så följer du EU:s arbete

europa f o kus en tidning från eu-kommissionen #3 2013 i detta nummer medborgarnas röst avgörande våra ansikten utåt han bevakar eu myt om eu EU och medierna så följer du EU:s arbete

Tillsammans kan vi skapa en levande debatt om framtidens Europa LEDARE Pierre Schellekens, Chef för EU-kommissionen i Sverige. foto: sanna skerdén Den ekonomiska krisen innebär att EU står inför stora förändringar. En fortsatt europeisk integration är nödvändig för att lösa de ekonomiska, sociala och miljömässiga problem vi idag möter. Men en fortsatt integration kräver också en tydlig demokratisk förankring. Medborgarnas röst är avgörande för utvecklingen av framtidens EU. Här spelar medierna en avgörande roll, genom att informera om, kritiskt granska och främja en debatt om den politiska utvecklingen. Att kommunicera kring politiska beslut är alltid viktigt, särskilt i tider av stora förändringar. EU-kommissionen lägger allt större vikt vid att vara en öppen och tillgänglig institution för såväl journalister som den breda allmänheten. Det är en av anledningarna till att EU-kommissionen har representationskontor i alla medlemsländer. På representationen i Sverige arbetar Medborgarnas röst är avgörande för utvecklingen av framtidens EU vi aktivt för att sprida information om och skapa debatt kring de aktuella EU-frågor som är relevanta för vår nationella publik. Vår media- och kommunikationsavdelning är en del av kommissionens presstjänst i Bryssel och fungerar som en länk mellan Bryssel och medierna i Sverige. Vi förser journalister med information, ger bakgrund till beslut eller hjälper dem att kontakta rätt person i Bryssel. Målet är att göra den information som kommer från kommissionen lättillgänglig och begriplig. I Sverige har vi också 20 Europadirektkontor där man diskuterar och informerar om EU-frågor ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Men EU-kommissionens ansträngningar är inte i sig tillräckliga för att informera medborgarna om utvecklingen i unionen. För att säkerställa den demokratiska förankringen, som EU:s fortsatta integrering kräver, måste alla samhällsaktörer samarbeta. Journalister på tidningar och andra medier runt om i landet har en enastående möjlighet att omvandla politiska beslut i Bryssel till intressanta lokala frågor. Det öppnar upp nya perspektiv för medborgarna och gör dem mer delaktiga i den förändring som just nu pågår i hela Europa. Vi måste alla ta vara på den möjligheten och påminna varandra om att framtidens EU självklart påverkar framtidens Sverige. EU-frågorna behöver en tydlig plats på agendan och människor måste känna att framtidens Europa ligger i deras händer. Tillsammans kan vi skapa en levande debatt om framtidens Europa. Det är viktigt inte minst inför Europaparlamentsvalet 2014. En aktiv debatt och ett högt valdeltagande nästa år är viktigt för att se till att EU:s framtida utveckling har en tydlig demokratisk förankring. 2 fokus: europa

Vår uppgift är dialog och debatt Vi ska främja dialog och debatt och öka kunskapen om EU och aktuella frågor som diskuteras. Alltifrån hur vi ska ta oss ur den ekonomiska krisen till säkrare livsmedel. Det berättar Pernilla Baralt, presschef för EU-kommissionens representation i Sverige. Pernilla Baralt har sin arbetsplats i Europahuset på De är ansiktet utåt Europa Direkt-kontoret i Göteborg är ett av 20 runt om i landet. Det är förlagt till stadsbiblioteket med många besökare varje dag. Eva Borgvall är verksamhetsansvarig vid Europa Direkt-kontoret i Göteborg. Foto. Malin Lundqvist Vårt uppdrag är att svara på allmänhetens frågor om EU, berättar Eva Borgvall, bibliotekarie och verksamhetsansvarig för Europa Direkt Göteborgsregionen. Och man får många frågor. Det mesta kan man svara på, annat är till exempel Skattemyndigheten mer insatt i. Vi har också mycket informationsmaterial, som besökare kan plocka åt sig som i ett snabbköp. Europa Direkt-kontoret Pernilla Baralt är presschef för EUkommissionens representation i Sverige. Regeringsgatan i Stockholm. I huset hålls välbesökta seminarier och möten för pressen, här finns också utställningar och den som vill kan hämta informationsmaterial. Målet är att