2017-11-22 Dnr 2017/691-041 Fastställd bun 2017-11-28 99 Barn och utbildningsnämndens verksamhetsplan och detaljbudget 2018
Barn och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden styrs av både nationella mål och riktlinjer och de av fullmäktige beslutade övergripande målen för verksamheter i Västerviks kommun. De av fullmäktige beslutade övergripande målen tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision. Även barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en vision som är specifik för nämndens verksamhetsområden. Den nationella styrningen utgår främst från Skollagen (2010:800), förordningar och läroplaner. Verksamheten som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tar sin utgångspunkt i Skollagens skrivning i 1 kap. 4 : Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. De övergripande målet för förvaltningens verksamhet är att alla barn- och elever ska nå målen, så som de formuleras i de nationella styrdokumenten. Vidare ska alla elever utvecklas så långt det är möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och det är utvecklingen mot dessa mål som förvaltningen mäter. I alla beslut som fattas, ska barnets bästa vara utgångspunkt. Kort beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Skollagens (2010:800 4 kap 3 ) krav på systematiskt kvalitetsarbete, SKA innebär att huvudmannen, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen, och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Verksamhetens resultat följs upp utifrån respektive verksamhets styrdokument, analyseras och bedöms i relation till vad forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. I planering och prioritering av utvecklingsinsatser tar verksamheten sin utgångspunkt i aktuell forskning och beprövad erfarenhet utifrån den analys som görs. På respektive enhet sker uppföljningar, utvärderingar samt arbete med utveckling. Här är en rad personalkategorier ansvariga för arbetet. Därefter görs en sammantagen analys och bedömning av förskolans/skolans måluppfyllelse och utvecklingsbehov. Ansvariga för det är förskolechefer och rektorer. Ovanstående resultat presenteras och analyseras vid tre temadagar med nämnden under året. Varje temadags innehåll är kopplat till de nationella målen. Förutom dessa temadagar finns de möten som sker i respektive verksamhet samt i hela organisationen där dialog om resultaten förs. Verksamhetsansvarig chef följer i dialog upp resultaten. Följande tre uppföljnings- och analystillfällen sker under året: 1. Utveckling, kunskaper och lärande. 2. Normer och värden, likabehandling och diskriminering 3. Inflytande och delaktighet 1
Utveckling, kunskaper och lärande analyseras utifrån forskning och resultat på nationell nivå samt uppföljningar på huvudmanna- och enhetsnivå. Analysarbetet riktar in sig på att söka mönster. Bland annat kommer skillnader mellan kön, enheter, ålder och skolform att uppmärksammas. Efter varje analystillfälle upprättas en rapport som delges nämnden av tjänstemännen på barn och utbildningskontoret. De tre rapporterna utgör dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete där planering, uppföljning och utveckling av verksamheten framgår. Analysen från respektive enhet bildar grund för den för det förvaltningsövergripande arbetet och de tre rapporterna utgör också delar i de uppföljningar som sker i delårs- och årsbokslut. Kort beskrivning av våra verksamheter Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, Särskild undervisning för invandrare, SFI och särskild utbildning för vuxna, Särvux. Inom dessa verksamheter finns också pedagogisk omsorg och fritidshem samt fritidsklubb. Verksamheterna leds av förskolechefer och rektorer. Barn- och utbildningsförvaltningen omfattas också av en enhet för nyanlända, en central barnoch elevhälsa samt ett barn- och utbildningskontor. Dessa enheter fungerar som ett stöd för förskolechefer och rektorer. Barn- och utbildningsnämnden har huvudmannaansvar för förvaltningens verksamheter. 2
