Bokslut samt redovisning av mål och aktiviteter utifrån verksamhetsplan 2018.

Transkript

1 Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson Bokslut samt redovisning av mål och aktiviteter utifrån verksamhetsplan. Bokslut Barn- och utbildningsnämnden har för ett utfall på 820,4 mnkr, vilket innebär ett överskott på +1,8 mnkr. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns det en rad avvikelser mot budget på de olika verksamheterna. Där främst grundskolan sticker ut negativt och gymnasiet positivt. Barn- och Utbildningsnämnden Utfall Budget Resultat Övergripande verksamhet 43,5 43,9 0,4 Förskola 194,8 196,2 1,3 Obligatorisk skola & SBO 413,2 405,6-7,6 Gymnasieskola 147,8 155,6 7,9 Komvux & SFI 21,2 21,0-0,2 Summa, mkr 820,4 822,2 1,8 Generellt är det högre intäkter än budgeterat som ligger bakom barn- och utbildningsnämndens överskott. Nämnden har tagit emot mer statsbidrag för nyanländaoch asylsökande elever än vad som var tänkt i budgeten. Även statsbidrag från skolverket som inte har varit budgeterade under året har inkommit och förbättrat läget., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel

2 Utveckling av barn- och utbildningsnämndens intäkter och kostnader Nedan finns en tabell som gäller resultaträkningen på barn och utbildningsförvaltningen över tid. Resultaträkning Barn- och utbildningsförvaltningen Bokslut Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Försäljningsintäkter 4,3 4,7 3,9 3,1 3,5 4,0 4,6 Taxor & avgifter 23,7 23,0 22,4 22,5 22,6 22,0 22,1 Bidrag 91,7 93,5 78,6 44,1 30,2 25,3 34,8 Försäljning verksamhet 19,4 15,7 16,5 9,7 10,0 11,4 13,1 Övrigt 2,4 2,3 2,5 1,7 1,6 1,7 1,3 Totala intäkter 141,5 139,2 124,1 81,1 67,9 64,3 75,9 Personalkostnader -600,2-568,5-531,0-486,6-461,5-462,6-482,9 Köp av verksamhet -87,6-78,5-85,9-77,8-76,7-150,6-142,2 Hyror & leasing -132,4-126,0-120,6-116,6-112,5-96,6-98,4 Drift & förbrukning -93,0-89,4-82,4-78,4-71,3-26,1-26,9 Övrigt -47,0-46,5-40,3-31,8-27,0-5,8-11,3 Avskrivningar & finanisiella -1,8-1,3-1,3-0,9-2,5-2,2-2,5 kostnader Totala kostnader -961,9-910,2-861,4-792,0-751,5-743,9-764,2 Nettokostnad -820,4-771,0-737,3-711,0-683,7-679,6-688,3 Kommunbidrag 822,2 772,5 738,6 714,1 683,7 682,1 671,1 Årets resultat 1,8 1,5 1,3 3,1 0,0 2,5-17,2 Barn- och utbildningsnämndens intäkter ökar för med 2,3 mnkr gentemot Detta är dock en tydlig inbromsning på intäktssidan om man jämför med 2017 och 2016 års intäktsökningar jämfört med föregående år. Mellan 2015 och 2016 ökade intäkterna med 43,0 mnkr och mellan 2016 och 2017 ökade intäkterna med 15,1 mnkr. Förklaring till detta är att statsbidragen börjat plana ut under. För var statsbidragen 91,7 mnkr vilket kan jämföras med 2017 då bidragen låg på 93,5 mnkr. Det är statsbidrag från migrationsverket som minskat under jämfört med 2017, vilket hör samman med att förvaltningen har färre asyl och nyanlända barn och elever i verksamheten. Barn- och utbildningsnämndens kostnader ökar för med 51,7 mnkr gentemot 2017, kostnadsökningen kommer framför allt av ökade personalkostnader, mestadels till följd av volymökning i verksamheterna samt den generella löneökningen. Förvaltningen ser även att andra kostnadsgrupper ökar i kostnader vilket inte direkt kan hänvisas till utökad verksamhet. Här ser förvaltningen främst drift, förbrukning och hyror som ökar. Hyrorna ökar främst pga. av indexuppräkningar men även ny verksamhet så som helårseffekt på förskolan Stövlans lokaler på Gertrudsvik., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

3 Ekonomisk redovisning på verksamhetsnivå Övergripande verksamhet Övergripande Utfall Budget Resultat verksamhet Intäkter -7,4-6,0 1,5 Personalkostnader 33,4 33,1-0,3 Övriga kostnader 17,5 16,7-0,8 Nettokostnad, mkr 43,5 43,9 0,4 Den övergripande verksamheten gick totalt med ett överskott på +0,4 mnkr under. Inom verksamheten har modersmål, elevhälsan och kultur gått med mindre underskott vilka har täckts upp av överskott på IT och den centrala administrationen. Förskola och pedagogisk verksamhet Förskola Utfall Budget Resultat Intäkter -32,6-29,0 3,6 Personalkostnader 152,8 150,3-2,5 Övriga kostnader 74,7 74,9 0,2 Nettokostnad, mkr 194,8 196,2 1,3 Förskolans verksamheter och den pedagogiska omsorgen lämnar för ett överskott om +1,3 mnkr. Intäkterna är högre än budgeterat, vilket kommer av högre statsbidrag. Statsbidragen rör främst nyanlända och asylsökande barn, där förskolan har haft en större andel än vad som budgeterats. Förskolan har även fått in mer statsbidrag från skolverket vilket påverkat verksamheten positivt. Personalkostnaderna har varit högre än budgeterat, vilket delvis beror på en utökad verksamhet kopplat till nyanlända och asylsökande barn samt de bidrag som inkommit från skolverket. Några förskolor har under året haft svårt att hålla budget och då främst på personalkostnadssidan. På grund av att det varit färre barn i förskolan än vad som planerades i budget finns det ett mindre överskott på barnpengen. Förskola - antal barn Utfall Skillnad Barnpengsberäkning Barnpengsberäkning helår snitt Kommunal förskola Kommunal ped. omsorg Fristående förskola Totalt Antalet barn i förskolan ligger något lägre än i barnpengsberäkningen, -22 barn. Asylsökande barn räknas inte in i denna beräkning, då deras barnpeng finansieras med externa statsbidrag från migrationsverket., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

