Delårsrapport

Delårsrapport 2 2018-09-21

Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Viktiga händelser 3 Lidköpings kommuns styrmodell 4 Sammanfattande analys av styrkortsuppföljningen 4 Ekonomi 7 Kapitalförvaltning 12 Skuldförvaltning 13 Personal 14 Kommunens räkenskaper 16 Bilaga: Styrkortsuppföljning i detalj 20 Omslagsfoto: Findus och Pettson på Dina Scenen Lidköping. Foto: Lisa Gustafsson. 2 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Periodens resultat uppgår till 177,4 mnkr och prognosen för helår är 28,5 mnkr. Årets budgeterade resultat uppgår till 17,2 mnkr och prognosen indikerar ett förväntat överskott på 5,6 mnkr. Investeringsnivån är hög och beräknas bli 623,9 mnkr vid årets slut. Utfallet efter 8 månader landar på 329,7 mnkr. För kommunfullmäktiges 44 indikatorer är prognosen att 18 indikatorer kommer att uppnå målvärdet och 19 indikatorer beräknas delvis uppnå målvärdet. Viktiga händelser Årets sommar går till historien. Aldrig tidigare har en sommar varit så varm och torr. Fantastiskt för semesterfirare som njöt av Lidköpings stora utbud av såväl bad som besöksmål och kulturarrangemang. Hela 90 offentliga kulturarrangemang har arrangerats under 73 dagar. Därtill ska räknas de 200 sommarlovsaktiviteter som riktat sig till barn och unga. Samtidigt påminner sommaren oss om att vi måste förbereda oss för att hantera effekterna av klimatförändringarna men framförallt allt det vi behöver göra för att motverka dem. Beslutet om införande av ett nytt avfallshanteringssystem är ett viktigt steg i rätt riktning. Invånarantalet ökar men behöver öka mer för att nå 45 000 invånare år 2030 Lidköpings invånarantal ökade med 230 personer under första halvåret, vilket är mest i Skaraborg. Tillväxttakten behöver öka ytterligare för att nå målet om 45 000 invånare år 2030. Försäljningen av tomtmark liksom planläggningen ökar. Trycket på bostadsmarknaden gör det svårt för vissa grupper (ungdomar, nyanlända och personer med svag ekonomi) att få tillgång till bostad. Kommunens utbyggnad av verksamhetslokaler för den kommunala servicen pågår kontinuerligt, två skolbyggnader har invigts inför skolstarten: Sjölundaskolan och nya Majåkerskolan. Risk för senarelagt reningsverk Väntan på nödvändiga tillstånd för det nya avloppsreningsverket Ängens ARV riskerar att skjuta fram etableringen till år 2022. Utöver att miljönyttan senareläggs riskerar fördröjningen att göra investeringen dyrare samt att exploateringen av Hamnstaden förskjuts ytterligare. Det är bra att bo och leva i Lidköping Lidköpingsbon känner stort förtroende för kommunen som serviceproducent, samhällsbyggare och upplever sig också ha goda möjligheter till inflytande. Kommunen får ett av Sveriges starkaste resultat i medborgarundersökningen som publicerades tidigt under året. Överlag visar även olika verksamheters kund-/ och brukarundersökningar starka resultat. Externt och internt tryck för ökad digitalisering Efterfrågan på digitala tjänster ökar liksom verksamhetens behov av att effektivisera och digitalisera processer. Gemensam e-tjänstfunktion i Västra Skaraborg och ett samordnat arbete med informationssäkerhet (inklusive GDPR) är exempel på konkreta initiativ som kommunerna och Göliska IT samarbetar kring. Bakterier i vattnet Under sensommaren uppmättes höga halter av coliforma (jord) bakterier i dricksvattnet vilket innebar att dricksvattnet behövde kokas innan förtäring. Händelsen gav tillfälle att pröva och träna kommunens förmåga att hantera en störning som påverkar såväl allmänheten som näringslivet och den egna verksamheten. Kinnekullebanan finns med i både nationell och regional plan för infrastrukturen Att Kinnekullebanan nu finns med i nationell och regional plan för infrastrukturens utveckling är avgörande för att det ska bli en upprustning under perioden år 2018-29. Under våren färdigställdes tågverkstadens som möjliggör en effektivare drift av nuvarande trafik på Kinnekullebanan. Prognos för året: resultatet ligger i linje med budget Kommunens prognostiserade resultat för helåret är 28,5 mnkr efter åtta månader, vilket är i nivå med budget. Social- och arbetsmarknadsnämnden uppvisar den största avvikelsen i prognos (-21,6 mnkr) vilken förklaras med ökade kostnader för placeringar samt en återanpassning av verksamheter som relaterar till den stora asylinvandringen år 2015. Social- och arbetsmarknadsnämndens prognostiserade underskott balanseras av överskott inom Samhällsbyggnadsnämnden och Utbildningsnämnden samt högre intäkter än budgeterat för skatter, statsbidrag och finansnetto. Delårsrapport 2 2018 3

Förvaltningsberättelse Befolkningsutveckling En av kommunfullmäktiges målsättningar är att år 2030 ska befolkningen uppgå till 45 000. Efter första halvåret uppgår Lidköpings befolkning till 39 736 personer, en ökning med 230 personer jämfört med 31 december 2017 då det bodde 39 506 i kommunen. Ökningen är sämre jämfört med samma period 2017 då kommunen ökade med 236 personer. Enligt prognosen som SCB gjort för 2018-2031 så ska det bo 39 784 personer i kommunen 31 december 2018. Årlig befolkningsökning 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Juni 2018 Prognos 2018 Lidköpings kommuns styrmodell Kommunfullmäktiges styrkort utgår från visionen Lidköping en välkomnande och hållbar kommun. För att möta de utmaningar som kommunen står inför har hänsyn tagits till den omvärldsanalys som genomförts och som pekar ut vilka områden som just nu är viktigast att arbeta med. Styrkortet har en tydlig inriktning mot hållbar utveckling i alla tre dimensioner och en bra balans mellan dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Sammanfattande analys av styrkortsuppföljningen Målbild Antal indikatorer Prognos för måluppfyllelse 2018 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. 1(1) Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. 3(3) 5(5) (1) (0) (2) (0) (1) (0) (2) (3) (0) *Första siffran anger antal indikatorer som det varit möjligt att göra prognos på. Siffran inom parentes anger totalt antal indikatorer med målvärde. Strategi Antal indikatorer Prognos för måluppfyllelse 2018 Kund/brukaren i fokus 6(6) Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 18 (21) En organisation i framkant 11 (15) (1) (5) (0) (7) (7) (4) (7) (3) (1) *Första siffran anger antal indikatorer som det varit möjligt att göra prognos på. Siffran inom parentes anger totalt antal indikatorer med målvärde. 