informera om vad som händer i EU-kommissionen, men också berätta för kommissionen hur diskussionerna går här i Sverige. Förutom Europahuset har vi 20 Europa Direkt-kontor runt om i landet, som också speglar det som sker i EU genom seminarier och föreläsningar. Vi arbetar direkt mot pressen, men gör också kommunikationsinsatser tillsammans med andra, inte minst med Europaparlamentets informationskontor här i Stockholm, svenska myndigheter eller intresseorganisationer. Sedan ett antal år pågår ett arbete för att öka kunskapen om EU hos gymnasielärarna, så att de i sin tur ska kunna informera sina elever. I maj eller juni nästa år hålls val till Europaparlamentet. För att få så många unga som möjligt att gå till valurnorna har vi bla inlett ett samarbete med Ungdomsstyrelsen, berättar Pernilla Baralt. Förutom direkta, fysiska möten med press och allmänhet finns kontoret på Facebook, twitter, nyhetsbrev och varje vecka görs en podcast med det senaste från Bryssel. Och så vill jag flagga för vår gemensamma hemsida, europa.eu, som är världens största och som finns på EU-ländernas alla språk. ordnar dessutom regelbundet föreläsningar både i Göteborg och inom Göteborgsregionen, ofta i samarbete med olika samarbetspartner. Tack vare att man håller till på bibliotek lockas förutom de intresserade också boklånare som inte visste att de var intresserade. Vid varje tillfälle finns det möjlighet till dialog, det är viktigt, säger Eva Borgvall. Vårt mål är att ge människor kunskap som gör att de kan ta ställning själva. Mer om de svenska kontoren finns på http://ec.europa.eu/sverige/eu_service/eu_close_you/europe_direct/index_sv.htm fokus: europa 3

Forskar om medierapportering över gränserna 1 juli 2000 invigdes Öresundsförbindelsen och hoppet om en integrerad Öresundsregion var stort. Och visst har integreringen fungerat, folk pendlar över Sundet, danskar bosätter sig i Skåne och svenskar i Köpenhamnsområdet. Men medierna har inte hängt med, de rapporterar i huvudsak om nationella händelser. Jesper Falkheimer forskar om mediernas bevakning av Öresundsregionen. 4 fokus: europa Ett forskningsprojekt som Lunds Universitet och Roskilde Universitet genomför visar just det, att medierna i regionen mest är intresserade av det som händer på hemmaplan och inte så mycket på andra sidan Sundet. Forskningsprojektet är finansierat av EU:s regionala utvecklingsfond, Interreg IV A Öresund Kattegat Skagerrak och startade på initiativ av Öresundsinstitutet och finns som en del i projekt Øresund Media Platform. Hypotesen när vi startade var att mediernas rapportering från regionen är svag, säger Jesper Falkheimer, professor vid institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. Jesper Falkheimer leder forskningsprojektet tillsammans med sin kollega Mark Ørsten, lektor vid Roskilde universitet. Jag skrev min doktorsavhandling 2004 om utvecklingen i regionen och kunde konstatera att bron innebar en väldig hajp för regionen, men att den hajpen har gått över, säger Jesper Falkheimer. Hypotesen visade sig stämma när forskarna genomförde den pilotstudie, som presenterades strax före jul i fjol. Vår studie visar att intresset för Sverige i Danmark är marginellt, men något större i Sverige för Danmark, utbytet mellan länderna är klent. I den svenska delen av studien har man tittat på vad medierna i Öresundsregionen och Stockholmsmedierna skrev om Öresundsregionen under en vecka hösten 2011. Totalt har 377 artiklar i svenska och danska medier granskats. Forskarna hade två frågor i fokus, dels hur de skånska medierna skrev om regionen och Danmark, dels hur Stockholmsmedierna beskriver Öresundsregionen och Danmark. Och det visar sig att materialet i studien domineras av sex, drugs and rock n roll men också av sport och i Sverige även av elmarknaden. Bland annat har företeelsen sexpendlare från Sverige till Danmark fått stort utrymme i medierna den aktuella veckan. Men totalt domineras tidningarnas utbud från regionen av sportmaterial, omkring 29 procent av texterna handlar om sport. Kultur och nöjen kommer härnäst med cirka 19 procent av artiklarna och på tredje plats kommer de inrikes och lokala nyheterna, med cirka 15 procent av artiklarna.