4 Grundskola och skolbarnomsorg Obligatorisk skola & SBO Utfall Budget Resultat Intäkter -68,5-47,4 21,1 Personalkostnader 305,9 286,2-19,6 Övriga kostnader 175,8 166,7-9,1 Nettokostnad, mkr 413,2 405,6-7,6 Grundskolan och skolbarnomsorgen gör sammantaget ett underskott på -7,6 mnkr. Utfallet är betydligt högre än budget på intäkter, personalkostnader och de övriga kostnaderna. Statsbidrag från Migrationsverket och skolverket ligger bakom intäktsökningen. Kostnadsökningen syns både bland personalkostnader och övriga kostnader, till viss del följd av den verksamhet som tillkommit genom intäktsökningen. Dock är större del av personalkostnaderna sammankopplade med de underskott förvaltningen ser lokalt på skolorna. Skäl till högre personalkostnader kommer av att enheterna ser fler elever i behov av stöd. Skolskjuts står för -2,9 mnkr. av det totala underskottet för verksamhetsgrenen. Skolskjutsens underskott kan delvis hänvisas till kostnader för växelvis boende som har ökat under. Resterande del av underskottet beror på indexuppräkningar och volymjusteringar som inte budgeterats fullt ut. Grundskola - antal elever Utfall Skillnad Elevpengsberäkning Elevpengsberäkning helår snitt Kommunal f Kommunal Kommunal Kommunal totalt Fristående f Fristående Fristående Fristående totalt Totalt Fritids - antal elever Utfall Elevpengsberäkning Skillnad Elevpengsberäkning helår snitt Kommunalt fritidshem Kommunalt fritidsklubb Kommunalt totalt Fristående fritidshem Fristående fritidsklubb Fristående totalt Totalt Antalet elever ligger 42 elever under det beräknade antalet i budgetberäkningen för grundskolan., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

5 Antalet barn i fritidsverksamheten har varit lägre än förväntat i budgetarbetet, 61 elever färre än budget. Asylsökande elever räknas inte in i denna beräkning, då deras elevpeng finansieras med externa statsbidrag från migrationsverket. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Gymnasiet Utfall Budget Resultat Intäkter -23,7-17,2 6,5 Personalkostnader 85,6 88,6 3,1 Övriga kostnader 85,9 84,2-1,7 Nettokostnad, mkr 147,8 155,6 7,9 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan gör sammantaget ett stort positivt resultat i förhållande till budget, +7,9 mnkr. Intäkterna är klart högre än budgeterat, vilket kommer av högre statsbidrag främst från Migrationsverket men också från skolverket. Trots att verksamheten fått in mer statsbidrag har inte personalkostnaderna ökat i samma omfattning. Detta beror till viss del på svårigheter att rekrytera i takt med de intäkter som kommer in, vilket gör att personalkostnadsökningen inte följer intäktsökningen. Komvux och SFI Komvux Utfall Budget Resultat Intäkter -4,5-2,5 1,9 Personalkostnader 12,0 13,9 1,9 Övriga kostnader 6,4 3,2-3,2 Nettokostnad, mkr 14,0 14,6 0,6 SFI Utfall Budget Resultat Intäkter -4,9-4,7 0,1 Personalkostnader 10,5 9,7-0,8 Övriga kostnader 1,5 1,3-0,2 Nettokostnad, mkr 7,2 6,3-0,8 Verksamheterna Komvux och SFI lämnar sammantaget ett underskott på -0,2 mnkr, uppdelat på -0,8 mnkr för SFI och +0,6 mnkr för Komvux. Överskottet på Komvux beror på lägre personalkostnader kopplat till svårigheter att rekrytera, samt högre intäkter för statsbidrag än vad som var tänkt i budget. Underskottet på SFI beror på att de intäkter verksamheten för SFI fått under året inte riktigt täckt den högre kostnader för personal och övriga kostnader verksamheten haft under året., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

6 Bokslut, enhetvis Utfall Jan - Dec Budget Jan - Dec Diff Jan - Dec 6014 FÖRSKOLOR ,3-0, , LANDET NORR -870,7-0,0-870, Eken fsk -646,1-0,0-646, Loftahammar fsk -812,7 0,0-812, Odensvi fsk -158,0 0,0-158, Rävkullen fsk Edsbruk -282,7-0,0-282, Solkullen fsk Gamleby 444,7-0,0 444, Ukna fsk -405,0 0,0-405, Mullvaden nattomsorg 989,1-0,0 989, LANDET SÖDER 1 365,1-0, , Backsippan fsk Blackstad 53,2-0,0 53, Blankaholm fsk 282,0-0,0 282, Gunnebo fsk 335,5-0,0 335, Kattbjörnen fsk Hjorted -223,9-0,0-223, Linden fsk 718,4 0,0 718, Pandan fsk Totebo 200,0 0,0 200, STADEN NORR ,3-0, , Almvik fsk -130,7-0,0-130, Arabia fsk 117,7-0,0 117, Jurabacken fsk -952,3-0,0-952, Kräftan fsk 42,3 0,0 42, Resedan fsk 59,6-0,0 59, Skogshaga fsk -556,5-0,0-556, Tallen fsk -408,9-0,0-408, Ängslyckan fsk -397,1-0,0-397, Naturförskolan Stövlan -51,5 0,0-51, STADEN SÖDER -91,4-0,0-91, Björken fsk 95,9 0,0 95, Ekbacken fsk -538,7-0,0-538, Gullvivan fsk -449,1-0,0-449, Pärlan fsk 162,9-0,0 162, Snövit fsk 432,8-0,0 432, Ugglan helg o natt 170,5-0,0 170, Älvdansen fsk 34,3-0,0 34,3, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