4 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Nedan finns en översikt över prognosen för indikatorer per målbild och strategi. Målbild 1: Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. Nybyggandet bedöms nå målvärdet. Positiv befolkningsutveckling men det kommer bli tufft att nå målet att bli 45 000 lidköpingsbor 2030. Av de nyanlända som anvisades 2016 är det i dagsläget 58 procent som valt att bo kvar i kommunen. Målbild 2: Lidköpings kommun är en mötesplats med fördubblat antal besökare Enligt prognos kommer det bli ungefär lika många gästnätter som 2017 Målbild 3: Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Arbetslösheten har en positiv utveckling och bedöms nå målvärdet. Strategi Kund/brukaren i fokus Kommunen kan erbjuda god tillgänglighet via telefon bland annat tack vare kontaktcenter. Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Hållbar livsstil Kommunens övergripande mål kring klimatpåverkan bedöms inte nås till 2020. Omställningen går framåt i det geografiska Lidköping men inte tillräckligt fort. Kommunen hamnade på plats 23 i årets miljöranking vilket är en förbättring med 15 placeringar jämfört med föregående år. Ohälsotalen och sjukpenningtal har en positiv utveckling. Antal personer som är i behov av bostad ökar. Ungdomsarbetslösheten har en positiv utveckling och bedöms nå målvärdet. Hållbart näringsliv Antalet nya företag per 1000 invånare har förbättrats jämfört med föregående år. Näringslivsklimatet når målvärdet Kommunikation Antalet resande med kollektivtrafik i tätort och expressbussar ökar och bedöms nå målvärdet. Antalet resande med Kinnekulletåget och lokaltrafik bedöms inte nå målvärdet. Attraktiv destination Kommunen är långt ifrån att nå målvärdet i rankingen av Sveriges friluftskommun. Strategi: En organisation i framkant Personal Sjukfrånvaron bedöms nå målvärdet men varierar för olika förvaltningar Andelen tillsvidareanställda med en heltidstjänst bedöms nå målvärdet men varierar för olika förvaltningar. Medarbetarengagemanget når inte målvärdet. Ekonomi Nämndernas nettokostnader bedöms avvika med -0,4 procent från budget vid årets slut. Tidiga samordnade insatser (TSI) Närvaron inom grundskolan och gymnasieskolan försämras. Delårsrapport 2 2018 5

Förvaltningsberättelse Sammanvägda indikatorer I styrkortet finns sammanvägda indikatorer (SI) med syfte att styra mot hållbar resursanvändning. De sammanvägda indikatorerna väger samman kvalitet, resultat och ekonomi. I kommunfullmäktiges styrkort görs en sammanvägning och de underliggande indikatorerna finns i respektive nämnds styrkort. Titel Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Jmf. 2017 SI Förskola och skolbarnomsorg 1,5 2,0 SI Grundskola 1,3 2,0 SI Intern service 1,5 2,0 SI Kultur och fritid 2,0 2,0 SI Miljö- och bygg 1,5 2,0 SI Samhällsbyggnad 2,0 2,0 SI Social- och arbetsmarknad 2,0 2,0 SI Teknisk service 1,0 2,0 SI Utbildning 0,7 2,0 SI Vård och Omsorg 1,1 2,0 6 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Ekonomi Ekonomisk översikt Årets resultat Det budgeterade resultatet vid årets början uppgick till 27,9 mnkr. Efter tilläggsanslag med 10,7 mnkr för ökat personalomkostnadspålägg samt sänkt ram för teknisk servicenämnd är det budgeterade resultatet 22,9 mnkr. Resultaträkning, mnkr Utfall 2017-08 Utfall 2018-08 Budget 2018 Prognos 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter 497,3 548,7 1 219,7 1 219,7 0,0 Verksamhetens kostnader -1 799,1-1 813,3-3 287,5-3 302,7-14,7 Avskrivningar -76,0-85,7-145,7-145,7 0,0 Verksamhetens nettokostnader -1 377,8-1 350,3-2 213,5-2 228,2-14,7 Skatteintäkter 1 173,7 1 213,5 1 818,3 1 827,8 9,5 Generella statsbidrag 239,0 244,6 358,5 358,8 0,3 Resultat före finansnetto 34,9-107,8-36,7-41,6-4,9 Finansiella intäkter 84,5 82,5 87,1 91,9 4,8 Finansiella kostnader -29,0-12,9-27,5-21,8 5,7 Årets resultat +90,4 +177,4 +22,9 +28,5 +5,6 Prognosen för helåret är att resultatet blir 28,5 mnkr vilket är en positiv avvikelse mot budget med 5,6 mnkr. Nämnderna redovisar sammantaget ett underskott på 9,0 mnkr och pensionskostnaderna beräknas överstiga budget med 5,7 mnkr. Tidigare gjorda avsättningar för medfinansiering av E20 och riksväg 44 har indexuppräknats och uppräkningen för året blev högre än budgeterat vilket ingår i nämndernas underskott med 3,3 mnkr. Inga nya avsättningar till infrastruktur har gjorts. Osäkerhet finns kring kostnaden för löneökningar för lärare där avtalen ännu inte är klara för 2018. Det är svårt att ha någon uppfattning om hur utfallet för avtalen blir, och i prognosen har inga andra antaganden gjorts än att avsatta lönemedel till den så kallade lönepotten ska räcka för att täcka årets löneökning. Skatteintäkter och statsbidrag baseras på SKL:s skatteprognos från augusti som ligger på 9,8 mnkr över budget. Prognosen är i linje med de två föregående prognoserna från april och juni. Ändringar i placeringarna av kommunens kapital har gett realisationsvinster på 68,9 mnkr. Kommuninvest där kommunen är delägare har även i år gett en betydande återbäring på 6,5 mnkr. Genom det koncernövergripande samarbetet i internbanken har såväl kommunen som de kommunala bolagen haft låga räntekostnader under året även om den upplånade volymen har fortsatt att öka. Finansnettot är enligt prognos 10,5 mnkr högre än budgeterat. Resultatprognoser koncernen mnkr Budget* Prognos* Avvikelse Lidköpings kommun 22,9 28,5 +5,6 AB Bostäder i Lidköping 35,0 32,0-3,0 Lidköping Energi AB 15,8 22,5 +6,7 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 8,0 8,0 0,0 Lidköping/Hovby Flygplats AB 2,3 2,5 +0,2 Summa 84,0 93,5 +9,5 *Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Balanskravsresultat Enskilda kommuner och landsting får inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Vi årets slut ska en så kallad balanskravsutredning upprättas och intäkter och kostnader ställas mot varandra. Realisationsvinster och förluster ska inte räknas med. Avstämning mot balanskravet Prognos resultat 2018 +28,5 Reavinster kapitalförvaltningen -69,0 Balanskravsresultat -40,5 Mnkr Delårsrapport 2 2018 7

