Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Relevanta dokument
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel

Från mat till måltider

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Så arbetar vi för bättre måltider till äldre

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Teori - Mat och näring

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Mat och ett hälsosamt åldrande

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Nutrition & risk för undernäring

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Livsmedel- och måltidspolicy

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy för Haninge kommun

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Kostpolicy. Särskilt boende

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Kostpolicy. Hemtjänst

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Kostpolitiskt program

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Till vårdnadshavare 1

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Nutritionsproblem och åtgärder

Delrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention.

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Kostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun

Livsmedels- och måltidspolicy

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Nutritionsvårdsprocessen

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Bra mat i äldreomsorgen

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Kost i skola och barnomsorg

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Mat vid diabetes och risk för undernäring

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Kvalitetsdeklarationer för. Särskilt boende. i Varbergs kommun

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Vart är vi på väg? Offentliga måltider i en föränderlig värld. Eva Sundberg Sundsvall 7 mars 2017

Bra måltider i äldreomsorgen hanteringsrapport. Fördjupning och bakgrund till revideringen av råden

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Kostpolicy. Dagverksamhet

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Kostpolicy för Bergs kommun

Mat- och måltidspolicy

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Strategi för måltider vid särskilda boenden

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Äldre med malnutrition

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Lev livet med Liva Energi

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Transkript:

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

Livsmedelsverkets uppdrag Säker mat och bra dricksvatten Ingen ska bli lurad om vad maten innehåller Bra matvanor

Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

Råd till skola, vård och omsorg Under revidering 2016 2013 2014 2018

Behov av revidering Nordiska Näringsrekommendationer 2012 (NNR) ersatte de svenska näringsrekommendationerna (SNR) och därmed grundkosterna Socialstyrelsens förskrift Förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) Ny ansvarsfördelning mellan myndigheterna Utvärdering av Livsmedelsverket råd 2013 + dialogmöten Kvaliteten behöver höjas!

Vad är nytt i Livsmedelsverkets råd? Helhetsperspektiv med Måltidsmodellen Från fyra skrifter till en gemensam Inga fördefinierade koster Stort fokus på individens behov och önskemål Måltidskedjan för bättre samverkan

Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till modeller Från detaljer till helhet

Att stimulera aptit och främja matglädje

Vision Matgästen i centrum Helhetsperspektiv Samverkan Mat av god kvalitet och trivsamma måltider är inte att betrakta som lyx utan en mänsklig rättighet och en central del av vården och omsorgen om äldre.

Några utmaningar

Andelen äldre ökar Antal personer 80 år eller äldre 2000 2014 samt prognos 2015 2035 Källa: SCB

Äldres hälsa Med stigande ålder ökar andelen med sjukdom eller funktionsnedsättning. Ätsvårigheter och undernäring är det mest dominerande nutritionella problemet. Nedsatt aptit

För lite mat i magen Undernäring medför mycket lidande, ett ökat vårdbehov och höga samhällskostnader Undernärda äldre har fyra gånger så stor risk att dö i förtid Protein, energi och vätska högt prioriterat Att äta färre än fyra gånger per dag och att ha en nattfasta längre än elva timmar kan kopplas till ökad risk för undernäring

Viktigt att klara sig själv och vara oberoende Vikten av att få vara delaktig, betraktad som den person man är och få behålla sitt sätt att leva och sina vanor. Måltider är en meningsskapande social aktivitet med vilken vi kan uttrycka identitet och kulturell tillhörighet. Att äta ensam är en riskfaktor för ohälsa

Måltiden är mer än bara mat

Allas rätt att få behålla sitt sätt att leva Äldreomsorgens värdegrund enligt Socialtjänstlagen: Ett värdigt liv - självbestämmande, delaktighet och individanpassning; respekt för privatliv och personlig integritet; gott bemötande; och insatser av god kvalitet Välbefinnande - trygghet och meningsfull tillvaro Socialtjänstlagen (2001:453)

Strukturer som försvårar Ett starkt institutionellt ramverk med rutiner och strukturer som i liten utsträckning tar hänsyn de äldres egna önskemål Otydlig måltidskedja och ansvarsfördelning Bristande uppföljning av vad som faktiskt äts upp Hemtjänstpersonalens dilemman tidsbrist och ansvar vid nedsatt aptit? Måltiden inte en del av kärnverksamheten Brist på kompetens Livsmedelsverkets rapport 37, 2017