7 Utfall Jan - Dec Budget Jan - Dec Diff Jan - Dec 6025 SKOLOR , , , LANDET NORR ,5-0, , ÖSTRA RINGSKOLAN ,0-0, , ÅBYÄNGSKOLAN F-6 143,9-0,0 143, LOFTAHAMMAR SKOLA F-6-501,3 0,0-501, RINGELTAUBSKA EDSBRUK F-6-612,2 0,0-612, ÖVERUM SKOLA F-6 28,1 0,0 28, LANDET SÖDER ,4 0, , ANKARSRUM SKOLA ,4 0,0-133, ANKARSRUM SKOLA F-6 989,8-0,0 989, BLACKSTAD SKOLA F-6-703,6 0,0-703, GUNNEBO SKOLA F ,8 0, , HIMALAJASKOLA HJORTED F-6-594,4-0,0-594, STADEN NORR ,9-0, , ELLEN KEY SKOLAN ,7 0,0-36, BREVIKSKOLAN F ,2-0, , LJUNGBERGSKASKOLAN F-6-813,3-0,0-813, MARIEBORGSSKOLAN F-6-802,9-0,0-802, SKOGSHAGASKOLAN F-6-634,8-0,0-634, STADEN SÖDER ,1 0, , LUDVIGSBORGSSKOLAN ,0 0,0 125, FÅGELBÄRET SKOLA F-6-545,6-0,0-545, LIDHEMSKOLAN F ,2-0, , NÄKTERGALEN SKOLA F-6-794,3 0,0-794, ÖVRIGT , ,0-928, KARLAVAGNEN -69,4-0,0-69, Sjukhusundervisning -340,1-450,0 109, Lagunen -68,3 0,0-68, AL5-549,6 0,0-549, Mobilt team , ,0 918, Särskolan Fågelbäret , ,0-375, Särskolan Ludvigsborg , ,0-181, J-Laget 276,6 0,0 276, SÄRSKOLA ÅBYÄNG , ,0-378, ANKARET -36,6-0,0-36, AL4/FALKEN -574,1-0,0-574,1, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

8 Utfall Jan - Dec Budget Jan - Dec Diff Jan - Dec 6033 SKOLBARNOMSORG ,7-0, , LANDET NORR -296,5-0,0-296, ÅBYÄNGSKOLAN FTH -174,9 0,0-174, LOFTAHAMMAR SKOLA FTH -43,8-0,0-43, RINGELTAUBSKA SKOLAN FTH -246,1-0,0-246, ÖVERUM SKOLA FTH 144,9-0,0 144, ODENSVI FTH 6,4 0,0 6, UKNA FTH 17,1 0,0 17, LANDET SÖDER 195,9 0,0 195, ANKARSRUM FTH 279,9-0,0 279, BLACKSTAD FTH -339,4 0,0-339, GUNNEBO FTH 526,7-0,0 526, HIMALAJASKOLAN FTH -201,0-0,0-201, BLANKAHOLM FTH -80,9-0,0-80, TOTEBO FTH 10,4 0,0 10, STADEN NORR ,2 0, , BREVIKSKOLAN FTH -108,1 0,0-108, LJUNGBERGA FTH -353,2-0,0-353, MARIEBORGSSKOLAN FTH -645,9 0,0-645, SKOGSHAGA FTH -186,0 0,0-186, ALMVIK FTH 143,0 0,0 143, STADEN SÖDER ,9-0, , FÅGELBÄRET FTH -246,0-0,0-246, LIDHEMSKOLAN FTH -219,8 0,0-219, NÄKTERGALEN FTH -649,1-0,0-649,1 Utfall Jan - Dec Budget Jan - Dec Diff Jan - Dec 6035 SKOLBARNOMSORG SÄRSKOLA , ,0-47, Särskola Fågelbäret FH , ,0-47,8, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

9 Redovisning av mål och aktiviteter utifrån verksamhetsplan. Bakgrund Västerviks kommuns vision 2030 är: Livskvalitet varje dag - Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. Utifrån visionen så finns åtta prioriterade inriktningsområden och under varje inriktningsområde finns mätbara mål. De åtta inriktningsområdena i visionen är styrande för samtliga nämnder och bolag. Inom de olika områdena formuleras mål och uppdrag som respektive nämnd och bolag skall konkretisera, utveckla och anpassa till sina respektive verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en verksamhetsplan med aktiviteter som tar sin utgångspunkt i kommunens vision med tillhörande prioriterade områden samt barn- och utbildningsnämndens vision och för förskolans del i den pedagogiska plattformen. Aktiviteterna tar också sin utgångspunkt i de utvecklingsområden som det systematiska kvalitetsarbetet pekat på. Dessa aktiviteter är framtagna så att verksamheterna kan nå såväl de nationella som de övergripande kommunala målen. Aktiviteterna ligger även i linje med barn- och utbildningsnämndens vision. Varje verksamhetsforms aktiviteter finns beskrivna under respektive kommunalt övergripande mål där barn och utbildningsnämndens verksamheter främst bidrar. Många av barn- och utbildningsnämndens aktiviteter bidrar till flera av de övergripande målen. Aktiviteterna redovisas nedan. Samverkan och innovation - för en tryggad välfärd Förskola Utveckla övergångarna mellan Förskola och F-klass/fritidshem Ett arbete pågår med att utveckla samverkansformer mellan förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Förskolorna använder Skolverkets mall för övergångar. Förskolorna lyfter det framtagna årshjulet som ett viktigt gemensamt dokument men det behövs ett fortsatt arbete kring innehållet i verksamheterna. Årshjulet behöver också utvärderas när det genomförts ett varv. En digital agenda för förskolan tas fram Ett arbete pågår med att utveckla undervisningen så att den ska ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens genom att ge dem möjlighet till att, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