Kommunens och barn och utbildningsnämndens vision Västerviks kommuns vision 2030 är: Livskvalitet varje dag - Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. Utifrån visionen så finns åtta prioriterade inriktningsområden och under varje inriktningsområde finns mätbara mål. De åtta inriktningsområdena i visionen är styrande för samtliga nämnder och bolag. Inom de olika områdena formuleras mål och uppdrag som respektive nämnd och bolag skall konkretisera, utveckla och anpassa till sina respektive verksamheter. Barn- och utbildningsnämndens vision med tillhörande verksamhetsidé är: Kompetens för livet. Lust att lära rätt att lyckas. Alla barn och elever är nyfikna, kreativa och tänkande. Tolerans, respekt och omtanke präglar vårt sätt att vara. Vi möter barn och elever med höga förväntningar och vi tror på deras förmåga att lyckas i lärandet för livet. Förskolan har jobbat vidare utifrån barn- och utbildningsförvaltningens vision och verksamhetsidé och tagit fram en pedagogisk plattform. Det är runt visionens olika bärande ledord, utifrån ett förskolesammanhang, som ett arbete genomförts runt ordens betydelse. Den pedagogiska plattformen blir en tydlig grund för alla förskolor samt ett verktyg i den dagliga verksamheten. De aktiviteter som beskrivs nedan i föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i kommunens vision med tillhörande prioriterade områden samt barn- och utbildningsnämndens vision och för förskolans del i den pedagogiska plattformen. Mål, delmål och aktiviteter tar också sin utgångspunkt i de utvecklingsområden som det systematiska kvalitetsarbetet pekat på. 3
Barn och utbildningsnämndens aktiviteter Barn- och utbildningskontoret föreslår aktiviteter för verksamhetsåret 2018. Dessa aktiviteter är framtagna så att verksamheterna kan nå såväl de nationella som de övergripande kommunala målen. Aktiviteterna ligger även i linje med barn- och utbildningsnämndens vision. Varje verksamhetsforms aktiviteter finns beskrivna under respektive kommunalt övergripande mål där barn och utbildningsnämndens verksamheter främst bidrar. Många av barn- och utbildningsnämndens aktiviteter bidrar till flera av de övergripande målen. För att öka dokumentets läsbarhet så är aktiviteterna endast placerade under det övergripande mål där de främst hör hemma. Utbildning och kompetens i toppklass Andelen elever som har slutbetyg i alla ämnen i åk 9 ska öka. Meritvärdet i åk 9 ska öka. Andelen invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning ska öka. Förskola Konkretisera förskolans pedagogiska plattform på varje förskola Öka likvärdigheten Öka undervisningskvalitén Genomföra insatser för att fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa lärprocesser både i grupp och för det enskilda barnet. Genomföra insatser för att fördjupa kunskaperna för pedagogisk dokumentation som ett kvalitetsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Ta fram ett tydligare innehåll i SKA rapporten. Genomföra insatser för att utveckla förskolans inre arbete med att organisera för ett kollegialt lärande med pedagogisk dokumentation som grund. Genomföra insatser för att öka kunskaperna i läroplanens olika fokusområden. Med ett särskilt fokus under året på digitaliseringen. Genomföra nätverksträffar för 75 förskollärare tillsammans med kommunens utvecklare kring pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt. Genomföra nätverksträffar för ca 30 pedagoger i naturvetenskap och teknik 7,5 hp, Skolverket Handledning i chefsgruppen med särskilt fokus kring frågeställningen hur en förskola organiseras som arbetar med projekt och pedagogisk dokumentation. Grundskola Skapa förutsättningar för att elevernas lust att lära ska öka. Utveckla undervisningen genom funktionell IKT som stöd för lärande. Ökad kunskap och fortbildning om inkluderande och tillgänglig undervisning för alla. Öka den ämnesövergripande undervisningen. Resultatuppföljning i alla led med koppling till Lgr 11. Fortbildning i bedömning, både formativ och summativ. Fokus på lärandet med koppling till läroplanen då IKT-verktyg implementeras 4
