Delårsredovisning av mål och aktiviteter utifrån verksamhetsplan 2018.

Transkript

1 Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson Dnr 2018/ Delårsredovisning av mål och aktiviteter utifrån verksamhetsplan Bakgrund Västerviks kommuns vision 2030 är: Livskvalitet varje dag - Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. Utifrån visionen så finns åtta prioriterade inriktningsområden och under varje inriktningsområde finns mätbara mål. De åtta inriktningsområdena i visionen är styrande för samtliga nämnder och bolag. Inom de olika områdena formuleras mål och uppdrag som respektive nämnd och bolag skall konkretisera, utveckla och anpassa till sina respektive verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en verksamhetsplan med aktiviteter som tar sin utgångspunkt i kommunens vision med tillhörande prioriterade områden samt barn- och utbildningsnämndens vision och för förskolans del i den pedagogiska plattformen. Aktiviteterna tar också sin utgångspunkt i de utvecklingsområden som det systematiska kvalitetsarbetet pekat på. Dessa aktiviteter är framtagna så att verksamheterna kan nå såväl de nationella som de övergripande kommunala målen. Aktiviteterna ligger även i linje med barn- och utbildningsnämndens vision. Varje verksamhetsforms aktiviteter finns beskrivna under respektive kommunalt övergripande mål där barn och utbildningsnämndens verksamheter främst bidrar. Många av barn- och utbildningsnämndens aktiviteter bidrar till flera av de övergripande målen. Aktiviteterna redovisas nedan.

2 Samverkan och innovation - för en tryggad välfärd Förskola Utveckla övergångarna mellan Förskola och F-klass/fritidshem Ett arbete pågår med att förskolan ska utveckla samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Förskolorna har börjat använda Skolverkets mall för övergångar till förskoleklassen. Nästa steg är en utvärdering kring vilka delar som har fungerat bra och vad som behöver utvecklas vidare. En digital agenda för förskolan tas fram Ett arbete pågår med att utveckla undervisningen så att den ska ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens genom att ge dem möjlighet till att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Ipads används i undervisningen med barnen på alla förskolor. IKT-inspiratörer arbetar medvetet med den digitala utvecklingen på respektive förskola. En gemensam digital agenda ska tas fram för alla kommunens förskolor. Arbetet ska ledas av en centralt anställt IKT-pedagog. Rekrytering av IKT-pedagog pågår. Arbetet med en gemensam digital agenda beräknas komma igång i januari Uppnå en likvärdighet i tillgången till digitala verktyg Ett arbete pågår med att målsättningen är att uppnå en likvärdighet i tillgången till digitala verktyg. Det finns nu digitala verktyg, framförallt ipads, på alla förskolor. Tillgången och typen digitala verktyg varierar dock från förskola till förskola, någonting som behöver inventeras och ses över framöver. Workshops med fokus på att utveckla barns olika förmågor samt materialkunskap med ett särskilt fokus på digitala verktyg och miljö Workshops med fokus på att utveckla barns olika förmågor samt materialkunskap med ett särskilt fokus på digitala verktyg och miljö är genomförda av bland annat förskolans och skolans utvecklingsledare, ateljeristorna på Stenhamravillan, IKTinspiratörer och pedagogerna som ingår i de centrala nätverken. Workshopen leder till att personalen får större teoretiska och praktiska kunskaper kring hur olika typ av material och digitala verktyg kan användas för att utveckla barns förmågor. 2 (14)