10 utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Arbetet med en gemensam digital agenda för förskolan har kommit i gång. I samarbete med utvecklingsledaren för förskolan, förskolechefer, Stenhamravillan och Centrala barn- och elevhälsan anordnas regelbundna nätverk för IKT (informations och kommunikationsteknik)-inspiratörer som forum för kompetensutveckling, kollektivt lärande och framtagande av en gemensam grund för alla förskolor. IKTinspiratörerna håller i workshops på sina respektive förskolor kring användandet av digitala verktyg. Kartläggning pågår för vilka insatser som behövs kring digitalisering. Förskolechefer, IKT-inspiratörer och representanter från CBE (centrala barn- och elevhälsan) har varit på världsutställningen Bordercrossing med fokus på digitalisering och hållbar framtid. Uppnå en likvärdighet i tillgången till digitala verktyg Ett arbete pågår med att målsättningen är att uppnå en likvärdighet i tillgången till digitala verktyg. Det finns nu digitala verktyg, framförallt ipads, på alla förskolor. Tillgången och typen av digitala verktyg varierar dock från förskola till förskola. Kartläggningen av utbudet och användandet av digitala verktyg pågår inom ramen för IKT-nätverken. Kartläggningen kommer bilda ett underlag för nästa steg. Workshops med fokus på att utveckla barns olika förmågor samt materialkunskap med ett särskilt fokus på digitala verktyg och miljö Workshops är genomförda av bl. a. förskolans och skolans utvecklingsledare, ateljeristorna på Stenhamravillan, IKT-inspiratörer och pedagogerna som ingår i de centrala nätverken. Workshopen leder till att personalen får större teoretiska och praktiska kunskaper kring hur olika typ av material och digitala verktyg kan användas för att utveckla barns förmågor. Grundskola Samverkan för reellt inflytande och välgrundade framtida yrkesval Förvaltningens elever har under året erbjudits prao i åk 8 och 9. För årskurs 9 har detta inneburit en förändring under läsåret då de istället för 2 veckor erbjudits 1 vecka. Här har en av veckorna ersatts med andra aktiviteter kopplat till företagande, besök på olika arbetsplatser samt entreprenörskap. För elever i de lägre årskurserna ingår studie- och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen. Här sker detta på olika sätt. Någon skola har till exempel haft samverkansprojekt med ett företag där man arbetat mot ett gemensamt mål. Högstadieskolorna har kostråd där ordförande är ledamot i Barn- och utbildningsnämnden. På f-6 skolorna leds kostrådet av kostens personal. Skolorna har också klassråd- och elevråd. Utveckla studie- och yrkesvägledning genom undervisning, samverkan med näringslivet, studiebesök och olika arenor för möten och information Grundskolorna arbetar vidare för att skapa nyfikenhet och intresse för fortsatt utbildning och kommande yrkesliv hos eleverna. Entreprenörskap genom UF, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

11 genomförs på flera skolor. På andra skolor sker detta i undervisningen. Vissa enheter har föräldrar som kommer och berättar om sina jobb. Vissa studiebesök genomförs också på skolorna. Högstadiets studie- och yrkesvägledare har tillsammans påbörjat en översyn över vad som ska ingå under elevernas högstadietid. Här ersätts en praovecka i åk 8 med andra typer av insatser för att öka elevernas kunskap om framtida yrkesval. Det handlar bland annat om UF-företagande och olika typer av studiebesök kopplat till undervisningen. För F-6 handlar studie- och yrkesvägledning i hög utsträckning om att integrera dessa delar i undervisningen. Ökad samverkan i och utanför skolan Samverkan med företag sker i viss mån på skolorna. Samverkan på skolorna genom t ex klassråd, föräldraråd, elevskyddsombud och elevråd finns på skolorna. Ökad samverkan mellan grundskola och gymnasium/förskola har skett under året. Samverkan mot samhället är en viktig fråga för oss. Genom att delta i Benchlearningprojekt har några av rektorerna fått möjlighet att delta i Skolverksfinansierade projekt både inom och utanför landets gränser. Här har framför allt IKT varit i fokus för satsningen. Elevernas möjlighet till delaktighet genom bland annat demokratiska arenorna så som klassråd, fritidsråd, elevråd och kostråd ska utvecklas Skolorna har klassråd, fritidråd, elevråd och kostråd. Dessa formella demokratiska arenor upplevs inte alltid som något forum för påverkan utan blir mer som "önskelistor" om man som lärare eller rektor inte tydliggör syfte och innehåll på dessa möten. Eleverna får även vara delaktiga på olika andra sätt. Det kan handla om ombyggnationer eller om sådant som ska byggas på skolgården, exempelvis vilken sorts gunga man vill ha. Kostrådet är en arena för samverkan som upplevs som positiv av eleverna. De får ofta provsmaka mat och det uppskattar de. Ett utvecklingsområde är att ta tillvara deras tankar om det som serveras och hur det kan utvecklas. Att lyfta fram den närproducerade kosten och de ekologiska alternativen är exempel på detta. En viktig del vad det gäller delaktighet är delaktighet i undervisningen. Det här är ett område som lyfts fram i forskningen som centralt för att öka elevers måluppfyllelse. Kopplingen till nyttan, nyfikenheten och intresset är central och något som behöver utvecklas på våra skolor. Vi ser att eleverna inte alltid upplever att de kan påverka undervisningens innehåll vilket påverkar måluppfyllelsen negativt. För att arbeta med detta har många skolor gått in i olika typer av förändringsarbete: Ledarskap i klassrummet: Genom litteraturläsning, kollegiala samtal och föreläsningar har högstadieskolorna arbetat med en kompetensutvecklingsinsats under året. Kollegabesök och reflektion kring hur jag som lärare leder i klassrummet är centrala delar för att ge eleverna förutsättningar att få påverka undervisningens innehåll., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

12 Utveckla elevhälsan: Genom att fråga eleverna får vi ofta nycklar till hur vi möter deras behov för vad de behöver i skolan. Det här är ett område som vi arbetar för att utveckla. Förstelärarfortbildning: Kollegiala samtal, kollegahandledning, att vara nyfiken på varandras undervisning och hur vi använder eleverna som en resurs i vårt arbete är delar som utbildningen lyfter fram. Implementera nya delar i Lgr 11 kring digitalisering Fortbildning kring de delar som är nya och som behandlar programmering har genomförts under. Lärare i åk F-9 samt lärare i fritidshem har erbjudits detta. Här har förvaltningens förstelärare samt språk-, läs- och skrivutvecklaren genomfört dessa satsningar. En mängd olika fortbildningsinsatser har också genomförts av grundskolans utvecklingsledare tillsammans med Skoldatateket kring olika appar, program kopplat till Cromebooks och ipads som ett led i detta. Genomföra kompetensutveckling utifrån vår IKT-plan IKT är inte en nyckel till inflytande, delaktighet och samverkan. För att IKT ska bli ett verktyg behöver implementeringen ske på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Ett implementeringsarbete utifrån IKT-plan pågår. Arbetet leds av barn- och utbildningskontoret tillsammans med representanter för verksamheten. Samtliga rektorer har fortbildat sig med hjälp av Skolverkets utbildningsmodul Leda för digitalisering. En implementering av nya digitala stödprogram pågår och insatser kring hur digitala verktyg kan användas pågår även de. I förskoleklass, fritidshem och grundskola pågår insatser kring programmering och hur digitala verktyg kan nyttjas i undervisningen. Utveckla övergångarna mellan Förskola och F-klass/fritidshem Arbetet fortlöper och kommer att utvärderas vt 2019 Gymnasium Genomföra Västerviks gymnasiums digitala agenda Många delar är genomförda såsom digitaliseringsdag, införandet av makespace och ett arbete runt att öka nyttjandet av digitala läromedel. Partnersamverkan med RISE Partnersamverkan med RISE pågår. Under har vi tillsammans med RISE och andra aktörer engagerat oss i tre Vinnovaprojekt: IoT (Internet of Things) hubb skola hållbar skolmåltid Innovationsledning och organisering - nyttiggörande av kunskap för ökad innovationsförmåga. Digitalisering av effektkedjor. Skapa Makerspacemiljö Makerspace är färdigställt och invigt. Arbete pågår nu med att skapa organisatoriska förutsättningar för intern och extern verksamhet att använda miljöerna. Återstår att, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

