Kan man förebygga depression hos äldre?

Relevanta dokument
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Vad är psykisk ohälsa?

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Prevention och behandling vid

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

När mamma eller pappa dör

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Stillasittande & ohälsa

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

MADRS-S (MADRS självskattning)

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

YAM - ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Antagen av Samverkansnämnden

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Man måste vila emellanåt

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Norra Sveriges MONICAundersökning

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Åter i arbete efter stress

Psykosociala faktorer på ont och gott

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Palliativ vård vid olika diagnoser

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

God palliativ vård state of the art

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Primärvårdsanpassad rutin för

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Hälsa på lika villkor? År 2010

Kan motion orsaka hälsa?

Stadens sociala samband

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Vårdresultat för patienter 2017

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Uppmärksamma den andra föräldern

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Fysisk träning under adjuvant behandling

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

STRESSHANTERING VID NPF

Transkript:

Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet

Den psykosociala utvecklingens stadier 1.Förtroende/misstro (0-18 mån) 2. Autonomi/skam & tvivel (2-3 år) 3. Initiativ/skuld (3-5 år) 4. Företagsam/underlägsen (6-11 år) 5. Identitet/rollförvirring (12-18 år) 6. Intimitet/isolering (19-40 år) 7. Kreativitet/stagnation (40-65 år) Erik H. Eriksson 8. Jagintegritet/förtvivlan (65 år-döden)

Lars Tornstam: gerotranscendens

Gerotranscendens Tid och rum Tidigare generationer Livets mysterium Glädjekällor Självrannsakan Mindre självupptagenhet Mindre Mer altruism Mod att vara barnslig Helhetssyn Färre ytliga relationer Mindre rollspel Ny asketism Vardagsklokhet

Det kunde vara så bra varför blir det inte alltid det? kroppslig sjukdom demens depression

Publikationer i databasen Pubmed 1975-2017 12 000 9 000 Demens Depression hos äldre 6 000 3 000 0 19751978198119841987199019931996199920022005200820112014

Viktigt att veta om depression hos äldre Depression blir vanligare efter 65 Depression skapar stort lidande och sänker livskvaliteten Depression medför en stor ökning av risken för kroppslig ohälsa och förtidig död Depression medför en stor belastning på de anhöriga Depression medför stora kostnader för vården och samhället i stort

HÄLP: Hälsa och livskvalitet hos pensionärer projektets uppläggning Sveriges befolkning - statistiskt urval 10000 personer, 65-80 år Total befolkning 65-80 år i två socknar i Västernorrland, Grundsunda och Nätra Deprimerade i Grundsunda

Örnsköldsviks kommun Grundsunda 674 (60%) Nätra 1110 (64%) Västernorrland 10 000 (67 % svar)

nedstämdhet oro likgiltighet svartsyn självmordstankar koncentrationssvårigheter oföretagsamhet dålig sömn dålig aptit MADRS-skalan

Skattningsskalor för depression MADRS (intervju eller egenbedömning) GDS (egenbedömning) HAD (egenbedömning) och många, många fler

Om mer än fem poäng, GÖR NÅGOT!

Fakta om depression hos äldre Depression blir vanligare över 65 å å

Depressionssymtom hos äldre svenskar 1200 (65-80 år) 900 600 300 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Depressionssymtom hos äldre svenskar 1200 (65-80 år) 900 9.8% deprimerade (14.1% med HADD cut-off 7) 600 300 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Depression blir vanligare över 65 åå 5 12 Under 65 år, Sverige Primärvård i Linköping Svensk primärvård Liverpool 9 europeiska länder 13 11 12 0,0 3,5 7,0 10,5 14,0 Procent med depression

Depression över 50 år i EU

Fakta om depression hos äldre Depression blir vanligare över 65 å å Depression skapar stort lidande och sänker livskvaliteten

Livskvalitet hos ambulanta patienter med olika diagnoser Depression Friska Cancer Ryggsmärtor Högt blodtryck WHOQoL score 0 3,5 7 10,5 14 Bonicatto et al., Soc Sci Med 2001

Hoten mot äldres livskvalitet Depression Hälsa Relationer Fysisk aktivitet Ålder förklarar tillsammans 55 % av variansen i livskvalitet

Procent jasvar Ensamhet och depression 100 Deprimerade Ej deprimerade 75 50 25 0 Har ngn att dela känslor medkan få hjälp vid behov Känner sig ensam

