HVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se

Relevanta dokument
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4

Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad

Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin

Miniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Jag skrev ut 100 Tradolan, underhåller jag ett missbruk?

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Beroendeframkallande läkemedel

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Vårdorsakat läkemedelsberoende

Projekt Tidig Samverkan

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Individbaserad läkemedelstatistik Vad har vi gjort i Kalmar län?

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Användningen av opioider i VGR

Läkemedelsanvändning hos äldre

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Bra Liv nära. Bra Liv nära

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Projekt tillgänglig vårdcentral. Helsa vårdcentral Spiran

Patientinformation om beroendeframkallande

DROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB

Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

ST-Kvalitets- och utvecklingskurs 1 Stödstruktur för förbättringsarbetet och rapporten

Bakgrund Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Mobila Geriatriska Teamet

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

STRATEGIER FÖR RATIONELL OPIOIDFÖRSKRIVNING I PRIMÄRVÅRDEN ELSA EKELIN OCH KLAUS STEIN LOKA JANUARI 2017

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Dagens agenda Introduktion Resultat av årets självdeklaration Aktuell förskrivarstatistik tolkning Stramas utskick Rave

Inga onödiga sjukhusvistelser

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Förbättringsarbete psykosociala teamen

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Slutrapport avseende projektet minskad förskrivning av sömnoch lugnande läkemedel i Västra Götalands regionen, samt förslag till fortsatt arbete

LARO-mottagningen Kristianstad

KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Vårdprevention problembeskrivning

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Patientsäkerhetsberättelse 2016 LSS Rehab & Hälsa

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Teamarbete Reumatologi SUS

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER


Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?

Kapitel 25 Terapeutiska kvoter Terapeutiska kvoter vs. Skarpa kvoter Inte bara primärvården

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Patient blev hemskickad begick självmord

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Transkript:

HVK 20171128, kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC

Inspiration

Opioider Eda vårdcentral var tidigare den vårdcentral i landet som hade högst förskrivning av opioidanalgetika per capita. Tack vare ett strukturerat nedtrappningsprogram har förskrivningen minskat -78 procent på cirka 18 månader

EDA 94 patienter med diagnosen långvarig smärta och en opioidbehandling som inte stämde överens med landstingets terapirekommendationer kallades till ett nedtrappningssamtal med en läkare och en sjuksköterska. Nedtrappningsprogrammet innebar i de flesta fall att patientens förbrukning av opioidanalgetika minskades med 10 procent per vecka till utsättning.

EDA Varje vecka ringde en sjuksköterska för att höra hur det gick. Patienten fick också tillgång till stödinsatser från exempelvis fysioterapeut och kurator, och efter sex veckor fick patienten träffa läkaren igen för en ny bedömning av smärtproblematiken. I de flesta fall bedömdes patienten inte ha behov av vidare behandling eller utredning.

EDA- resultat Förskrivningen nu bättre kontrollerad Patienterna får en bättre behandling med lägre risk för vårdskador. Patienter med långvarig smärta ska i första hand ha en aktiverande behandling med fysioterapi och friskvårdsstöd inte opioidanalgetika med dess kraftiga biverkningar, Dessutom har arbetsmiljön blivit mycket lugnare. Tidigare hände det ofta att patienter ringde och krävde att få läkemedel utskrivna eller sökte i receptionen för receptförnyelse, men så är det inte längre. Och det är ingen som bråkar i väntrummet eller kassan om det här. Nu vet alla vad som gäller och vad man kan förvänta sig

Börja med fokus på opioidläkemedel- störst hälsorisk.