3 Grundskola Utveckla studie- och yrkesvägledning genom undervisning, samverkan med näringslivet, studiebesök och olika arenor för möten och information Grundskolorna arbetar vidare för att skapa nyfikenhet och intresse för fortsatt utbildning och kommande yrkesliv hos eleverna. Entreprenörskap genom UF genomförs på flera skolor. På andra skolor sker detta i undervisningen. Vissa enheter har föräldrar som kommer och berättar om sina jobb. Vissa studiebesök genomförs också på skolorna. Högstadiets studie- och yrkesvägledare har tillsammans påbörjat en översyn över vad som ska ingå under elevernas högstadietid. Här ersätts en praovecka i åk 8 med andra typer av insatser för att öka elevernas kunskap om framtida yrkesval. Det handlar bland annat om UF-företagande och olika typer av studiebesök kopplat till undervisningen. För F-6 handlar studie- och yrkesvägledning i hög utsträckning om att integrera dessa delar i undervisningen exempelvis genom att intervjua de olika yrkeskategorier som finns på skolan och redovisa dessa för kamraterna. Ökad samverkan i och utanför skolan Samverkan mot samhället är en viktig fråga för oss. Genom att delta i Benchlearningprojekt har några av rektorerna fått möjlighet att delta i Skolverksfinansierade projekt både inom och utanför landets gränser. Här har framför allt IKT och lärande varit i fokus för satsningen. Ankarsrums skola har också blivit beviljade ett internationellt samverkansprojekt som de kommer att delta i. Elevernas möjlighet till delaktighet genom bland annat demokratiska arenorna så som klassråd, fritidsråd, elevråd och kostråd ska utvecklas Skolorna har klassråd, fritidråd, elevråd och kostråd. Dessa formella demokratiska arenor upplevs inte alltid som något forum för påverkan utan blir mer som "önskelistor" om man som lärare eller rektor inte tydliggör syfte och innehåll på dessa möten. Eleverna får även vara delaktiga på olika andra sätt. Det kan handla om ombyggnationer eller om sådant som ska byggas på skolgården, exempelvis vilken sorts gunga man vill ha. Kostrådet är en arena för samverkan som upplevs som positiv av eleverna. De får ofta provsmaka mat och det uppskattar de. Ett utvecklingsområde är att ta tillvara deras tankar om det som serveras och hur det kan utvecklas. Att lyfta fram den närproducerade kosten och de ekologiska alternativen är exempel på detta. En viktig del vad det gäller delaktighet är delaktighet i undervisningen. Det här är ett område som lyfts fram i forskningen som centralt för att öka elevers måluppfyllelse. Kopplingen till nyttan - nyfikenheten och intresset är central och något som behöver utvecklas på våra skolor. Vi ser att eleverna inte alltid upplever att de kan påverka undervisningens innehåll vilket påverkar måluppfyllelsen 3 (14)

4 negativt. För att arbeta med detta har många skolor gått in i olika typer av förändringsarbete: Ledarskap i klassrummet: Genom litteraturläsning, kollegiala samtal och föreläsningar har högstadieskolorna arbetat med en kompetensutvecklingsinsats under året. Kollegabesök och reflektion kring hur jag som lärare leder i klassrummet är centrala delar för att ge eleverna förutsättningar att få påverka undervisningens innehåll. Utveckla elevhälsan: Genom att fråga eleverna får vi ofta nycklar till hur vi möter deras behov för vad de behöver i skolan. Det här är ett område som vi arbetar för att utveckla. Förstelärarfortbildning: Kollegiala samtal, kollegahandledning, att vara nyfiken på varandras undervisning och hur vi använder eleverna som en resurs i vårt arbete är delar som utbildningen lyfter fram. Implementera nya delar i Lgr 11 kring digitalisering Grundskolan arbetar med att öka elevernas delaktighet i undervisningen. En väg till ökad delaktighet är det digitaliseringsarbete som pågår. Den lärplattform som planerats och nu implementeras är ett sätt att synliggöra för eleven var hen upplever att hen befinner sig, vad hen behöver och vad som är nästa steg. På så sätt kan lärarna ta del av var eleverna befinner sig för att skapa delaktighet. I systemet finns också möjlighet för vårdnadshavare att bli mer delaktiga. Genomföra kompetensutveckling utifrån vår IKT-plan Ett implementeringsarbete utifrån IKT-plan pågår. Arbetet leds av barn- och utbildningskontoret tillsammans med representanter för verksamheten. Samtliga rektorer har fortbildat sig med hjälp av Skolverkets utbildningsmodul Leda för digitalisering. En implementering av nya digitala stödprogram pågår och insatser kring hur digitala verktyg kan användas pågår även de. I förskoleklass, fritidshem och grundskola pågår insatser kring programmering och hur digitala verktyg kan nyttjas i undervisningen. Utveckla övergångarna mellan Förskola och F-klass/fritidshem Vi implementerar den rutin vi har beslutat. Våren 2018 var startskottet för detta och vi behöver utvärdera arbetet tillsammans under hösten Gymnasium Genomföra Västerviks gymnasiums digitala agenda Många delar är genomförda såsom digitaliseringsdag, införandet av makespace och ett arbete runt att öka nyttjandet av digitala läromedel. Partnersamverkan med RISE Detta arbete pågår enligt plan. Regelbundna mötet genomförs inom ramen för partnerskapet och i dagsläget har Västervik tillsammans med RISE, ytterligare fyra kommuner, Microsoft och Stockholms universitet blivit beviljade 12 Mkr i ett Vinnovaprojekt kring IoT-hubb Skola. Ytterligare Vinnovaansökningar är inskickade bland annat en som rör matsvinn och återvinning. 4 (14)

