RAPPORT BiSAMs GU GRUPP Deltagare: Jep Agrell, Angelika Andersson, Ulf Arup, Klas Flärdh, Bengt Hansson, Carin Jarl Sunesson, Almut Kelber, Emma Kritzberg, Pål Axel Olsson, Bodil Sjögreen, Torbjörn Säll Sammanfattning: Gruppen har arbetat med att Inventera och beskriva nuläget inom biologins GU verksamhet Identifiera skillnader som finns mellan hur GU verksamheten bedrivs vid Ekologiska Inst. och vid COB. Kunskap om dessa skillnader är en förutsättning för att kunna organisera sammanslagningen av verksamheterna. Formulera mål för hur vi anser att GU verksamheten ska bedrivas och hur denna ska se ut vid den nya institutionen. Gruppens uppdrag: att arbeta med nedanstående frågeställningar Hur ska biologiutbildningen se ut? Utbildningens innehåll och kvalitet. Hur ska samarbete med resp. profilering mot liknande och/eller konkurrerande utbildningar se ut och bedrivas? Hur hanteras uppdragsutbildning? Arbetsmaterial: 1. Nulägesbeskrivning 2. Sammanställning av kursinnehållet på våra kurser 3. Utbildningsplaner och kursplaner inom biologi och molekylärbiologi 4. Dito: andra utbildningar 5. Enkätsvar från aktiva inom biologins GU. 1
Sammanfattning av minnesanteckningarna från möten samt kommentarer Som bakgrundsmaterial för gruppen arbete användes en nulägesbeskrivning av GU inom Inst. för Biologisk Grundutbildning (BI), Ekologisk inst. (Ekol) samt Inst. för Cell och Organismbiologi (COB)(gjord av CJS). I denna beskrivs organisationen av GU och ekonomin för de 3 enheterna, samt utbildningsstruktur, kursutbud och studiestatistik för biologin. Dessutom användes kursplaner, utbildningsplaner och övrig utbildningsinformation från biologin och övriga utbildningar. Vilka studenter vill vi ha och hur ska vi rekrytera dessa? F n har vi inget söktryck alls, utan alla sökande tas in. Högre söktryck skulle förmodligen ge mer studiemotiverade studenter. Hur görs avvägningen söktryck vs önskan om högt studerandeantal? Gruppen diskuterade mycket kring detta problem. Med start om några år kommer en kraftig minskning av antalet 20 24åringar inledas. De senaste åren har antalet sökande till naturvetenskapliga utbildningar minskat trots att antalet ungdomar faktiskt ökat. Förslaget med en introduktionstermin som ger behörighet till naturvetarutbildningar för t ex samhällsvetarstudenter är under utredning och har därför inte diskuterats i detalj i vår arbetsgrupp. Det är svårt att se att vi faktiskt skulle välja att minska antalet antagna studenter då detta skulle innebära ytterligare en kraftig försämring av GUs ekonomi. Däremot måste vi låta rekryteringsarbetet mot skolor mm få högsta prioritet, för att undvika att vi får en ytterligare försämring av studerandetillströmningen beroende på de minskade ungdomskullarna. En bättre rekrytering kan även ha många andra positiva följder som t ex en minskning av den nuvarande sociala snedrekryteringen till våra utbildningar. Men, om vi lyckas med en bättre rekrytering ska vi däremot inte tillåta en expansion utan att noggrant överväga detta. Frågan måste ställas om vi överhuvudtaget ska sträva efter att öka studentintaget. Vi ska däremot bli noggrannare i bedömning av behörigheter och förkunskaper. Detta gäller inte minst antagning till avancerade kurser. Det gäller såväl våra egna studenter som studenter utifrån, från andra studieorter och från andra utbildningar. Ett av de bästa rekryteringsargumenten mot presumtiva studenter är att tydliggöra men även öka anställningsbarheten hos våra studenter. Studenter väljer till viss del att läsa utbildningar efter detta. Utbildningens innehåll är redan idag till stor del väl avpassat till arbetsmarknadens behov. Däremot har vi inte lyckats med att göra detta tydligt utåt. Inte minst gäller detta våra kandidatexamina. Angelika och Carin kommer att börja arbeta med detta. Vi vill ha en referensgrupp med arbetslivsrepresentanter. Vi vill också öka möjligheten