LEDARSKAP I ARBETSLAG OCH UTVECKLINGSGRUPPER NORALF 6 OKT 2016 METTE LILJENBERG, FD, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Relevanta dokument
Skolledarskap, Rektorsprogrammet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Antaganden för förändring

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

strukturella faktorers betydelse för karriärläraren Daniel Alvunger

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras

HÖGSKOLAN DALARNA

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Kollegialt lärande i skolan

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals

Systematiskt kvalitetsarbete

Internal Capacities for School Improvement

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Come let us live for our children Bild: samsung.com

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?

PROGRAM SEPTEMBER UMEÅ SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Pedagogiskt ledarskap

Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan

Skolplan Med blick för lärande

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.

SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET

PROGRAM 2-3 OKTOBER HÄSSLEHOLM SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

HÖGSKOLAN DALARNA

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Ledare för kollegialt lärande

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Regionala lärprocesser för skolledare

2011 ett skoläventyr

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

PROGRAM 1-2 OKTOBER KARLSTAD SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall

Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning

Framgångsfaktorer för skolans utveckling. Framgångsfaktorer för skolans utveckling 1

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Peter Karlberg. Undervisningsråd - skolans

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Skolledarskap, Rektorsprogrammet

Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Matematikstrategi

Särskilt begåvade elever

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Utmaningarna för förskolan

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Matematikstrategi

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Skolforskningsinstitutet

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Sammanfattning SOU 2015:22

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Skola Ansvarig Rektor:

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Kvalitetsplan

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Pedagogiskt ledarskap lösning eller låsning?

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

Pedagogik AV, Skoljuridik och myndighetsutövning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Transkript:

LEDARSKAP I ARBETSLAG OCH UTVECKLINGSGRUPPER NORALF 6 OKT 2016 METTE LILJENBERG, FD, INSTITUTIONEN FÖR

METTE LILJENBERG, INSTITUTIONEN FÖR Något om mig Lektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Rektorsprogrammet Uppdragsutbildningar Forskning ledarskap och organisation som stöd för skolförbättring på flera nivåer mette.liljenberg@gu.se

Föreläsningens disposition Ledarskap utifrån ett: Internationellt fokus Internationell forskning Globala trender OECD Nationellt fokus Skollag Skolinspektion Reformer Lokalt fokus Lokala skolors utvecklingsinitiativ Möjligheter & Problematik Slutsatser från min forskning

METTE LILJENBERG, INSTITUTIONEN FÖR Globala trender The travel of global ideas

Ledarskap under rådande styrningsideal Effektivitet uppföljning ansvarsutkrävning på respektive nivå Den starka ledaren i toppen av organisationen Hands-on professional management Hierarkiskt top-down leadership Hood, 1991

Fokus på individen läraren och skolledaren Teachers Matters (OECD, 2004) As the most significant and costly resource in schools, teachers are central to school improvement efforts. Leadership for the 21 st Century Learning (OECD, 2013) Leadership is critical because it is strongly determinant of direction and outcomes, whether at the micro level of schools or of broader systems.

Ledarskapsforskningens utveckling Från ett fokus på ledaren som person och dess position Från individuellt och ensamt Till ett fokus på ledarskap som en aktivitet och påverkansprocess Till gemensamt och delat Yukl, 2006

Nya perspektiv ger inspiration till policyaktörer E# distribuerat ledarskap Best prac3ce E# sä# a# möta skolans utmaning, framhålla effek3vitet och fördela ansvar. Na#onal College for School Leadership (NCSL) in order to allow all children to reach their poten3al in terms of a#ainment and the wider Every Child Ma#ers (ECM) agenda, leadership should be distributed throughout the school. (Bowen & Bateson, 2008)

Kritikernas röster För närvarande handlar distribuerat ledarskap främst om att uppfylla alla de instrumentella mål och krav på organisatorisk effektivitet som byråkratin satt upp (Hartley, 2010:281,min översättning)

Förespråkarnas röster Allt fler forskningsresultat visar att ett distribuerat ledarskap gör en positiv skillnad för organisationens resultat och för elevernas lärande (Harris & Spillane, 2008, min översättning).