Den tidning som behandlar Öresundsregionen mest är Helsingborgs Dagblad. I Helsingborgs Dagblad får man den aktuella veckan läsa mer om transport och infrastruktur liksom om ekonomi än i de andra tidningarna. De danska forskarna har samma vecka som de svenska studerat en rad danska medier, som bland andra Berlingske och Helsingør Dagblad. Inte heller de skriver särskilt mycket om Öresundsregionen. Och när Sverige nämns handlar det om restauranger i Malmö och den eventuella järnvägsförbindelsen Helsingborg Helsingør. Men det här är en liten undersökning, säger Jesper Falkheimer, den ska kompletteras med årliga undersökningar. Forskarnas medieanalyser är en av delarna i det här projektet, en annan är den regionala nyhetsbyrån News Øresund, som just kommit i gång med att producera artiklar. Artiklarna levereras till de regionala medierna, men också till bland annat tidningarnas Telegrambyrå, TT. Det finns efterfrågan på material om Öresundsregionen hos medierna, för de har dragit ner på personal och regionen har hamnat i medieskugga. Det säger Johan Wessman, som är projektledare för Øresund Media Platform och chefredaktör för News Øresund. Under hösten har man byggt upp en redaktion av frilansmedarbetare, både danska och svenska. Man har också knutit en översättare till sig. Och nu är redaktionen i full gång med att leverera artiklar, artiklar som tidningarna tar emot med öppna armar. Vi är en oberoende aktör som ska täcka det som andra media inte bevakar, och har bestämt oss för tre huvudområden; näringsliv med life science, miljöteknik och it/ mobiltelefoni, sådant som medierna oftast inte har resurser för att bevaka. Förutom artiklar kan medierna ta hem bilder gratis från det bildarkiv man håller på att bygga upp på Flikr. Vi arbetar också med en faktasida på nätet om regionen, säger Johan Wessman. Och vårt mål är att stärka mediernas bevakning av regionen. Projekt Øresund Media Platforms pengar räcker till och med 2014, men inom projektet hoppas man kunna fortsätta även efter det. Johan Wessman är projektledare för Øresunds Media Platform. Så söker du bidrag för din forskning Forskning och utveckling inom EU sker sedan 2007 inom sjunde ramprogrammet FP7 som är inne på sitt sista år. Första januari nästa år öppnar Horisont 2020, det nya europeiska ramprogrammet för forskning och innovation. Den som vill söka bidrag från EU bör börja med att besöka EU:s informationstjänst för forskning och utveckling, CORDIS på: http://portal.enterpriseeurope-network.ec.europa.eu Information för den som behöver rådgivning och information om finansiering, lagstiftning med mera finns på Enterprise Europe Networks svenska sida www.enterpriseeurope.se. Nätverket ger stöd till små och medelstora företag med mål att öka internationaliseringen och på sikt öka tillväxten. I Sverige är det Vinnova som på regeringens uppdrag arbetar för att svenska företag och forskare ska kunna delta i EU:s forsknings- och utvecklingsprogram. Europeiska kommissionen har också 20 Europa Direktkontor i Sverige, som kan hjälpa till. Du hittar adresserna till dem på http://ec.europa. eu/sverige/eu_service/ eu_close_you/europe_direct/ index_sv.htm fokus: europa 5

