EUROPEISKA KOMMISSIONEN Ärende : Bryssel den 10-06-2003 C(2003)1872 Statligt stöd/finland - Stöd nr N 679/2002 - Ändring av stödordningar för landsbygdens utveckling Kommissionen önskar genom denna skrivelse informera Finland om att den, efter att ha granskat de upplysningar som tillhandahållits av Era myndigheter angående det aktuella stödet, har beslutat att inte göra några invändningar mot stödet i fråga eftersom det är förenligt med EG-fördraget. Kommissionen har fattat detta beslut med beaktande av följande överväganden: 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 18 oktober 2002, registrerad den 25 oktober 2002, anmälde Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen i enlighet med artikel 88.3 förslaget till ovan nämnda åtgärd till kommissionen. Kompletterande uppgifter lämnades i skrivelser av den 9 januari 2003, registrerad den 22 januari 2003, av den 20 mars 2003, registrerad den 24 mars 2003, och av den 15 maj 2003, registrerad den 16 maj 2003. I förslaget till åtgärd ändras de nuvarande stödordningarna N 97/2000, N 169/2000 och N 264/2000 vilka godkändes av kommissionen genom beslut SG(2001) D/107394 (nedan kallade de nuvarande stödordningarna). De nuvarande stödordningarna grundar sig på samma genomförandeförordning och betraktades därför av kommissionen som en stödåtgärd. 2. BESKRIVNING 2.1. Titel Ändring av stödordningar för landsbygdens utveckling. Utrikesminister Erkki TUOMIOJA Skepparegatan 22 FIN - 00160 HELSINGFORS Rue de la Loi 200 - B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien Telefon: växel +32 (0) 2 299.11.11. Telex: COMEU B 21877. Telegramadress: COMEUR Bryssel
2.2. Rättslig grund Lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar och förordning om ändring av statsrådets förordning om utveckling av landsbygden. I lagen fastställs de allmänna principerna för stödordningen, men det faktiska stödet beviljas enligt förordningen. 2.3. Budget Uppgifter om de exakta budgetkonsekvenserna av den föreslagna ändringen av de nuvarande stödordningarna har inte lämnats. 2.4. Varaktighet Tills vidare. 2.5. Stödmottagare Ändringen berör stöd som beviljas till jordbruksföretag och andra företag. 2.6. Stödåtgärd Liksom när det gäller de nuvarande stödordningarna har de finska myndigheterna anmält nationella bestämmelser när det gäller både nationellt finansierade åtgärder och åtgärder avsedda för samfinansiering. Ändringarna av de nuvarande stödordningarna avser följande nationellt finansierade åtgärder: (1) Investeringar som görs av sammanslutningar (utkast till statsrådets förordning (DGF) artikel 11.3 3a och 3b och artiklarna 12.4 och 26.3) Enligt de nuvarande stödordningarna beviljas investeringsstöd till enskilda jordbrukare. Efter ändringen kan investeringsstöd även beviljas till sammanslutningar. Syftet med den investering som beviljas stöd måste vara att sänka produktionskostnaderna på sammanslutningens jordbruksföretag eller sammanslutningsmedlemmarnas jordbruksföretag (t.ex. maskiner för gemensamt bruk), öka samarbetet mellan jordbrukarna eller främja miljöskydd och landskapsvård. Ändringen berör endast möjligheten att bevilja investeringsstöd till sammanslutningar och innebär inte några andra ändringar av de villkor på vilka sådant stöd beviljas. I de fall investeringarna rör bilaga I-verksamhet beviljas stödet till sammanslutningar på samma villkor som till jordbrukare. Om sammanslutningen inte har något eget jordbruksföretag eller inte på något annat sätt sysslar med oberoende ekonomisk verksamhet kan sammanslutningen endast beviljas investeringsstöd om alla dess medlemmar och deras företag uppfyller villkoren för att få investeringsstöd. Om sammanslutningen har sitt eget jordbruksföretag eller sysslar med oberoende ekonomisk verksamhet måste sammanslutningens jordbruksföretag eller annan oberoende ekonomisk verksamhet uppfylla de villkor som ställs för att få investeringsstöd. 2
