Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Relevanta dokument
Behandling av influensa

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Influensa och vinterkräksjuka

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Streptokockinfektioner

Om infektioner och smitta i förskolan

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner på förskolan

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

HYFS föräldrautbildning

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Basala hygienrutiner

Säkra steg för en säker mathantering

Introduktion och Hur smittar det?

Infektioner hos barn i förskolan

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hygienrutiner på förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Infektioner hos barn i förskolan

Sjukdomspolicy förskola

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Hygienrutiner i förskolan

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Hygienrutiner i förskolan

Influensa A och B samt RS-virus

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Del 1 Hygienombudsutbildning HSF 2018

Vårdhygien - basala kunskaper

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar

Infektioner hos barn i förskolan

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Hygienobservatörsträffar hösten /11 Höglandssjukhuset Eksjö 13/11 Värnamo sjukhus 15/11 Länssjukhuset Ryhov

Infektioner hos barn i förskolan

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Vårdhygien- och smittskyddsenheten

Vård hemma vid influensa

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Myter och sanning kring vårdhygien och influensa. Anders Johansson, överläkare Vårdhygien Västerbotten

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Smittor och hygien. Trängsel gynnar smitta. Smittskydd Skåne Ulla Stamer Eva Gustafsson

SmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Transkript:

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys? Malin Bengnér docent hygienläkare bitr. smittskyddsläkare Jönköpings län

Olika typer av smitta Kontaktsmitta direktkontakt, händer Droppsmitta hosta, nysning, kräkning armslängds avstånd Luftburen smitta små droppar (aerosoler) håller sig svävande i timmar Zoonoser smitta från djur till människa salmonella, EHEC, rabies Vektorburen smitta via tex myggor, fästingar malaria, borrelia Blodburen smitta hiv, hepatit Smitta via mat och dryck salmonella, campylobakter Sexuell smitta Mor-barn-smitta

Smitta i förskolemiljö Kontaktsmitta och droppsmitta helt dominerande luftvägsinfektioner magsjuka hudinfektioner Luftburen smitta vattkoppor (mässling, tuberkulos) Smitta via mat och dryck magsjuka

Varför är magsjuka så smittsamt? Magsjuka orsakas i regel av virus vinterkräksjuka (calicivirus, norovirus) rotavirus Plötslig debut Kräkningar och diarréer Relativt kortvarigt men kan ibland bero på bakterier (eller parasiter) Campylobakter Salmonella EHEC Cryptosporidier Främst diarré Feber, ont i magen Mer långdraget

Varför är magsjuka så smittsamt? Virus Bakterier Miljoner virus i en droppe kräkning eller avföring 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk Överlever i miljön Tål handsprit Mekanisk rengöring viktig Bakterier i avföringen Många bakterier (100 000) krävs för att bli sjuk Smitta ffa om bakterien får växa till i mat Känsliga för tvål, handsprit, uttorkning

Vinterkräksjuka 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk. Den mängd virus som får plats på ett knappnålshuvud räcker för att smitta mer än 1 000 personer.

Smittspridning magsjuka Kontaktsmitta via händer Droppsmitta från kräkning Via livsmedel

Minska smittspridningen av magsjuka Sjuka barn hemma minst 48 timmar efter sista symtom virus kan utsöndras i avföringen längre än så, men utan diarré sprids sällan smitta Utomhus så mycket som möjligt Torka snabbt upp efter spill. Gnugga! Noggrann handhygien i samband med toalettbesök eller blöjbyte tvål och vatten viktigast, ev. handsprit efteråt toalettlock stängt vid spolning Daglig rengöring av tagytor observera varandra i normalläge

Minska smittspridningen av magsjuka Vid utbrott fler fall än vanligt Daglig rengöring av leksaker Städning med Klorin på toaletter (ev. även tagytor) Mathantering handhygien personal lägger upp till barnen ta fram små mängder som går åt eller slängs Vid omfattande, långdraget utbrott kan stängning och sanering krävas

Hudinfektioner Svinkoppor Bölder Infekterade sår och eksem MRSA Smittar genom kontaktsmitta händer Barn med svinkoppor eller vätskande böld/sår/eksem skall inte vara på förskolan Att bära MRSA i näsa eller svalg innebär låg risk för smittspridning normala hygienrutiner, kan delta i alla aktiviteter vätskande sår/eksem: stanna hemma förkylning: allmäntillståndet avgör som alla andra barn

Luftvägsinfektioner Förkylningsvirus RS-virus Influensa Förskolebarn har ca 6-12 förkylningar per år

Hur skyddar vi oss mot luftvägsinfektioner?