Bevakningen av EU är inte grundläggande annorlunda jämfört med att bevaka en svensk kommun Staffan Dahllöf rapporterar om EU från Köpenhamn: Man måste förstå maskineriet Staffan Dahllöf är frilansjournalist med EU som bevakningsområde. Men han sitter inte i Bryssel utan i Köpenhamn, dit han flyttade i början av 1980-talet av privata skäl. Då var Danmark med i EG, vilket inte Sverige var. Jag var nyfiken på EG och började min bevakning av det som sedan blev EU, säger han. nu har Staffan Dahllöf hållit på i omkring 30 år och märkt att det finns en del skillnader i att bevaka EU, jämfört att bevaka en svensk myndighet men det finns också likheter. Det gäller att förstå maskineriet, vilka som är tjänstemän och vilka som är politiker, och var besluten tas. Sedan gäller det att sätta sig in i sakfrågorna. Bevakningen av EU är inte grundläggande annorlunda jämfört med att bevaka en svensk kommun, säger han. Men visst finns det skillnader, när man i Sverige enkelt kan kontrollera en myndighets inkomna eller upprättade handlingar, måste man inom EU ansöka om att få ut handlingar. Men det är svårt att komma in i kommissionens dokumentregister och se vad som finns där, så man måste formulera sin ansökan brett och hoppas att man får napp. Samtidigt är ju ämnesområdena stora, det finns så mycket uppgifter att man kan skriva en artikel ändå. Den som bevakar en myndighet i Sverige besöker myndighetens diarium regelbundet, för Staffans del sker mycket av arbetet över nätet från skrivbordet i Köpenhamn. Ibland begär jag ut handlingar, men det kan som sagt vara svårt, och fyra fem gånger om året åker jag ner till Bryssel. 6 fokus: europa Rent tekniskt har det förstås skett en revolution för den som ska bevaka EU, numera strömmas presskonferenser, pressmeddelanden läggs ut på nätet, särskilda talespersoner är utsedda att uttala sig i speciella frågor. Ja, det är hjälpsamt att rådets möten strömmas, men när det sker har frågorna kommit så långt att det är dags för beslut, det är svårare att få information under processens gång. Det som är intressant för mig som journalist är hur diskussionerna går mellan länderna i arbetsgrupperna. Och i arbetsgrupperna är det svårt att få insyn därför är det viktigt att ha kontakter i korridorerna i Bryssel. I Sverige kan man ringa en tjänsteman som kan uttala sig, i Bryssel är inte det lika lätt. Jag gjorde många misstag i början, bland annat trodde jag att man kunde citera en tjänsteman, men det kan man inte om man ska ha en chans att återkomma till honom eller henne. Staffan Dahllöf har bevakat EU i över 30 år.