Fortbildningsinsatser i ledarskap i klassrummet. Skapa förutsättningar för det kompensatoriska uppdraget. Utveckla former för elevernas delaktighet. Gymnasium Andel elever med yrkesexamen och högskoleförberedande examen ska motsvara kategorien Bästa 25 utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Antal avhopp från gymnasieskolan ska minska med 30 % varje år Erbjuda yrkesintroduktion, preparandutbildning och programinriktat individuellt val på yrkesprogrammen. Införa heltidsmentorer på Introduktionsprogrammen Genomföra kvalitetsarbetet kring studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar allas ansvar Genomföra främjande elevhälsoarbete för att motverka psykisk ohälsa trappstegsmodell årskurs 1-2. Fullfölja kvalitetskriterierna för Teknikcollege respektive Vård- och omsorgscollege. Genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och Ung Företagsamhet mot introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen Genomföra kollegialt lärande för samtliga medarbetare Vuxenutbildning Genomföra implementering av webbaserad ansökningsprocess till Komvux Att arbeta mer fokuserat med tidig studie- och yrkesvägledning till de elever som läser inom svenska för invandrare inom ramen av kommunal vuxenutbildning. Fokus på struktur för systematisk uppföljning och analys av verksamheterna Genomföra fler riktade studie- och yrkesvägledningsinsatser till målgruppen nyanlända tidigt i processen Deltagande i informationsmässor och informationsaktiviteter i samarbete med andra aktörer Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Antalet innovativa lösningar för en tryggad välfärd ska öka, till exempel genom digitala lösningar. Förskola Stärka delaktigheten med vårdnadshavarna Utveckla övergångarna mellan Förskola och F-klass/fritidshem En digital agenda för förskolan tas fram Uppnå en likvärdighet i tillgången till digitala verktyg. Workshops med fokus på att utveckla barns olika förmågor samt materialkunskap med ett särskilt fokus på digitala verktyg och miljö 5
Grundskola Samverkan för reellt inflytande och välgrundade framtida yrkesval. Ökad samverkan i och utanför skolan Utveckla studie- och yrkesvägledning genom undervisning, samverkan med näringslivet, studiebesök och olika arenor för möten och information. Elevernas möjlighet till delaktighet genom bland annat demokratiska arenorna så som klassråd, fritidsråd, elevråd och kostråd ska utvecklas. Implementera nya delar i Lgr 11 kring digitalisering. Genomföra kompetensutveckling utifrån vår IKT-plan. Utveckla övergångarna mellan Förskola och F-klass/fritidshem Gymnasium Genomföra Västerviks gymnasiums digitala agenda Partnersamverkan med RISE Skapa Makerspacemiljö Digitaliseringsdag med näringslivet Verka för att göra digitalisering av gymnasieskolans till en del av kommunens näringslivsstrategi Utveckla samverkan med arbetsliv och näringsliv inom ramen för programråd och Teknik- och Vård- och omsorgscollege Genomföra kvalitetskriterierna för Teknikcollege Genomföra kvalitetskriterierna för Vård- och omsorgscollege Skapa fler möjligheter för elever på Västerviks gymnasium att läsa entreprenörskap och driva UF-företag Genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och Ung Företagsamhet mot introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen Vuxenutbildning Verka för utveckling av regional samverkan främst med Vimmerby och Hultsfred för att möta behov och efterfrågan. Genomföra kvalitetskriterierna för Vård- och omsorgscollege Fortsätta utveckla samverkan med andra aktörer (ex. AF och integration) för en bra integration genom samverkan med individfokus. Genomföra implementering av en webbaserad ansökningsprocess till Komvux Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Ökad möjlighet för kollektivt resande inom kommunen, samt till och från kommunen. Fiberanslutningsmöjligheter ska finnas till 100 % i kommunen år 2020. Delmål för 2018 är 83 % och för 2019 är 88 %. Förskola Stabila trådlösa nätverk på alla förskolor Fiberanslutning till samtliga förskolor 6
