STRATEGIER FÖR RATIONELL OPIOIDFÖRSKRIVNING I PRIMÄRVÅRDEN ELSA EKELIN OCH KLAUS STEIN LOKA JANUARI 2017
|
|
- Cecilia Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STRATEGIER FÖR RATIONELL OPIOIDFÖRSKRIVNING I PRIMÄRVÅRDEN ELSA EKELIN OCH KLAUS STEIN LOKA JANUARI 2017
2 FALL 1-46-ÅRIG MANLIG RESEMONTÖR : RINGDE VÅRDCENTRALEN FÖR SMÄRTA I LÄNDRYGGEN SEDAN TRE DAGAR OCH ÖNSKAR AKUT LÄKARTID MYCKET KRÄVANDE I TELEFON ENLIGT DSK. FÅR EN JOURTID KL.11:40. ANAMNES: RECIDIVERANDE EPISODER AV LÄNDRYGGSBESVÄR. RTG 2013 VISAR LINDRIG SPONDYLOS L4-S1. ORTOPEDBEDÖMD FÖR 2 ÅR SEDAN: INGA OPERATIVA ÅTGÄRD, RECEPT PÅ TRADOLAN. BEHANDLING HOS SJUKGYMNAST UTAN FÖRBÄTTRING. TRADOLANRECEPT (50MG VID BEHOV MAX 3/D) FÖRNYADES I OMGÅNGAR PÅ OLIKA STÄLLEN INOM PRIMÄRVÅRDEN OCH PÅ AKUTEN, AKTUELL FÖRBRUKNING CA 200MG/D. ZOPIKLON 5MG. ANNARS INGA MEDICINER. ÖVERKÄNSLIG MOT NSAID. STATUS: LUMBOISCHIALGI L5/S1 VÄ. HÖGT SMÄRTBETEENDE. REFLEXER UA, INGEN SENSIBILITETS-/MOTORIKBORTFALL. SÖMNSVÅRIGHETER. INGET ÖPPET DEPRESSIVT, MEN VERBALT AGGRESSIVT. ÖNSKAR STARKARE SMÄRTLINDRING.
3 SMÄRTANALYS ANAMNES KLINISK UNDERSÖKNING (SMÄRTRITNING) PATIENTENS EGNA FÖRESTÄLLNINGAR OCH FÖRVÄNTNINGAR FUNKTIONS-/AKTIVITETSFÖRMÅGA OCH LIVSKVALITET (ÖSQ) PSYKOSOCIALA SITUATIONEN (HAD)
4 Smärttyp Mekanismer Opioidkänslighet Terapirekommendatio n Nociceptiv Funktionell nociception +++ Paracetamol, NSAID, Opioider Neuropatisk Dysfunktionell nociception (nervskada) + TCA, Gabapentin, Duloxetin Generalisera d (långvarig) Central Sensitisering ---?
5 RCT ON EFFICIACY OF OPIOID THERAPY FOR NON-CANCER PAIN : IN SUMMARY, RANDOMISED CONTROLLED TRIALS HAVE DEMONSTRATED ANALGESIC EFFICIACY OF SHORT-TERM, BUT NOT LONG-TERM, OPIOID TREATMENT OF CHRONIC PAIN. SULLIVAN M, HOWE C: OPIOID THERAPY FOR CHRONIC PAIN IN THE US: PROMISES AND PERILS. PAIN (2013) DECEMBER; 154:
6 VILKA OPIOIDER? KORTVERKANDE: MORFIN (MORFIN) 30MG OXYKODON (OXYNORM) 15MG KODEIN (CITODON, TREO COMP, ARDINEX) 300MG TRAMADOL (TRADOLAN) 300MG LÅNGVERKANDE: MORFIN (DOLCONTIN) 30MG OXYKODON (OXYCONTIN, OXYKODON DEPOT) 15MG TRAMADOL (TRAMADOL RETARD; GEMADOL) 300MG PLÅSTER (VID STÖRD MAG-/TARMFUNKTION): BUPRENORFIN 15UG FENTANYL 12UG
