning handlar ofta om att jämföra mellan olika åldrar: Spädbarn 0-1 år Äldre barn 2-5 år, 5-7 år, etc Vuxna 18-30 år Det handlar också om olika kontexter för inlärningen: Undervisning eller inte Annan exponering (anpassad input, media)
HUR VÄXER SPRÅKET/SPRÅKEN FRAM? MELLAN 0 OCH 1 ÅR
Studier av små barn har funnit att: Barn föds med intresse för språkljud Vid 5 månader relaterar de språkljud till munrörelser (Kuhl & Meltzhoff 1982) Barn börjar som universella lyssnare Vid 6 månaders ålder kan de höra skillnad på språkljud i språk som de inte hört, men vid 10-12 månaders ålder har de tappat distinktioner som inte förekommer i omgivningens språk (Kuhl et al 2006) Barn kan lära sig två ljudsystem samtidigt Det räcker med några dagar i veckan (Kuhl et al 2003) Munrörelser är viktiga för inlärningen Tvåspråkiga barn tittar mera på talarens munrörelser, enspråkiga barn tittar mer på ögonen (Pons et al 2015)
VAD SKILJER ANDRASPRÅKSINLÄRNING FRÅN FÖRSTASPRÅKSINLÄRNING?
Hur är det med uttalet vid andraspråksinlärning - efter tre års ålder? Man gör precis tvärtom: börjar som specialister på ett visst fonemsystem (ett eller flera!) och går till ett nytt system Man har svårt att uppfatta nya fonem (dvs betydelseskiljande ljud) Man jollrar inte Förstaspråkets uttal påverkar ofta andraspråket t ex uttalas skola som [sekula], [kula], [eskola]
Andra särdrag vid andraspråksinlärning En andraspråksinlärare har redan ett språk och kan överföra vissa basala kommunikativa färdigheter Språken kan påverka varandra, t ex om det handlar om olika sätt att dela in verkligheten (som uttryck för rörelse och förflyttning) Grammatiken växer fram i steg som skiljer sig från förstaspråksinläraren Möjlig förklaring: Förstaspråkinläraren börjar med korta yttranden lättare att få ordföljden på plats Andraspråksinläraren har längre yttranden fler bollar i luften
Skillnader i grammatisk utveckling (Håkansson 2001) L1- barn Sara: Nu killar jag Niklas: Nu kör han motorcykla Erik: Nu regnar det Karin: Nu ska vi CDa på domma Joakim: Nu är det nad MarCn: Nu kör den L2- barn Maria: Nu flickan också sover Ali: Nu dom sover i dagis Helena: Sen du ramlar Cynthia: Nu han ska inte Leila: Nu dom har bydat Hannibal: Nu dom måste CDa på TV
VILKEN ROLL SPELAR UNDERVISNINGEN?
Behöver man undervisning för att lära sig språk? Det är nödvändigt om det är den enda möjligheten att komma i kontakt med språket MEN det går att lära sig språk ändå Samma grammatiska utvecklingsstadier men snabbare med undervisning (Håkansson 2000) Vuxna kan identifiera ord ur en ljudström efter 7 minuter (Gullberg et al 2010)
Undervisning lyckas inte alltid. Vid tre tillfällen under skoltiden presenteras och övas kongruens mellan subjekt och predikat, speciellt s i tredje person singular. Vid slutet av grundskolan är kongruens mellan subjekt och predikat fortfarande det eleverna gör flest fel på (Hedström 2001:73)
Exempel från en elev i åk 6: diskussion kring exemplet She asked him what to do Anders: Det tror jag är fel på något säd. She asked Det är väl s ever..går det? She askeds him what ( ). Anders: jag vet inte She asked him what to do.. Vänta! She s asked him what to do. Hon..(..)Nämen, det måste ju.. Om det är she s då är det väl hons frågade, nä. ( ) Anders: varje engelskcmme skriver hon det på tavlan ad det ska vara s. He, she, it är lika med s. Intervjuare: Så det vet ni verkligen Anders: Ja men vad då? Sen gäller det ad säda in det också. Det är det som är det svåra (Malmberg et al 2000:46)
Det gäller att sätta in det också det är det som är det svåra Man skiljer mellan deklarativ och procedurell kunskap. Den deklarativa kunskapen är den som man kan tala om i regler (tredje person s, eller he, she it är lika med s Den procedurella kunskapen har att göra med användningen av språket i produktion Anders har ett hum om det deklarativa men klarar inte av det procedurella. Det finns massor av liknande exempel i litteraturen
Frågan är om det går att överföra den deklarativa kunskapen till procedurell kunskap Enligt PienemannsTeachability Hypothesis (Pienemann 1998, 2015) kan det fungera, men bara om inläraren är på precis rätt nivå i sin utveckling. Då lönar det sig att undervisa på nästa nivå. UNDERVISNING Bild från Flyman MaDsson & Håkansson 2010
HUR MYCKET KAN MAN LÄRA SIG HELT UTAN UNDERVISNING?
