Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2015 I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 28 62 Bodil Petersén, smittskyddssköterska 023-49 07 84 Marianne Janson, hygiensjuksköterska 023-49 02 75 Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska 023-49 03 22 Gunnar Hagström, hygiensjuksköterska 023-49 02 76 Fiona Skogh, informationsläkare 023-49 06 50 Maria Kivi, hiv/sti-samordnare 023-49 14 19 Pia Haqwinzon, klinikassistent 023-49 07 85 Fax 023-49 07 72 E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida www.ltdalarna.se/smittskydd N är detta skrivs är vi mitt uppe i influensasäsongen. I år har vi haft ovanligt många fall och sjukvården har varit högt belastad till följd av detta. Från andra länder rapporteras att influensaepidemin är ovanligt långdragen i år. Vi hoppas att det inte blir så hos oss. Det verkar i alla fall som om antalet fall minskat de senaste veckorna, även om mängden nyinsjuknade fortfarande är hög. I år är det influensa av typen H3N2 som dominerar för första gången på flera år, vilket kan vara orsaken till de många fallen. Vi har haft mässlingsfall i länet, även om vi inte sett någon större spridning. Vi vill ändå med anledning av detta passa på att påminna om att personer som saknar skydd mot mässling, behöver vaccineras vid utlandsresa. Ebolaepidemin är i avtagande, även om det fortfarande finns en smittspridning i Västafrika. Från Saudiarabien har det i år rapporterats sju fall av MERS-CoV (Middle East Respiratory syndrome coronavirus). Enligt WHO har totalt 956 fall av MERS rapporterats, sedan sjukdomen började spridas 2012. Av dessa har minst 352 avlidit. Majoriteten (504) insjuknade under perioden mars till maj 2014. Fortfarande rapporteras nya fall från främst Mellanöstern och då framförallt från Saudiarabien. De fall som rapporterats från andra delar av världen, har antingen varit resenärer som smittats i Mellanöstern eller som kunnat länkas till fall som smittats där./anders Lindblom, smittskyddsläkare
Statistik 2015 Antibiotikaresistenta bakterier MRSA 27 37 33 34 60 Pneumokock, nedsatt pc 8 10 6 0 1 ESBL 116 113 128 153 178 ESBL Carba 1 2 0 VRE 1 1 0 0 1 MRSA En markant ökning jämfört med föregående år. 26 personer hade symtom, resten hittades vid smittspårning och screening. Ungefär hälften var smittade i Sverige. Det betyder att vi har en betydande smittspridning i Sverige och det måste vi ha i åtanke när vi tar om hand patienter på våra mottagningar, vårdavdelningar och kommunala boenden. ESBL Ökningen fortsätter i ungefär samma takt som tidigare. Inga fall av ESBL CARBA i år. Hepatiter Hepatit A 5(1) 2 0 2(2) 1(1) Hepatit B totalt 42 42 42 43 72 Hepatit B akuta 9 5 1 1 2 Hepatit C 53 39 46 52 56 Hepatit D 1 1 0 0 0 Hepatit E 0 0 0 0 1 (inhemska fall) Hepatit A Ett fall smittat i Sverige. Ingen känd smittväg hittades. Hepatit B Två fall av akut hepatit B. Båda smittades sexuellt, en i Sverige och en utomlands. Hepatit C Ungefär lika många nyanmälda fall som vi brukar ha. I 26 av fallen angavs intravenöst missbruk som smittväg. I elva fall var smittväg inte angiven och i tio var smittvägen okänd. Hepatit E En person blev smittad i Egypten. Mykobakterier Tuberkulos 43(37) 27(26) 19(19) 28(27) 20(16) Atypiska mykobakterier 3 6 9 8 13 (Anger utländskt ursprung) Tuberkulos De flesta var smittade i Afrika. I sju fall angavs Sverige som smittland.