13 skapa strukturer så att vi kan bjuda in grundskolan att vara en del av vår Makerspacemiljö. Digitaliseringsdag med näringslivet Digitaliseringsdagen genomfördes med gott resultat. Arbete påbörjat för att planera digitaliseringsdag Verka för att göra digitalisering av gymnasieskolans till en del av kommunens näringslivsstrategi Här återstår att konkretisera näringslivsstrategin i gymnasiets verksamhetsplan. Utveckla samverkan med arbetsliv och näringsliv inom ramen för programråd och Teknik- och Vård- och omsorgscollege Genomföra kvalitetskriterierna för Teknikcollege Certifieringen av Västerviks gymnasium inom ramen för Teknikcollege är klar. Samverkan med näringsliv/arbetsliv är en ständigt pågående aktivitet. Genomföra kvalitetskriterierna för Vård- och omsorgscollege Genomförd. Arbetet fortgår kontinuerligt och bland annat kring APL-bedömning i ett likvärdighetsperspektiv. Skapa fler möjligheter för elever på Västerviks gymnasium att läsa entreprenörskap och driva UF-företag Ett arbete pågår. Samtliga elever på Västerviks gymnasium erbjuds nu kurser inom entreprenörskap och entreprenörskap och företagande. Genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och Ung Företagsamhet mot introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen En gymnasieövergripande arbetsgrupp har tillskapats för att arbeta med att genomföra riktade insatser kring entreprenörskap och UF (ung företagsamhet). Återstår att utveckla arbetet med entreprenörskap på IM och yrkesprogrammen. Vuxenutbildningen Genomföra kvalitetskriterierna för Vård- och omsorgscollege Ett arbete pågår med att utveckla samverkan med VO-College Kalmar län och styrgruppen för att säkerställa kvalitet. Detta ska ske dels i form av gemensamma dokument för uppföljning av APL och gemensam handledarutbildning. Handledarutbildning genomförs. Utbildningen följer kriterierna för att få ett diplom inom VO-College. Validering sker enligt VO-College riktlinjer., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

14 Verka för utveckling av regional samverkan främst med Vimmerby och Hultsfred för att möta behov och efterfrågan. En dialog kring gemensam marknadsföring genomförs. Samarbeten med resurser över gränserna har genomförts för att möta behov och efterfrågan. Arbetet med att utveckla regional samverkan fortsätter. Fortsätta utveckla samverkan med andra aktörer (ex. AF och integration) för en bra integration genom samverkan med individfokus Inom ramen för DUA (Delegationen för Unga och nyanlända till arbete) har en organisation skapats bestående av styrgrupp, samverkansgrupp etablering och samverkansgrupp unga. Dessa grupper består av deltagare från AF, integration, försörjningsstöd, knutpunkten och komvux. Grupperna samverkar regelbundet för att utveckla metoder och tillvägagångssätt för att möjliggöra en så bra situation som möjligt för individen. Utöver DUA genomförs ett planeringsarbete tillsammans med integration och knutpunkten med syfte att förenkla individens situation innan AF kopplas in. Genomföra implementering av en webbaserad ansökningsprocess till Komvux Webbaserad ansökningsprocess är implementerad. Utvärdering samt utveckling av hantering och rutiner pågår. Under början av har webbansökan implementerats och under våren genomfördes den första sökomgången inför hösten via den nya webbaserade ansökan. Elever kan via den söka till svenska för invandrare och kurser på grundläggande nivå eller på gymnasial nivå. Både implementationen och genomförandet har gått mycket bra och webbansökan ökar tillgängligheten för eleverna. Eleverna behöver inte heller skicka med ett personbevis eftersom detta finns automatiskt i systemet. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva HME-index (Hållbart Medarbetar Engagemang) ska vara högre än snittet. HME- index är på samma nivå som för 2016, nämligen 79,5%. Detta är också högre än kommunkoncernssnittet som ligger på 78,1% för. Sjukfrånvaron ska vara minst 0,5 % lägre än riksgenomsnittet och lägre än föregående år. Sjukfrånvaron för BUN ligger på 5,38 % för vilket kan jämföras med 5,30 % 2017., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

15 Sjukfrånvaron är alltså något högre än föregående år men fortsatt lägre än riksgenomsnittet. Förskola Hållbart medarbetarskap för alla i verksamheten Under förskolans skyddskommitté framkom det att arbetet med tillbud och olyckor inte fungerar. Detta kommer att prioriteras särskilt under Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att upplevelsen av arbetsbelastningen ligger kvar på ungefär samma nivå med 7,0 för 2016 och 7,2 för. Resultatet visar därmed inte på någon avsevärt förbättring inom detta område. Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att upplevelsen av arbetstillfredsställelsen ligger kvar på ungefär samma nivå med 7,7 för 2016 och 7,8 för. Resultatet visar därmed inte på någon avsevärt förbättring inom detta område. Arbeta fram ett tydligare systematiskt arbetsmiljöarbete från lokal nivå till central nivå. På lokal nivå pågår det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett arbete har påbörjats för att länka ihop arbetsmiljöarbetet på förskolorna med rapporteringen på förvaltningsnivån. Målsättningen är att SAM ska bli en naturlig del av förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Grundskola Elevenkäten visar på en ökning av att man som elev har kunskap om vilka mål man arbetar mot. Eleverna upplever i hög grad att de inte får veta hur det går i skolarbetet. De äldre eleverna upplever att de inte vet mot vilka kunskapskrav de arbetar i högre grad än de yngre. Eleverna upplever framför allt att de inte får veta hur det går för dem även om de vet kunskapskraven. På högstadiet ökar känslan bland eleverna att de inte i lika hög grad vet hur målen är formulerade eller hur de ligger till i förhållande till dessa. Ämnen som lyfts fram är de praktiskt- estetiska där flera elever nämner att de inte får veta målen i lika hög utsträckning i dessa ämnen. Eleverna lyfter att det oftast är i början av ett läsår/termin som man går igenom kunskapskraven, de skulle önska att de fick mer feedback under läsåret för att bättre veta hur det går för dem i skolan., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