Varifrån kommer språket om inte i skolan? Forskning om andraspråksinlärning har mest fokuserat på inlärning i skolmiljö, och det finns inte lika mycket kunskap om hur man lär sig utan undervisning Men vi vet att media spelar stor roll i inlärningen av språk som engelska (Sundqvist 2009, Sylvén & Sundqvist 2012) Engelska är ett framträdande språk i Sverige, inte minst i media (filmer dubbas inte, många har uppkoppling till internet) Frågan är om barn kan lära sig engelsk grammatik och engelskt ordförråd utifrån media?
En studie av engelska före skolan (Håkansson 2017) Forskningsfråga: Hur mycket engelska förstår svenska barn innan de börjar med undervisning i skolan? Metod: Bildpekningstest, ordförråd och grammatik Deltagare: Från två skolor där man börjar med engelska i åk 3 30 barn i åk 1 11 barn i åk 2
ELIAS grammatiktest i urval (Kersten et al 2010) InstrukCon: Jag ska läsa en engelsk mening och du ska peka på räd bild
Resultat på grammatiktestet 15 barn klarade de högsta nivån (och dessa barn klarade även de andra nivåerna) (the fish is jumping - the fish are jumping) 27 barn klarade genitivkonstruktioner (the boy the boy s dog) Samtliga barn(41) klarade pluralböjning (cat cats)
Hur tänker barnen om plural? Svar på frågan: Hur vet du det? Cat-cats Det är plural (två barn!) Det är ett långt ord om det är flera: katt-er Med s heter det boll-s, alltså om det är många Katt-er; sheep-s; pen-s
Hur tänker barnen om verbkongruens? The fish is black Det ska vara ett annat ord i mitten om det är flera The fish jump Tre ska vara jump, annars blir det jumps Det är många
Varifrån kommer kunskaperna? Engelska i familjen? Nej Engelsktalande kompisar?- Nej Vistelse i engelsktalande länder? Nej TV? - Ja Dataspel? - Ja
HUR TAR MAN TILLVARA OCH PLANERAR FÖR FLERSPRÅKIGHET I SKOLAN?
Indien: språksituation Officiella språk: hindi officiellt språk, engelska biträdande officiellt 1652 modersmål 10 skriftsystem, 47 språk i grundläggande utbildning Språksyn: talspråk ses som det primära - inte skriftspråk Flerspråkighet ses som det mänskliga normaltillståndet, enspråkighet är resultatet av språkplanering 3 språk: modersmål för identitet, hindi för nationell stolthet, engelska för teknik och internationalisering
Hur språken får plats i den indiska skolan Exemplet Uttar Pradesh Klass undervisn. språk obligat ämne 1-5 modersmål hindi, eng. tillval klassiska språk 6-8 hindi engelska urdu sanskrit/ arabiska 9-10 hindi engelska urdu sanskrit/ arabiska moderna språk franska 11-1 2 engelska engelska
demographic groups, and their associa Ett annat exempel från Indien (Ladakhi) Tidigare: Undervisning på urdu t o m klass 9 och slutexamen på engelska i klass 10. Bara 5% klarade examen Nytt förslag Klass 1-2: alla ämnen på Ladakhi, engelska som ämne Figure 1: Po Klass 3: matematik på engelska Klass 4: även biologi, kemi, fysik på engelska The primary social unit is at the hou Klass 5: även samhällskunskap på engelska Masson 2013:194). Hindi, Urdu, and Klass 6-10: all undervisning på engelska
Singapore: språksituation Officiella språk: Engelska, mandarin, malay och tamil Befolkning: 3, 2 mil 77 % kineser, 14% malayer, 8 % indier och 1 % övriga Språkplanering: Målet är flerspråkighet med engelska och ett annat språk (som definieras utifrån etnisk grupp) Engelska är allas förstaspråk Engelska är ett neutralt skolspråk och kan inte vara modersmål (det ger fel signaler, eftersom det inte är ett asiatiskt språk) Mandarin ska användas istället för kinesiska dialekter
(Wee 2010) Några röster:
Hur organiserar man tvåspråkig utbildning? Det beror på hur det definieras, som problem, privilegium, rättighet eller resurs: Tvåspråkig utbildning ses som: (Garcia 2009: 122, Karjalainen & Pilke 2012)
Sammanfattning Barn börjar som universella lyssnare och begränsar gradvis ljudsystemet Andraspråksinlärare har en delvis annan utveckling: ljudsystemet är utvecklat (ger brytning) och de har andra grammatiska mönster Undervisning hjälper ibland, men det går att lära sig utan undervisning Det finns ingen modell för den optimala sättet att främja flerspråkighet i utbildningen forskning behövs!
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!