Ärende nr 17 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-01-04 Diarienummer 0412/16 Samordning Johan Högman Telefon 031-368 21 46 E-post: johan.hogman@ioff.goteborg.se Utredning om avgiftsfri simundervisning Förslag till beslut I idrotts- och föreningsnämnden 1. Idrotts- och föreningsnämnden godkänner förvaltningens förslag "Simlyftet" som långsiktig modell för avgiftsfri simundervisning och rekommenderar stadsdelsnämnderna att samarbeta kring modellen. 2. Idrotts- och föreningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att skriva avtal med Göteborgs universitet om att följa upp "Simlyftet" genom ett forskningsprojekt. 3. Idrotts- och föreningsnämnden förklarar uppdraget i kommunfullmäktiges budget för 2016 om att utreda möjligheterna att erbjuda gratis simundervisning fullgjort. 4. Utredningen skickas till kommunstyrelsen för information. Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget för 2016 fick idrotts- och föreningsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda alla barn avgiftsfri kommunal simskola. Förvaltningen har genomfört en utredning samt ett pilotprojekt som resulterat i ett förslag på långsiktig modell för avgiftsfri simundervisning. Modellen, som benämns Simlyftet, ska skapa förutsättningar för att alla barn i Göteborg ges lika möjligheter att lära sig simma. Utredningen visar att simkunnigheten är ojämnt fördelad över staden och till stor del följer socioekonomiska mönster. Genom läroplanen är skolan ansvarig för att ge elever förutsättningar för att lära sig simma. Hur simundervisningen utformas skiljer sig åt mellan olika stadsdelar och skolor. Utredningen har också konstaterat att idrotts- och föreningsförvaltningen inte får snedvrida konkurrensen på "simskolemarknaden" genom att erbjuda gratis simundervisning frikopplad från skolan. Vidare har utredningen visat att det finns många vinster med att simundervisning påbörjas i tidig ålder. 1(10)
Förvaltningen föreslår en satsning tillsammans med skolan under benämningen "Simlyftet". Satsningen innefattar gratis simundervisning i vissa årskurser samt olika kompetenshöjande insatser. För att uppnå syftet med ökad jämlikhet fokuserar modellen på breda och tidiga insatser. Genom tidigare insatser blir satsningen mer effektiv och bidrar till att barn får en bra start i livet. Genom att alla elever omfattas förebyggs kunskapsklyftor vilket ökar sammanhållningen. Satsningen ska också anpassas efter behov vilket innebär att extra doser ska ges där simkunnigheten är låg. Detta bidrar till den generella simkunnigheten ökar och blir mer jämlikt fördelad. För att fullgöra uppdraget att erbjuda alla barn gratis simundervisning behövs, utöver i nämndens egna simhallar, utrymme även i Valhallabadet, Frölundabadet och Dalheimers Hus. Konsekvensbeskrivningar Ekonomiska konsekvenser Idrotts- och föreningsnämnden har från kommunfullmäktige fått tillskott på 11 miljoner kronor för 2017 med då gällande halvårseffekt. Från och med 2018 beräknar förvaltningen att den föreslagna modellen kostar cirka 15 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader är främst personalkostnader, vilket gör att budgeten kommer behöva uppräknas med löneökningar kommande år. Barnperspektivet Den föreslagna modellen riktar sig till elever i grundskolan och ska ge alla barn lika möjlighet att lära sig simma. Genom ökad generell simkunnighet kan folkhälsan förbättras och barn kan få möjlighet att delta i fler sociala sammanhang i eller i närheten av vatten. Ökad simkunnighet kan också, tillsammans med andra åtgärder, förebygga drunkningsolyckor bland barn och unga. Jämställdhetsperspektivet Det finns inga generella skillnader mellan könen vad gäller simkunnighet. Män är överrepresenterade när det gäller drunkningsolyckor, men det beror på andra faktorer än bristande simkunnighet. Bedömningen är att satsningen på gratis simundervisning kommer gynna både flickor/kvinnor och pojkar/män lika hög grad. Mångfaldsperspektivet Den modell som förvaltningen föreslår tar sin utgångspunkt i ökad jämlikhet och bygger på att alla barn, utifrån sina egna behov, ges möjlighet att lära sig simma. Barn som kommer från andra länder har många gånger lägre simkunnighet och kommer genom satsningen få bättre förutsättningar att lära sig simma, vilket i förlängningen kan bidra till ett mer sammanhållet samhälle. Arbetet inom Simlyftet ska verka inkluderande inom ramen för stadens gemensamma värdegrund. Det innebär att verksamheten, i den mån det är möjligt, ska anpassa sig efter den mångfald av behov som finns hos de barn som bor i staden. Miljöperspektivet Förvaltningen ser inga konsekvenser inom detta perspektiv. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 2(10)