16 Många elever lyfter utvecklingssamtalet som ett tillfälle att få reda på hur det går i skolan. Prov och läxförhör är också tillfällen då detta lyfts menar eleverna. Elevenkäten visar på ökad trygghet och studiero Höstens elevenkät publiceras i januari Förvaltningen får därför återkomma med dessa värden under Varje skola har följt upp arbetet på enhetsnivå. Underlagen ligger till grund för arbetet med trygghet och studiero kopplat till likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Fortbildningsinsatser kring normer, värden Under har en förstudie kring elevers upplevelse av nätkränkningar genomförts av förvaltningen. Arbetet visar att eleverna upplever att det som sker på nätet inte synliggörs utanför den arenan. Utifrån detta har förvaltningen påbörjat en kompetensutvecklingsinsats för som behandlar området. Arbetet med att minska lärares och rektorers arbetsbelastning fortsätter I medarbetarsamtalen med rektorerna lyfts arbetsbelastningen och i det läraravtal som slöts - HÖK 18 är arbetsbelastningen i fokus. Förvaltningen och fackliga företrädare kommer att starta upp ett arbete kopplat till HÖK 18 under våren Utveckling av skolornas elevhälsoarbete på organisationsnivå Under har Central Barn- och Elevhälsa tillsammans med grundskolechefen påbörjat en satsning kring elevhälsoarbetet. Att gå från ett åtgärdande till ett mer främjande och förebyggande arbete är i fokus. Genom föreläsningar och workshops med rektorer och specialpedagoger har kunskapen kring detta ökat. Arbetet kommer fortsätta under 2019 med kompetensutvecklingsinsatser kopplat till Elevhälsomöten. Flera skolor har under förändrat sitt elevhälsoarbete genom att arbeta mer tillsammans med lärarna ute i arbetslagen. Hållbart medarbetarskap för alla i verksamheten Arbetet med att skapa goda förutsättningar pågår på varje skola kopplat till föregående medarbetarenkät. Den enkät som genomförs under kommer inte att visa på något resultat innan Arbetet med den inleds i januari HÖK 18 är ytterligare ett område som kommer att startas upp tillsammans med förvaltning och fackliga förtroendemän i januari 2019 och som har en tydlig koppling till arbetsmiljöfrågor och ett hållbart arbetsliv. Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att upplevelsen av arbetstillfredsställelsen ligger kvar samma nivå med 7,8 för 2016 och 7,8 för. Resultatet visar därmed inte på någon avsevärt förbättring inom detta område., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

17 Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att upplevelsen av arbetsbelastningen ligger kvar på ungefär samma nivå med 7,1 för 2016 och 7,1 för. Resultatet visar därmed inte på någon avsevärt förbättring inom detta område. Gymnasium Hållbart medarbetarskap för alla i verksamheten Under läsåret fick varje rektor i uppdrag att arbeta med nära ledarskap och medarbetarskap på respektive ansvarsområdet. Detta arbete fortgår. Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att upplevelsen av arbetstillfredsställelsen ligger kvar samma nivå med 7,5 för 2016 och 7,5 för. Resultatet visar därmed inte på någon avsevärt förbättring inom detta område. Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att resultatet angående upplevelsen av arbetsbelastningen förbättrats något från 6,7 till 7,1. Elevenkäten visar på ökad trygghet och studiero Ett arbete pågår. Elevenkäten för hela gymnasiet visar att eleverna på en skala 0-10 bedömer tryggheten till 7,8 Vuxenutbildningen Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetstillfredsställelse Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att resultatet för upplevelsen av arbetstillfredsställelsen sjunkit något från 8,3 för 2016 till 8,1 för. Medarbetarenkäten visar på förbättrade resultat inom området arbetsbelastning Jämförelsen av resultaten i 2016 och års medarbetarenkät visar att resultatet angående upplevelsen av arbetsbelastningen förbättrats något från 7,8 till 8,0. Resultatet visar därmed inte på någon avsevärt förbättring inom detta område., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

18 Skapa attraktivitet genom att verka för flexibilitet utifrån individens behov och förutsättningar Varje individ genomför nu personligt samtal med studie- och yrkesvägledare (SYV) i syfte att skapa en bild av, både för individen och för oss, vilka behov och förutsättningar individen har. Utifrån detta samtal försöker vi möta detta med både egna resurser och externa resurser. En individ kan ändra sin riktning under resans gång vilket vi möter genom samtal med SYV och ändringar i studieplan. Verka för att rekrytera och säkerställa behörig personal Rekrytering av behörig personal är nu prioriterad. Om anställd personal inte är behörig läggs en kompetensutvecklingsplan upp för att uppnå behörighet. Om anställning sker enligt skollagen sker parallellt arbete för att rekrytera behörig personal i ett nästa steg. Utveckla kollegialt lärande och även olika forum för detta Forum för kollegialt lärande finns inplanerade under hela året. Forumet ger utrymme för diskussioner och skapar en möjlighet för kollegialt lärande. Fokus på studie- och yrkesvägledning En framgångsfaktor inom flera områden, även vid arbete tillsammans med AF och integration, är studie- och yrkesvägledning. Genom att verka på flera platser än bara vid komvux har studie- och yrkesvägledning tagit en större roll i planeringen för individer. Att SYV deltar mer även på andra platser ses som mycket positivt och arbetet att utveckla ytterligare fortgår. Studie- och yrkesvägledning sätts även in tidigare på SFI i ett försök att medvetandegöra en riktning för individerna i ett tidigt skede i syfte att underlätta för individens planering längre fram. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling Minst 60 % av kommunkoncernens verksamheter källsorterar. Målet uppnås då ca 90 % av verksamheterna källsorterar det avfall som uppkommer. Förskola Allt avfall ska källsorteras Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Allt avfall ska källsorteras på kommunens förskolor. Barnen ska vara delaktiga i källsorteringen på olika sätt. Nästan allt avfall källsorteras på kommunens förskolor. Barnen är delaktiga i det arbetet. På någon förskola saknas fortfarande möjlighet till hantering av matavfall. Arbeta för en giftfri/kemikaliesmart förskola Målsättningen är en giftfri/kemikaliesmart förskola. Alla förskolor bedriver ett arbete med att fasa ut miljöfarligt material. Detta leder till att det finns allt färre leksaker och material med giftiga ämnen i. Arbetet med en handlingsplan för Västerviks förskolor att bli kemikaliesmarta håller på att avslutas., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