Mag- och tarminfektioner Amöbainfektion 0 0 0 0 0 Campylobacter 246(121) 268(123) 202(95) 234(97) 229 (103) EHEC 6(6) 7(4) 5(2) 19(18) 5(4) Giardia 72(8) 44(2) 32(8) 38(2) 57(7) Salmonella 169(73) 104(43) 65(12) 85(14) 56(12) Shigella 11(4) 5(2) 10(0) 8(5) 3(0) Tyfoid 0 1 1 0 0 Yersinia 4(3) 3(2) 4(4) 5(4) 7(7) (Inhemska fall) Campylobacter 103 personer smittades i Sverige. Av övriga smittländer dominerade Thailand (27), Turkiet (21) och Spanien (13), vilket är som det brukar vara. EHEC Fyra personer var smittade i Sverige, varav två i samma familj. Färre fall än förra året, då vi inte haft något utbrott i år. Giardia De flesta var smittade i Afrika. 28 fall hittades vid screening, tolv sökte med symtom och sex fall hittades vid smittspårning. Salmonella Inga utbrott i Dalarna. Av smittländer dominerade Thailand (14), Sverige (12), Spanien (4), Egypten (4) och Turkiet (4). Shigella Inga smittade i Sverige. De som insjuknade hade fått sin smitta i Marocko, Israel respektive Kap Verde. Övriga sjukdomar Dengue 2 5 3 7 0 Invasiv Haemo influenzae 9 7 9 1 4 Invasiv grupp A streptokock 10 14 23 16 21 Invasiv meningokock 3 1 3 1 1 Invasiv pneumokock 58 39 55 53 39 Kikhosta 12 6 6 5 50 Legionella 2 6 4 3 3 Listeria 2 1 4 3 1 Malaria 0 3 0 6 16 Psittacos 0 0 0 0 0 Påssjuka 1 0 2 1 0 Sorkfeber (Nephro.epidem) 15 16 2 1 17 Tularemi 39 25 64 4 12 Viral meningoencefalit 10 13 9 7 14 Kikhosta Precis som övriga Sverige har vi haft många fall av kikhosta. Det är viktigt att smittspåra runt varje enskilt fall och ge barn under 1/2 år profylax vid exponering för smitta. Exponerade barn ½-1 år ges tidig behandling. Malaria Fler fall än vi brukar ha. Tio smittades i Eritrea. I två fall rörde det sig om falciparum, ett fall av ovale och 13 fall av vivax.
STI Gonorré 14 16 9 10 8 betalaktamas + 3 7 6 0 1 HIV-infektion 7 5 5 7 9 Klamydiainfektion 1331 1141 1062 978 803 Syfilis 7 4 1 0 4 Gonorré Tre smittade i Sverige och två i Thailand. HIV En person smittad i Sverige. Övriga smittade i Afrika. Klamydia Antalet fall fortsätter att minska. Minskningen sker i alla åldersgrupper och vi har nu lägre incidens än riksgenomsnittet. Klamydia/gonorré provtagning Under april månad kommer lab införa ett nytt analyssystem. Detta kommer innebära en del nytt gällande provtagning för klamydia. En stor nyhet är att alla klamydiaprov som analyseras kommer även analyseras för gonorré. Detta är en viktig information ge till de patienter som önskar klamydiatesta sig. Det går alltså inte all välja bort gonorré-delen av provet. Det nya systemet kommer kräva nya provtagningsrör och det kan vara bra att redan nu beställa hem en liten mängd provtagnings kit för att kunna starta upp med adekvat provtagningsmaterial när startskottet går. Nr 49682 innehåller rör + transferpipett och är avsett för provtagning av män. Nr 49681 innehåller rör + provtagningspinnar och används vid provtagning av kvinnor (egen eller assisterad) och vid provtagning från andra lokaler. Mer information kommer i bl.a Labnytt framöver. Art nr Benämning Produktnamn Miljömärke Min best Enhet Pris/Enhet Renhetsgrad Leverantör Lev art nr Info utgående/borttagen artikel Ersatt av artnr Lägg till förbockade artiklar i minneslistan 49682 PROVTAGN RÖR F URIN KLAMYDIA T COBAS PCR COBAS PCR 49681 PROVTAGN SET KLAMYDIA T COBAS PCR COBAS PCR 100 ST 5 KR/ST 100 SET 5 KR/SET Steril ROCHE DIAGNOSTICS SCAND AB 5170486190 ROCHE DIAGNOSTICS SCAND AB 5170516190 Aktuell kunskap om hiv ska minska stigma - Nationell hiv kampanj Första veckan i september kommer Folkhälsomyndigheten påbörja sin informationskampanj om hiv i Sverige idag. Syftet är att ge allmänheten en korrekt bild av hiv för att stoppa stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hiv. Den första delen av kampanjen kommer att rikta sig till primärvården (för att öka kunskapen om behandling, smittsamhet mm) och senare under hösten, oktober december, kommer kampanjen rikta sig mot allmänheten. Ytterligare information kommer! /Maria Kivi, hiv/sti-samordnare