Omvärldsperspektivet Genom den omfattade och förhållandevis unika satsning som Simlyftet innebär har Göteborgs Stad möjligheten att bli en ledande kommun vad gäller simkunnighet. Det föreslagna forskningsprojektet inom Simlyftet kommer generera kunskap som ska användas för metodutveckling i stadens eget arbete, och även av andra kommuner. I forskningsprojektet ingår också en komparativ del där motsvarande satsningar i Danmark och Norge studeras och där utbyte kommer kunna ge nya kunskaper och perspektiv. Ärendet Idrotts- och föreningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på långsiktig modell för avgiftsfri simundervisning. Modellen som benämns Simlyftet ska skapa förutsättningar för att alla barn i Göteborg ges lika möjligheter att lära sig simma. Bakgrund I kommunfullmäktiges budget för 2016 fick idrotts- och föreningsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att erbjuda barn avgiftsfri kommunal simskola. Idrotts- och föreningsnämnden angav i sitt mål- och inriktningsdokument att verksamheten skulle starta under hösten 2016. I kommunfullmäktiges budget för 2017 fick idrotts- och föreningsnämnden även uppdraget att erbjuda gratis simskola från och med hösten 2017. Föreliggande ärende behandlar utredningsuppdraget som gavs i 2016 års budget. Gällande genomförandeuppdraget avser idrotts- och föreningsförvaltningen att återkomma med redovisning vid ett senare tillfälle. Den 21 juni 2016 beslutade idrotts- och föreningsnämnden om en inriktning på pilotprojekt som skulle föregå beslutet om en långsiktig modell för gratis simundervisning. Pilotprojektet startade i augusti 2016 och avslutas i maj 2017. Den första delen som pågick under hösten har utvärderats och bildat underlag för förvaltningens förslag till långsiktig modell. Utredningen Förvaltningen har utrett förutsättningarna för en verksamhet i enlighet med ambitionerna som uttrycks i kommunfullmäktiges budget. Utredningsrapporten finns i sin helhet i bilaga 1. Tillvägagångssätt Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp på idrotts- och föreningsförvaltningen med en tillhörande styrgrupp bestående av förvaltningsdirektör och avdelningschef för avdelning Anläggning, Samordning, Verksamhetsstöd samt under utredningens första del även av avdelningschef för Planering & utredning. Sammanlagt har tio styrgruppsmöten genomförts. Inom olika moment av utredningen har externa resurser använts, exempelvis gällande juridiska frågor och sakfrågor gällande simundervisning och simkunnighet. Till utredningen har även en referensgrupp med olika roller inom skolorganisationerna varit kopplad. I referensgruppen ingick följande roller: Rektor Vättleskolan, Angered; Rektor Gamlestadsskolan, Östra Göteborg; Planeringsledare Utbildning, stadsledningskontoret; Verksamhetsutvecklare Skola, Västra Hisingen; Planeringsledare Fristående skolor, Centrum; Simlärare/samordnare, Gamlestadsskolan, Östra Göteborg. Referensgruppen har haft sammanlagt fem möten. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 3(10)