Öppenheten är ledordet frågor till Antonio Gravili, talesperson för Maroš Šefčovič, EU-kommissionär med ansvar för kontakterna mellan institutionerna och administration. 1. Vad har kommissionen gjort för att öka insynen för allmänheten? Du hittar fullständig information i vår öppenhetsportal där alla ingångarna till alla våra register, och information om dem, finns samlade: http://ec.europa.eu/transparency/ index_en.htm Registren och information om dem har funnits i några år men portalen lanserades så sent som förra året för att göra det så enkelt som möjligt för användarna att hitta den information de ville ha. Följden är att Europeiska kommissionen är en av de mest öppna och transparenta förvaltningar i världen. 2. Vad har kommissionen gjort för att förbättra tillgängligheten för journalister? Det finns ett särskilt pressrum på internet, där journalister kan finna det mesta de behöver för att ackreditera sig, få kontakt med talespersoner, med mera. http://europa.eu/newsroom/ press-facilities/index_en.htm Vi har också dagliga presskonferenser som filmas och strömmas direkt över internet, så journalister i hela världen kan följa dem. Ackrediterade journalister har fri tillgång till våra talespersoner, och kan dyka upp på kontoret hos en talesperson när de vill. De flesta frågor via telefon, e-post eller personligen besvaras antingen direkt eller samma dag frågan ställs. 3. Känner du till någon kritik mot hur det fungerar idag? Den enda kritik som jag har hört är från lokalt baserade korrespondenter, som inte gillar att vi strömmar den dagliga presskonferensen, och att våra pressmeddelanden är tillgängliga för alla på Internet. De anser att detta underminerar deras ställning. Vi tillbakavisar den kritiken, med tanke på att det är viktigt att vara så tydlig och öppen som möjligt för alla som är intresserade, inte bara Brysselbaserade journalister. 4. Pågår det arbete för att öka tillgängligheten ytterligare? Journalister kan redan gå in våra kontor oanmälda. Vi kan nog inte öka tillgängligheten ytterligare. fokus: europa 7

7 8 mars Mediedagarna i Göteborg. EU-kommisssionen är på plats och håller en serie seminarier tillsammans med representanter från mediebranschen. 7 11 april Europaforum Hässleholm. Här diskuteras viktiga och aktuella frågor utifrån ett europeiskt perspektiv. Onsdagen den 10 april håller EU-kommissionen i arrangemanget. Det här händer 9 maj Europadagen. Aktiviteter runt om i hela landet inklusive den 6 maj på Europahuset med Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström. På Europahuset är det seminarier mellan klockan 8 och 18, lunchseminariet mellan klockan 12.00 och 12.45 arrangeras av Kommissionen. Cecilia Malmström deltar under detta seminarium samt vid ett gemensamt seminarium klockan 15.00 16.45, arrangerat av Kommissionen, Europaparlamentet, Handelskammaren, LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv, SKL och Regeringskansliet. 30 juni 7 juli Almedalsveckan i Visby. Under hela veckan håller Europahuset tre seminarier per dag. Här deltar bl a de svenska ledamöterna i EU-parlamentet liksom Miljökommissionären Janez Potocnik och Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström. 15 oktober Den nationella medborgardialogen i Stockholm. Förutom dessa större evenemang pågår det så gott som varje vecka seminarier i Europahuset på Regeringsgatan 65, samt runt om i landet på Europa Direkt-kontoren. Kalendariet kan du se på http:// ec.europa.eu/sverige/index_sv.htm.»allt är hemligt inom EU«Om du söker information om EU kommer du snart att upptäcka att det inte är någon brist på material. Dessutom kommer du att finna att många dokument finns tillgängliga på alla de 23 officiella språken. Sverige är ett av de mest öppna länderna inom EU. När olika länder ska enas om vilka regler som ska gälla så blir det en kompromiss mellan olika intressen. Stor förändring har dock skett mot en mer öppen EU-administration och hela tiden pågår en debatt om hur en offentlighetsprincip inom EU ska se ut framöver. Riktningen är dock redan klar: EU går mot ökad öppenhet. I Europaparlamentet är öppenheten större än i den svenska riksdagen. Utskottssammanträden i riksdagen är som regel inte öppna för allmänheten. Men huvudregeln i Europaparlamentet är att vem som helst får komma in och lyssna även när utskotten sammanträder. Kontaktuppgifter Chef för avdelningen för press, media och kommunikation: Pernilla Baralt Telefon: 08-562 444 06. Mobiltelefon: 070-458 23 06. E-post: pernilla.baralt@ec.europa.eu Chef för representationen Pierre Schellekens Telefon: 08-562 444 22, 0704-952 302. E-post: pierre.schellekens@ec.europa.eu EU-kommissionens svenska hemsida: http://ec.europa.eu/sverige/index_sv.htm EU:s officiella hemsida på svenska: http://europa.eu/index_sv.htm Fokus Europa ges ut av EU-kommissionens representationskontor i Stockholm. Produktion: Factum. Tryck: Skaraborgs Offset, mars 2013.