7 OPIOIDER - VANLIGA BIVERKNINGAR LÅNGTIDSANVÄNDNING: KOGNITIV PÅVERKAN, SEDERING, TRÖTTHET, KONFUSION SÖMNSTÖRNINGAR NEDSTÄMDHET OCH DEPRESSION SÄMRE LIVSKVALITET FÖRDRÖJD ÅTERGÅNG TILL ARBETE SUBSTANSBRUKSSYNDROM (DSM-5) BEROENDE TOLERANSUTVECKLING ABSTINENS MISSBRUK FORTSATT ANVÄNDNING TROTS ÅTERKOMMANDE SOCIALA PROBLEM ÖKAD SJUKVÅRDSKONSUMTION TVEKSAM ANALGESTISK EFFEKT OPIOID-INDUCERAD HYPERALGESI
8 STRATEGIER FÖR OPIODFÖRSKRIVNING RECEPTFÖRSKRIVNING ALLTID: SMÄRTANALYS TYDLIG OCH DOKUMENTERAD BEHANDLINGSPLAN FÖLJA BEHANDLINGSPLANEN KONSEKVENT INFORMERA PATIENTEN. UNDVIK STORA FÖRPACKNINGAR UNDVIK FLERA UTTAG LÄKARE SOM INITIERAR BEHANDLING HAR BEHANDLINGSANSVAR TILLS DET ÖVERLÄMNAS TILL KOLLEGA.
9 VID NYFÖRSKRIVNING: STRATEGIER FÖR OPIODFÖRSKRIVNING RECEPTFÖRSKRIVNING PROVBEHANDLING PÅ 2-4 VECKOR PLANERA UTSÄTTNING REDAN VID INSÄTTNING UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING EFTER 2-4 VECKOR OM INTE TYDLIGA TECKEN PÅ FÖRBÄTTRING I LIVSKVALITET OCH FUNKTION INTRÄFFAR SÅ SKA FÖRSKRIVNINGEN INTE FORTSÄTTAS. VID FÖRSKRIVNING > 3 MÅNADER: NY SMÄRTANALYS OMPRÖVA PATIENTENS BEHOV OCH DET MEDICINSKA UNDERLAGET FÖR DET RESTRIKTIVITET MED OPIOIDER VID LÅNGVARIG ICKE-MALIGN SMÄRTA SCREENA FÖR SUBSTANSBRUKSSYNDROM KVALITETSINDIKATORER PÅ EN FUNGERANDE OPIOIDBEHANDLING ÄR FUNKTIONSFÖRBÄTTRING OCH ÖKAD LIVSKVALITET
10 FALL 1-46-ÅRIG MANLIG RESEMONTÖR : RINGDE VÅRDCENTRALEN FÖR SMÄRTA I LÄNDRYGGEN SEDAN TRE DAGAR OCH ÖNSKAR AKUT LÄKARTID MYCKET KRÄVANDE I TELEFON ENLIGT DSK. FÅR EN JOURTID KL.11:40. ANAMNES: RECIDIVERANDE EPISODER AV LÄNDRYGGSBESVÄR. RTG 2013 VISAR LINDRIG SPONDYLOS L4-S1. ORTOPEDBEDÖMD FÖR 2 ÅR SEDAN: INGA OPERATIVA ÅTGÄRD, RECEPT PÅ TRADOLAN. BEHANDLING HOS SJUKGYMNAST UTAN FÖRBÄTTRING. TRADOLANRECEPT (50MG VID BEHOV MAX 3/D) FÖRNYADES I OMGÅNGAR PÅ OLIKA STÄLLEN INOM PRIMÄRVÅRDEN OCH PÅ AKUTEN, AKTUELL FÖRBRUKNING CA 200MG/D. ZOPIKLON 5MG. ANNARS INGA MEDICINER. ÖVERKÄNSLIG MOT NSAID. STATUS: LUMBOISCHIALGI L5/S1 VÄ. HÖGT SMÄRTBETEENDE. REFLEXER UA, INGEN SENSIBILITETS-/MOTORIKBORTFALL. SÖMNSVÅRIGHETER. INGET ÖPPET DEPRESSIVT, MEN VERBALT AGGRESSIVT. ÖNSKAR STARKARE SMÄRTLINDRING.