Hygiensköterskorna har ordet I ungefär var tionde säng ligger en patient med en vårdrelaterad infektion!! Vårdrelaterade infektioner (VRI) anses vara ett av de största hoten mot patientsäkerheten och utgör den vanligaste typen av skador i vården. Varje fall av VRI innebär ökade kostnader för vården och för samhället i stort. Det innebär även ett ökat lidande för den som drabbas och är också förenat med ökad dödlighet. VRI uppskattas orsaka ca 750 000 extra vårddagar årligen i Sverige. Landstinget Dalarna är inget undantag. Vid förra vårens punktprevalensmätning låg VRI på 12 % för vår del. Att ca var tionde patient får en VRI är inte acceptabelt. Vårdrelaterade infektioner kan och ska förebyggas i landstinget Dalarna!! Flera olika samverkande faktorer beskrivs som viktiga för att förebygga och minska risken för VRI. I juni 2014 gav SKL (Sveriges kommuner och landsting) ut skriften Vårdrelaterade infektioner. Framgångsfaktorer som förebygger. Genom att jämföra landsting/regioner och sjukhus med lägre respektive högre förekomst av VRI har SKL kunnat identifiera åtta framgångsfaktorer i det preventiva arbetet. Där man lyckats implementera och arbeta efter dessa framgångsfaktorer har man också lägre andel VRI. De åtta framgångsfaktorerna är följande: 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokala förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler VRI-projekt i landstinget Dalarna Nu gäller det också för oss i landstinget Dalarna att införa och arbeta efter ovanstående punkter. Det är viktigt att alla är med på tåget och jobbar mot samma mål, allt ifrån högsta ledning till medarbetarna ute i verksamheterna. För att kunna ro detta i land startas nu ett projekt i landstinget Dalarna med fokus att minska VRI. På olika sätt kommer framgångsfaktorerna framöver att stå i centrum och jobbas mera aktivt med i de olika verksamheterna i landstinget Dalarna. Hygiensatsning på Avesta lasarett Under mars månad fokuserar den gemensamma kliniken Akut, Medicin, Geriatrik och Rehabiltering vid Avesta lasarett extra mycket på hygien. Under hygienmånaden så pågår ett flertal aktiviteter. Utställningar med informationsmaterial om vårdhygien, extra självskattningar vad gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler och informationsmaterial som lagts ut på samtliga enheter, är några exempel. Varje tisdag under hela månaden finns vi hygiensjuksköterskor på plats med våra hand-checks och har hygienutbildning för personalen. Utbildningen sker i form av föreläsning och work-shops. All personal, inklusive chefer deltar i satsningen. Vid själva utbildningstillfällena finns även städpersonalen med. På kliniken så genomgår all personal, oavsett personalkategori, årligen E-utbildningen i basala hygienrutiner och klädregler och intyget lämnas till närmaste chef. E- utbildningen är också obligatorisk vid nyanställning. Följsamhetsmätningar görs varje månad året runt. Det är roligt för oss på Vårdhygien att vara del av denna satsning och vi hoppas att fler kliniker får inspiration och följer efter med liknande satsningar, där alla personalkategorier finns med./ Annika Blomkvist, hygiensköterska Uppstramade hygienregler i landstinget. Hygienkommittén har tagit beslut om uppstramade klädregler i landstinget. Det finns endast två sätt att klä sig på arbetsplatsen. Antingen är man sjukvårdsklädd eller civilklädd. Vid allt patientnära arbete gäller kortärmad arbetsdräkt. Vid annat arbete såsom, undervisning eller administrativt arbete utan patientkontakt kan man antingen vara civilklädd eller sjukvårdsklädd. Att vara sjukvårdsklädd innebär arbetsdräkt. Det är inte längre tillåtet att bära smycken såsom ringar, armband och armbandsur tillsammans med arbetsdräkten.