Grundskola Fiberanslutning till samtliga grundskolor senast 2019 Stabila trådlösa nätverk på alla grundskolor IT-ombudsmöten 3 gånger/termin En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Vi ska vara bättre än snittet i mätningar av Nöjd Medborgar Index. HME-index (Hållbart Medarbetar Engagemang) ska vara högre än snittet. Sjukfrånvaron ska vara minst 0,5 % lägre än riksgenomsnittet och lägre än föregående år. Positivt flyttnetto. Hela barn och utbildningsnämndens verksamhetsområde: Hållbart medarbetarskap för alla i verksamheten Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Förskola Arbeta fram ett tydligare systematiskt arbetsmiljöarbete från lokal nivå till central nivå. Grundskola Elevenkäten visar på en ökning av att man som elev har kunskap om vilka mål man arbetar mot. Elevenkäten visar på ökad trygghet och studiero Fortbildningsinsatser kring normer, värden. Arbetet med att minska lärares och rektorers arbetsbelastning fortsätter Utveckling av skolornas elevhälsoarbete på organisationsnivå. Gymnasium Elevenkäten visar på ökad trygghet och studiero Vuxenutbildning Skapa attraktivitet genom att verka för flexibilitet utifrån individens behov och förutsättningar. Verka för att rekrytera och säkerställa behörig personal. Utveckla kollegialt lärande och även olika forum för detta. Fokus på studie- och yrkesvägledning. 7
Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling Koldioxidutsläppen från kommunkoncernens tjänsteresor med bil har minskat med 5 % år 2018 jämfört med föregående år, mätt i kg CO2 per årsarbetare. Minst 60 % av kommunkoncernens verksamheter källsorterar 2018. Dricksvattenförbrukningen ska minska. Hela barn och utbildningsnämndens verksamhetsområde Allt avfall ska källsorteras Förskola Arbeta för en giftfri/kemikaliesmart förskola Uppbyggnad av ett återbruk med restmaterial från företag i kommunen för att stödja förskolornas arbete med anskaffning av ostrukturerat material och giftfri förskola. Grundskola: Källsortering ska genomföras i alla våra verksamheter Gymnasieskolan Tillskapa en miljöstation inom ramen för om- och tillbyggnationen Kunskapskällan Tillskapa Återvinning och sortering av material från yrkesprogrammen (stål etc.) Vuxenutbildningen Tillskapa en miljöstation inom ramen för om- och tillbyggnationen Kunskapskällan En rik och varierad kultur och fritid Det kulturella utbudet ska öka. Öka medborgarnas fysiska aktivitet. Minska medborgarnas bruk av tobak och alkohol. Förskola Grundskola Ett hälsofrämjande perspektiv ska finnas i våra verksamheter Vi arbetar aktivt för en tobaksfri skola och deltar i tobaksfri duo. Undervisning om ANDT (alkohol, narkotika, tobak och dopning) 8
Gymnasieskolan Införa rökfri arbetstid för samtliga medarbetare vid Västerviks gymnasium Samverkan ska ske med Landstinget Kalmar län inom ramen för Tobaksfri utmaning Vi arbetar aktivt för en tobaksfri skola Delta i forskningsprojekt med Linköpings universitet Sluta röka Det fortsatta arbetet med enheternas verksamhetsplaner Respektive enhet kommer att göra en lokal verksamhetsplan. Den lokala verksamhetsplanen beskriver hur enheten kommer att jobba utifrån den förvaltningsövergripande planen samt utifrån analys av det lokala systematiska kvalitetsarbetet. Budgetförändringar I tabellen ovan är budget 2017 justerad från RUF med 3,1 mnkr Beskrivning av budgetsystem Barn- och Utbildningsnämndens totala ram är uppdelade i verksamhetsgrenar, där var och en bygger på föregående års budget, kompletterad med de satsningar, volymjusteringar och förbättringsarbete som beslutats inom respektive verksamhet. Vid fördelning av medel till varje enhet, arbetar Barn-och utbildningsförvaltningen både med anslags- och intäktsfinansiering. Den senare innebär att enheten skall ha ett nollresultat för att ha en budget i balans. Den absolut största delen av intäkterna är rörliga, baserade på antal barn/elever, men en del är fasta och kan därmed liknas vid anslagsfinansiering, även om även de ges som en intäkt. Exempel på dessa är ersättning för vissa överenskomna tjänster och kostnader. Vilket budgetsystem som används beskrivs under respektive verksamhet: Inom den övergripande verksamheten används anslagsfinansiering som budgetmodell, och respektive budgetansvarig har sin ram att nyttja. 9