Om sammanslutningen sysslar med annan verksamhet än bilaga I-verksamhet beviljas stödet som ett stöd av mindre betydelse. Stödet får inte överföras till sammanslutningens medlemmar och sammanslutningen måste tillhandahålla sina produkter och tjänster på marknadsmässiga villkor både till sina medlemmar och till andra användare. (2) Ändring av definitionen av kedjeföretag (artikel 11 b 1.1 i DGF) Ändringen rör stöd som beviljas till kedjeföretag (ketjuyritykset) verksamma inom produktion, förädling eller saluföring av bilaga I-produkter. Sådant stöd beviljas enligt de nuvarande stödordningarna som investeringsstöd i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 4 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn. Den enda ändringen gäller att stödberättigade kedjeföretag även skall omfatta företag som deltar i ett utvecklingsprojekt för att bli ett kedjeföretag när utvecklingsprojektet är över. (3) Metod för att bedöma livskraftigt skogsbruk i syfte att bevilja investeringsstöd (artikel 12.4 i DGF) Den nuvarande stödordningen ändras när det gäller metoden för att bedöma livskraftighet för samfälld skog. Samfälld skog betraktas som företag vars livskraftighet fastställs på grundval av egen verksamhet och ägarnas livskraftighet undersöks inte längre. (4) Utökade kriterier för livskraftighet för investeringar i jordbruksföretag och startstöd för unga jordbrukare (artiklarna 13.1, 15.1 och 25.1 i DGF) När investeringsstöd eller startstöd beviljas till unga jordbrukare bedöms ett jordbruksföretags livskraftighet för närvarande endast på basis av jordbruksverksamheten. Den bestämmelsen ändras så att inkomsten från skogsbruk tas med i beräkningen av ett jordbruksföretags livskraftighet. (5) En icke-ägande maka/make som mottagare av investeringsstöd (artikel 20.3-5 i DGF) Enligt de nuvarande stödordningarna får investeringsstöd till jordbruksproduktion endast beviljas till en eller flera ägare av företaget. De nuvarande stödordningarna ändras så att sådant stöd även kan beviljas till äkta makar gemensamt även om bara en av dem äger företaget. I sådana fall måste båda två tillsammans ansöka om stöd och ha lämplig yrkesskicklighet. Stöd kan också beviljas till den icke-ägande maken/makan om han eller hon har sådan yrkesskicklighet och vill börja utveckla företaget. I sådana fall måste även företagets ägare godkänna den planerade investeringen. Med make/maka jämställs i denna bestämmelse person med vilken företagaren fortgående lever i ett äktenskapsliknande förhållande i ett gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap. (6) Köp av åkermark av den som övertar jordbruksföretaget (artikel 44.2 och 44.3 i DGF) Enligt de nuvarande stödordningarna kan den som övertar jordbruksföretaget endast beviljas investeringsstöd en gång för köp av extra åkermark. Efter ändringen kan övertagare beviljas investeringsstöd på samma villkor för ytterligare köp av extra åkermark. Marken måste vara avsedd som utökning av ett jordbruksföretag som ägs av sökanden tillsammans med dennes föräldrar och övertagaren måste ansöka om stöd tillsammans med föräldrarna. 3
(7) Beviljande av stöd för etablering av jordbruk (artikel 78 i DGF) Enligt de nuvarande stödordningarna söks stöd för etablering på basis av ett förhandsavtal. I framtiden kan stöd sökas även på basis av överlåtelseavtalet om jordbruksföretaget erhölls genom testamente eller i egenskap av universalarvinge eller om jordbruksföretaget har överlåtits tidigare än tänkt med anledning av den förre ägarens sjukdom eller andra jämförbara anledningar utom stödmottagarens kontroll. (8) Befrielse från säkerhet för statliga lån (ministerbeslut) Befrielse från säkerhet för statliga lån införs som en ny stödform för investeringsstöd till jordbruksproduktion. Om stödet beviljas i form av ett statligt lån måste stödmottagaren vanligtvis ställa tillräckliga säkerheter för lånet. Om stödmottagaren endast ställer säkerheter för en del av lånet eller ingen säkerhet alls betraktas befrielsen från säkerhet som extra investeringsstöd. Motsvarande stöd beräknas enligt punkt 3.3 i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier 1 och uppgår till 0,45 % (delvis utan säkerhet) eller till 1 % (helt utan säkerhet) av lånebeloppet. De finska myndigheterna har dessutom förklarat att sådant stöd ligger i linje med vanlig praxis inom bankväsendet för att fastställa marginaler för lån där säkerheter ställts för en viss del eller för lån helt utan säkerheter. Maximal nivå för investeringsstödet och de villkor på vilka investeringsstöd beviljas påverkas inte av denna ändring. 2.7. Stödnivå Varierande. De anmälda ändringarna ändrar inte högsta stödnivå inom de nuvarande stödordningarna. 3. BEDÖMNING 3.1. Förekomsten av stöd För att artikel 87.1 i fördraget skall vara tillämplig måste stödåtgärden innebära att ett företag gynnas ekonomiskt på ett sätt som det inte skulle gjort under normala handelsförhållanden, att stödet endast beviljas vissa företag, att stödet beviljas av en medlemsstat eller i form av statliga medel och att stödet dessutom är av ett sådant slag att det märkbart påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Vid en första anblick tycks dessa villkor vara uppfyllda. 1 EGT C 71, 11.3.2000. 4