19 Uppbyggnad av ett återbruk med restmaterial från företag i kommunen för att stödja förskolornas arbete med anskaffning av ostrukturerat material och giftfri förskola Ett återbruk har byggts upp i Stenhamravillan och drivs tillsammans med Socialförvaltningen. Återbruket på Stenhamravillan erbjuder restmaterial från företag i kommunen för att stödja förskolornas arbete med anskaffning av ostrukturerat material och en giftfri förskola. Stenhamravillan har blivit en viktig motor i förskolornas implementeringsarbete av den pedagogiska plattformen samt i arbetet mot en giftfri förskola. Grundskola Allt avfall ska källsorteras Alla skolor källsorterar utifrån de förutsättningar som finns på respektive skola. Gymnasium Allt avfall ska källsorteras. Tillskapa en miljöstation inom ramen för om- och tillbyggnationen "Kunskapskällan" I avvaktan på att Projekt Kunskapskällan färdigställs och nya återvinningshuset byggs så når vi inte detta mål. Vuxenutbildningen Allt avfall ska källsorteras Detta sker men formerna förutsättningarna behöver ses över. Utbildning och kompetens i toppklass Andelen elever som har slutbetyg i alla ämnen i åk 9 ska öka. Målet är uppnått då andelen har ökat från 64,3% till 68,7% Meritvärdet i åk 9 ska öka. Målet är uppnått då meritvärdet ökat 2017 års 206,4 till meritvärde 217,4 för. Förskola Konkretisera förskolans pedagogiska plattform på varje förskola Öka likvärdigheten Barn 1-5 år har rätt till en utbildning av hög kvalitét oavsett vilken förskola dem går på. I dagsläget ser man en ojämn kvalitét i undervisningen bland kommunens förskolor. Enligt skollagen ska barn erbjudas en likvärdig förskola. Ett led i arbetet mot en likvärdig förskola är vårt pågående arbete med implementeringen av den pedagogiska plattformen som innehåller information om en gemensam barnsyn, gemensamma pedagogiska verktyg samt skapandet av en nätverkskultur., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

20 Samtliga förskolor arbetar nu aktivt med implementeringen av plattformens värdeord, de pedagogiska verktygen samt skapandet av en nätverkskultur. Detta är ett stort utvecklingsarbete som kommer pågå under flera år framöver. Öka undervisningskvalitén För att öka kvalitén i undervisningen behövs det olika typer av insatser på samtliga förskolor under en längre period. Samtliga förskolor arbetar med en mängd aktiviteter för att öka kvalitén i undervisningen. De första positiva effekterna börjar visa sig i form av ett fördjupat lärande för barnen i ett större antal målområden. Genomföra insatser för att fördjupa arbetet med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att följa lärprocesser både i grupp och för det enskilda barnet Insatser har genomförts på lokal och central nivå som syftar till att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Detta har bl.a. resulterat i kontinuerliga gemensamma observationer och reflektioner för pedagoger, mallar för dokumentation samt digitala lösningar för att presentera och följa dokumentationen. En utmaning framåt som är gemensam för många förskolor är att synliggöra och följa barns lärprocesser. Genomföra insatser för att fördjupa kunskaperna för pedagogisk dokumentation som ett kvalitetsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Ta fram ett tydligare innehåll i SKA rapporten Ett arbete pågår även med att ta fram ett tydligare innehåll i SKA rapporten. Vissa insatser är genomförda. Detta är fortfarande ett stort utvecklingsområde som kommer prioriteras under Genomföra insatser för att utveckla förskolans inre arbete med att organisera för ett kollegialt lärande med pedagogisk dokumentation som grund Förskolornas insatser med att organisera för kollegialt lärande med pedagogiskt dokumentation som grund har lett till att flera pedagoger är i reflektion tillsammans. Förskolechefernas analyser visar att alla förskolor har organiserat för reflektion/planering där pedagogerna ingår i reflekterande sammanhang. Genomföra insatser för att öka kunskaperna i läroplanens olika fokusområden. Med ett särskilt fokus under året på digitaliseringen Olika insatser har genomförts för att öka kunskaperna i läroplanens olika fokusområden. Med ett särskilt fokus under året på digitaliseringen., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

21 Genomföra nätverksträffar för 75 förskollärare tillsammans med kommunens utvecklare kring pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt Nätverksträffarna har genomförts som planerat och blivit ett viktigt forum för pedagogers kollegiala och kollektiva lärande i arbetet med pedagogiskt dokumentation och projekterande arbetssätt. Nätverken leder till att likvärdigheten i undervisningen ökar. Genomföra nätverksträffar för ca 30 pedagoger i naturvetenskap och teknik 7,5 hp, Skolverket Nätverksträffarna är genomförda enligt planering för ca 30 pedagoger i naturvetenskap och teknik 7,5 hp, Skolverket. Handledning i chefsgruppen med särskilt fokus kring frågeställningen hur en förskola organiseras som arbetar med projekt och pedagogisk dokumentation Som planerat har förskolecheferna deltagit i handledning med Per Alnervik 2 gånger per termin. I handledningen tar man upp frågor kring hur en förskola kan organiseras utifrån arbete med projekterande arbetssätt, pedagogisk dokumentation och uppbyggnaden av en "dela-med-sig-kultur". Handledningen bygger på reflektion kring gemensamma frågor, litteraturstudier, genomgång av aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Handledningen har bland annat lett till framtagandet av ett gemensamt pedagogiskt årshjul som alla förskolor ska börja följa under Grundskola Skapa förutsättningar för att elevernas lust att lära ska öka Eleverna vill veta mot vilka mål de arbetar i högre grad. Detta behöver synliggöras av lärarna i undervisningen. Ett antal av eleverna saknar återkoppling och feedback för att kunna veta var de befinner sig i sitt lärande kopplat till kunskapskraven. Ju äldre eleverna blir desto lägre värden på deras känsla av att veta målen och hur de ligger till i förhållande till dessa. På högstadiet har eleverna många olika lärare och det kan vara en bidragande faktor till att eleverna inte känner sig lika välinformerade. Ytterligare ett sätt att arbeta för att öka elevernas lust att lära sker genom fortsatt arbete med att implementera IKT i våra verksamheter kopplat till formativ undervisning och ett fokus på ledarskapet i klassrummet. Samtliga förstelärare har erbjudits att delta i en utbildning i att coacha kollegor som en del i arbetet. Utifrån dessa insatser är ambitionen att eleverna ska uppleva att de i högre utsträckning vet vart de är på väg och var de befinner sig i sitt lärande vilket ska leda till att deras lust att lära ökar. I arbetet är också fritidshemmet en viktig del. Här är de dialogmöten som genomförs viktiga för att samtala om hur fritidshemmets arbete kan vara ett komplement till skolan på ett sätt som gynnar elevernas lärande under hela dagen., Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