Vetenskapliga underlag 1. Mat och måltider inom äldreomsorgen dimensioner och dilemman. Ylva Mattsson Sydner 2. Åldrande, mat och näring en introduktion. Tommy Cederholm 3. Särskilda näringsbehov hos sköra äldre. Elisabet Rothenberg 4. Sensorik och åldrande. Åsa Öström & Ann-Sofie Jonsson 5. Måltidsmiljö och verksamhetsstruktur. Ann-Sofie Jonsson & Åsa Öström

Många möjligheter!

Maten kan bevara funktion Tillräckligt med energi och näring Bevara kroppsvikt och muskelmassa Minska risken för fall Minska behovet av hjälp

men även måltiden!

Hur kan aptiten främjas? Respekt för individens önskemål Delaktighet Självständighet Trivsam måltidsmiljö Sällskap Kulinarisk kvalitet Variation och valmöjligheter Aptitretare Mellanmål Sensorisk mättnad

Måltiden som grund Grunden för all nutritionsbehandling är bra måltider, men dessa kan behöva kompletteras med ytterligare insatser vid specifika sjukdomstillstånd, som undernäring.

Nya rekommendationer kring näringsriktighet Måltiderna täcker behovet av näring och energi, med extra energi och protein till dem med nedsatt aptit Många, små energi- och proteintäta måltider, spridda över dygnet Nattfastan är högst 11 timmar Det är viktigare att maten är god och lockar aptiten än att den exakt uppfyller näringsrekommendationerna.

Energi och näringsbehov enligt NNR (utdrag) Näringsämne Personer över 65 år, normal aptit Personer över 65 år, nedsatt aptit Energi Protein 9 MJ (2 150 kcal). Genomsnittsvärde. Behovet varierar med kroppsstorlek, kön och nivå av fysisk aktivitet. 15 20 energiprocent. Motsvarar cirka 1,2 g protein/kg kroppsvikt och dag. Äldre har ett högre proteinbehov än yngre. Oförändrat. Förhöjt. 1,2 1,5 g protein/kg kroppsvikt per dag. Motsvarar cirka 80 100 gram/dag (vid vikt 65 kg). Fett 25 40 energiprocent. Förhöjt, ibland över 40 energiprocent.

Tallriksmodellen för den med nedsatt aptit

Spetsade kraftpaket! Protein Ägg, bönor, ärter, linser, mjölkprodukter, kött, fisk och fågel Nötter och nötsmör Dubbelpålägg på smörgåsar Ost i bitar som snacks eller riven Ostkaka, pannkaka, kvarg Mjölkpulver i bakverk Tillaga gröt och välling med mjölk Energi Undvik lättprodukter, välj fetare varianter av mjölk, grädde, crème fraiche och smörgåsfett Tillsätt extra olja, smör eller grädde Gratänger eller stuvningar istället för att koka i vatten Rikligt med sås Mjölk, lättöl, juice eller sockersötad saft istället för vatten

Många små måltider spridda över dygnet

Samverkan kring måltiden Läkare, MAS, sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut, logoped, tandvården, biståndshandläggare Undersköterska, måltidsombud, måltidsbiträde, aktivitetsansvarig Kock Måltidschef, enhetschef

Fem framgångsfaktorer 1. Fokusera på individen 2. Satsa på kunskap och kompetens 3. Se till helheten använd Måltidsmodellen 4. Tydliggör ansvarsområden och möjliggör samarbete 5. Sätt upp mål, prioritera och fråga efter resultaten

Inspireras av andra! Instagram sök på #äldremat https://www.instagram.com/explore/tags/äldremat/

SMAK-projektet i Västerås Dialoger som ökat samverkan Kontakt: Jenny Radeck, Västerås Stad

Växjö Måltidsrutiner i särskilt boende Måltidsobservation som metod Kontakt: Cecilia Svanberg, Växjö kommun

Kontakt livsmedelsverket.se/maltider maltidsbloggen.se Twitter: @Maltiden