Åtgärden finansieras med statliga medel. Åtgärden gynnar vissa företag (företag som aktivt producerar och bearbetar bilaga I-produkter och skogsbruksföretag). Dessa företag är verksamma på en högst konkurrensutsatt internationell marknad, vilket innebär att åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida 2 konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Åtgärden utgör därför stöd och artikel 87.1 i fördraget är tillämplig. Det måste därför undersökas om ett undantag kan beviljas från den allmänna principen om oförenligheten av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2. Föreslagna ändringar Eftersom övriga delar av de nuvarande stödordningarna N 97/2000, N 169/2000 och N 264/2000, som godkändes av kommissionen genom beslut SG(2001) D/107394, inte har ändrats genom denna anmälan, kan bedömningen begränsas till den ändrade delen av stödordningen. Ändringar av åtgärder som antingen samfinansieras av gemenskapen eller är avsedda för sådan samfinansiering måste föreslås för kommissionen separat. Denna bedömning omfattar således inte sådana åtgärder. Investeringar gjorda av sammanslutningar (punkt 2.6 (1) ovan) Eftersom den anmälda ändringen endast inför en möjlighet att bevilja investeringsstöd till sammanslutningar utan att ändra stödnivån eller andra villkor på vilka investeringsstöd beviljas, kan bedömningen begränsas till denna ändring av de nuvarande stödordningarna. Investeringar gjorda av sammanslutningar av jordbruksföretagare behandlas i punkt 4.1.1.9 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn (nedan kallade "riktlinjerna"). Enligt denna punkt skall bestämmelserna i avsnitt 4 tillämpas analogt på investeringar i primär jordbruksproduktion som inte sker hos jordbruksföretag, till exempel när en grupp producenter köper utrustning för gemensamt bruk. Stöd av mindre betydelse omfattas av bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 69/2001. Dessa krav är uppfyllda. Om sammanslutningen inte har någon oberoende ekonomisk verksamhet och investeringen gäller produktion av bilaga I-produkter, beviljas stöd endast till sammanslutningar där varje medlem uppfyller de krav som ställs för att investeringsstöd skall beviljas. I sådana fall ger stödet till exempel för inköp av utrustning för gemensamt bruk lägre produktionskostnaderna för sammanslutningens medlemmar. 2 En förbättrad konkurrenssituation för ett företag tack vare statligt stöd ger enligt EG-domstolens rättspraxis generellt sett en snedvridning av konkurrensen i förhållande till andra företag som inte får sådant stöd, mål C-730/79, REG 1980, s. 2671, punkterna 11 och 12. 5
Läget är ett annat om sammanslutningen fungerar som ett företag med oberoende produktion av bilaga I-produkter, till exempel om den driver ett eget jordbruksföretag eller om sammanslutningen betalas stöd till sådan produktion. I sådana fall minskar ger stödet lägre produktionskostnader inom den ekonomiska verksamhet som bedrivs av sammanslutningen och sammanslutningens medlemmar kan de facto likställas med aktieinnehavare i ett företag. Därmed är sammanslutningen slutmottagare och det bör bedömas om sammanslutningens ekonomiska verksamhet uppfyller de krav som ställs för berättigande till investeringsstöd. I den ändrade stödordningen berättigar sammanslutningar som producerar bilaga I-produkter till investeringsstöd på samma villkor som enskilda företag. Om sammanslutningen sysslar med verksamhet som inbegriper produkter som omfattas av bilaga I kan sammanslutningen endast få stöd av mindre betydelse enligt förordning (EG) nr 69/2001. Finland har åtagit sig att iaktta skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 69/2001, särskilt när det gäller kumulering och kontroll av stöd av mindre betydelse enligt artikel 3 i den förordningen. Ändring av definitionen av kedjeföretag (punkt 2.6 (2) ovan) Efter genomförandet av de anmälda ändringarna kan företag som håller på att omvandlas till kedjeföretag få investeringsstöd på samma villkor som kedjeföretag enligt de nuvarande stödordningarna. Sådant