Inom förskolan och pedagogisk omsorg används intäktsfinansiering som budgetmodell. Det innebär att varje enhet får en intäkt för en utförd insats och skall uppvisa ett nollresultat för att ha en budget i balans. Den största delen av intäkterna till enheten är rörliga, och baserade på hur många barn som finns i verksamheten varje månad, och kan därmed variera. Detta system tillför resurser vid en ökning av antal barn, och är ett mer rättvist system än en fast budget, men medför också en svårighet att ställa om snabbt vid minskade intäkter. Vissa intäkter för enheten är fasta, och överenskomna i förväg. Exempel på dessa är ersättning för vissa överenskomna tjänster och kostnader, såsom förskolechefstjänster, administrativ personal, fasta kostnader för kost etc. Några verksamheter är anslagsfinansierade, och respektive budgetansvarig har då sin ram att nyttja. Exempel på detta är nattbarnomsorgen. Inom grundskolan och fritidshemmen/-klubbarna används huvudsakligen intäktsfinansiering som budgetmodell. Det innebär att varje enhet får en intäkt för en utförd insats och skall uppvisa ett nollresultat för att ha en budget i balans. Den största delen av intäkterna till enheten är rörliga, och baserade på hur många elever som finns i verksamheten varje månad, och kan därmed variera. Detta system tillför resurser vid en ökning av antal elever, och är ett mer rättvist system än en fast budget, men medför också en svårighet att ställa om snabbt vid minskade intäkter. Vissa intäkter för enheten är fasta, och överenskomna i förväg. Exempel på dessa är ersättning för vissa överenskomna tjänster och kostnader, såsom specialpedagoger och kuratorer, fasta kostnader för kost etc. Några verksamheter är anslagsfinansierade, och respektive budgetansvarig har då sin ram att nyttja. Exempel på dessa är särskolan, skolskjutsar och sjukhusundervisning. Inom gymnasiet, gymnasiesärskolan, Komvux och SFI används anslagsfinansiering som budgetmodell, och respektive budgetansvarig/rektorsområde har sin ram att nyttja. 10
Teknisk ramjustering/ Fördelning verksamhet Ramfördelningen mellan verksamheterna beslutades i september och föll ut enligt tabellen nedan. Driftbudget/verksamhet (tkr) Kostnader (exkl interna köp) Intäkter Nettokostnad Personal Övrigt Kap. kostnad (exkl interna försäljningar) Övergripande Verksamhet -33 061-16 879 0 6 072-43 868 Förskola -150 280-74 703-219 29 033-196 169 Grundskola & SBO -286 215-166 609 0 47 274-405 550 Gymnasium Komvux & SFI -88 637-81 973-2 198 17 165-155 643-23 657-4 554 0 7 229-20 982 Totalt -581 849-344 717-2 417 106 770-822 213 11
Resultatbudget Resultatbudget Bokslut Bokslut Budget Ekonomisk planering (mnkr) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 81,1 124,1 108,3 106,8 106,8 106,8 Verksamhetens kostnader -792,0-861,4-880,8-929,0-951,2-974,3 Verksamhetens nettokostnad -711,0-737,3-772,5-822,2-844,4-867,5 Verksamhetens budgetram 714,1 738,6 772,5 822,2 844,4 867,5 Årets resultat 3,1 1,3 0 0 0 0 Investeringsplan 2018 2020 (tkr) Budget 2018 Årlig kapitaltjänstkostnad Plan 2019 Plan 2020 Inventarier och gymnasieflytt 1 8 000 900 0 0 Summa 8 000 900 0 0 1. Inköp av nya möbler, främst till nybyggda delen på gymnasiet. Möbler saknas i nya skollokalerna och behöver i vissa fall kompletteras i befintliga. Där verksamheten flyttar in i nya lokaler går det inte att flytta med befintliga möbler då dessa i stor utsträckning är uttjänta. 12