Förvaltningsberättelse Prognosen för 2018 innebär att ett överskott på minst 40,5 mnkr måste redovisas de kommande tre åren. När balanskravsresultatet fastställs i samband med årsredovisningen får fullmäktige ta ställning till hur ett eventuellt underskott ska hanteras. God ekonomisk hushållning Verksamhetens utveckling Sammantaget innehåller styrkortet 51 indikatorer med målvärde för 2018, varav 9 är direkt kopplade till de tre målbilderna för Lidköping 2030. Av dessa 51 indikatorer har det varit möjligt att göra en prognos för 44 st det vill säga 86 procent. Sammantaget bedöms 18 indikatorer uppnå målvärdet, 19 indikatorer bedöms delvis uppnå målvärdet och 7 indikatorer bedöms inte uppnå målvärdet. Ekonomisk utveckling Det finansiella målet som kommunfullmäktige har satt är att resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter och bidrag i snitt över en treårsperiod. Prognosen för årets resultat uppgår till 28,5 mnkr, och för de senaste tre åren blir det 3,2 procent. Prognosen för 2018 är att målet kommer att uppnås. Årets resultat tillsammans med avskrivningar och avsättningar uppgår de tre senaste åren till sammanlagt 620 mnkr. Investeringarna uppgår under samma tid till 1 052 mnkr. Det innebär att knappt 60 procent av investeringarna finansierats med egna medel. Prognosen för året är att investeringarna kommer att uppgå till 629 mnkr. Det innebär att drygt en fjärdedel finansieras med egna medel. God ekonomisk hushållning innebär också att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme som visar hur stor del av kommunens anläggningar som har finansierats med egna medel. Soliditeten har försvagats den senaste treårsperioden (2015-2017) med 8 procentenheter, från 53,7 procent till 45,4 procent. Prognosen för 2018 är att soliditeten kommer att fortsätta sjunka genom att årets investeringar i hög grad är lånefinansierade. mnkr Prognos 2018 2017 2016 2015 Årets resultat, mnkr 28,5 53,2 122,5 22,0 Resultatets andel av skatter och bidrag, % 1,3 2,5 6,2 1,2 Investeringar, mnkr 623,9 541,4 296,6 214,5 Soliditet, % Lägre 45,4 50,8 53,7 Nettokostnadens andel av skatter och bidrag, procent 101,9 100,2 103,5 101,7 Ekonomisk analys Resultatutveckling Verksamhetens nettokostnader överstiger skatter och statsbidrag med 40,5 mnkr. Det betyder att skatter och statsbidrag inte räcker för att täcka verksamhetens nettokostnader. Jämfört med 2016 och 2017 pekar prognosen för 2018 på att skillnaden mellan kommunens skatteintäkter och statsbidrag och verksamhetens nettokostnader ökar efter att sedan 2014 ha minskat varje år. På sista raden har kommunen även 2018 ett positivt resultat, men det krävs ett tillskott från finansnettot på 40,5 mnkr. Soliditeten har sjunkit i takt med ökande investeringsvolymer. Det beror på att de anläggningstillgångar som anskaffas enbart till viss del finansierats med egna medel. Investeringarna har ett lågt utfall jämfört med budget efter årets första 8 månader, cirka en tredjedel av det beviljade investeringsutrymmet har utnyttjats. Nämndernas prognoser är att nästan lika stora investeringar kommer att göras under årets återstående månader. Orsakerna till det hittills låga utfallet och den förhållandevis låga prognosen för helåret redovisas under avsnittet Investeringsredovisning. Redan nu kan det konstateras att investeringarna överstiger den nivå som kan finansieras med egna medel vilket för 2018 motsvarar cirka 175 mnkr. Det innebär att den trend med sjunkande soliditet som varit de senaste åren fortsätter. På sikt innebär en sänkt soliditet att kommunen får sämre förutsättningar att hantera förändringar i omvärlden som påverkar kommunen. Investeringar Investeringsnivån har ökat stadigt sedan 2013 och är nu den högsta som noterats i kommunen. Anledning till den höga investeringsnivån är bland annat investeringar i ny skola i Sjölunda och nybyggd skola på Majåker samt omställning inom äldreomsorgen. En annan anledning är stora tekniska investeringar i Elnät och nytt avloppsreningsverk. De taxefinansierade investeringarna uppgick 2017 till 217 mnkr och för 2018 är de budgeterade till 542 mnkr inklusive ombudgeteringar. 8 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Utfallet till och med augusti uppgår till 329,7 mnkr, vilket enbart är en tredjedel av det budgeterade beloppet. Prognosen för utfallet ligger på 623,9 mnkr. Anledningen till avvikelsen är att stora projekt är försenade. Till exempel beräknas avsatta medel för det nya reningsverket inte nyttjas eftersom den planerade ledningsdragningen i Lidan ligger hos mark- och miljödomstolen för avgörande. Inom Intern service finns ett antal objekt som kommer att påbörjas under hösten och färdigställas 2019. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till 117,6 mnkr (2017-12-31) och omfattar föreningar 116,1 mnkr och bostadsgarantier 1,5 mnkr. Pensioner Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och inklusive den så kallade pensionsskatten beräknas uppgå till 166,6 mnkr 2018 (152,9mnkr 2017). Pensionsförpliktelserna för tiden före 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. Kostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. Beräkningen av pensionsskuld följer rekommendation 17.2 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Mnkr 2017 Prognos 2018 Pensionsåtagande från och med 1998 123,0 133,0 Löneskatt från och med 1998 29,9 32,3 Pensionsåtagande t o m 1997 685,4 672,0 Löneskatt till och med 1997 166,3 163,0 Summa pensionsförpliktelser 1 004,6 1 000,3 Varav återlånat till verksamheten 1 004,6 1 000,3 Sammanfattande analys Lidköpings kommun befinner sig i ett expansivt skede med en mycket hög investeringsnivå historiskt sett. På sikt kommer detta att medföra ökade driftkostnader och kostnader för de lån som nu tas upp för att finansieras investeringarna. Resultatet i prognosen ligger väldigt nära budget men nämndernas samlade resultat är negativt, och innehåller såväl över- som underskott. Det är oroande att avståndet mellan verksamhetens nettokostnader och skatter och statsbidrag ökar när det motsatta vore önskvärt. Med tanke på de framtida kostnader investeringarna och vad den förändrade demografin innebär behöver resultatnivåerna öka. Resultatet är på en nivå som ger begränsade möjligheter att möta ökade kostnader eller öka självfinansieringsgraden för investeringar. Det som framför allt blir avgörande är kontroll över kostnadsutvecklingen och möjligheten att bedriva en effektiv verksamhet. Det blir än viktigare med god framförhållning, långsiktig planering, noggrann uppföljning och fördjupade analyser för en effektiv styrning av verksamheten. Framtida utmaningar Osäkerheten är stor kring under hur lång tid högkonjunkturen ska bestå. En inbromsning i ekonomin medför att kommunerna kan förvänta sig lägre ökningstakt i skatteunderlaget och kanske även