stöd uppfyller alltså även i fortsättningen kraven i avsnitt 4 i riktlinjerna. Metod för att fastställa livskraftigheten av skogsbruksverksamhet i syfte att bevilja investeringsstöd (punkt 2.6 (3) ovan) Kommissionen har traditionellt sett haft en positiv syn på skogsbruksåtgärder på grund av de sociala fördelarna (rekreation för allmänheten), de positiva ekologiska effekterna och det ökade värde sådana åtgärder innebär för skogar och skogsprodukter. Kommission har således som praxis att inom detta område betrakta statligt stöd som förenligt med den gemensamma marknaden i enlighet med artikel 87.3 c i fördraget (jfr statligt stöd ärende N 286/98 Spanien, NN 11/98, N 752/96, N 660/96, N 750/96, N 646/96 samtliga Tyskland, N 153/96 Portugal) när det gäller bevarande, förbättring, utveckling och underhåll av skogar och när stödet avser högst 100 % av kostnaderna för sådana åtgärder. Utökade kriterier för livskraftighet för investeringar i jordbruksföretag och startstöd för unga jordbrukare (punkt 2.6 (4) ovan) Enligt punkt 4.1.1.3 i riktlinjerna får stöd till investeringar endast beviljas jordbruksföretag vars ekonomiska bärkraft kan påvisas genom en bedömning av företagets framtidsutsikter. Startstöd för unga jordbrukare skall bedömas i enlighet med avsnitt 7 i riktlinjerna, som i sin tur hänvisar till artiklarna 7 och 8 i förordningen om landsbygdens utveckling (EG) nr 1257/1999. Enligt artikel 8 i den förordningen får startstöd endast beviljas under förutsättning att jordbruksföretaget kan visas vara ekonomiskt bärkraftigt. 6
Dessa villkor är uppfyllda. Varken riktlinjerna eller förordningen om utveckling av landsbygden utesluter att man tar hänsyn till skogsbruket vid bedömningen av ett företags ekonomiska bärkraft. I Finland är det vanligt att jordbrukare med jordbruksföretag även sysslar med skogsbruk, och inkomsterna från skogen är ofta en betydande del av jordbrukarens sammanlagda inkomst. Dessutom är det i Finland möjligt att ta hänsyn till skogsbruk när man bedömer ett företags bärkraft i samband med beviljande av medfinansierade investeringar eller startstöd enligt förordningen om utveckling av landsbygden. Mot bakgrund av denna möjlighet och skogsbrukets betydelse för jordbruksföretag i Finland kan kommissionen godkänna den anmälda ändringen. En icke-ägande maka/make som mottagare av investeringsstöd (punkt 2.6 (5) ovan) Enligt punkt 4.1.1.3 i riktlinjerna får stöd för investeringar bara beviljas jordbruksföretag om jordbrukaren har tillräcklig yrkesutbildning och yrkesskicklighet. Detta villkor är uppfyllt. Stöd får beviljas äkta makar gemensamt om båda har den yrkesskicklighet som krävs eller till en icke-ägande maka/make om han eller hon kan påvisa dylik yrkesskicklighet. I riktlinjerna finns det inget krav på att stödet enbart skall beviljas till den som äger egendomen. Det är faktiskt möjligt att den icke-ägande makan/maken driver jordbruksföretaget och vill utveckla det. Det förefaller rimligt att stöd kan beviljas en icke-ägande maka/make särskilt under dessa förhållanden, eftersom den andra makan/maken, som också får stöd, är ägaren. Det maximala stödbeloppet påverkas dock inte. Köp av åkermark av den som övertar företaget (punkt 2.6 (6) ovan) Enligt punkt 4.1.1.5 i riktlinjerna får stödberättigande utgifter för stöd till investeringar omfatta inköp av mark. Detta villkor är uppfyllt. Enligt gällande stödordningar är endast ett köp av mark av den som övertar företaget stödberättigande. I framtiden kommer flera köp att vara stödberättigande enligt samma stödvillkor som gäller för det första köpet. Ändringen påverkar inte stödnivån eller andra villkor för beviljande av stöd enligt nuvarande stödordningar. Beviljande av stöd för etablering av jordbruk (punkt 2.6 (7) ovan) Enligt den anmälda ändringen kan stöd beviljas för etablering av jordbruk redan när egendomen har överlåtits. Statligt stöd för nyetablering bedöms enligt avsnitt 4 i riktlinjerna, där det hänvisas till artikel 7 8 i förordning (EG) 1257/1999 om landsbygdsutveckling. Enligt artikel 8 i förordningen får stödbeloppet inte överstiga 25 000 euro och det får endast beviljas till jordbrukare som är yngre än 40 år. De befintliga stödordningarna uppfyller dessa villkor och den anmälda ändringen gäller endast möjligheten att bevilja stödet i motiverade och exceptionella fall efter det att egendomen har överlåtits. Det står därmed klart att den ändrade stödordningen uppfyller vilkoren i avsnitt 7 i riktlinjerna. 7