Ebola lägesrapport Ebolasmittan har pågått i över ett år och pågår fortfarande vilket man inte kan tro när intresset i massmedia minskat. Tills nu har bort mot 24 000 människor insjuknat i det här utbrottet och chansen att överleva en infektion med Ebola i Västafrika har bara varit mellan 40-50 %. Den tidigare massiva tillströmningen av sjuka till isolerings center i Västafrika är över men insatserna får inte avbrytas förens den sista patienten är frisk. Statistiken från WHO för vecka 8 visar 99 nyinsjuknade och vecka 9 steg det till 132. Liberia däremot är frikänd från Ebola. Och har kunnat komma igång med både skolor och affärsverksamhet. Framgångsfaktor Den reella minskningen av antal nyinsjuknade kan bero på flera faktorer. Bland annat den allmänna kunskapen om sjukdomen med ett förändrat beteendemönster. Allt från säkrare begravningsritualer till möjligheten att isolera nyinsjuknade och att de får adekvat vård. Mobila team åker numera ut i samhällen och det har startats Transitcenter som slussar patienter till rätt vårdnivå för att inte smitta de icke smittade samt fått igång en fungerande ambulansverksamhet har också visat sig gett resultat. Att spåra kontakter är också viktigt för att stoppa smittan med identifiering av personer som den sjuke träffat. Förbättringsmöjligheter Tillgången till vård inom sjukvårdssektorn har varit begränsad för vanliga åkommor. Allt från kirurgi till förlossningar. För patienter har det inte varit helt säkert att hamna på en vårdinrättning med risk för att bli smittad av Ebola. Kunskapen om hygien inom vården behöver bli bättre bland sjukvårdspersonal. Också bristen på sjukvårdspersonal har varit en verklighet och sedan har det funnits rädsla för att ta in patienter som inte bevis på att de är fria från Ebola. Ett annat problem är den stigma som sjukvårdspersonal och tillfriskande patienter utsätts för i lokalsamhället. Förtroende för sjukvården har heller inte varit den bästa. Allmänheten har känt rädsla vilket har yttrat sig i stenkastning mot vårdinrättningar och bilar har satts i brand. Gravida som blir smittade har en förhöjd risk så därför satsar man på speciella kliniker för Ebola sjuka gravida för att de ska få adekvat vård Läkemedelsprövningar har startats för att bota Ebola. Eftersom prövningen kom igång sent så kan prövningen i Liberia inte slutföras eftersom antalet sjuka fall blev för litet. Men i Guinea har prövningen fortsatt. Hur ser det ut i Dalarna? Vilken risk finns att vi ska få patient med Ebola in i våra sjukvårdsinrättningar? Svaret är att risken är mycket liten. Personer som reser från Västafrika blir vid utresan kontrollerad och även i det land som flyget ankommer. De hjälparbetare som arbetat i området fick innan avresa utbildning i att arbeta enligt protokoll med skyddsåtgärder och får strikt följa förhållningsregler vid hemkomsten och ska dessutom ha regelbunden kontakt med smittskyddsläkare. I Sverige har det byggts upp en organisation för att kunna ta emot misstänkta fall av Ebola. Smittskyddsenheterna fick i uppdrag av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att utbilda personal vid akutmottagningar för att träna på och avklädning av personlig skyddsutrustning. Vårdhygien Dalarna har också producerat en film som beskriver på och avklädning av skyddsutrustningen. Genom att följa basala hygienrutiner och att inte flytta den misstänkte Ebola sjuke innan kontakt tagits med infektionsbakjour så kan eventuell smittöverföring undvikas. Viruset sprids med kroppsvätskor vilket vi kan ha kontroll över. Infektionsklinikens personal har övat rutinen på att vårda Ebola sjuk patient i väntan på provsvar./ Text: Gunnar, Hygiensjuksköterska med erfarenhet från arbete i Liberia hösten 2014.