Resultat Ett urval av utredningens resultat presenteras sammanfattade nedan. Det är stora skillnader i simkunnighet inom staden och skillnaderna följer till stor del socioekonomiska mönster. Simkunnigheten är lägre i områden med låg socioekonomisk status. Enligt en undersökning som förvaltningen genomförde 2014 kan 91 procent av eleverna i årskurs sex och 89 procent av eleverna i årskurs nio simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Lägst simkunnighet har eleverna i Angered där 78 respektive 77 procent av eleverna klarar att simma ovan nämnd sträcka. Resultaten bygger på enkätsvar från stadsdelarnas utbildningssektor. Sedan 2014 har ett stort antal barn från andra länder kommit till Sverige vilket gör att det finns anledning att beräkna simkunnigheten som lägre än i undersökningen från 2014. Det är också stora skillnader mellan stadsdelarna hur arbetet med simundervisning bedrivs. I vissa stadsdelar finns mycket god struktur och uppföljning på stadsdelsnivå medan andra stadsdelar inte har något gemensamt arbetssätt alls. Resultatet av detta är att elever får olika mycket simundervisning i olika skolor i staden. Barn bör av flera anledningar få simundervisning redan i tidig ålder. Dels är inlärningen mer effektiv, dels kan drunkningsolyckor förebyggas tidigare. Det är även fördelaktigt att skapa goda hälsovanor tidigt i livet. Att tidigt påbörja simundervisning tar avstamp i stadens jämlikhetsarbete och fokusområdet Ge varje barn en god start i livet, där stora klyftor förebyggs med tidiga insatser. De juridiska förutsättningarna för en kommunal simundervisning har belysts. Simundervisning kan ses som en kommunal angelägenhet genom att skolan via Skollagen (2010:800) har i uppdrag att bedriva simundervisning enligt de av regeringen fastställa läroplanerna. Därmed kan kommunen bedriva avgiftsfri simundervisning i samarbete med skolan, under eller utanför skoltid. Utredningen har kunnat konstatera att det finns en privat simskolemarknad i Göteborg med ett antal aktörer som bedriver simskola under ett konkurrensförhållande. Detta gör det problematiskt att starta en kommunal simskoleverksamhet som är frikopplad från skolans uppdrag. Avgiftsfri kommunal simundervisning som erbjuds till samma målgrupp som de privata aktörerna vänder sig till, kan vara befogat ur folkhälsosynpunkt om marknaden inte tillgodoser behovet. Problem uppstår dock vad gäller urvalet av vilka som ska erbjudas gratis undervisning och vilka som får vända sig till de privata verksamheterna. Omfattningen på satsningen på gratis simundervisning begränsas av dagens bassängkapacitet. Med effektiviseringar kan mer verksamhet rymmas, men faktorer som vattenkvalitet/rening och faciliteter (omklädningsrum, duschar med mera) begränsar ändå användandet av bassängerna. För att rymma verksamhet av efterfrågad omfattning behöver förändringar göras gällande vilka verksamheter som bedrivs i simhallarna på dagtid. Förvaltningen arbetar med att ta fram en prioriteringsordning för simhallarna och där bör förutsättningar för skolornas lagstadgade arbete med simundervisning säkerställas. En ökad mängd simundervisning dagtid påverkar olika aktörer med verksamhet i simhallarna i dag. Det kommer bli mer styrt vilka tider som avsätts för skolsim vilket gör att vissa skolor kommer få ändrade tider. Det kommer bli färre tider som är öppna för allmänheten dagtid (t ex Hopp & Lek, motionssim och vattengymnastik). Även verksamheter som riktar sig till privatpersoner kommer få mindre utrymme dagtid. Frågan om förvaltningens prioriteringsordning i simhallarna hör primärt till ett separat ärende som kommer presenteras nämnden vid en senare tidpunkt. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 4(10)
Utredningen har även tittat närmare på möjliga driftsformer. De driftsformer som belysts är kommunal drift samt driftentreprenad genom offentlig upphandling eller idéburet-offentligt-partnerskap (IOP). Då flera aktörer visat intresse för att bedriva simskoleverksamhet föreligger en konkurrenssituation vilket gör att IOP inte är möjligt. IOP kan endast ingås när det inte finns en konkurrenssituation att vårda. För att verksamheten ska kunna drivas på entreprenad krävs då offentlig upphandling vilket öppnar upp för privata företag att driva verksamheten. Detta har prövats under pilotprojektet då förvaltningen upphandlat simlärartjänster av en ideell förening och två privata företag. Då simskoleverksamhet inte innebär stora materialkostnader har momsregler liten betydelse i konkurrensen mellan ideella föreningar och