kostnadsökningar som en följd av ökad arbetslöshet. De senaste åren har skatteunderlaget ökat mer än normalt. Trots det har många kommuner svårt att fastställa en budget med tillräckliga marginaler. Ett stabilt och tillräckligt stort ekonomiskt överskott är viktigt för att finansiera service och samhällsbygge för såväl nya som nuvarande kommuninvånare. Med befolkningstillväxt följer ökade kostnader för såväl drift som investeringar. Varje ny kvadratmeter lokalyta kräver resurser för underhåll, städning, uppvärmning och naturligtvis även medel för den verksamhet som ska bedrivas. Lidköpings kommun, liksom stora delar av kommunsverige, står också inför betydande återinvesteringar i anläggningar och fastigheter. Lidköpings kommun investerar rekordmycket. Utfallet för år 2017 översteg en halv miljard, och prognosen för 2018 pekar på över 600 mnkr. Investeringar av den här storleken kräver extern finansiering. Räntekostnaden för de externa lånen är låga tack vare ränteläget och det framgångsrika arbetet inom internbanken. Kommunen behöver förbereda sig på högre räntekostnader framöver, både som en följd av att räntan vänder uppåt igen men också för att lånevolymen har ökat. Delårsrapport 2 2018 9

Förvaltningsberättelse Investeringar 2016-2018,mnkr Investeringar, mnkr 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Prognos 2018 Den demografiska förändringen utmanar kommunens ekonomi. Andelen äldre och yngre som behöver kommunal service blir allt större i förhållande till andelen personer i arbetsför ålder. Förändringen i försörjningskvot visar det på ett tydligt sätt. Nu, år 2018, går det 0,79 personer på varje person mellan 19 och 64 år. År 2023, bedöms försörjningskvoten bli 0,83. Ökningen fortsätter hela prognosperioden framtill år 2030 då den beräknas bli 0,89. Förändringen innebär ett allt större behov av att så många som möjligt i arbetsför ålder också kommer in på arbetsmarknaden. Ett initiativ för att främja det är att Lidköpings kommun tillsammans med övriga kommuner i Västra Skaraborg, V6 driver projektet Framtidens arbetsplats med målet att få fler personer i arbete inom hela livsmedelskedjan. Ett annat exempel är att kommunen erbjuder extratjänster som ett sätt att bidra till ökad anställningsbarhet. Försörjningskvot, procent 90% 85% 80% 75% 70% Med försörjningskvot menas andelen av befolkningen 0-18 år samt 65 år och äldre i förhållande till de som är 19-64 år Sveriges kommuner och landsting, SKL, pekar på betydande personalförsörjningsutmaningar i offentlig sektor. En beräkning visar att alla som inträder på arbetsmarknaden år 2025 skulle behöva rekryteras till kommuner och landsting om tillväxttakten i personal och kostnader ökar i samma takt som de gjort fram till idag. Scenariot är inte realistiskt men pekar på behovet av öka produktiviteten i offentlig sektor. Det handlar inte om att spara eller dra ner det handlar om att räcka till. Nämnderna har i uppdrag att rapportera till fullmäktige hur bemanningssituationen ser ut för respektive verksamhet. Lidköping klarar sig bra generellt sett, men det finns utmaningar för vissa personalgrupper redan nu. Det finns två huvudspår för att få såväl ekonomiska som personella resurser att räcka till. Det ena är att investeringsnivån behöver ligga på en långsiktigt uthållig nivå. Det förutsätter att nya investeringar ska vara väl motiverade, flexibla och ingå i en långsiktig planering som också säkrar att det finns utrymme för driftkostnaderna i budget. Det andra spåret är ökad produktivitet. Det finns stora möjligheter att genom förändrade arbetssätt och ny teknik flytta arbetstid från sådant som kan automatiseras till sådant som kräver en mänsklig leverans. Den ökade processorientering som kommunens ledningssystem Vårt arbetssätt innebär, är en viktig grundförutsättning för förändringsarbetet. Kommunens kultur och arbetssätt behöver i högre utsträckning präglas av ständiga förbättringar som ger förutsättningar för lika bra eller bättre kvalitet till samma eller lägre kostnad. Sammanfattningsvis har Lidköpings kommun har ett gott utgångsläge med stabila ekonomiska grundförutsättningar i kombination med positiv befolkningsutveckling. Med kloka, väl övervägda investeringsbeslut och ett målmedvetet internt arbete för ökad produktivitet kan det så förbli. 10 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Driftsredovisning Belopp i tkr Budget Utfall till och med aug 2018 Prognos Avvikelse mellan budget och prognos delår 2 Avvikelse mellan budget och prognos delår 1 Kommunfullmäktige 6 236 862 6 236 0 0 Revisorer 1 567 467 1 567 0 0 Kommunstyrelsen 135 707 65 811 136 327-620 475 Överförmyndare 2 916 3 244 4 254-1 338-1 138 Intern service 2 957-22 422 2 957 0 0 Vård- och omsorgsnämnd 665 616 441 291 670 499-4 883-10 075 Barn- och skolnämnd 750 616 479 022 752 862-2 246 1 422 Utbildningsnämnd 205 204 121 788 197 904 7 300 100 Social- och arbetsmarknadsnämnd 181 008 136 854 202 612-21 604-22 074 Samhällsbyggnadsnämnd 111 719 77 511 98 407 13 312 9 722 Teknisk servicenämnd 1 300-31 772 0 1 300 6 400 Kultur- och fritidsnämnd 107 079 66 906 106 877 202-215 Miljö- och byggnämnd 640 398 657-17 0 Räddningsnämnd 28 514 14 795 28 900-386 0 Summa 2 201 079 1 354 757 2 210 059-8 980-15 383 Budgeterat belopp för driftbudgeten uppgår till 2 201 mnkr. Nämndernas ursprungliga budgetramar har ökat med 10,7 mnkr för ökat PO-pålägg och teknisk service budgetbelopp har reducerats med 5,7 mnkr. Nämndernas prognos för helårsutfall visar på ett utfall på -9,0 mnkr mot budget. De största avvikelserna finns inom social- och arbetsmarknad, samhällsbyggnad, utbildningsnämnd samt vårdoch omsorgsnämnd. Social- och arbetsmarknadsnämndens underskott kommer av minskade intäkter från Migrationsverket, ökade kostnader för placeringar inom barn och unga samt ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Vård- och omsorgsnämndens underskott är en kombination av ökat antal hemtjänsttimmar och färre platser på särskilt boende och ökat antal personer med behov av insatser boende vuxna, daglig verksamhet och enskilda placeringar inom området funktionsnedsättning. Även eftersläpning av målgruppspengen bidrar till underskottet. Samhällsbyggnadsnämndens överskott kommer från exploateringsverksamheten och bygger på en prognos om att 36 st småhustomter blir sålda. Utbildningsnämnden beräknar ett överskott för året. Överskottet kommer bland annat från gymnasiesärskolan där de interkommunala