5 Skapa Makerspacemiljö Makerspace är färdigställt och invigt. Arbete pågår nu med att skapa organisatoriska förutsättningar för intern och extern verksamhet att använda miljöerna. Digitaliseringsdag med näringslivet Digitaliseringsdagen 2018 genomfördes med gott resultat. Arbete påbörjat för att planera digitaliseringsdag Verka för att göra digitalisering av gymnasieskolans till en del av kommunens näringslivsstrategi Här återstår att konkretisera näringslivsstrategin i gymnasiets verksamhetsplan. Utveckla samverkan med arbetsliv och näringsliv inom ramen för programråd och Teknik- och Vård- och omsorgscollege Genomföra kvalitetskriterierna för Teknikcollege Samverkan med näringsliv/arbetsliv är en ständigt pågående aktivitet. Certifieringen av Västerviks gymnasium inom ramen för Teknikcollege är klar. Genomföra kvalitetskriterierna för Vård- och omsorgscollege Genomförd. Arbetet fortgår kontinuerligt. Skapa fler möjligheter för elever på Västerviks gymnasium att läsa entreprenörskap och driva UF-företag Samtliga elever på Västerviks gymnasium erbjuds nu kurser inom entreprenörskap och entreprenörskap och företagande. Genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och Ung Företagsamhet mot introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen En gymnasieövergripande arbetsgrupp har tillskapats för att arbeta med att genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och UF. Vuxenutbildningen Genomföra kvalitetskriterierna för Vård- och omsorgscollege Ett arbete pågår med att utveckla samverkan med VO-College Kalmar län och styrgruppen för att säkerställa kvalitet. Detta ska ske dels i form av gemensamma dokument för uppföljning av APL och gemensam handledarutbildning. Utbildningen följer kriterierna för att få ett diplom inom VO-College. Verka för utveckling av regional samverkan främst med Vimmerby och Hultsfred för att möta behov och efterfrågan. En dialog kring gemensam marknadsföring genomförs. Samarbeten med resurser över gränserna har genomförts för att möta behov och efterfrågan. Arbetet med att utveckla regional samverkan fortsätter. 5 (14)