Antal barn och elever Volymjusteringarna som utförs för Barn- och Utbildningsnämndens del är baserade på befolkningsprognos och nyttjandegrad. Man mäter då hur stor andel av barn respektive elever som varit i verksamheten, och multiplicerar det på befolkningsprognosen i respektive åldersgrupp. För grundskolan räknar man alltid med 100 % pga. skolplikten. För att beräkna barn- och elevpeng delas också de olika verksamheterna upp i mer detaljerade åldersintervall. Dessa beskrivs under varje verksamhetsavsnitt. Verksamhetsnivå Övergripande verksamhet Beskrivning av verksamheten Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för samtliga skolformer i kommunen. Verksamheterna leds av rektor eller förskolechef och dessa har stöd från barn- och utbildningsförvaltningen. Stödet som finns mot verksamheterna består av central barn- och elevhälsa, HR, modersmål, kultursamordnare och administration. Dessa verksamheter leds ytterst av barn- och utbildnings förvaltningschef. Den centrala barn- och elevhälsan fungerar både som en del av men också stödjande mot verksamheten. Verksamheten leds av elevhälsochef som är en del i förvaltningens ledningsgrupp. En HR-expert ingår i förvaltningens ledningsgrupp och fungerar i övrigt adjungerande mot verksamheten. Modersmål är en egen enhet där chefen för modersmålslärarna leder arbetet ut mot verksamheterna. Förvaltningens kultursamordnare ansvarar för att kommunens barn och elever får tillgång till ett brett kulturellt utbud. Detta finansieras delvis inom ramen för skapande skola. Den administrativa funktionen finns centralt på barn- och utbildningsförvaltningen. Den består av ekonomi, IT, administration och en utvecklingsfunktion. Kontoret arbetar stödjande mot verksamheten i olika frågor. 13
Kommentar budgetförslag 2018 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnad Årsarbetare Övergripande verksamhet -13 851 1 553-12 298 15,0 Nämnd -1 260 0-1 260 0 IT -10 350 0-10 350 0 Elevhälsa -15 150 850-13 940 21,9 Modersmål -7 869 2 769-5 100 16,6 Kultur -1 460 900-560 0,5 Summa -49 940 6 072-43 868 54 IT har tilldelats 1,5 mnkr i ramtillskott för IKT i skola och förskola. Övergripande verksamhet har tilldelats 1,0 mnkr i ramtillskott för test av andra yrkeskategorier i skola, förskola eller gymnasium. Verksamheten har fått 0,819 mnkr för löneökning, samt 0,217 i extra lönesatsning. Verksamheten ska utföra förbättringsarbete med -0,443 mnkr. 14
Förskola Beskrivning av verksamheten I Västerviks kommun finns förskola i samtliga tätorter, från Ukna i norr till Blankaholm i söder. Totalt finns det 33 förskolor i kommunen varav fem förskolor är fristående, samt verksamhet med helg-, kväll- och nattomsorg. I Västerviks stad finns även pedagogisk omsorg, där fem dagbarnvårdare jobbar. På mindre orter erbjuds annan pedagogisk verksamhet i förskolans lokaler, vilket är ett alternativ till fritidshem. Arbetet i förskolorna leds av förskolechef som är direkt ansvarig under biträdande förvaltningschef. Alla förskolechefer ses gemensamt ett par gånger per månad och arbetar med frågor kopplade till verksamhetsutveckling. Förskolecheferna ingår i team, där mellan tre och fyra förskolechefer träffas för att arbeta kollegialt för att utveckla förskolorna. Medarbetarna är vår viktigaste resurs och vi är stolta över allt gott arbete som sker i verksamheterna. Utöver våra förskolor och pedagogisk omsorg finns det i organisationen också olika stödfunktioner såsom förskoleteam, ekonomi, HR och administration för att skapa förutsättningar för förskolornas arbete. Tillsammans arbetar hela organisationen för att skapa en verksamhet av hög kvalitet för våra barn. Antal barn Förskola & pedagogisk omsorg Totalt 1-2 år 3-5 år Kommunala förskolor 1 524 549 975 Pedagogisk omsorg 21 6 15 Fristående förskolor 150 54 96 Budgeterat antal barn 2018 1 695 609 1086 15