11 OPIOIDFÖRSKRIVNING PROBLEMATISK OKLAR BEROENDERISK KONTEXT PATIENT SOM TALAR SANNING RIKTLINJER FÖR BEHANDLING ICKEVERBAL KOMMUNIKATION SVÅRIGHET OCH OBEHAG VID FÖRSKRIVNING
12 INTERVJUSTUDIE OM RECEPTFÖRNYELSE AV SVAGA OPIOIDER SVÅRA SITUATIONER / DILEMMAN STRATEGIER PATIENTRELATERADE RELATERAT TILL KOLLEGOR KONFLIKT MED SIG SJÄLV AKTIVA GEMENSAMMA AKTIVA INDIVIDUELLA UNDVIKANDE
13 FALL 2: 46-ÅRIG SJUKPENSIONÄR (1) NORRMAN, SJUKPENSION NAV SEDAN 1999 FÖR FUNKTIONELL HUVUDVÄRK (RIKSHOSPITALET OSLO). INGA ANTECKNINGAR I COSMIC KRING DETTA. INLAGD PSYK NORGE 1999 OCH 2013 FÖR PSYKOS OCH DELIRIUM. UTREDNING 2/2016 FÖR VIKTNEDGÅNG MED GASTRO, COLO, DT BUK SOM VAR UA. CDT DÅ 13,8. TRAFIKOLYCKOR X FLERA MED TRE RTG-VERIFIERADE KOTFRAKTURER I LÄNDRYGGEN. CITODON 6/D SEDAN CA 20 ÅR TILLBAKA (AKTUELLT CA 10/D ENL. RECEPTMODUL). STESOLID 10MGX3. ZYPREXA VIA PSYK SOM HAN EJ ANVÄNDER : OP ORTO CSK MED MÄRGSPIK FÖR DIAFYSÄR TIBIAFRAKTUR, SKREV UT SIG SJÄLV 3 DAGER POSTOP.
14 FALL 2: 46-ÅRIG SJUKPENSIONÄR (2) (SSK): CITODON SENAST UTSKRIVEN PÅ ORTO, FÖRBRUKNING FRAM TILLS NEKAS FÖR DAGEN MEN UPPSÄTTS PÅ RECEPTMODUL FÖR FÖRNYELSE KALLAS FÖR SMÄRTANALYS (LÄK) : RECEPTFÖRNYELSE CITODON 6/D 40ST : LÄKARBESÖK FÖR SMÄRTANALYS OCH LÄKEMEDELSGENOMGÅNG. KOMMER 10 MIN FÖR SENT. ALKOHOLPÅVERKAD. SJÄLVMEDICINERAR MED ALKOHOL, FÖRNEKAR DOCK ALKOHOLPROBLEM ELLER PSYKISKA BESVÄR FÖRUTOM SÖMNPROBLEM. MINNESSVÅRIGHETER. BEDÖMNING: ALKOHOL- OCH LÄKEMEDELSBEROENDE. PATIENTEN REAGERAR STARKT PÅ DETTA. AVBÖJER PROVTAGNING FÖR ALKOHOL OCH DROGER ELLER JOURNALREKVISITION FRÅN NORGE. NEKAR TILL NEDTRAPPNINGSPROGRAM, ÅTERBESÖK, REMISS ORTOPEDI/PSYK.