6 Fortsätta utveckla samverkan med andra aktörer (ex. AF och integration) för en bra integration genom samverkan med individfokus Inom ramen för DUA (Delegationen för Unga och nyanlända till arbete) har en organisation skapats bestående av styrgrupp, samverkansgrupp etablering och samverkansgrupp unga. Dessa grupper består av deltagare från AF, integration, försörjningsstöd, knutpunkten och komvux. Grupperna samverkar regelbundet för att utveckla metoder och tillvägagångssätt för att möjliggöra en så bra situation som möjligt för individen. Utöver DUA genomförs ett planeringsarbete tillsammans med integration och knutpunkten med syfte att förenkla individens situation innan AF kopplas in. Genomföra implementering av en webbaserad ansökningsprocess till Komvux Webbaserad ansökningsprocess är implementerad. Utvärdering samt utveckling av hantering och rutiner pågår. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Förskola Hållbart medarbetarskap för alla i verksamheten Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Förskolorna arbetar kontinuerligt med det systematiska arbetsmiljöarbetet. I dagsläget saknas det information från medarbetarenkäterna. Arbetet med medarbetarenkäten tas upp igen så fort information föreligger. Arbeta fram ett tydligare systematiskt arbetsmiljöarbete från lokal nivå till central nivå. Ett arbete pågår med att skapa ett tydligare systematiskt arbetsmiljöarbete från lokal nivå till central nivå. På lokal nivå pågår det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utmaningen framåt är att synka ihop den lokala och centrala nivån. Grundskola Elevenkäten visar på en ökning av att man som elev har kunskap om vilka mål man arbetar mot. Eleverna upplever i hög grad att de inte får veta hur det går. De äldre eleverna upplever att de inte vet mot vilka kunskapskrav de arbetar i högre grad än de yngre. Eleverna upplever framför allt att de inte får veta hur det går för dem även om de vet kunskapskraven. På högstadiet ökar känslan bland eleverna att de inte i lika hög 6 (14)

7 grad vet hur målen är formulerade eller hur de ligger till i förhållande till dessa. Ämnen som lyfts fram är de praktiskt- estetiska där flera elever nämner att de inte får veta målen i lika hög utsträckning i dessa ämnen. Eleverna lyfter att det oftast är i början av ett läsår/termin som man går igenom kunskapskraven, de skulle önska att de fick mer feedback under läsåret för att bättre veta hur det går för dem i skolan. Många elever lyfter utvecklingssamtalet som ett tillfälle att få reda på hur det går i skolan. Prov och läxförhör är också tillfällen då detta lyfts menar eleverna. Gymnasium Hållbart medarbetarskap för alla i verksamheten Under läsåret fick varje rektor i uppdrag att arbeta med nära ledarskap och medarbetarskap på respektive ansvarsområdet. Vuxenutbildningen Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Medarbetarenkäten är ännu inte genomförd. Skapa attraktivitet genom att verka för flexibilitet utifrån individens behov och förutsättningar Varje individ genomför nu personligt samtal med studie- och yrkesvägledare (SYV) i syfte att skapa en bild av, både för individen och för oss, vilka behov och förutsättningar individen har. Utifrån detta samtal försöker vi möta detta med både egna resurser och externa resurser. En individ kan ändra sin riktning under resans gång vilket vi möter genom samtal med SYV och ändringar i studieplan. Verka för att rekrytera och säkerställa behörig personal Rekrytering av behörig personal är nu prioriterad. Om anställd personal inte är behörig läggs en kompetensutvecklingsplan upp för att uppnå behörighet. Om anställning sker enligt skollagen sker parallellt arbete för att rekrytera behörig personal i ett nästa steg. Utveckla kollegialt lärande och även olika forum för detta Forum för kollegialt lärande finns inplanerade under hela året. Forumet ger utrymme för diskussioner och skapar en möjlighet för kollegialt lärande. Fokus på studie- och yrkesvägledning Ett utvecklingsarbete sker vilket medför att studie- och yrkesvägledning tagit en större roll i planeringen för individer genom att verka på flera platser än bara vid komvux. Att SYV deltar mer även på andra platser ses som mycket positivt och 7 (14)