Kommentar budgetförslag 2018 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnad Årsarbetare Övergripande -57 969 0-57 969 17,1 Intäkter/statsbidrag -3 191 24 991 21 800 0 Barnpeng/SALSA -161 650 1 650-160 000 0 Asyl/Nyanlända -1 725 1 725 0 0 Förskolor -148 191 148 191 0 299,5 Summa -372 726 176 557-196 169 316,6 Verksamhet förskola har fått 7,622 mnkr i volymökning, 1,500 mnkr för barnomsorg på obekväm arbetstid samt 0,200 mnkr för arbetskläder till förskolepersonal. Därtill tilldelas verksamheten 3,836 mnkr för löneökning, samt 0,951 i extra lönesatsning. Förbättringsarbete föreligger med -1,982 mnkr. Grundskola & Skolbarnomsorg Beskrivning av verksamheten Det finns 19 kommunala grundskolor i kommunen, från Edsbruk i norr till Hjorted i söder. I våra verksamheter går drygt 3500 elever. Arbetet leds av rektor som är direkt ansvarig under grundskolechefen. Alla rektorer ses gemensamt ett par gånger per månad och arbetar med frågor kopplade till skolutveckling. Rektorerna ingår i team, där mellan 2 och 4 rektorer träffas för att arbeta kollegialt med att utveckla skolorna. I Västerviks kommuns skolor är förskoleklassen integrerad i skolan. Varje F-6 skola har fritidshem. En del skolor erbjuder fritidsklubb för elever som är mellan 10 till 13 år. På mindre orter erbjuds annan pedagogisk verksamhet i förskolans lokaler, vilket är ett alternativ till fritidshem. Särskolans verksamhet är till största del integrerad i kommunens skolor men här finns också en egen särskoleenhet. I organisationen finns också olika stödfunktioner såsom elevhälsa, ekonomi, HR och administration för att skapa förutsättningar för skolornas arbete. Medarbetarna är vår viktigaste resurs och vi är stolta över allt gott arbete som sker i kommunens skolor. Hela organisationen arbetar tillsammans för att skapa en verksamhet av hög kvalitet för våra elever. 16
Antal elever Grundskolan Totalt FSKK 1-3 4-6 7-9 Kommunala skolor 3 657 379 1 135 1 125 1 018 Fristående skolor 203 6 17 12 168 Budgeterat antal elever 2018 3 860 385 1 152 1 137 1 186 Fritidshem/fritidsklubb Totalt Fritidshem Fritidsklubb Kommunala skolor 1 528 1 398 130 Fristående skolor 22 22 0 Budgeterat antal elever 2018 1 550 1 420 130 17
Kommentar budgetförslag 2018 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnad Årsarbetare Övergripande -124 550 200-124 350 32 Intäkter/statsbidrag -19 399 30 299 10 900 0 Barnpeng/Fritidspeng/SALSA -250 624 2 824-247 800 0 Asyl/Nyanlända -10 575 10 575 0 0 Elevresor(skolskjuts) -27 500 0-27 500 0 Särskola & fritids -13 218 168-13 050 26 Mobilt team -3 343 43-3 300 5 Sjukhusundervisning- -1 052 602-450 2 Skolor -226 824 226 824 0 388,5 Fritidshem & klubb -41 100 41 100 0 81 Summa -718 185 312 635-405 550 527,5 Verksamhet grundskola och skolbarnomsorg har fått 19,656 mnkr i volymökning och 0,5 mnkr i Läsa-skriva-räknagarantin. Därtill 7,306 mnkr för löneökning, samt 1,868 mnkr i extra lönesatsning. Verksamheten ska bidra med -4,122mnkr i förbättringsarbete. En teknisk ramväxling har utförts där skolkorten(klt busskort) för gymnasiet flyttats över till gymnasiet från skolskjutsen på 2,500 mnkr Inför 2018 har grundskolan fått se över kostnaderna och intäkterna för asyl och nyanlända. I och med regeringens regeländring för asylsökande förväntas färre få asyl under 2017-2019, vilket även bör ge effekt på antalet nyanlända i förlängningen. Under 2018 kommer grundskolan få cirka 10,575 mnkr i bidrag för asylsökande och nyanlända vilket är 3,030 mnkr mindre än för 2017. 18
Gymnasium Beskrivning av verksamheten Västerviks Gymnasium och gymnasiesärskolan är en gymnasieskola med ca 1 200 elever fördelade på 11 olika nationella program, inriktningar och profiler, samt Introduktionsprogrammet. Arbetet på skolan leds av en gymnasiechef och fyra rektorer fördelade över fem rektorsområden samt en intendent som tillsammans utgör skolans ledningsgrupp. Denna ledningsgrupp träffas regelbundet för att planera och leda verksamhetens alla delar. Ledningsgruppen träffar övriga rektorer, förskolechefer och förvaltningsledningen inom ramen för barn- och utbildningsförvaltningens ledarkonferenser. Hela gymnasieskolans och gymnasiesärskolans verksamhet är samlad på Östersjövägen 6 förutom Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Under 2018 kommer skolan på Östersjövägen byggas om och till för att i framtiden inrymma såväl gymnasieskola/gymnasiesärskola (inklusive Restaurang och livsmedelsprogrammet) som vuxenutbildningen. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har en elevhälsa som arbetar förebyggande och främjande dels på respektive rektorsområden, dels övergripande för hela skolan. Speciallärare finns samlade på en särskild resursenhet för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Att rekrytera, bibehålla och bygga kapacitet hos samtliga våra medarbetare är den avgjort viktigaste framgångsfaktorn för organisationen och för att ge våra elever en god grund för vidare studier och/eller arbetsliv. Antal elever Gymnasiet Totalt Gymnasiet 1 173 Gymnasiesärskola 12 Budgeterat antal elever 2018 1 185 19