till att integrera praktikplatser i utbildningen. Gruppen är mycket positiv till att Alumniverksamheten har kommit igång. Våra alumner är en mycket värdefull resurs som vi måste bli mycket bättre på att utnyttja. En strategi eller handlingsplan för hur vi ska använda oss av alumniverksamheten inom biologin ska tas fram snarast. En förutsättning för all rekrytering är att hemsidorna är korrekta, tydliga och uppdaterade. Arbetet med GUs hemsidor måste prioriteras. Utbildningens innehåll och kvalitet Naturligtvis är det viktigaste rekryteringsargumentet att erbjuda en hög kvalitet på vår utbildning och att innehållet i utbildningen är relevant för studenternas fortsatta karriär. Detta gäller oavsett om studentens framtida sysselsättning kommer att vara 2
inom forskningsanknuten verksamhet inom eller utom universitetet eller inom annan typ av verksamhet som efterfrågar studenter med en biologisk kompetens. Vår utbildning håller generellt en hög kvalitet. Vad som dock kan förbättras är att progressionen och samordningen mellan kursernas innehåll för närvarande inte sker på något systematiskt sätt. För att kunna gå vidare i diskussionen om utbildningens innehåll har vi sammanställt kursinnehållet på våra grundkurser. Vi vill utgå ifrån detta för att se över och utveckla kursinnehållet så att kurserna tillsammans blir en integrerad helhet i utbildningen. Vi bör också ha ett system för att säkerställa att kursernas innehåll inte ändras okontrollerat över tid, vilket nu ofta är fallet. En tydlig manual för kursansvariga ska tas fram för hela biologin där även denna aspekt ska tydliggöras. Som utgångspunkt för att definiera kunskapsmålen för våra olika examina kommer vi att göra en enkät till alla aktiva lärare samt studievägledare. Vi vill sen använda detta för att säkerställa att dessa kunskapsmål motsvaras av kursernas innehåll. De extra currikulära färdigheterna som våra studenter tränas i under sin utbildning måste samordnas och utvecklas. De ska också sammanställas i någon form av dokument. Examina Diskussionen om våra olika inriktningar på våra examina ska föras i kontexten av utbildningens innehåll och kvalitet. Vi har här undvikit att definiera hur formella dessa inriktningar ska vara. Det som är centralt är att det finns tydliga studiegångar eller ämneskombinationer för studenterna. För att göra kandidatnivån tydligare bör vi även här formulera studiegångar. Dessa bör ha en tydlig arbetsmarknadsinriktning. Vi bör också formulera och informera om studiegångar som kan kombineras med andra utbildningar och ämne. Exempel på detta som redan finns är journalistutbildningen för naturvetare, men även utbildningen till biomedicinsk analytiker. Dessa utbildningar kan läsas efter 2 års naturvetenskapliga studier resp. en kandidatexamen i molekylärbiologi. På mastersnivån har ekologin 8 tydliga och väldefinierade studiegångar/inriktningar, medan COB har endast har 3 st. Om vi lämnar diskussionen om alla inriktningar ska leda till olika examina, kan vi konstatera att det är en hjälp för studenterna att ha tydliga studiegångar. Det bör tas fram fler studiegångar för molekylärbiologerna och det bör tas fram studiegångar inom biologi som inte är inom ekologi. Gemensamma mastersinriktningar med kurser från ekologi och COB skulle kunna bli mycket attraktiva, både för studenter och potentiella arbetsgivare, inkl universitetet. I den enkät vi skickat ut vill vi också diskutera frågan om olika inriktningar. Det är viktigt att ämnesansvariga och aktiva lärare och forskare är delaktiga i denna diskussion. Från studenterna påpekas att det nuvarande stora antalet masterspår upplevs som otydligt och förvirrande. Detta måste vi ta till oss och bemöta. Det ska göras tydligt för studenter inom biologi och molekylärbiologi att det finns möjlighet att göra 60 hp examensarbete inom masterexamen. Titeln på examensarbete står i studenterna examensbevis, och detta är enligt gruppens åsikt viktigare för att tydliggöra studentens inriktning än hur man benämner de olika examina. Om vi vill ge en sammanhållen utbildning med progression mellan kurserna är det också viktigt att det upplevs som en fördel för studenter att läsa inom en mastersinriktning 3