8 arbetet att utveckla ytterligare fortgår. Studie- och yrkesvägledning sätts även in tidigare på SFI i ett försök att medvetandegöra en riktning för individerna i ett tidigt skede i syfte att underlätta för individens planering längre fram. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling Minst 60 % av kommunkoncernens verksamheter källsorterar Målet uppnås då ca 90 % av verksamheterna källsorterar det avfall som uppkommer. Förskola Allt avfall ska källsorteras Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Allt avfall ska källsorteras på kommunens förskolor. Barnen ska vara delaktiga i källsorteringen på olika sätt. Nästan allt avfall källsorteras på kommunens förskolor. Barnen är delaktiga i det arbetet. På någon förskolor saknas möjlighet till hantering av matavfall. Arbeta för en giftfri/kemikaliesmart förskola Målsättningen är en giftfri/kemikaliesmart förskola. En handlingsplan för Västerviks förskolor att bli kemikaliesmarta ska tas fram. Alla förskolor bedriver ett arbete med att fasa ut miljöfarligt material. Detta leder till att det finns allt färre leksaker och material med giftiga ämnen i. Arbetet med en handlingsplan för Västerviks förskolor att bli kemikaliesmarta pågår. Uppbyggnad av ett återbruk med restmaterial från företag i kommunen för att stödja förskolornas arbete med anskaffning av ostrukturerat material och giftfri förskola Ett återbruk har byggts upp i Stenhamravillan och drivs tillsammans med Socialförvaltningen. Återbruket Stenhamravillan erbjuder restmaterial från företag i kommunen för att stödja förskolornas arbete med anskaffning av ostrukturerat material och giftfri förskola. Stenhamravillan har blivit en viktig motor i förskolornas implementeringsarbete av den pedagogiska plattformen samt i arbetet mot en giftfri förskola. Gymnasium Allt avfall ska källsorteras Tillskapa en miljöstation inom ramen för om- och tillbyggnationen "Kunskapskällan" I avvaktan på att Projekt Kunskapskällan färdigställs och nya återvinningshuset byggs så når vi inte detta mål. 8 (14)

9 Utbildning och kompetens i toppklass Andelen elever som har slutbetyg i alla ämnen i åk 9 ska öka. Preliminära siffror pekar på att andelen har ökat från 64,3% till 68,4% Meritvärdet i åk 9 ska öka. Preliminära siffror pekar på att meritvärdet har ökat från 206,4 till 217,4 Förskola Konkretisera förskolans pedagogiska plattform på varje förskola Öka likvärdigheten Barn 1-5 år har rätt till en utbildning av hög kvalitét oavsett vilken förskola dem går på. I dagsläget ser man en ojämn kvalitét i undervisningen bland kommunens förskolor. Enligt skollagen ska barn erbjudas en likvärdig förskola. Ett led i arbetet mot en likvärdig förskola är vårt pågående arbete med implementeringen av den pedagogiska plattformen som innehåller information om en gemensam barnsyn, gemensamma pedagogiska verktyg samt skapandet av en nätverkskultur. Samtliga förskolor arbetar nu aktivt med implementeringen av plattformens värdeord, de pedagogiska verktygen samt skapandet av en nätverkskultur. Detta är ett stort utvecklingsarbete som kommer pågå under flera år framöver. Öka undervisningskvalitén Barn 1-5 år har rätt till en utbildning av hög kvalitét oavsett vilken förskola dem går på. I dagsläget ser vi en ojämn kvalitét i undervisningen bland kommunens förskolor. För att öka kvalitén i undervisningen behövs det olika typer av insatser på samtliga förskolor under en längre period. Förskolor arbetar nu med en mängd aktiviteter för att öka kvalitén i undervisningen. De första positiva effekterna börjar visa sig i form av ett fördjupat lärande för barnen i ett större antal målområden. Genomföra insatser för att fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa lärprocesser både i grupp och för det enskilda barnet Insatser har genomförts på lokal och central för att fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa lärprocesser både i grupp och för det enskilda barnet. Detta har bl.a. resulterat i kontinuerliga gemensamma observationer och reflektioner för pedagoger, mallar för dokumentation samt digitala lösningar för att presentera och följa dokumentationen. En utmaning framåt som är gemensam för många förskolor är att synliggöra och följa barns lärprocesser. 9 (14)