Kommentar budgetförslag 2018 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnad Årsarbetare Övergripande -96 731 5 505-91 226 44,5 RO1-14 770 0-14 770 20,5 RO2-4 748 2 826-1 922 6,5 RO3-18 798 600-18 198 28,5 RO4-11 112 8 232-2 880 21 RO5-26 311 0-26 311 39 Bibliotek -337 0-337 0 Summa -172 806 17 163-155 643 160 RO1: Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Hantverksprogrammet, Industritekniskaprogrammet, Teknikcollege RO2: Vård- och omsorgsprogrammet, Vård- och omsorgscollege RO3: Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet RO4: Introduktionsprogrammet RO5: Naturvetenskapsprogrammet, Estetiska programmet, Gymnasiesärskolan, Kommunal aktivitets ansvar, Stöd Verksamhet gymnasium har fått 6,782 mnkr i volymökning och 1,0 mnkr för anpassning av lokaler för VO- och teknikcollege. Därtill 2,744 mnkr för löneökning, samt 0,569 mnkr genom extra lönesatsning. Verksamheten ska bidra med -1,547 mnkr i förbättringsarbete. 20
Komvux (grundläggande, gymnasial och SFI) & Särvux Beskrivning av verksamheten Komvux, vuxenutbildningen består av flera verksamheter: den kommunala vuxenutbildningen (där utbildning på grundläggande- och gymnasial nivå och även utbildning i svenska för invandrare (SFI) ingår) och även särskild utbildning för vuxna. Verksamheterna har just nu drygt 700 inskrivna elever, varav ca 300 på SFI och ca 10 inom särskild utbildning för vuxna. Till detta kommer elever som läser gymnasiala vuxenutbildningar i andra kommuner, ca 30 elever. Vi arbetar utifrån individuella studieplaner som skapas gemensamt med eleven med utgångspunkt i deras målsättning, förutsättningar och behov. Kurser erbjuds i olika studieformer som exempelvis dag, kväll, distans och helg. Tack vare medarbetarnas fantastiska fokus och stora engagemang för att hjälpa eleverna att nå sina mål har vi generellt en hög måluppfyllelse. Antal elever 2017-11-02 var totalt 720 inskrivna elever, varav ca 300 på SFI och ca 10 inom särskild utbildning för vuxna. Antalet elever är angivet utifrån ett momentant värde, totalt har genomströmningen av elever under året har ökat. Denna genomströmning beräknas att fortsätta att öka under 2018. Inom Komvux beräknas grundläggande- och gymnasial nivå omfatta fler än 400 (samtidiga) heltidsstuderande elever. SFI beräknas att stagnera något men eftersom anhöriginvandringen fortsätter kommer efterfrågan fortfarande att vara stor. Inom Särvux beräknas antalet uppskattningsvis inte öka utan kvarstå på 2017 års nivåer på totalt ca 10 elever. Kommentar budgetförslag 2018 Verksamhet Kostnader Intäkter Nettokostnad Årsarbetare Komvux -17 150 2 517-14 633 25 SFI -11 061 4 712-6 349 19 Summa -28 211 7 229-20 982 44 Särskild utbildning för vuxna kvarstår som egen verksamhet. Eftersom rättighetslagstiftning har införts som ger elever rätt att läsa in behörighetsgivande kurser på Komvux kommer denna efterfrågan allra troligast att öka under 2018. Fokus kommer också fortsatt att vara stort på kurser för att läsa till en gymnasieexamen, även kurser i svenska som andraspråk och sammanhållna yrkesutbildningar (i egen och även upphandlad regi). Verksamhet Komvux och SFI har fått 0,612 mnkr för löneökning, samt 0,154 mnkr för extra lönesatsning. Rätten till Komvux ger 1,900 mnkr och nya lokaler på gymnasiet ger ytterligare 0,400 mnkr. Verksamheten ska bidra med -0,212 mnkr i förbättringsarbete. 21
Bilaga 1 Barnpeng 2018 Elevpeng 2018 Fritidspeng 2018 22
Bilaga 2 Enheterna 2018 Förskolor 23
Grundskolor 24
Fritidshem & fritidsklubbar 25