22 Tematiskt arbete är också ett område som lyfts fram som viktigt i det arbetet i de kvalitetsdialoger som genomförts. Det här är delar som vi arbetar för att utveckla på våra skolor. För att få ytterligare redskap i hur man som rektor organiserar för skolframgång har ett utvecklingsarbete planerats för grundskolans och gymnasieskolans rektorer. Här ingår litteraturläsning, workshops och föreläsningar i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för att öka elevernas lust att lära. Utveckla undervisningen genom funktionell IKT som stöd för lärande Ett arbete sker med att implementera IKT i våra verksamheter kopplat till formativ undervisning och ett fokus på ledarskapet i klassrummet. Detta ska ge ökade förutsättningar för att elevernas lust att lära ska förbättras vilket också märks i samtal med elever och lärare. Många vittnar om att digitala verktyg skapar bättre förutsättningar för undervisning och lärande vilket är glädjande. Ökad kunskap och fortbildning om inkluderande och tillgänglig undervisning för alla Ett arbete pågår inom detta område och samtliga enheter erbjuds deltagande i Skolverkets fortbildning specialpedagogik för lärande. Förvaltningens centrala barnoch elevhälsa erbjuder kompetensutvecklingsinsatser för elevhälsolagen, men också i lärarlag och på skolor samt till elevassistenter. Specialpedagogiska skolmyndighetens fortbildningsinsatser används också för att öka kunskapen om en allt mer inkluderande undervisning både i elevhälsolag, lärarlag och i rektorsgruppen. Detta sker genom litteraturläsning och workshops. Öka den ämnesövergripande undervisningen Rektorerna ser över hur undervisningen organiseras, både på F-6 och 7-9. I kvalitetsdialogerna förs samtal kring hur undervisningen kan bli mer ämnesövergripande och därigenom skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande då undervisningen skapar större sammanhang. Flera skolor har under valt att arbeta mer tematiskt och också involverat fritidshemmet. Fler elever får också betyg i no och so i åk 6 då en mer samlad undervisning gynnar lärandet. Samtal förs också kring hur fritidshemmen kan bli en del i det tematiska arbetet då detta lyfts i kvalitetsdialogerna på fritidshemmen under våren. Resultatuppföljning i alla led med koppling till Lgr 11 Genom kvalitetsdialogerna tre gånger per år för grundskolan där rektor och grundskolechef samtalar om resultaten har medvetenheten kring elevernas måluppfyllelse ökat och blivit en mer central del i samtalen på skolorna. Till dessa resultat kopplas elev- och föräldraenkät för att skapa ett större sammanhang och för att kunna göra bättre analys utifrån resultat. Detta utgör sedan en del i arbetet med att ta fram utvecklingsområden för grundskolan. Högstadieskolorna har som ett led i detta börjat erbjuda lovskola på höst-, sport-, påsk- och sommarlov. Här sker arbetet mer uppsökande mot föräldrar och elever, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)

23 än tidigare. Några av F-6 skolorna erbjuder också lovskola. Många av skolorna erbjuder läxhjälp. Fortbildning i bedömning, både formativ och summativ Samtliga förstelärare erbjuds fortbildning i detta i den kompetensutvecklingsinsats som pågått under våren. En föreläsare har bjudits in till förvaltningen av 7-9 rektorerna för att öka kompetensen kring detta. F-6 erbjuds platser i mån av tillgång. Utifrån dessa insatser behöver varje enhet arbeta med att utveckla kompetensen utifrån de behov verksamheten har. Sambedömning av ämnesproven är en viktig del i kompetensutveckling kring bedömning. Det skapar bättre förutsättningar för likvärdighet i bedömningen och upplevs av lärarna som en viktig del för att utveckla sin bedömarkompetens. Samtliga rektorer i grundskolan och på gymnasiet har tillsammans läst om organisation för skolutveckling som ett led i att utveckla undervisningen. Denna litteratur lyfter fram vikten av bedömning och att rektor är aktiv i arbetet som sker ute i klassrummen genom olika typer av uppföljningar. Fokus på lärandet med koppling till läroplanen då IKT-verktyg implementeras IKT-verktyg har på flera olika sätt implementerats i förvaltningen under året. I detta arbete är syftet med de verktyg som väljs centralt då dessa ska stärka lärandet och gynna elevernas kognitiva utveckling. Fortbildningsinsatser i ledarskap i klassrummet Detta arbete pågår genom att 7-9 lärarna arbetat aktivt med detta på respektive skola. Förstelärarutbildningen är en viktig del även här. Central Barn- och Elevhälsa har tillsammans med grundskolechefen genomfört en kompetensutvecklingsinsats för samtliga förstelärare i detta. Även rektorernas gemensamma litteraturläsning runt att organisera för skolframgång är en viktig del i fortbildningsinsatser kopplat till ledarskapet i klassrummet. Skapa förutsättningar för det kompensatoriska uppdraget Samtliga skolor erbjuds delta i Skolverkets satsning kring specialpedagogik för lärande. I ledargruppen arbetar vi med tillgängliga lärmiljöer och hur vi kan sprida en mer tillgänglig lärmiljö till våra verksamheter. Utveckla former för elevernas delaktighet I kvalitetsdialogerna förs samtal med varje rektor kring detta. Varje rektor har i uppdrag att arbeta fram metoder på respektive skola och fritidshem som utgår från de behov som finns där. Under kommer detta följas upp. Gymnasium, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (25)