10 Genomföra insatser för att fördjupa kunskaperna för pedagogisk dokumentation som ett kvalitetsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Ta fram ett tydligare innehåll i SKA rapporten Ett arbete pågår även med att ta fram ett tydligare innehåll i SKA rapporten. Vissa insatser är genomförda. Detta är fortfarande ett stort utvecklingsområde. Genomföra insatser för att utveckla förskolans inre arbete med att organisera för ett kollegialt lärande med pedagogisk dokumentation som grund Barn 1-5 år har rätt till en utbildning av hög kvalitét oavsett vilken förskola dem går på. Ett led i arbetet mot en likvärdig förskola är det pågående arbetet med implementeringen av den pedagogiska plattformen som innehåller information om en gemensam barnsyn, gemensamma pedagogiska verktyg samt skapandet av en nätverkskultur. I samband med detta ska det genomföras insatser för att utveckla förskolans inre arbete med att organisera för ett kollegialt lärande med pedagogisk dokumentation som grund. Förskolornas insatser med att organisera för kollegialt lärande runt pedagogiskt dokumentation har lett till att flera pedagoger är i reflektion tillsammans. Genomföra insatser för att öka kunskaperna i läroplanens olika fokusområden. Med ett särskilt fokus under året på digitaliseringen Olika insatser har genomförts för att öka kunskaperna i läroplanens olika fokusområden. Med ett särskilt fokus under året på digitaliseringen. Genomföra nätverksträffar för 75 förskollärare tillsammans med kommunens utvecklare kring pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt Nätverksträffarna har genomförts som planerat och blivit ett viktigt forum för pedagogers kollegiala och kollektiva lärande i arbetet med pedagogiskt dokumentation och projekterande arbetssätt. Nätverken leder till att likvärdigheten i undervisningen ökar. Genomföra nätverksträffar för ca 30 pedagoger i naturvetenskap och teknik 7,5 hp, Skolverket Nätverksträffarna är genomförda enligt planering för ca 30 pedagoger i naturvetenskap och teknik 7,5 hp, Skolverket. Handledning i chefsgruppen med särskilt fokus kring frågeställningen hur en förskola organiseras som arbetar med projekt och pedagogisk dokumentation Som planerat har förskolecheferna deltagit i handledning med 2 gånger per termin. I handledningen tar man upp frågor kring hur en förskola kan organiseras utifrån arbete med projekterande arbetssätt, pedagogisk dokumentation och uppbyggnaden av en "dela-med-sig-kultur". Handledningen bygger på reflektion kring gemensamma frågor, litteraturstudier, genomgång av aktuell forskning och 10 (14)