jämfört med att fritt plocka ihop kurser. Vi ska inventera om det finns möjlighet att ge våra mastersstudenter en egen mentor under utbildningen. Samarbete inom masterutbildningarna med andra fakulteter och universitet är mycket positivt och vi ska bli mer aktiva i att åstadkomma sådana samarbeten. Inom mikrobiologi har man kommit långt i ett nationellt samarbete. Detta är också på gång inom systematiken. Det finns långt framskridna planer på ett samarbete med SLU om en master i molekylär växtbiologi och växtförädling, och det finns även ett projekt med livsmedelsteknologi (LTH). Biologins förhållande till andra närliggande/konkurrerande utbildningar Nästan en sjättedel av biologins intäkter kommer från undervisning inom andra utbildningar. Förutom detta har vi också studenter från andra utbildningar som läser på våra utbildningar. Vi ska bli bättre på att tydliggöra biologer och molekylärbiologers profil gentemot t ex biomedicinare, miljövetare, civilingenjörer (ekosystem, kemi/bioteknik, teknisk nanovetenskap). Detta är dels viktigt för att stärka våra studenter ställning på arbetsmarknaden, dels är detta också ett sätt att rekrytera fler studenter till våra utbildningar. Vi tror att det framförallt handlar om att tydligt identifiera och sedan informera om våra studenters unika kompetens. Dessa andra studenter läser i stor utsträckning på våra kurser, medan våra studenter läser på andras kurser i mindre utsträckning. Mer information måste ges till studenterna om dessa möjligheter. Gruppens förslag är också att man på fakultets/rektors nivå snarast ser till att koordinera terminstiderna för LTH och N fakultet för att underlätta för studenterna. Vi ska uppmuntra och underlätta för studenter från andra utbildningar att läsa på våra kurser. Det är positivt för våra egna studenter med dessa kontakter och utbyten. Dock, inte minst för våra egna studenters skull är det viktigt att förkunskaper hos och förkunskapskraven för studenter från andra utbildningar definieras och bedöms korrekt. Det är också viktigt att förkunskapskraven förankras hos respektive kursansvariga. Samma ska naturligtvis gälla även för biologi och molekylärbiologistuderande. När vi ger kurser inom andras utbildningar eller tar emot studenter från andra utbildningar på våra egna kurser är det viktigt att alla ekonomiska konsekvenser utreds och tydliggörs. Vi bör ställas oss positiva till ett fördjupat samarbete mellan utbildningarna i molekylärbiologi och biomedicin, och så småningom också med en framtida apotekarutbildning. Museernas roll i utbildningen En positiv följd av biologins omorganisation är att museerna kan bli engagerade i utbildningen på ett mer aktivt och tydligare sätt. I det kommande arbete bör särskild vikt läggas vid detta. Organisation av GU Vi har haft en inledande diskussion om detta då vi konstaterade nedanstående konkreta punkter. Uppdraget för denna grupp var tydligt i att vi skulle inleda med att diskutera 4
visionerna för vår utbildning, vilket ju är det logiska första steget. Frågan om hur GU ska organiseras kommer att vara en av huvudpunkterna för höstens arbete med utgångspunkt i det här presenterade materialet. Det ska tas fram tydliga arbetsbeskrivningar för de olika funktionerna som kursledare, studierektorer, mm. Det är en förutsättning för att det blir en tydlig arbetsfördelning och struktur. Detta gör också att tydliga personalplaner och bemanningsplaner kan tillämpas. Studievägledningen fungerar utmärkt inom biologin. Kontinuerlig information inom hela organisationen om GU är mycket viktigt, t ex genom återkommande