ersättningar förväntas bli högre än budgeterat. Överskottet kommer också av högre ersättning än beräknat från Migrationsverket för asylsökande elever på gymnasiet och för SFI-studerande inom vuxenutbildningen som omfattas av etableringsreformen. Tillströmningen av SFI-elever hade beräknats minska men så har ännu inte skett. Framöver är det troligt att andelen som läser SFI utan att ha etableringsinsatser kommer att öka. Investeringsredovisning Belopp i tkr Utfall till och med aug 2018 Total budget 2018 Prognos 2018 Avvikelse mot budget i aug Avvikelse mot budget i april Bedömd nivå begäran om ombudgetering Kommunstyrelsens verksamheter 2 151 32 645 6 945 25 700 24 200 3 169 Intern service 141 373 317 201 251 626 65 575 50 754 64 493 Vård- och omsorgsnämnd 1 942 6 000 6 000 0 0 0 Barn- och skolnämnd 6 721 12 000 10 750 1 250 0 0 Utbildningsnämnd 781 2 100 2 500-400 0 0 Social- och arbetsmarknadsnämnd 7 600 600 0 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd 21 021 51 922 55 515-3 593-1 373 9 325 Teknisk servicenämnd 152 427 541 698 282 465 259 233 158 125 249 014 Kultur- och fritidsnämnd 2 683 17 022 6 717 10 305 7 305 9 883 Räddningsnämnd 620 7 808 809 6 999 6 000 4 000 Summa 329 725 988 996 623 927 365 069 245 011 339 884 För 2018 har Lidköping en investeringsbudget på 989 mnkr. Det är dels ursprunglig budget om 685 mnkr, dels 239 mnkr som är ombudgeterade från 2017. Dessutom har två tilläggsanslag beviljats teknisk servicenämnd: 38 mnkr till investeringar i vatten och avlopp samt 30 mnkr till Elnät för förvärv av inkråmet i Vinninga Elektriska förening Ekonomisk förening. Delårsrapport 2 2018 11

Förvaltningsberättelse Prognosen för helår 2018 är ett investeringsutfall på 623,9 mnkr, och därmed en budgetavvikelse på 365 mnkr. Den största avvikelsen avser teknisk service och investering i nytt avloppsreningsverk och tillståndsprocessen för ledningsdragningen som länsstyrelsen beslutat skicka till mark- och miljödomstolen för beslut. Det beräknas försena projektet från 2021 till 2022. Efter att det har tagits beslut om nytt insamlingssystem har Renhållning beställt två nya hämtningsfordon. Leverans beräknas till början av 2019. Avvikelsen för Intern service beror främst på att några objekt ligger något senare än ursprunglig plan samt avsatta medel under garantitid. Bedömd begäran om ombudgetering från 2018 till 2019 uppgår till 340 mnkr. Kapitalförvaltning Kommunens förvaltade kapital uppgick per den 31 augusti till ett marknadsvärde om 2 656,9 mnkr. Av dessa utgörs 708,6 mnkr av orealiserade vinster. Kapitalet har haft värdeökning med 164,7 mnkr sedan årets ingång då marknadsvärdet var 2 492,2 mnkr. I augusti realiserades 135,0 mnkr ur fonden Globala aktier. 75,0 mnkr återinvesterades i fonden Globala aktier, 60 mnkr omfördelades till Svenska aktier. Realisationen utlöste en vinst om cirka 69,0 mnkr. Utveckling på de finansiella marknaderna 2018 inleddes med en svag kapitalmarknad efter flera års stark utveckling. Breda fall på de amerikanska börserna drog med sig övriga marknader. I takt med att börserna under våren åter började stiga hämtades fallet in och en stark sommar innebar totalt en god värdestegring för kommunens portfölj. Oro i tillväxtmarknader, särskilt relaterat till Turkiet har påverkat tillväxtmarknader negativt. Även en stärkt dollar har fått tillväxtmarknadsländer att gå svagt. Totalt sett befinner vi oss på toppen av en högkonjunktur och ovissheten rör hur länge den ska pågå. Bland orosmolnen finns ett eventuellt handelskrig och politisk oro i USA, samt en åtstramning av penningpolitiken i västvärlden. Mot bakgrund av rekordvärderingar på marknaden fortsätter kommunen att ha en försiktig riskallokering av portföljen. Innehav Marknadsvärdets förändring Tillgångsslag Aktieplaceringar Marknadsvärde per 2018-08-31 (mnkr) Anskaffningsvärde (mnkr) Orealiserat resultat (mnkr) Svenska aktier 690,2 397,2 293,0 Globala aktier 633,7 344,3 289,4 Tillväxtmarknader 243,6 207,2 36,4 Summa aktieplaceringar 1 567,5 948,7 618,8 Räntor + alternativa placeringar Svenska räntor 234,6 210,5 24,1 Alternativa räntor 854,8 789,1 65,7 Summa räntor + alt placeringar 1 089,4 999,6 89,8 Totalt 2 656,9 1 948,3 708,6 Kommunens totala portfölj har under året haft en positiv utveckling och ökat 6,6 procent, vilket kan jämföras med portföljens jämförelseindex som stigit 7,8 procent. Kommunens risktagande har dock varit lägre än jämförelseindex. Kommunens långsiktiga mål, att över en femårsperiod realt avkasta minst 3 procent, överträffas med god marginal portföljen har de sista fem åren levererat 8,7 procent i avkastning årligen. Såväl i år som över femårsperioden har förvaltningen levererat bättre resultat än ett vägt genomsnitt av andra aktiva kapitalförvaltare. Värdesäkring Gullspångskapitalet Kommunfullmäktige beslöt i samband med att Gullspångsaktierna såldes och kapitalet placerades att värdet av kapitalet inte skulle minska och urholkas av inflationen. Därför beräknas den så kallade värdesäkringen, vilket innebär att kapitalets ursprungliga anskaffningsvärde justeras med konsumentprisindex och sedan jämförs med aktuellt marknadsvärde. Om kapitalets värde skulle vara intakt skulle det uppgå till 1 853,4 mnkr. Värdet per 31 augusti var 2 656,9 mnkr. Kapitalet anses därmed vara värdesäkrat. 12 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Skuldförvaltning Upplåning och räntenivå Den totala lånevolymen uppgick per den 31 augusti till 2 990 mnkr. En ökning med 205 mnkr sen årsskiftet. Nya lån har tagits om totalt 700 mnkr, varav 495 mnkr avser omsättning av gamla lån vid förfall. Reporäntan har under året fortsatt ligga på minus 0,50 procent, vilket lett till att marknadsräntorna fortsatt ligga på låga nivåer. Snitträntan i portföljen har ökat på grund av att 3 mån Stibor ökat något under året samt att fast ränta har valts på nya lån motsvarande 400 mnkr. Nyckeltal 2018-08-31 2017-12-31 Lånevolym (tkr) 2 990 000 2 785 000 Portföljens snittränta (%) 0,53 0,45 Andel lån med räntejustering inom 12 månader (%) 36 41 Återstående räntebindningstid 2,36 1,93 Andel lån med förfall inom 12 mån (%) 25 30 Räntekostnad (tkr) 15 986 12 501 Ovanstående nyckeltal avser internbankens totala låneportfölj. I denna portfölj ingår lån upptagna av internbanken men även gamla lån som överförts från bolagen till internbanken genom gäldenärsbyte. Internbankens lånevolym fördelar sig enligt följande: Låntagare Skuld per 180831 Skuld per 171231 AB Bostäder i Lidköping 888 724 794 316 Lidköping Energi AB 478 421 564 879 Lidköping Hovby Flygplats AB 21 913 25 118 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 209 443 217 224 Lidköpings kommun 1 134 452 851 472 AB Bostäder i Lidköping och Lidköpings kommun har under året ökat sina lånevolymer för att finansiera investeringar. Lidköping Energi har amorterat sina lån med cirka 86 mnkr sedan årsskiftet. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt. Den genomsnittliga räntebindningstiden för låneportföljen har under året ökat till 2,36 år (1,93 år, 171231), vilket medför att risken minskat. I syfte att minska ränterisken i låneportföljen är 575 mnkr av låneportföljen räntesäkrad genom derivat, en ökning med 200 mnkr under året. Ytterligare räntesäkring har som ovan nämnts gjorts under året genom att välja fast räntebindning vid nyupplåning om totalt 400 mnkr. AB Bostäder i Lidköping och Lidköpings Näringslivsfastigheter AB har, genom tidigare upphandlade derivat innan internbankens start, räntesäkrat en del av sin lånevolym. Som en konsekvens av detta får bolagen olika genomsnittsräntor. Lidköping Energi AB har fasta lån som är upphandlade innan internbankens start. Respektive bolag fortsätter betala ränta för egna lån och derivat. Genomsnittlig ränta för de kommunala bolagen (%) 2018-08-31 2017-12-31 AB Bostäder i Lidköping 0,77 0,67 Lidköping Energi AB 1,10 1,75 Lidköping Hovby Flygplats AB 0,43 0,27 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 1,57 1,08 Finansieringsrisk Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha medel för betalningar. Genom att sprida lånens förfall över tid minskas denna risk. Internbankens portfölj har en relativt god spridning av förfallen, vilket syns i tabellen nedan. Lånens förfallostruktur (procent) Intervall Min (%)* Max (%)* 2018-08-31 2017-12-31 0-1 år 0 35 18 26 1-3 år 20 50 40 51 3-5 år 20 50 28 23 >5 år 0 30 13 0 *Riktlinjer enligt Finanspolicyn antagen av Kommunfullmäktige Delårsrapport 2 2018 13

Förvaltningsberättelse Personal Personalöversikt Antal anställda Antalet tillsvidareanställda personer har minskat något i förhållande till årsskiftet. Minskningen har sin grund framför allt i omställningen av Social & Arbetsmarknad. Antalet tillsvidareanställda Juli 2017 Dec 2017 Juli 2018 Totalt 3 960 4 031 4 015 Kultur- och fritidsnämnd 88 94 93 Samhällsbyggnadsnämnd 115 117 115 Barn- och skolnämnd 1 137 1 168 1 202 Utbildningsnämnd 356 370 369 Teknisk servicenämnd 94 99 107 Räddningsnämnd 139 143 142 Intern Service 257 269 270 Social- och arbetsmarknadsnämnd 313 306 260 Kommunstyrelsens verksamheter 74 78 78 Vård- och omsorgsnämnd 1 392 1 392 1 385 Antal heltidsanställda Arbetet kring att erbjuda heltidsanställningar har fortsatt. Av de tillsvidareanställda i kommunen har cirka 90 procent en heltidsanställning. Effekten av detta arbete är att antalet tidsbegränsade anställningar minskar i omfattning. Förändringarna i förhållande till årsskiftet är marginella. Andel heltidsanställda Dec 2017 Juni 2018 Totalt 90 89 Kultur- och fritidsnämnd 94 92 Samhällsbyggnadsnämnd 100 100 Barn- och skolnämnd 86 84 Utbildningsnämnd 90 89 Teknisk servicenämnd 100 100 Räddningsnämnd 95 95 Intern Service 82 83 Social- arbetsmarknadsnämnd 96 95 Kommunstyrelsens verksamheter 100 100 Vård- och omsorgsnämnd 90 92 Bemanning Kommunens förutsättningar att rekrytera och behålla medarbetare är förhållandevis god. Kommunen har en hög andel behöriga medarbetare inom skolområdet samt vård- och omsorgsområdet. Inom vissa yrkeskategorier finns utmaningar att kunna rekrytera nya medarbetare. Detta märks framförallt inom olika tekniska områden. Kommunen arbetar med olika insatser för att säkerställa den framtida personalförsörjningen, exempelvis har samarbetet med Arbetsförmedlingen och Högskolan Väst utvecklats under året. Arbetsmiljö/hälsa I början på 2018 genomfördes en medarbetarundersökning i hela organisationen som ligger till grund för arbetsmiljöarbetet i våra verksamheter. I förhållande till tidigare mätning 2016 var resultatet ungefär detsamma. Handlingsplaner har tagits fram utifrån resultatet i undersökningen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat något i kommunen under första halvåret 2018. Under de första fyra månaderna var sjukfrånvaron något högre än tidigare. För maj och juni 2018 var dock sjukfrånvaron lägre. I förhållande till andra kommuner har kommunen en fortsatt låg sjukfrånvaro. Kommunens förebyggande arbete kring friskvård och hälsa har fortsatt i samma omfattning under första halvåret med att erbjuda ett stort utbud av aktiviteter för att stärka våra medarbetare och förebygga ohälsa. 14 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro, 12 månader tillbaka, procent Juli 2017 Dec 2017 Juli 2018 Totalt 5,7 5,7 5,8 Kultur- och fritidsnämnd 6,0 5,8 5,2 Samhällsbyggnadsnämnd 3,1 3,3 4,3 Barn- och skolnämnd 4,4 4,6 4,8 Utbildningsnämnd 3,5 3,3 4,0 Teknisk servicenämnd 2,0 2,5 3,5 Räddningsnämnd 2,2 1,8 3,6 Intern Service 6,4 6,9 7,2 Social- och arbetsmarknadsnämnd 5,1 4,6 4,7 Kommunstyrelsens verksamheter 2,1 2,2 2,0 Vård- och omsorgsnämnd 8,4 8,2 8,0 Sjukfrånvaro januari-juli, 2016-2018, procent. Anställningsvillkor Under våren har en löneöversyn genomförts för delar av organisationen. För tjänstemannagrupper har lönerna reviderats från 1 april och för kollektivanställda från 1 maj i enlighet med centralt kollektivavtal. För lärargrupperna saknas ännu centralt kollektivavtal och löneöversyn för denna yrkesgrupp har därför fått avvaktas. Andelen medarbetare som växlat semesterersättning mot ytterligare semester har ökat. Gruppen medarbetare som löneväxlar ökar också. Från årsskiftet har också ett nytt lokalt kollektivavtal träffats som ger möjlighet att växla semester mot ytterligare tjänstepension och en grupp medarbetare har nyttjat denna förmån. Förvaltningsövergripande har en chefshandbok arbetats fram som ska stödja cheferna i deras arbete. Nätverk/samarbete I samarbete med grannkommunerna i Västra Skaraborg har ett ledarprogram avslutats för medarbetare som i framtiden är intresserade av att arbeta som chef. I samverkan med övriga kommuner i Skaraborg pågår ett arbete med att ta fram ett gemensamt ledarprogram för nuvarande chefer. Tillsammans med Arbetsförmedlingen har ett stort antal extratjänster erbjudits i kommunens olika verksamheter. Samarbetet med Högskolan Väst kring studentmedarbetare har fortsatt under första halvåret 2018. Avtal har tecknats med Vara kommun om att från 1 januari 2019 handlägga deras tjänstepensioner. En planering pågår med Grästorps kommun med inriktningen att Lidköpings kommun ska handlägga löneadministrationen framöver. Delårsrapport 2 2018 15