11 beprövad erfarenhet. Handledningen har bland annat lett till att vi har tagit fram ett gemensamt pedagogiskt årshjul som ska implementeras på alla förskolor. Grundskola Skapa förutsättningar för att elevernas lust att lära ska öka Eleverna vill veta mot vilka mål de arbetar i högre grad. Detta behöver synliggöras av lärarna i undervisningen. Ett antal av eleverna saknar återkoppling och feedback för att kunna veta var de befinner sig i sitt lärande kopplat till kunskapskraven. Ju äldre eleverna blir desto lägre värden på deras känsla av att veta målen och hur de ligger till i förhållande till dessa. På högstadiet har eleverna många olika lärare och det kan vara en bidragande faktor till att eleverna inte känner sig lika välinformerade. Ytterligare ett sätt att arbeta för att öka elevernas lust att lära sker genom fortsatt arbete med att implementera IKT i våra verksamheter kopplat till formativ undervisning och ett fokus på ledarskapet i klassrummet. Samtliga förstelärare har erbjudits att delta i en utbildning i att coacha kollegor som en del i arbetet. Utifrån dessa insatser är ambitionen att eleverna ska uppleva att de i högre utsträckning vet vart de är på väg och var de befinner sig i sitt lärande vilket ska leda till att deras lust att lära ökar. Det här är delar som vi arbetar för att utveckla på våra skolor. För att få ytterligare redskap i hur man som rektor organiserar för skolframgång har ett utvecklingsarbete planerats för grundskolans och gymnasieskolans rektorer. Här ingår litteraturläsning, workshops och föreläsningar i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för att öka elevernas lust att lära. Utveckla undervisningen genom funktionell IKT som stöd för lärande Ett arbete sker med att implementera IKT i våra verksamheter kopplat till formativ undervisning och ett fokus på ledarskapet i klassrummet. Detta ska ge ökade förutsättningar för att elevernas lust att lära ska förbättras vilket också märks i samtal med elever och lärare. Många vittnar om att digitala verktyg skapar bättre förutsättningar för undervisning och lärande vilket är glädjande. Ökad kunskap och fortbildning om inkluderande och tillgänglig undervisning för alla Ett arbete pågår inom detta område och samtliga enheter erbjuds deltagande i Skolverkets fortbildning specialpedagogik för lärande. Förvaltningens centrala barnoch elevhälsa erbjuder kompetensutvecklingsinsatser för elevhälsolagen, men också i lärarlag och på skolor samt till elevassistenter. Specialpedagogiska skolmyndighetens fortbildningsinsatser används också för att öka kunskapen om en allt mer inkluderande undervisning både i elevhälsolag, lärarlag och i rektorsgruppen. Detta sker genom litteraturläsning och workshops. 11 (14)

12 Öka den ämnesövergripande undervisningen Rektorerna ser över hur undervisningen organiseras, både på F-6 och 7-9. I kvalitetsdialogerna förs samtal kring hur undervisningen kan bli mer ämnesövergripande och därigenom skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande då undervisningen skapar större sammanhang. Samtal förs också kring hur fritidshemmen kan bli en del i det tematiska arbetet då detta lyfts i kvalitetsdialogerna på fritidshemmen under våren Resultatuppföljning i alla led med koppling till Lgr 11 Genom resultatuppföljning tre gånger per år för grundskolan där rektor och grundskolechef samtalar om resultaten. Vad gäller betyg och måluppfyllelse vid två tillfällen för F-9, samt vid ett tillfälle för fritidshemmen på F-6 skolorna skapas förutsättningar att följa varje skolas arbete på förvaltningsnivå. Till dessa resultat kopplas elev- och föräldraenkät för att skapa ett större sammanhang och för att kunna göra bättre analys utifrån resultat. Detta utgör sedan en del i arbetet med att ta fram utvecklingsområden för grundskolan. Fortbildning i bedömning, både formativ och summativ Samtliga förstelärare erbjuds fortbildning i detta i den kompetensutvecklingsinsats som pågått under våren. En föreläsare har bjudits in till förvaltningen av 7-9 rektorerna för att öka kompetensen kring detta. F-6 erbjuds platser i mån av tillgång. Utifrån dessa insatser behöver varje enhet arbeta med att utveckla kompetensen utifrån de behov verksamheten har. Uppföljning kommer att ske under läsåret 2018/19. Sambedömning av ämnesproven är en viktig del i kompetensutveckling kring bedömning. Det skapar bättre förutsättningar för likvärdighet i bedömningen och upplevs av lärarna som en viktig del för att utveckla sin bedömarkompetens. Fokus på lärandet med koppling till läroplanen då IKT-verktyg implementeras IKT-ansvarig har tillsammans med Skoldatateket i uppdrag att beakta detta då olika verktyg implementeras. De verktyg som vi har och som införskaffas i vår förvaltning ska främja lärandet och vara ett stöd i undervisningen. Fortbildningsinsatser i ledarskap i klassrummet Detta arbete pågår genom att 7-9 lärarna arbetar aktivt med detta på respektive skola och fortbildningen fortsätter även under Förstelärarutbildningen är en viktig del även här. Skapa förutsättningar för det kompensatoriska uppdraget Samtliga skolor erbjuds delta i Skolverkets satsning kring specialpedagogik för lärande. I ledargruppen arbetar vi med tillgängliga lärmiljöer och hur vi kan sprida en mer tillgänglig lärmiljö till våra verksamheter. 12 (14)