Upplevd ensamhet ökar risken för depression kroppslig ohälsa stresshormoner högt blodtryck sämre immunförsvar förtidig död Luo m fl, Social Science and Medicine 2012

Upplevd ensamhet hos äldre i olika länder Danm Schweiz Holland Tyskla Sverige Österri Irland Belgien Tjeckien Grekla Spanien Frankr Polen Italien OR 0 0,6 1,2 1,8 2,4 3 Fokkema m fl, Journal of Psychology 2012

Fakta om depression hos äldre Depression blir vanligare över 65 å å Depression skapar stort lidande och sänker livskvaliteten Depression medför en stor ökning av risken för kroppslig ohälsa och förtidig död

Antal svarande Hur är din hälsa? 3000 2250 1500 750 0 Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig

Depression ökar risken för kroppslig sjukdom Hjärtinfarkt Diabetes typ II Höftfraktur

Nightingale et al., Lancet 2001 Överlevnad efter höftfraktur

Fakta om depression hos äldre Depression blir vanligare över 65 å å Depression skapar stort lidande och sänker livskvaliteten Depression medför en stor ökning av risken för kroppslig ohälsa och förtidig död Depression medför en stor belastning på de anhöriga

Procent Anhörigvårdare 20 *** 15 *** 10 5 0 Andel med ångest med depression

Fakta om depression hos äldre Depression blir vanligare över 65 å å Depression skapar stort lidande och sänker livskvaliteten Depression medför en stor ökning av risken för kroppslig ohälsa och förtidig död Depression medför en stor belastning på de anhöriga Depression medför stora kostnader för vården och samhället i stort

Hur många svenska pensionärer fortsätter förvärvsarbeta? Icke-deprimerade: 18 procent Deprimerade: 8 procent

Faktorer som är signifikant relaterade till att man inte arbetar mellan 65-75 års ålder (logistisk regression, i rangordning) Depression Dålig syn (ser inte att läsa ens med glasögon) Dålig hörsel (uppfattar inte samtal) Ryggsmärtor Ledsmärtor Okvalificerat yrke HÄLP-projektet 2014

Kontakt med vården senaste 3 månaderna Deprimerade Ej deprimerade Procent Läkarbesök primärvård Psykolog Kurator 0 12,5 25 37,5 50 62,5

Effektstorlek ES O,8 Stor effekt M behandling - M kontroll O,5 Måttlig effekt SD O,2 Liten effekt

Psykoterapieffekt och ålde O,74 O,67 Äldre patienter Yngre patienter Äldre patienter? effektstorlek Efter Cuijpers m fl 2009

Vad kan vi göra för att förebygga depression hos äldre? Anna Forsman, Åbo Akademi Psychosocial Interventions for the Prevention of Depression in Older Adults: Systematic Review and Meta-Analysis Journal of Aging and Health 2010 23(3) 387 416 Metaanalys av 30 kontrollerade prövningar av olika psykosociala interventioner i syfte att förebygga depression.

Det är alltså möjligt att förebygga Stor O,8 depression hos äldre! Måttlig O,5 Sociala aktiviteter Liten O,2 Reminiscens Färdighetsträning Fysisk träning Forsman m fl 2010

Satsningen i Grundsunda till alla som ville socialt inriktade aktiviteter studiecirklar deltagande i sociala hjälpverksamheter friskvård till de deprimerade reminiscensterapi

Reminiscensgrupper gruppsamtal 2 tim en gång i veckan, 10 gånger, med handledaren

Hur har det varit att delta? Delaktighet, tillhörighet Skojigt, upplyftande att få dela med sig av upplevelser och att få lyssna till allas berättelser Känna sig sedd och bli lyssnad på Se fram emot, längta Mycket prat och skratt, har längtat tillbaka Sett fram mot att träffas Socialt berikande Roligt att träffas, bli vänner, kunna prata om allt, perfekt grupp Trevligt att träffas i olika åldrar Underlättande Som äldre svårt att ta kontakt Komma in i samhället, mer kunskap om orten Blivit öppnare Lärt om mig själv Vaknat upp på nytt, vill göra saker

Antal nyinsjuknade (HAD 7) Område Antal friska vid start Antal insjuknade efter 1,5 år Risk för insjuknande Grundsund a 149 5 3,4 % Nätra 278 23 8,3 % Sannolikheten att förbli frisk var signifikant större i Grundsunda där aktiviteter genomfördes än i kontrollsocknen Nätra

Slutsatser Det går att förebygga depression hos äldre Livsberättargrupper är ett möjligt sätt att göra det! Men hur skall vi implementera?