Förvaltningsberättelse Kommunens räkenskaper Resultaträkning mnkr Not 180831 170831 Verksamhetens intäkter 548,7 497,3 Verksamhetens kostnader 1-1 813,3-1 799,1 Avskrivningar -85,7-76,0 Verksamhetens nettokostnader -1 350,3-1 377,8 Skatteintäkter 1 213,5 1 173,7 Generella statsbidrag och utjämning 244,6 239,0 Finansiella intäkter 2 82,5 84,5 Finansiella kostnader 3-12,9-29,0 Resultat före extraordinära poster 177,4 90,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Årets resultat 177,4 90,4 Balansräkning mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not 180831 171231 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,1 Materiella anläggningstillgångar 2 668,9 2 424,6 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 546,2 2 298,1 - Maskiner, fordon och inventarier 122,7 126,5 Finansiella anläggningstillgångar 4 83,7 83,6 Summa anläggningstillgångar 2 752,6 2 508,3 Omsättningstillgångar Förråd 30,5 31,3 Kortfristiga fordringar 5 1 739,0 1 814,7 Kortfristiga placeringar 6 1 948,3 1 879,3 Kassa, bank 190,7 82,5 Summa omsättningstillgångar 3 908,5 3 807,8 SUMMA TILLGÅNGAR 6 661,1 6 316,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 3 046,4 2 869,0 Därav årets resultat 177,4 53,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 166,6 152,9 förpliktelser Andra avsättningar 7 162,0 154,1 Summa avsättningar 328,6 307,0 Skulder Långfristiga skulder 8 2 981,8 2 623,4 Kortfristiga skulder 9 304,3 516,7 Summa skulder 3 286,1 3 140,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 661,1 6 316,1 16 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Notförteckning Not 1 Verksamhetens kostnader, mnkr I verksamhetens kostnader har interna poster såsom kapitalkostnader och köp mellan förvaltningarna eliminerats. 180831 170831 Personalkostnader -1 326,5-1 292,8 Köp av huvudverksamhet -98,7-98,5 Lokal- och markhyror -40,5-36,6 Lämnade bidrag -64,2-66,5 Övriga kostnader -283,4-304,7 Summa verksamhetens kostnader -1 813,3-1 799,1 Not 2 Finansiella intäkter, mnkr 180831 170831 Utdelning på aktier och andelar 6,6 2,9 Ränteintäkter 3,7 22,7 Försäljning av finansiella omsättningstillgångar 69 46,1 Övriga finansiella intäkter 3,2 1 Återföring av nedskrivning finansiella omsättningstillgångar 11,8 Summa finansiella intäkter 82,5 84,5 Not 3 Finansiella kostnader, mnkr 180831 170831 Förlust vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar Räntekostnader -12,8-28,8 Övriga finansiella kostnader -0,1-0,2 Summa finansiella kostnader -12,9-29,0 Not 4 Finansiella anläggningstillgångar Kommunen har under året köpt de återstående aktierna i Centrum för Innovation och Entreprenörskap AB för 46 tkr. Bolaget är nu helägt av kommunen. Not 5 Kortfristiga fordringar, mnkr 180831 171231 Kundfordringar 36,3 34,3 Fordran mervärdeskatt 11,8 26,0 Fordran staten 51,9 62,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11,4 78,5 Övriga kortfristiga fordringar 29,2 11,8 Fordran koncernbolagen 1 598,4 1 601,5 - AB Bostäder i Lidköping 888,7 794,3 - Lidköpings Energi AB 478,4 564,9 - Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 209,4 217,2 - Lidköpings/Hovby Flygplats AB 21,9 25,1 Redovisat värde vid periodens slut 1 739,0 1 814,7 Beslutade upplåningsramar - AB Bostäder i Lidköping 1 100,0 920,0 - Lidköpings Energi AB 650,0 700,0 - Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 250,0 250,0 - Lidköpings/Hovby Flygplats AB 36,0 36,0 Total beslutad upplåningsram 2 036,0 1 906,0 Delårsrapport 2 2018 17

Förvaltningsberättelse Not 6 Kortfristiga placeringar, mnkr 180831 171231 Fondernas anskaffningsvärde Lågrisktillgångar Svenska Räntor 210,5 210,5 Alternativa räntor 789,1 789,1 Summa lågrisktillgångar 999,6 999,6 Högrisktillgångar Svenska Aktier 397,2 337,2 Globala Aktier 344,3 335,3 Tillväxtmarknader 207,2 207,2 Summa högrisktillgångar 948,7 879,7 Summa anskaffningsvärde fonder 1 948,3 1 879,3 Fondernas marknadsvärde Lågrisktillgångar Svenska Räntor 234,6 231,9 Alternativa Räntor 854,8 854,9 Summa lågrisktillgångar 1 089,4 1 086,8 Högrisktillgångar Svenska Aktier 690,2 574,9 Globala Aktier 633,7 593,9 Tillväxtmarknader 243,6 236,6 Summa högrisktillgångar 1 567,5 1 405,4 Summa fondernas marknadsvärde 2 656,9 2 492,2 Not 7 Andra avsättningar, mnkr 180831 171231 Andra avsättningar Deponi 26,9 26,8 Medfinansiering E20 89,1 83,7 Medfinansiering riksväg 44 38,9 36,5 Medfinansiering gång- och cykelväg 1,1 1,1 Medfinansiering konstsnöspår 6,0 6,0 Redovisat värde vid årets slut 162,0 154,1 Deponi, osäkerhet finns avseende framtida kostnader för återställning (köp av massor). Återställning beräknas ske mellan 2016-2023. Medfinansiering till infrastruktur är indexjusterad per 180831 enl avtal med Trafikverket. Resterande utbetalning avseende medfinansiering av 44:an kommer att ske under 2019. Inbetalning för E20 kommer att ske under 2019 och sedan fortsätta fram till 2023. Not 8 Långfristiga skulder, mnkr 180831 171231 Ingående låneskuld hos banker och kreditinstitut 2 623,4 1 896,5 Omsättning/omförhandling lån -495,0-300,0 Årets nyupplåning till koncernkonto 700,0 1 290,0 Investeringsbidrag förändring 19,0 5,7 Anslutningsavgifter -4,0 31,1 Koncernmellanhavanden förändring 138,5-299,9 Redovisat värde vid årets slut 2 981,9 2 623,4 18 Delårsrapport 2 2018

Förvaltningsberättelse Not 9 Kortfristiga skulder, mnkr 180831 171231 Leverantörsskulder 66,1 147,2 Moms och punktskatter 8,6 4,1 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 33,8 30,8 Övriga kortfristiga skulder 7,6 6,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 188,2 327,7 - varav upplupen semesterskuld och övertid inkl soc avg 72,4 133,4 Redovisat värde vid periodens slut 304,3 516,7 Redovisningsprinciper I delårsrapporten har samma principer använts som i årsredovisningen 2017. Periodisering har endast gjorts avseende väsentliga poster. Sammanställd redovisning Rådet för kommunal redovisning (RKR) har i sin rekommendation 22, som handlar om delårsrapporter, ställt upp villkor för när den kommunala koncernens räkenskaper ska presenteras i delårsrapporten. Inget av villkoren i rekommendationen är uppfyllda för att en sammanställd redovisning ska göras i delårsrapporten. Därför redovisas endast helårsprognos för respektive bolag vilket enligt rekommendationen bör göras om inte sammanställd redovisning upprättas. I den kommunala koncernen ingår samma bolag som i årsredovisningen 2017. Kommunen har under 2018 förvärvat även de återstående aktierna i bolaget Centrum för Innovation & Entreprenörskap AB. Bolaget är numera helägt av kommunen, bolaget bedriver ingen verksamhet. Redovisning av intäkter Skatteintäkter periodiseras månadsvis och hänsyn har tagits till skatteprognosen från SKL per augusti 2018 som prognostiserar slutavräkning för 2017 och 2018. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen medan VA-konsumtionsavgifter faktureras månadsvis, kvartalsvis eller tertialvis. Anslutningsavgifter periodiseras under nyttjandetiden. Avgifter för elnät faktureras i intervallerna månadsvis, tvåmånaders och kvartal. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Delårsrapport 2 2018 19