företag och de ekonomiska förutsättningarna blir förhållandevis lika. Fördelarna som förvaltningen initialt sett med extern drift är främst de fördelar som konkurrensen kan medföra i form av pris och kvalitet. Då antalet möjliga leverantörer är förhållandevis få är dock konkurrenssituationen begränsad vilket har märkts under pilotprojekten då endast ett anbud inkommit på respektive uppdrag. Därmed har inte de möjliga fördelarna i form av pris och kvalitet genererats med hjälp av konkurrens. Under pilotprojektet har inga ekonomiska fördelar med extern drift kunnat ses. En fördel med extern drift är att föreningslivet sannolikt blir mer delaktiga och kan få möjlighet att utveckla sina verksamheter. Till nackdelarna hör svårigheterna att styra och kontrollera verksamheten i form av kvalitet och innehåll. Pilotprojektet har visat att det ställs höga krav på förvaltningen att utforma heltäckande avtal för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt. Exempelvis bedriver olika leverantörer undervisningen på olika sätt vilket inte är önskvärt då det inte är fråga om ett valfrihetssystem. Dessutom ser förvaltningen en risk i att simskoleverksamhet ytterligare kommersialiseras och att ideella föreningar stöps om till underleverantörer vilket kan leda till negativa effekter på föreningslivets kärnverksamhet. De leverantörer som förvaltningen varit i kontakt med har också angett att det behövs lång framförhållning för att de ska ha möjlighet att ta på sig uppdrag då de idag har små organisationer med få anställda. Den tydligaste fördelen med att driva verksamheten i egen regi är givetvis den ökade möjligheten till styrning och uppföljning. Vad gäller simundervisning kan detta vara en fördel för att undvika att verksamheten blir för spretig med många olika aktörer som bedriver undervisning på olika sätt och med skiftande kvalitet, något som Stockholm Stad vittnat om. Pilotprojektet har också visat att det krävs samarbete mellan personalen i simskoleverksamheten och personalen i simhallen. Genom att all personal har samma arbetsgivare och likvärdiga arbetsvillkor finns goda förutsättningar för bra samarbete som i sin tur kan ge en välfungerande verksamhet. Förvaltningens överväganden Förslaget har skickats på remiss till alla tio stadsdelsförvaltningars utbildningssektorer. Sju remissvar har inkommit. En sammanställning av remissvaren finns i bilaga 2. Fem av sju remissvar anger att den föreslagna modellen är genomförbar och kan fungera som direktiv till skolorganisationerna. SDF Angered och SDF Östra Göteborg anger inte uttryckligen att modellen är genomförbar och kan fungera som direktiv men anger heller inget som tyder på att de anser motsatsen. Båda stadsdelarna anger att de är positiva till modellen men väljer också att belysa ett antal frågeområden. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 5(10)
I alla inkomna remissvar anges att modellen saknar stöd vad gäller simundervisning för elever i högstadiet och främst då nyanlända elever. Efter inkomna synpunkter har förslaget omarbetats och innefattar nu även möjlighet till kostnadsfri extra simundervisning för elever i årskurs åtta och nio som riskerar att inte klara kunskapskraven i årskurs nio. SDF Centrum skriver i sitt remissvar att de önskar att gratis simundervisning ska starta i årskurs ett istället för som i förslaget, i förskoleklass. Huvudanledningen till att utredningen har föreslagit förskoleklass är att många skolor har angett att det är enklare att få tid till omfattande simundervisning i förskoleklass eftersom det där inte finns någon timplan som styr hur tiden ska fördelas mellan olika ämnen. Då inga andra av stadsdelarna har invänt mot förslaget att starta gratis simundervisning i förskoleklass väljer förvaltningen att stå fast vid det ursprungliga förslaget. SDF Östra Göteborg vill att förvaltningen fortsätter utreda möjligheterna att erbjuda simundervisning utanför den timplanestyrda tiden exempelvis i samband med fritids och under lov. Simundervisning utanför skoltid ingår som en del av modellen och förvaltningen avser att fortsätta finna