Kvaliteten i det distribuerade ledarskapet bör uppmärksammas Från: Normativ legimitet Till: Empirisk legitimitet Skolan bärs av hela kollegiet, inte av en grupp utvald av rektorn. Jag vill driva skolans utveckling med hela laget. Om lärarna inte görs delaktiga faller alltihopa (Hulpia & Devos, 2010)

Nationellt fokus Skollagen Rektor har möjlighet att fördela ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet, men även för personalens professionella utveckling och skolans organisering (2010:800). Skolinspektionen Ledarskap på god väg: Ett fördelat ledarskap anses också vara en framgångsfaktor i ledarskapet och syftat då bland annat till att göra fler delaktiga i skolövergripande processer och analyser. (Rektors ledarskap 2012:1) Karriärvägar för lärare Förstelärartjänster U2012/4904/S SKL, 2013

Historisk tillbakablick Demokratiskt ledarskap vägledande för svenska skola sedan 1960-talet. SIA-utredningen (SOU 1974:53) Tilltro till lärarnas arbete Decentralisering av ansvar för pedagogisk utveckling till skolledare och lärare på lokal skolnivå Lgr 80 En arbetsorganisation med arbetsenheter och arbetslag

Finns det ett skandinaviskt perspektiv på distribuerat ledarskap?

Olika tolkningsalternativ Olika utfall på lokal nivå Alternativ 1: Medinflytande Kollegial samverkan Effektivitet Alternativ 2: Ansvarsutkrävande

Lokalt fokus i min forskningsstudie Hur kan organiseringen av distribuerat ledarskap förstås? Hur relaterar distribuerat ledarskap till förbättringskapacitet och skolförbättring?

Förutsättningar för lärare med ledningsuppdrag Benämning Ansvar och befogenheter Mandat Arbetsbeskrivning Förståelse av uppdraget Tillsättning och uppdragstid Ingår i sammanhang Kompetens - utvecklingsplan Utfallet i den levda organisationen?

Två olika perspektiv på ledarskap Ogawa & Bossert (1995) Liljenberg (2016)

Distribuerat ledarskap i den levda organisationen Posi%oner Empiriska beskrivningar Ledarskapsu5ryck Arbetslagsledare Ämnesutvecklare Mellanposi3on Styrda arbetsuppgiter Informa3onsförmedlare Fri# uppdrag Inspirerar kollegor Utvecklingsledare Bre# formulerat uppdrag Engagerar kollegor Skapar lärandeprocesser Lärledare Leder möten Omsä#er idéer 3ll handling Koordinerande Lärstödjande Lärstödjande och Förändringsfokuserad Koordinerande Förändringsfokuserad Liljenberg, 2016

Citat om och av arbetslagsledare Arbetslagsledarens uppgift är att se till att alla i arbetslaget får viktig information från rektorn. Men när vi har något som vi vill diskutera blir det lätt en sorts maktkamp om vem som ska bestämma vad. (Västra skolan) Om jag ber dem att skicka mejl till mig med saker de vill ta upp på nästa möte så får jag inga svar. Jag har troligen fått två mejl på sex månader. Det är inte upp till mig som arbetslagsledare att komma på kreativa saker som vi ska göra med våra elever, vi ska göra det tillsammans som ett lag. (Norra skolan)

Citat om och av ämnesutvecklare/ utvecklingsledare Han hjälper oss att förstå det [nya styrdokument], han hjälper oss att tolka. [ ] men så klart, vi sitter inte där som dockor och lyssnar på honom hela tiden. Men han har förmågan att förenkla och bryta ner saker och presentera det så att vi kan bearbeta det och utveckla vår egen förståelse. Jag tror det är hans viktigaste roll här. (Södra skolan) Jag har inte alla svar, men jag har tagit kurser i lärande samtal och learning studies. Jag har kunskap om bra verktyg för att initiera processer och kan förklara varför det kan vara framgångsrikt att arbete så. (Norra skolan)

Mina slutsatser Kvaliteten i det distribuerade ledarskapet grundas i de specifika förhållandena på lokal nivå. Att tillsätta lärare som ledare i arbetslag och utvecklingsgrupper är ingen garanti för att förbättringskapaciteten stärks och skolförbättring kommer till stånd. Det är inte de individuella ledarna som är nyckeln, utan ledarskapet som en del i organisationens förbättringskapacitet. Liljenberg (2015)