Enligt punkt 3.6 i riktlinjerna får stöd som regel inte beviljas verksamhet som mottagaren redan påbörjat eftersom sådant stöd inte innebär någon stimulanseffekt. Eftersom den anmälda ändringen skulle möjliggöra beviljande av stöd för köp som redan ägt rum eller etablering av jordbruk när den nya jordbrukaren redan övertagit jordbruksföretaget, skulle stödet vid första anblicken uppfattas som stöd till påbörjad verksamhet. Stödet skulle emellertid bara beviljas vid särskilda omständigheter som stödmottagaren inte själv råder över (se punkt 2.6.7 ovan). Under sådana omständigheter är det inte möjligt att ansöka om stöd innan verksamheten påbörjas. Dessutom förefaller det som om möjligheten att bevilja stöd retroaktivt till nyetablering av jordbruksföretag som redan påbörjats på grund av oförutsedda händelser som ett plötsligt arv, innebär en stimulanseffekt. Kanske arvtagaren kan tänka sig att fortsätta att bruka marken som han eller hon har ärvt om det finns möjlighet att få retroaktivt stöd för etablering av jordbruk. Enligt nuvarande ordningar finns inte denna möjlighet. Eftersom ändringen av gällande stödordningar skulle leda till att ytterligare stimulanseffekt läggs till den nuvarande ordningen och eftersom stödet bara skulle beviljas i särskilda fall utanför stödmottagarens kontroll kan ändringen anses vara förenlig med de allmänna principerna för statligt stöd enligt avsnitt 3 i riktlinjerna. Befrielse från säkerhet för statliga lån (punkt 2.6 (8) ovan) I princip innebär ett statligt lån som beviljas utan säkerhet en högre stödnivå eftersom befrielse från att ställa säkerhet innebär en fördel och eftersom mottagaren kan få ett lån utan säkerhet till lägre ränta än den normala marknadsräntan för ett sådant lån. Genom att bevilja ett lån mot otillräcklig säkerhet, eller ingen säkerhet alls, tar staten på sig en risk för utebliven betalning. De finländska myndigheterna beräknar stödelementet i sådana lån på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier 3. Eftersom sådana lån ges som investeringsstöd måste det undersökas om nivån för investeringsstödet fortfarande uppfyller kraven i punkt 4.1.1.2 i riktlinjerna efter ändringen. Dessa villkor är uppfyllda. Det stöd som motsvarar befrielse från säkerhet fastställs i enlighet med kommissionens tillkännagivande av den 11 mars 2000 och i enlighet med vanlig praxis inom bankväsendet. När det gäller efterlevnad av villkoren i kommissionens ovan nämnda tillkännagivande, fann kommissionen i beslut SG(2001) D/107394 att det stöd som beviljats i form av statliga säkerheter uppfyllde de villkor som fastställts i kommissionens tillkännagivande så länge de fastställda kraven och tröskelvärdena tillämpades. I de befintliga stödordningarna, ändrade genom denna anmälan, gäller fortfarande att statliga säkerheter kan ställas endast om de överensstämmer med kommissionens tillkännagivande. Det står därmed klart att stödet i form av statliga lån med otillräcklig säkerhet, eller ingen säkerhet alls, uppfyller villkoren i kommissionens ovan nämnda tillkännagivande. Beträffande punkt 4.1.1.2 i riktlinjerna fastställs genom artikel 26 i statsrådets förordning om utveckling av landsbygden ett maximibelopp för investeringsstöd från alla källor, inbegripet befrielse från säkerhet eller räntesubventioner. Det maximibelopp som anges i artikeln är inte vid något tillfälle högre än de stödnivåer som fastställs i punkt 4.1.1.2 i riktlinjerna. 3 EGT C 71, 11.3.2000. 8
4. SLUTSATS Åtgärden är förenlig med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn, särskilt med avsnitten 4 och 7 i dessa, och med kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier, eller utgör stöd av mindre betydelse i den mening som avses i kommissionens förordning (EG) nr 69/2001. Åtgärden kan därför anses vara förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i fördraget eller, när det gäller stöd av mindre betydelse, behöver inte uppfylla samtliga kriterier i artikel 87.1 i fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det giltiga språket på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/sg/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Direktorat H Kontor: Loi 130 5/120 B-1049 Bryssel Fax: (32-2) 296 76 72 Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Franz Fischler Ledamot av kommissionen 9