13 Utveckla former för elevernas delaktighet I kvalitetsdialogerna förs samtal med varje rektor kring detta. Varje rektor har i uppdrag att arbeta fram metoder på respektive skola och fritidshem som utgår från de behov som finns där. Under 2018 kommer detta följas upp. Gymnasium Andel elever med yrkesexamen och högskoleförberedande examen ska motsvara kategorin "Bästa 25" utifrån SKL:s Öppna jämförelser Arbete pågår utifrån kvalitetsarbete, men vi har inte nått målet. Antal avhopp från gymnasieskolan ska minska med 30 % varje år Arbetet pågår utifrån handlingsplan för kommunalt aktivitetsansvar. Målet är inte uppnått. Erbjuda yrkesintroduktion, preparandutbildning och programinriktat individuellt val på yrkesprogrammen. Ett arbete pågår kontinuerligt. Införa heltidsmentorer på Introduktionsprogrammen Ett arbete pågår kontinuerligt och kommer att utvärderas våren 2019 inom ramen för ESF-projektet "Motivation leder till framgång". Genomföra kvalitetsarbetet kring studie- och yrkesvägledning "Hela skolans ansvar - allas ansvar" Ett arbetet pågår kontinuerligt. Genomföra främjande elevhälsoarbete för att motverka psykisk ohälsa - trappstegsmodell årskurs 1-2 Ett arbete pågår kontinuerligt. Under hösten 2018 kommer en översyn göras av elevhälsoarbetet på Västerviks gymnasium. Genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och Ung Företagsamhet mot introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen En gymnasieövergripande arbetsgrupp finns för att arbeta med att genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och UF. Genomföra kollegialt lärande för samtliga medarbetare Pågår inom ramen för lärgruppsarbete. Skolledning tillsammans med förstelärargruppen har ett kollektivt ledarskap. 13 (14)

14 Vuxenutbildningen Genomföra implementering av webbaserad ansökningsprocess till Komvux Webbaserad ansökningsprocess är implementerad. Utvärdering samt utveckling av hantering och rutiner pågår. Att arbeta mer fokuserat med tidig studie- och yrkesvägledning till de elever som läser inom svenska för invandrare inom ramen av kommunal vuxenutbildning Studie- och yrkesvägledning sker nu tidigt inom SFI. Genomföra fler riktade studie- och yrkesvägledningsinsatser till målgruppen nyanlända tidigt i processen Genomförs tidigt inom SFI men även inom arbetet med DUA tillsammans med integration, knutpunkten och arbetsförmedlingen. Deltagande i informationsmässor och informationsaktiviteter i samarbete med andra aktörer Vuxenutbildningen deltar i framtidsmässan och även vid informationsinsatser tillsammans med Knutpunkten och AF. En rik och varierad kultur och fritid Gymnasium Införa rökfri arbetstid för samtliga medarbetare vid Västerviks gymnasium Detta trädde i kraft Samverkan ska ske med Landstinget Kalmar län inom ramen för Tobaksfri utmaning Pågår enligt årshjul. Genomfördes Arbeta aktivt för en tobaksfri skola Arbete påbörjat inom ramen för Tobaksfri utmaning. Ett särskilt arbete kring rökning måste göras mot bakgrund av att gymnasieskola och vuxenutbildning flyttar samman augusti Magnus Bengtsson Barn- och utbildningschef 14 (14)