Hur har vi det på Sätra HC? Utdrag ur Medrave Urval: Patienter med 3 eller flera registrerade receptförnyelser inom en preparatgrupp med morfinläkemedel under 2017. (Recept förskrivna i Pascal och från andra kliniker ses ej) Resultat: Antal patienter Män Kvinnor 52 st ( 50 unika individer) 22 st 28 st Genomsnittlig ålder 56 år Äldst Yngst 86 år 24 år

Vilka preparat förskrivs på Sätra HC? (fler än tre receptförnyelser under 2017) Tramadol Citodon Oxycodon Morfin Buprenorfin Morfin + Spasmolytika Kodein+övr Fentanyl 19 pat 15 pat 8 pat 3 pat 3 pat 2 pat 1 pat 1 pat

Kontinuitet beträffande receptförnyelser av opiodrecept antal patienter 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal Förskrivande läkare

Journalgenomgång- exempel patienter med tramadol 1 Bilolycka nov 15. Depression, ångest, problem under uppväxt. Tramadol utskrivet, men hade fått det tidigare pga annan skada. Har varit till FT. Nu nekad förnyat recept av Dr L. Hänvisad FT ånyo. Har varit till kurator. SV rekommenderar utsättning Tramadol och Bz. 2 Ont i nacken pga cykelolycka. Har varit hos FT flera gånger. Biv av gabapentin och Saroten. Utskrivet at Dr S vb. 201701. Ej intervall, men nedtrappningsschema. 3 Påkörd av bil maj-10. Borderlinediagnos. Problem med platta i häl. Fick Tramadol efter biv. av NSAID. Många dr tidigare. Går hos Dr E. Har varit till FT. Intervall. 4 Recidiverande depression, psykosociala problem. Generaliserad värk av fibromyalgityp. Inget intervall, dålig uppföljning. Rehab involverad. EJ FT/PST senaste året. 5 Fått frysskåp mot pannan. Rehab involverad. Dr S förskrivit. Tidigare stått på Citodon. EJ FT eller PST

Problem med nuvarande arbetessätt Bristande läkarkontinuitet. -> Svårt att få till en bra uppföljning -> Stress vid receptförnyelser. (DSK och Läkare) -> Recept/ besökstid sätts upp på fel läkare-> Upplevelse att sakna tid ( DSK + Läkare)-> Missnöje från patient- Avsaknad av planering/instruktioner Motvilja från patient att sluta. Vi vill kunna erbjuda evidensbaserad behandling =ej beroendeframkallandeläkemedel. Alla på HC måste hjälpa till för att det ska fungera.

Möjligheter med annat arbetssätt Många patienter är mångsökare, kanske också sjukskrivna? -> Kan leda till effektivare omhändertagande. -> Minskat antal vårdkontakter för dessa patienter? -> Kan minska onödiga samtal i Tele Q /receptförnyelser. -> Minska medicinska risker. -> Nöjdare(?)+ friskare patienter Kan förbättra andra delar av verksamheten- exempel Arbetssättet vid alla receptförnyelser Struktur kring uppföljning av patienter Arbetet med läkemedelslistan Arbetsmiljö

Så här har vi tänkt Teamsamverkan Erbjudande Läkare- FT- PST- ssk Till alla patienter vi fångat upp att få en teambedömning och vid behov, hjälp med uttrappning Kontinuitet Vårdplan Uttrappningsplan Receptförnyelser Ev. kontraktskrivning Fast vårdkontakt Dokumentation i Kommentarsrutan till recept T.ex. med hjälp av FASUT. Tydlig dokumentation i PMO vad som gäller i vårdplanen

Metodik Steg 1: Identifiering av patient med hjälp av Medrave. Steg 2: Informationsbrev/inbjudan till patient. Steg 3: Sambedömning Läkare + FT + ev ssk, -åtgärdsplan. Steg 4: Uttrappning- telkontakt med sköterska om det behövs. Steg 5: Uppföljande möte med läkare efter 6 veckor.

FRAMGÅNGSFAKTORER(?) Enkla och tydliga arbetssätt för alla på HC. Upprepat budskap Att undvika att göra om misstag Skapa enkla rutiner vid receptförnyelser Utbildning hur man hittar rutindokument. Internutbildningar Morgonmöten APT Arbetsprocessen måste vara tydlig och accepterad av alla inblandade Stort fokus på nyinsättning- Narkotiska läkemedel är sistahandsalternativ när alla andra möjligheter är uttömda(läkemedelsverket)

Våra egna enkla rutiner Våra egna rutiner på Sätra HC:

Utmaningar Att få alla medarbetare med på tåget. Kommunikationen med patienten. Att förskrivaren känner sig trygg med arbetssättet. Samstämmigt budskap till patient. Rädsla hos patienten att sluta med läkemedlet.