Skolledarens betydelse för ett positivt utfall The most noteworthy detail to emerge from our study was the critical part played by formal school leaders in helping to foster apparently productive forms of distributed leadership (Leithwood et al. 2007). Att organisera för och leda lärande Ø Organiseringen Ø Rektors deltagande Ø Legitimering av ledarskap Ø En professionell inställning till samarbete och utveckling

Behovet av meningsskapande och tillit Att skapa gemensam mening i de utvecklingsinitiativ som ska genomföras. Att känna tillit i de sammanhang man ingår.

Hur begreppen uppfattas Ledare & Ledarskap Samarbete & Lärande Ø Hierarkiskt / Process Ø Individuellt / Samskapat Ø Bekräftande / Utmanande Ø Individuellt / Kollektivt

Lokala värderingar och globala trender - En balansgång Alternativ 1: Medinflytande Kollegial samverkan Tradi3onella tankar om (skol)ledarskap finns 3ll viss del for^arande kvar Lokala normer och värderingar fungerar som motkrat 3ll nyliberala styrningsideal. Lokala normer och värderingar sätter ramarna - Synliggörs genom organisatoriska strukturer, ledarskapsroller och relationer. Skolans ledarskap formas i samspel mellan institutionella ramar, lokala förhållanden och den lokala skolas historia.

Avslutande citat att ta med er There is no simple solution, take in, be inspired, reformulate, rework and adjust to your specific context James P. Spillane, OECD (2013). Leadership for 21st Century Learning Tack för mig!

Referenser Bowen, C. & Bateson, D. (2008). Everyone a Leader: Identifying the core principles and practices that enable everyone to be a leader and play their part in distributed leadership. Nottingham, NCSL. Available at: http://www.nationalcollege. org.uk/docinfo?id=21820&filename=everyone-a-leader.pdf Harris, A. & Spillane, J. (2008). Distributed leadership through the looking glass. Management in Education, 22(1), 31-34. Hartley, D. (2010). Paradigms: How far does research in distributed leadership stretch? Educational Management Administration & Leadership, 38(3), 271-285. Hood, C. (1991). A public management for all reasons? Public Administration 69, 3-19. Hulpia, H. & Devos, G. (2010). How distributed leadership can make a difference in teachers organizational commitment. Teaching and Teacher education 26, 565-575. Leithwood et al. (2009). Distributed leadership: According to the evidence. New York: Routledge. Liljenberg, M. (2015). Distributed Leadership in Local School Organisations. Working for School Improvement? Diss. University of Gothenburg. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39407 Liljenberg, M. (2016). Teacher leadership modes and practices in a Swedish context a case study. School leadership & Management, 36(1), 21-40. Lgr 80. Läroplan för grundskolan. OECD. (2012). Preparing Teachers and Developing School Leaders for the 21st Century. OECD Publishing, Paris. OECD (2013). The practice of leading and managing teaching in educational organisations. In OECD, Leadership for 21 st Century Learning, OECD Publishing, Paris. (p. 59-82). OECD (2016). School Leadership for Learning. OECD Publishing, Paris. Ogawa, R.T. & Bossert, S. T. (1995). Leadership as an organizational quality. Educational Administration Quarterly, 31(2), 224-243. Pont, B., Nushce, D., & Moorman, H. (2008). Improving school leadership. Policy and practice. Paris: OECD. Sveriges kommuner och landsting. (2013). Ett samlat karriärsystem för lärare: Ett stöd för att alla elever ska nå skolans mål. http://skl.se/download/18.5b3865cd1463080b2da1c134/1401193806984/skl-samlat-karriarsystem-for-larare-april-2013.pdf SOU 1974:53 Skolans arbetsmiljö: Betänkande angivet av utredningen om skolans inre arbete SIA. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Allmänna förlaget. Utbildningsdepartementet. (2012). Karriärvägar mm. I fråga om lärare i skolvästendet. Promemoria U2012/4904/S. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Yukl, G. (2006). Leadership in organizations. 6 th ed. Pearson: Prentice Hall. OECD (2012). Preparing Teachers and Developing School Leaders for the 21st Century