15 FALL 2: 46-ÅRIG SJUKPENSIONÄR (3) RECEPTFÖRNYELSE MED NEDTRAPPNINGSSCHEMA: CITODON 5/D, NEDTRAPPNING MED 1 TABLETT VAR TREDJE DAG TILLS UTSÄTTNING (60 ST). SOBRIL 5 MG 6/D, NEDTRAPPNING MED 1 TABLETT VAR TREDJE DAG TILLS UTSÄTTNING (100 ST). ÅTER VID ABSTINENSBESVÄR. NOGGRANN DOKUMENTATION : ANHÖRIG RINGER TILL SSK OCH ÖNSKAR INFORMATION OM LÄKARBESÖKET : PAT RINGER TILL SSK. MISSNÖJD. ÖNSKAR BYTA LÄKARE. HÄNVISAS TILL ENHETSCHEFEN : RINGER TILL SSK. ACCEPTERAR EJ NEDTRAPPNINGEN. ENHETSCHEFEN KONTAKTAS SOM RINGER UPP PATIENTEN. CHEFEN DISKUTERAR MED LÄKARE 1 OCH RINGER SEDAN UPP PAT IGEN. PATIENTEN NEKAS ANNAN VÅRD MEN ERBJUDS SECOND OPINION HOS ANNAN LÄKARE PÅ VC : SECOND OPIONION HOS LÄKARE 2. PAT KRÄVER STESOLID. BEROENDEPROBLEMATIKEN BEKRÄFTAS AV LÄKARE 2 SOM ERBJUDER STÖD FÖR DETTA. INGET RECEPT. PATIENT NÖJD MEN VILL UPPSÖKA ANNAN LÄKARE.
16 STRATEGIER FÖR OPIODFÖRSKRIVNING STRATEGIER PÅ EDA VÅRDCENTRAL INTERN DISKUSSION OCH GEMENSAM UTBILDNING GEMENSAMMA MÅLBESKRIVNINGAR LOKALA RUTINER: TELEFONKONTAKTER, RECEPTFÖRNYELSE UPPREPA OCH UPPFÖLJNING VEM GÖR VAD? FÖRDELA ANSVAR PÅ FLERA OLIKA YRKESKATEGORIER
17 KVINNA 66 ÅR (OPIOIDFAS) UTMATTNINGSDEPRESSION - > KRONISK VÄRK - > FIBROMYALGI. CITODON 6/DAG. VENLAFAXIN. STILNOCT + PROPAVAN. ENSTAKA MORFIN OCH STESOLID. KALLAS FÖR BEDÖMNING. VÄRK VÄRST NATTETID, LÅREN SKA SPRÄNGAS. RASTLÖS. OPIOIDBEROENDE - > REGISTRERING 2 VECKOR ÅTERBESÖK: INGET MORFIN OCH STESOLID. ABSTINENS? ALKOHOL - > MIRTAZAPIN ÅTERBESÖK: MINSKAT. ABSTINENS. BLANDBRUK - > BEROENDEENHETEN?
18 KVINNA 66 ÅR (ABSTINENSFAS) V 2 TEL KOLLEGA A: VILL HA STILNOCT - > ATARAX OCH PROPAVAN. V 3 TEL KOLLEGA A: 0 CITODON, ABSTINENS. STÖDSAMTAL. V 4 TEL KOLLEGA A: 0 STILNOCT. SÖMN - > HEMINEVRIN. V 5 ÅTERBESÖK KOLLEGA B: STÖDSAMTAL. HEMINEVRIN. V 6 TEL KOLLEGA B: NÅGOT BÄTTRE. V 7 TEL KOLLEGA A: BÄTTRE MEN ÅNGEST. ÅTERBESÖK: DET HAR VARIT ETT HELVETE. FIBROMYALGIDIAGNOS. ÅNGEST.
19 KVINNA 66 ÅR (FÖRDRÖJD FAS) 2 MÅN: ÅNGEST OCH MAGBESVÄR. 3 MÅN: MINDRE ÅNGEST. BORT VENLAFAXIN. 6 MÅN: ÅNGEST, FÖRVIRRING OCH GLOBUS. ÅTER VENLAFAXIN - > FLUOXETIN SEN UT. 1 ÅR: GLOBUS. LÄGGER TILL SERTRALIN. 1,5 ÅR: SERTRALIN SOM ENDA MEDICIN. SÖMNSKOLA. LOGOPED FÖR GLOBUS.