Normalflora 10 gånger fler bakterier än celler i kroppen tarm, mun, näsa, underliv, hud Viktiga för skydd mot infektioner, matsmältning m.m. På huden: långvarig, djupare flora normalflora tillfällig, ytligare flora smittämnen, smuts

Handtvätt gör inte huden steril Tvål och vatten Tar bort mycket av den tillfälliga, ytliga floran Ingen effekt på den långvariga, djupa floran Frekvent tvättning kan ge uttorkad och skadad hud vilket ökar mängden bakterier Handsprit Framför allt effekt på den ytliga floran Återfuktande Upprepad klorhexidintvätt (inför operation) Minskar den djupa floran

Hur smittar luftvägsvirus? Luftburen smitta? Enligt CDC och WHO finns tre luftburna smittämnen: tuberkulos, mässling och vattkoppor Men influensa då?

Är influensa luftburet? Aerosoler med influensavirus finns i utandningsluften från influensasjuka men mest icke-infektiöst virus Milton et al. PLoS Pathog. 2013;9(3)e1003205 Fabian et al. PLoS One. 2008;3:(7):e2691 Smitta har kunnat överföras från en hostmaskin Noti et al. Clin Infect Dis. 2012;54(11):1569-77 Bischoff et al. J Infect Dis. 2011;15;204(2):193-9 men inte från naturligt infekterade människor Tang et al. PLoS One. 2014 Sep 10;9(9)

Är influensa luftburet? Munskydd skyddar bara mot större droppar Andningsskydd med ventil skyddar mot aerosoler Ingen skillnad i skydd mot influensa i randomiserade studier Loeb et al. JAMA. 2009 Nov 4;302(17):1865-71 MacIntyre et al. BMJ Open. 2015 Apr 22;5(4):e006577

Är influensa luftburet? Robust vetenskapligt stöd för luftburen smitta saknas Luftburen smitta kan inte uteslutas

Hur smittar luftvägsvirus? Smittvägar för RS-virus på en barnavdelning Modes of transmission of respiratory syncytial virus Hall and Douglas, Journal of Pediatrics 1981

Cuddlers Touchers Sitters Antal 7 10 14 Smittade 5 (71%) 4 (40%) 0 med feber 2 0 utan feber 3 3 utan symtom 0 1

Förkylningsvirus finns på fingrarna och i miljön runt den som är sjuk 41% av testade ytor i hemmet hade förkylningsvirus på sig dörrhandtag, ljusknappar, telefon, fjärrkontroll, kylskåpshandtag m.m. virus överlever en timme på torra ytor överförs till händer vid kontakt Winther et al. J Med Virol 2011;83(5):906-9

Influensavirus finns på fingrarna hos den som är sjuk Överlever ca 30 minuter Thomas et al. Clin Microbiol Infect. 2014;20(1):O58-64

Ögon och näsa är mycket mottagliga för luftvägsvirus Munnen något mindre Hall et al. Infect Immun 1981;33(3):779-83

Hur många gånger per timme rör vi oss i ansiktet? försökspersoner filmades i 3 timmar kontorsarbete antalet gånger fingrarna rörde ögon, näsa eller mun räknades 15,7 gånger per timme J Occup Environ Hyg 2008;5(6):347-52

Systematiska litteraturgenomgångar ger samma bild Cochrane-analys (67 randomiserade, kontrollerade studier granskades): Handtvätt minskar spridningen av luftvägsvirus Osäkert vad handsprit tillför utöver vanlig tvätt Jefferson et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011;7:CD006207 Kunskapsunderlag från Norska Folkehelseinstituttet om hygien i förskolor och skolor (6 systematiska översikter av hög kvalitet): Handtvätt och undervisning i hygien minskar antalet luftvägs- och tarminfektioner med 10-50% Kombination av handtvätt, handsprit och hygienutbildning minskar sjukfrånvaron med 30-50% bland skolbarn

Handsprit eller handtvätt? Handsprit effektivt mot bakterier och virus undantag: calicivirus återfettande och skonsamt mot huden Handtvätt med tvål och vatten minskar mängden bakterier och virus på huden oftast fullt tillräckligt i samhället uttorkande

Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Hygienhypotesen: Om immunförsvaret inte får tillräckligt många riktiga smittämnen att bekämpa utvecklas istället allergier och autoimmuna sjukdomar Epidemiologiska samband stödjer hypotesen, men inga säkra bevis En välutvecklad tarmflora verkar vara nyttigt Men gör upprepade luftvägsinfektion oss verkligen friskare?

Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Större delen av mänsklighetens historia har vi varit för få och för glesbefolkade för att luftvägsvirus skall kunna spridas effektivt Homo sapiens 250 000 år sedan 200 000 år sedan 100 000 år sedan 10 000 år sedan

Men blir vi inte mer allergiska om vi är för renliga? Tveksamt om upprepade luftvägsinfektioner gör oss friskare Däremot vet man att: svår RS-virusinfektion i spädbarnsåldern ger ökad risk för astma senare i livet för barn med astma kan varje luftvägsinfektion ge försämrad lungfunktion

Slutsatser Luftvägsvirus sprids främst via droppsmitta och kontaktsmitta Handhygien minskar risken för kontaktsmitta kortvarig effekt Handsprit har främst en roll inom vård och omsorg I samhället är tvätt med tvål och vatten oftast fullt tillräckligt vid synlig smuts, efter toalettbesök, när man snutit sig, före maten

Tack!