Bilaga: Styrkortsuppföljning i detalj Bilaga: Styrkortsuppföljning i detalj Bedömning av respektive indikator visas på följande vis: målvärdet förväntas bli helt uppfyllt målvärdet förväntas bli delvis uppfyllt målvärdet förväntas inte alls bli uppfyllt bedömningen/prognosen är bättre utfall i relation till de senaste 3-5 åren. bedömningen/prognosen är samma utfall som de senaste 3-5 åren. bedömningen/prognosen är sämre utfall i relation till de senaste 3-5 åren. Ingångsvärdet (iv) för de flesta indikatorer är från helår 2014 om inget annat anges. Målbild 1 Lidköping 2030 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst 45 000 lidköpingsbor. KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall 2017 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Nybyggande, antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare. 1,70 2,10 2,10 Byggandet har en positiv trend. Antal startbesked som redan givits under årets sex första månader tyder på att målet kommer att nås. Den 30 juni var utfallet 1,6. KF Befolkningsutveckling 347 271 420 Enligt senaste befolkningsprognosen kommer Lidköping att öka med 278 personer under 2018 vilket i så fall skulle vara långt från målvärdet på en befolkningsökning på 420 personer. Första halvåret 2018 ökade Lidköping med 230 personer. Ökningen är likvärdig med samma period 2017 då kommunen ökade med 236 personer. KF Lidköping som plats att leva och bo (index 0-100) 73 74 Det görs ingen medborgundersökning under 2018. KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (Index 0-100) 65 68 Det görs ingen medborgundersökning under 2018. KF Andel av hur många anvisade som bor kvar i kommunen efter avslutad etableringstid (procent) 79% 100% Indikatorn har en negativ trend. Av de nyanlända som anvisades 2016 och ingår i urvalet är det i dagsläget 58 procent som valt att bo kvar i kommunen. Målbild 2 Lidköping 2030 Lidköpings kommun är en mötesplats med fördubblat antal besökare KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall 2017 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Gästnätter (iv 2009) 55 000 72 171 75 000 Prognosen för 2018 är att antalet gästnätter kommer bli liknande som för 2017. Enligt preliminärt utfall till och med juni 2018 så ligger gästnätterna i Lidköping så samma nivå som för 2017. Hotellen är nöjda med beläggningen för juli men inga siffror finns rapporterade. 20 Delårsrapport 2 2018

Bilaga: Styrkortsuppföljning i detalj Målbild 3 Lidköping 2030 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall 2017 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Inpendling (%) -7,0% -6,0% -6,0% Inga påtagliga förändringar bör generera oförändrat värde. KF Utpendling (%) 28,0% 29,0% 28,0% Inga påtagliga förändringar bör generera oförändrat värde. KF Demografisk försörjningskvot 0,79 0,81 0,78 Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Enligt SCB s prognoser kommer försörjningskvoten att stiga till 0,86 under kommande femårsperiod. KF Arbetslöshet (%) 7,2% 5,3% 6,0% Den totala arbetslösheten i Lidköpings kommun (16-64 år) är fortsatt något lägre än målvärdet och är vid utfall för de senaste sex månaderna 5,2 procent. KF Skattekraft (%) 96,5% 95,8% 96,9% Medelskattekraften bedöms fortsätta utvecklas svagt positivt jämfört med föregående år. Det finns en stor osäkerhet i och med att måttet är relativt hur det går för övriga kommuner i Sverige. Strategi: Kunden/Brukaren i fokus Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall 2017 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i Lidköpings kommun) Det görs ingen medborgundersökning under 2018. 7,0 6,9 KF Tillgänglighet telefoni 79,0% 75,0% 2017 gjordes det en nationell mätning som visade att 79 procent av alla telefonsamtal fick svar inom 2 min. Detta värde har förbättrats betydligt de senaste tre åren. Genomsnittet för deltagande kommuner är 62 procent. KF Andel ärenden som löstes direkt av kontaktcenter 45,0% Resultatet visar drygt 40 procent i snitt på månadsbasis. Från och med 2019 kommer mätningen förändras då kunden själv får bedöma om man upplevelser att ärendet är löst eller inte. KF eblomlådan, ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling 1,8 1,6 1,8 Ett digitaliseringsprogram kommer troligtvis beslutas om av fullmäktige under hösten. Avsikten är att skapa samling inom kommunens förvaltningar och bolag kring digitaliseringsarbetet och ange en kommunövergripande viljeinriktning för arbetet med digital utveckling samt att identifiera strategiska utvecklingsområden som skall peka på konkreta utvecklingsbehov för att göra medborgarens digitala möte med kommunen enklare och effektivare. KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 1,7 2,0 En V6-gemensam funktion för utveckling av e-tjänster är beslutad och kommer startas upp under hösten 2018. I samband med detta byts även e-tjänsteplattformen för att bättre motsvara förväntningar från medborgare genom att bland annat införa mina sidor. Det pågår ett arbete med att införa e-bokning av handläggare samt anslutning till Skatteverkets digitala brevlåda, Mina meddelande. Nationella initiativ och lösningar kommer att öka framöver. Införande av boknings- och bidragssystem är ett nationellt exempel och som Lidköpings kommun deltar i. KF Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande, index 0-100) 51 51 Det görs ingen medborgundersökning under 2018. KF Bemötande (Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) 7,4 7,4 Det görs ingen medborgundersökning under 2018. Delårsrapport 2 2018 21