20 TIPS TILL DOKTOR VID PROBLEMATISK OPIOIDANVÄNDNING DAGBOK 2 VECKOR. 45 MINUTER. BEKRÄFTA, HÄRBÄRGERA, UNDERSÖK, SKILJ SYMTOM OCH BEHANDLING. FÖRKLARA SENSIBILISERING, ABSTINENS. SÄTT UT OCH NY SMÄRTANALYS. FAS UT. ANG. ALTERNATIVA LÄKEMEDEL (SAROTEN, MIRTAZAPIN, SSRI, GABAPENTIN, LYRICA). LÄKEMEDEL ABSTINENS (ATARAX, LERGIGAN, PROPAVAN, NOZINAN, THERALEN, HEMINEVRIN).
21 STRATEGIER FÖR OPIODFÖRSKRIVNING NEDTRAPPNING SMÄRTANALYS OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL NEDTRAPPNING NEDTRAPPNINGSSAMTAL INFORMATION OM NEDTRAPPNINGSPROCESSEN INGEN FÖRSKRIVNING PÅ ANNAT STÄLLE SMÅ RECEPT ELLER APODOS BORTTAPPAT MEDICIN/RECEPT ERSÄTTS EJ NEDTRAPPNING CA. 10% VAR DAG INGEN ÅTERGÅNG TILL TIDIGARE DOS BRYTER PATIENTEN MOT AVTALET AVSLUTAS BÅDE NEDTRAPPNINGEN OCH FÖRSKRIVNING TÄTA PLANERADE KONTAKTER ERBJUDER REMISS TILL FYSIOTERAPI, KBT, FRISKVÅRD VID BESVÄRLIG ABSTINENS, SKJUT UPP NÄSTA STEG I NEDTRAPPNINGEN MEDICINERING KAN ANVÄNDAS MOT ABSTINENS (ATARAX, THERALEN, MIRTAZEPIN) UPPFÖLJNINGSBESÖK EFTER AVSLUTAT NEDTRAPPNING SAMARBETE MED PSYKIATRI, BEROENDECENTRUM, SMÄRTCENTRUM, LÄKEMEDELSKOMMITTÉEN
22
23
24 FALL 18 ÅRIG KVINNA 11 ÅR GLOMERULONEFRIT, 12 ÅR POSTPRANDIELL SMÄRTA, 17 ÅR JÄRNBRISTANEMI (GYN) SEPTEMBER AKM POSTPRANDIELL SMÄRTA GASTROSKOPI UA CITODON SUPP 4 DAGAR SÄMRE CT GASTROSKOPI BIOPSI CITODON + SPASMOFEN OKT PORFYRI ERYTROMYCIN SÄMRE KETOGAN NOV 5-6 CITODON EGAZIL SÄMRE NALTREXON SÄMRE KETOGAN SC SAROTEN TENS BÖS MORFIN INJEKTION
25 INLAGD NOVEMBER MARS GASTROSKOPI MED BIOPSI CT MED KONTRAST ULTRALJUD MED DOPPLER MR HJÄRNA OCH RYGGMÄRG LUNGRÖNTGEN KAPSELENTEROSKOPI LÅNGSAM TRANSIT EXPLORATIV LAPAROSKOPI + BIOPSI JEJUNUM & LEVER
26 VÄNDPUNKT JANUARI FEBRUARI MARS SNABB OPIOID AVGIFTNING IVA ENTERAL NUTRITION BETEENDETERAPI UTSKRIVEN SEPTEMBER ÅTERFALL SMÄRTA > IBS > 4 VECKOR DIAGNOS IBS HYPERALGESI NARCOTIC BOWEL SYNDROM / OPIOID INDUCED
27 FALL 3: 58-ÅRIG UNDERSKÖTERSKA (1) KÄND GAD, DEPRESSION, TIDIGARE SU-FÖRSÖK X FLERA (LÄKEMEDEL). HYPERTONI, HLP. INGEN SMÄRTDIAGNOS. GÅR PÅ VC SOM OCKSÅ SKÖTER RECEPTFÖRSKRIVNING: LYRICA 150MGX4, MIRTAZAPIN 45MG 2TN, CITODON 10-12/D, IMOVANE 7,5MG 4-5 TN,, SOBRIL 15MG 4-5. HAR DOSETT. 5/2015: MOTTAGNINGSBESÖK PÅ VC. APATISK, DESORIENTERAD, SOMNOLENT. VILL INTE LEVA. BT 180/80, P 80 REG. ENLIGT MAKEN KRÄKTS FLERA GÅNGER IGÅR OCH IDAG. TAGIT EN BURK LYRICA OCH EN BURK IMOVANE I SUICIDALT SYFTE. LÄGGS I AKUT PÅ MED CSK FÖR INTOX. FLYTTAS ÖVER TILL PSYK NÄSTA DAG MEDICINERING VID UTSKRIVNING: LYRICA 75MGX2, MIRTAZAPIN 30MG, CITODON UTSATT (VERKLIGT INTAG CA. 6/DAG), IMOVANE 7,5 2 TN (VERKLIGT INTAG 4-5/DAG), SOBRIL UTSATT, ANAFRANIL 75X2 6/2015: MEDICINER ÄR SLUT OCH PAT KOMMER FÖR KONTROLL OCH RECEPTFÖRNYELSE.