öppna informationsmöten, GU websida etc. Det är viktigt att GUs verksamhet är förankrad inom hela organisationen. Följande funktioner inom GU har identifierats, och förslag till ansvarsområden för dessa funktioner har tagits fram. Specifika kommentarer från studenterna Vi vill få in studenternas åsikter om utbildningen. Värdet av alumni enkäter påpekades. Det vore värdefullt att ha ett moment med studieteknik i början av utbildningen, t ex cellbiologin. Studieverkstaden finns som en resurs, men är förhållandevis okänd. Det finns önskemål från studenterna om att öka möjligheterna att för dem få sommarjobb/praktik i forskargrupperna. Detta är dels en ekonomisk fråga, men även en fråga om att det måste finnas handledning under sommaren då det ofta är mycket konferenser och möten. Studenterna vill ha möjlighet att göra sitt kandidatarbete som ett traditionellt examensarbete. Studentkårerna vid LU kommer gemensamt att driva frågan om förbättring av GUekonomin detta år. Kort sammanfattning av enkäten Detta arbete har försenats och en sammanställning kommer därför senare. Lund den 29 september 2009 för BiSAMs GU grupp, Carin Jarl Sunesson 5
Aktionslista Studentrekrytering En förbättrad anställningsbarhet: o Kontakten med näringslivet ska förbättras genom att en referensgrupp med representanter för näringslivet inrättas. o Tydligare möjligheter för studenterna med praktik, inte minst för våra kandidatstudenter. Tydliga och informativa hemsidor med information om utbildningen. Detta arbete ska prioriteras under våren 2010. Rekryteringsarbetet mot gymnasieskolor och grundskolor måste få en budget. Detta arbete ska prioriteras och kan inte som nu drivas delvis med ideella insatser. Alumniverksamheten ska komma igång snarast. Utbildningens innehåll och kvalitet Innehållet i våra kurser ska ses över kontinuerligt på ett strukturerat sätt. Progressionen mellan våra kurser ska förbättras och ses över. Den sammanställning av det nuvarande kursinnehållet som vi har gjort är en grund för detta arbete. Vi föreslår att de program/spår ansvariga ska ansvara för detta. En tydlig manual för kursansvariga på biologins kurser ska tas fram. Kursansvarig lärare ska ta ansvar för att ändringar som görs i kursinnehåll eller kursupplägg dokumenteras och förankras. Examina Kandidatexamen: o Spår eller rekommenderade studiegångar med en tydlig arbetsmarknadsinriktning ska tas fram och användas i informationen till studenterna. o Kombinationer av kandidatutbildning med andra utbildningar som t ex journalistutbildningen eller biomedicinsk analytiker ska undersökas och användas i informationen till studenterna. Masterexamen: o Diskussionen om antalet examina/inriktningar är beroende av hur den nya institutionen kommer att se ut, exempelvis med avseende på forskarutbildningsämnen. Det är viktigare för studenterna att det finns tydliga rekommenderade studiegångar. Inom molekylärbiologi och biologi (ej ekologi) måste fler sådana tas fram. Gemensamma mastersinriktningar med kurser från både COB och ekologi bör tas fram. o Mastersutbildningar i samarbete med andra institutioner, fakulteter och universitet ska aktivt uppmuntras och stödjas. 6
Biologins förhållande till andra närliggande/konkurrerande utbildningar Våra studenters möjligheter att läsa andras kurser ska förbättras och tydliggöras. Studenterna ska informeras om vilka möjligheter som finns. De ekonomiska konsekvenserna av olika typer av utbyte med andra institutioner inom GU ska alltid utredas och tydliggöras. Museernas roll i utbildningen Vi vill att speciell vikt ska läggas vid att se till att museerna får en mer aktiv och tydligare roll inom GU. Organisation av GU Tydliga arbetsbeskrivningar för olika funktioner inom GU verksamheten ska tas fram. Dessa beskrivningar kan användas i diskussionerna om hur GU ska organiseras inom den nya institutionen för att fungera så väl som möjligt. 7