Hudinfektioner i fokus på Stramas vårturné Förutom presentation av den nya Baslistan, Basläkemedel 2015, och nyheter i webb-versionen av Terapirekommendationerna, ägnas vårens vårdcentralsturné åt hudinfektioner. Distriktsläkare och sjuksköterskor bjuds in. Antibiotikaförskrivningen mot hudinfektioner utgör en ganska liten del av den totala antibiotikaförskrivningen, men variationen vårdcentralerna emellan är stor; från ca 20 till 45 recept/1000 invånare och år. Det blir en genomgång av behandlingsriktlinjer för vanliga hudinfektioner i öppen vård såsom impetigo, erysipelas, akuta sårskador, svårläkta sår, postoperativa infektioner, infekterade eksem, bett och bölder. Lite ovanligare tillstånd som perianal streptokockdermatit och skräckexemplet nekrotiserande fasciit presenteras också. SBU har under 2014 utkommit med rapporten Svårläkta sår hos äldre. Den berör behandling av bensår, fotsår och trycksår som inte läkt på 6 veckor hos personer äldre än 65 år, samt prevention av bensår och fotsår i samma åldersgrupp. Det tidigare begreppet kroniska sår ersätts alltså av svårläkta sår. Slutsatserna är att kompressionsbehandling av venösa sår är bra, vilket ju var känt sedan tidigare, men att operation av åderbråck kan vara ett komplement. Det finns väldigt liten evidens för skillnad i effekt av olika förband, men vid behandling av trycksår finns visst stöd för att förband innehållande kalciumalginat (t.ex. Suprasorb) kan påskynda läkningen, jämfört med andra förband. Det viktigaste för att åstadkomma sårläkning är kontinuitet och ansvar för behandlingen./ Fiona Skogh informationsläkare Mässligsfall även i Dalarna En 2-årig pojke kom tillsammans med föräldrar till Malmö från Bosnien-Hercegovina den 24/12 och flyttades till flyktingförläggning i Dalarna 2/1. Sökte sjukvård 19/1 p.g.a feber, hosta och kräkningar sedan 2 dagar. Återkom 21/1 med tilltagande utslag och vårdcentralsläkaren misstänkte mässling och prov togs. Provsvar verifierade diagnosen och eftersom mässling är mycket smittsam måste alla på boendet, personal både på vårdcentral och boende samt ev patienter som var samtidigt på vårdcentralen bedömas angående immunitet. Totalt provtogs 60 personer. Eftersom det var fredag och analys sker i Uppsala fick vi ordna med extra transport av prover och att analys utfördes på helgen. Alla som haft mässling eller fått 2 doser vaccin har ett fullgott skydd. Exponerade utan immunitet kan ges vaccin inom 72 tim från smittotillfället. Har det gått längre tid kan man ge gammaglobulin t.o.m. 6 dygn efter exposition. Ett problem är att det inte är så lätt att få fram tillräckligt med gammaglobulin. Mässlingsprofylaxdosen är 0,25ml/kg kroppsvikt, maxdos 15ml. I det aktuella fallet fick 8 personer gammaglobulin och några fick vaccin. Ett sekundärfall med lindrigare sjukdomsbild konstaterades 3/2 och han var en av dem som fått gammaglobulin 24/1. Mässlingsutbrott har förekommit i många länder och sedan jan 2014 är över 3800 fall rapporterade från Bosnien-Hercegovina. Vaccinationsprogrammen har inte kunnat genomföras p.g.a oroligheter. I Berlin pågår ett stort utbrott med > 400 fall där indexfallet var en ovaccinerad asylsökande från Balkan. Anledning till spridning är att några föräldrar avstår från att vaccinera sina barn. Det behövs att 90-95% är immuna för att sjukdomen ej skall få fäste. Ingen studie ger stöd för hypotesen att vaccination skulle medföra risk för autism. Mässling kan däremot vara en allvarlig åkomma och i utbrottet i Berlin avled en 18 mån gammal pojke. Sammanfattningsvis bör vi fortsatt vara beredda på att möta mässling och vi bör se över vårt skydd både inför utlandsresor och inom sjukvården. De som är födda efter 1982 har erbjudits 2 doser vaccin. De som är födda på 60-och 70-talet kan vara ovaccinerade eller ha fått en dos. De flesta födda före 1960 har haft mässling och har livslångt skydd. Till sist eloge till vårdcentralen som satte diagnosen och kunde utföra smittspårning/profylax så bra trots att det delvis blev på en helg! Beröm även till transportservice som ombesörjde att proverna kom till Uppsala./ Astrid Danielsson Bitr smittskyddsläkare