28 FALL 3: 58-ÅRIG UNDERSKÖTERSKA (2) 6/2015: APODOS. NEDTRAPPNINGSSCHEMA LYRICA 25MG/VECKA. IMOVANE MAX 3/D. CITODON OFÖRÄNDRAT. STÖDSAMTAL MED SSK, KOMMUNENS DROGTERAPEUT, KURATOR 10/2015: LYRICA 25MGX2. IMOVANE 2 TN. NEDTRAPPNING CITODON PÅBÖRJAS 1 TABLETT/VECKA 1/2016: CITODON UTSATT. HAR PLOCKAT UR APODOSRULLARNA. NERVÖS, RASTLÖS, ÅNGEST, DARRIG. AGGRESSIV. KRÄVER CITODON OCH FLER IMOVANE. MISSNÖJD MED SJUKVÅRDEN. ÅTGÄRD: SOBRIL 5 MG 1 VB, 25ST MOT ABSTINENS. F.Ö. INGEN ÄNDRING I SCHEMAT. 2/2016: RAMLAT, STORT GLUTEALHEMATOM, HB 89. REMISS KIR. INGA ÅTGÄRD, ÅTERIGEN INSATT PÅ CITODON VIA KIR. NYTT NEDTRAPPNINGSSCHEMA I APODOS. 3/2016: ÖKAD ÅNGEST. BESLUT ATT INTE TRAPPA UT IMOVANE HELT. ÖNSKAR PROVBEHANDLING MED GABAPENTIN 300MG VB MAX 1/D. 5/2016: BRA EFFEKT AV GABAPENTIN. MYCKET PIGGARE OCH BÄTTRE KONTAKT. VINNER BIL PÅ POSTKODLOTTERIET 8/2016: ÖNSKAR UTRAPPNING LYRICA. SÄNKER FÖRSIKTIGT MEN PGA TILLTAGANDE ÅNGESTBESVÄR ÅTERIGEN INSÄTTNING 25MGX2.. 10/2015: HAR ÖVERKONSUMERAT IMOVANE MED TIDIGARE UTSKRIVNA FÖRPACKNINGAR. VERKLIG INTAG 3-4/D.
29 SUBSTANSBRUKSSYNDROM (DSM-5) BEROENDE ANVÄNDNING UNDER LÄNGRE TID ELLER I STÖRRE MÄNGD ÄN FÖRSKRIVIT STARK LÄNGTAN EFTER NÄSTA DOS MISSLYCKANDE FÖRSÖK ATT BEGRÄNSA ANVÄNDNINGEN TOLERANSUTVECKLING ABSTINENS MISSBRUK MYCKET TID ÄGNAS ÅT ANVÄNDNING UPPREPAD ANVÄNDNING SOM LEDER TILL SOCIALT MISSLYCKANDE SOCIALA AKTIVITETER ÖVERGES PGA OPIOIDBRUKET UPPREPAD ANVÄNDNING I RISKFYLLDA SITUATIONER FORTSATT ANVÄNDNING TROTS ÅTERKOMMANDE SOCIALA PROBLEM FORTSATT ANVÄNDNING TROTS ÅTERKOMMANDE FYSISKA ELLER PSYKISKA PROBLEM
30 CENTRAL SENSITISERING FÖRÄNDRAD SMÄRTREGLERING, STÖRD SMÄRTMODULERING FÖRÄNDRAD TRANSMITTERAKTIVITET I CNS AKTIVERING AV IMMUNSYSTEMET BLOD-HJÄRN-BARRIÄREN BLIR GENOMTRÄNGLIG
31 ELSA PRESENTATION 5 MIN KLAUS RECEPTFÖRSKRIVNING 30 MIN ELSA STUDIE 25 MIN KLAUS FALL STRATEGIER VC 15 MIN ELSA FALL NEDTRAPPNING 10 MIN KLAUS NEDTRAPPNING EDA, AVSLUT 5 MIN
Jag skrev ut 100 Tradolan, underhåller jag ett missbruk?