möjligheter för skolorna att få tider för simundervisning när det passar dem. Övriga synpunkter som lämnats i remissvaren berör det framtida samarbetet mellan idrotts- och föreningsförvaltningen och skolorganisationerna. Dessa viktiga synpunkter tas med i det vidare implementeringsarbetet. Förvaltningens förslag Förvaltningens utredning föreslår att en satsning tillsammans med skolan under benämningen "Simlyftet" sjösätts. Simlyftet innefattar gratis simundervisning, kompetenshöjande insatser, nätverk och uppföljning genom forskning. Idrotts- och föreningsförvaltningen har genom sin roll som ansvarig för de flesta simhallarna goda förutsättningar att organisera kvalitativ simundervisning som skolan, med sitt ansvar för simkunnighetsmålen i läroplanen, kan ta del av. Även andra aktörer, så som andra simhallsoperatörer, föreningslivet och universitet blir också viktiga delar av "Simlyftet". För att uppnå syftet med ökad jämlikhet fokuserar modellen på breda och tidiga insatser. Genom tidigare insatser blir satsningen mer effektiv och bidrar till att barn får en bra start i livet. Genom att alla elever omfattas förebyggs kunskapsklyftor vilket ökar sammanhållningen. Satsningen ska också ges efter behov vilket innebär att extra doser ska ges där simkunnigheten är låg. Detta bidrar till att den generella simkunnigheten ökar och blir mer jämlikt fördelad. Förslagen beskrivs i sin helhet i avsnitt 14 i utredningsrapporten. Ansvarsfördelning I enlighet med läroplanen är skolorganisationerna ansvariga för simundervisningen. Idrotts- och föreningsförvaltningen får rollen att stödja skolornas arbete med simundervisning genom att erbjuda skolan gratis simundervisning samt andra kunskapshöjande insatser. Förvaltningen kommer i samarbete med stadsdelsförvaltningarnas skolledningar arbeta för att alla skolor deltar i insatserna. Idrotts- och föreningsförvaltningen ska också i samarbete med skolan ta fram en struktur för att följa upp simkunnigheten generellt och på individnivå. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 6(10)
Upplägg för simundervisningen Alla Göteborgs skolor erbjuds gratis simundervisning för elever i förskoleklass, årskurs två samt extra simundervisning för vissa elever i årskurs fem och sex samt i årskurs åtta och nio. Det slutgiltiga målet är att alla elever ska klara skolans kunskapskrav (simma 200 meter varav 50 meter på rygg) i årskurs sex och nio. I förskoleklass och årskurs två finns delmål uppsatta. När eleverna lämnar förskoleklassen ska alla elever ha grundläggande vattenvana och när de lämnar årskurs två ska de kunna simma 25 meter varav 10 meter i ryggläge. I förskoleklass och årskurs två sker undervisningen i hela klasser inom skoltid. I årskurs fem och sex erbjuds extra simundervisning till elever som inte är simkunniga. Undervisningen sker på eller efter skoltid i samråd med skola och föräldrar. Gratis simundervisning erbjuds även elever i årskurs åtta och nio och då företrädesvis på skolloven. Elever i grundsärskolan erbjuds gratis simundervisning i årskurs fyra och sex samt i årskurs åtta och nio för elever som inte klarat kunskapskravet. Elever i grundsärskolan som läser ämnesområden (så kallad träningsskola ) får ett anpassat upplägg där målet är att eleven i årskurs nio ska kunna delta i vattenaktiviteter. I övriga årskurser, det vill säga i årskurs ett, tre, fyra och sju ansvarar skolan för simundervisningen på egen hand och kan själv välja hur undervisningen ska utformas. I grundsärskolan är motsvarande årskurser förskoleklass till årskurs tre, årskurs fem samt årskurs sju. Vid önskemål kommer idrotts- och föreningsförvaltningen eventuellt utforma rekommendationer till skolorna för hur de kan arbeta med den egna simundervisningen. Figur 1. Modell för gratis simundervisning i för elever i grundskolan. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 7(10)
Figur 2. Modell för gratis simundervisning för elever i grundsärskolan. Drift Förslaget är att huvuddelen av verksamheten drivs av idrotts- och föreningsförvaltningen. I de fall där verksamheten bedrivs på andra än idrotts- och föreningsförvaltningens anläggningar kan förutsättningarna för att simhallsoperatören själv, eller annan extern aktör, driver verksamheten på uppdrag av idrotts- och föreningsförvaltningen undersökas. Verksamhetens omfattning påverkar hur personalens arbetsförhållanden kan utformas vilket då bör ligga till grund för beslut om driftsförhållanden. Även i dessa fall är idrotts- och föreningsförvaltningen huvudman och ansvarar för tillsyn och kvalitetssäkring. Förvaltningen har bildat en ny enhet på avdelning Anläggning som ska ansvara för simskoleverksamheten. Verksamhetens utformning tar utgångspunkt i genomförd utredning och regleras inom ramen för en Service-Level Agreement (SLA) mellan avdelning Samordning och avdelning Anläggning. Kompetensutveckling Förvaltningen föreslår även utbildningsinsatser riktade till skolans personal inom ramen för "Simlyftet". Utredningen har identifierat behov och önskemål från skolan om grundläggande utbildning för klasslärare att ta med klassen till simhallen samt för idrottslärare vidareutbildning i simundervisning för elever i särskolan. Förvaltningen avser att genomföra utbildningsinsatserna i samarbete med föreningslivet. Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 8(10)
Utredningen föreslår också att idrotts- och föreningsförvaltningen blir sammankallande för ett nätverk med utgångspunkt i "Simlyftet". Nätverkets syfte är primärt att stärka det gemensamma arbetet med den nya modellen och riktar sig främst till personal inom staden som arbetar med simundervisning. Även andra aktörer som på olika vis arbetar med simkunnighet och simundervisning bör ingå i nätverket. Vidare kan nätverket fungera som en bas för utveckling och spridning av kunskap, exempelvis den kunskap som genereras genom det med Göteborgs universitet gemensamma forskningsprojektet som förvaltningen föreslår. Tillgänglighet till bassänger En förutsättning för att uppdraget ska gå att genomföra i efterfrågad omfattning är att tillräcklig plats bereds i simhallarna. Det innebär att gratis simundervisning måste prioriteras i berörda bassängytor på skoltid. Förvaltningen ska i ett separat ärende återkomma till nämnden med prioriteringsordning för de egna simhallarna. De övriga simhallar som behöver användas för att fullgöra uppdraget är Valhallabadet, Frölundabadet och Dalheimers Hus. På grund av långa avstånd till simhallen har vissa skolor svårt att genomföra simundervisning och även delta i den satsning som "Simlyftet" utgör. Problemet är som mest tydligt i skolor runt Kortedala och Bergsjön där restiden kan vara över 40 minuter med kollektivtrafik enkel väg. I dessa områden är simkunnigheten dessutom bland de lägsta i staden. Förvaltningen vill här uppmärksamma behovet av en simhall i området. Uppföljning av satsningen För att följa upp den satsning som Simlyftet innebär föreslår förvaltningen ett samverksansprojekt med Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet. Forskningsprojektet ska i första hand följa upp satsningens måluppfyllelse vad gäller simkunnighet och folkhälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. Metodutveckling och jämförelse med andra nordiska länder ingår också som delmoment. Projektet föreslås pågå under fyra år och finansieras gemensamt av idrotts- och föreningsnämnden och Göteborgs universitet. Nämndens del av finansieringen utgör cirka 4,5 procent av den totala budget som nämnden tilldelats för uppdraget. Förvaltningen ser tydliga vinster med det föreslagna forskningsprojektet då behovet av mer kunskap i kring simkunnighets- och simundervisningsfrågorna är mycket stort. I projektet ska forskning och verksamhet vara tätt sammanknutet vilket ökar förutsättningarna för att satsningen ska nå de tänkta målen. Projektet ska också sprida kunskap till andra aktörer inom området. Bilaga 1. Rapport "Simskoleutredningen" 2. Sammanställning remissvar Idrotts- och föreningsförvaltningen Anders Ramsby Förvaltningschef Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 9(10)
Kristina Hejdenberg-Sedström Avdelningschef Göteborgs Stad Idrott & förening, tjänsteutlåtande 10(10)