Jag skrev ut 100 Tradolan, underhåller jag ett missbruk? Workshop SFAM Kongress Karlstad 2017 Anna Nager Specialist i allmänmedicin, med dr Karolinska Institutet, Medibas anna@nager.se Klaus Stein Specialist
HVK , kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC. regiongavleborg.se
HVK 20171128, kvalitetsarbete Beroendeframkallande läkemedel Sätra HC Inspiration Opioider Eda vårdcentral var tidigare den vårdcentral i landet som hade högst förskrivning av opioidanalgetika per capita.
Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin
Patientsäker förskrivning av beroendeframkallande medicin LIV-dag 20180207 Wilandersalen Björn Strandell Specialist I allmänmedicin Läkemedelsberoende Dödsfall 24 årig läkarstuderande söker Vårdcentral
Äldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö
Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4
Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Ortopedklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt (arvya1) Giltig från: 2018-01-26 Godkänt av: Arvin Yarollahi,
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA 2018-03-10 120 Patienter/1000 invånare med opioider (Z02A) Socialstyrelsen statistikdatabas
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT -ATT VÄLJA RÄTT BEHANDLINGSSTRATEGI THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK Smärta Långvarig smärta är vanlig Ca 20-50% av befolkningen Smärta är en vanlig orsak
Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Vårdorsakat läkemedelsberoende
Vårdorsakat läkemedelsberoende 1 Agenda Förklaringsmodell långvarig smärta Evidensläget för beroendeframkallande läkemedel och långvarig smärta Varför förskriver vi då? Risker biverkningar kontra nytta
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Den vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Smärtläkemedel gamla och nya
Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande
Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekologi, öppenvård Faktaägare: Fatin Hindi, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Allmänt Samtliga läkare ska
Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad
Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad smärta Terapigrupp Smärta Anders Mellén Långvarig smärta kan inte behandlas enligt de principer som gäller vid akut eller cancerrelaterad smärta. Emmanuel Bäckryd
Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?
Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Rationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Strategier vid långvarig smärtproblematik
Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras
Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala
Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig
Beroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?
Beroendeframkallande läkemedel hur hanterar vi det i primärvården? Torbjörn Collinder; Allmänspecialist Capio VC Orust Terapigrupp psykiatri Ämnesansvarig psykisk hälsa Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Smarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Oro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Effektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Smärta och inflammation All smärtbehandling ska vara individanpassad Lägsta effektiva dos ska
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering
Tema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta
Terapigrupp Smärta Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta Långvarig smärta Kontinuerlig eller intermittent smärta som pågått >3 till 6 månader eller kvarstår efter det att den normala läkningsprocessen
SFAI fortbildningsföreläsningar 2016
SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum
Depressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö
Läkemedel missbruk/beroende Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö 2013 Tio-i-topp Tobak Alkohol Läkemedel Metamfetamin Marijuana Ecstasy Kokain/crack Heroin Steroider Lösningsmedel www.streetdrugs.org
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara?
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Biträdande överläkare, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,
BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos
INTAGNINGSAVDELNINGEN Kolla inskrivningsorsak/diagnos Akut psykiatri Johan Bengtsson johan.bengtsson@neuro.uu.se Underläkare Psykiatriska Akutmottagningen Akademiska sjukhuset Fokusera på 3 saker: 1) Vilka
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA?
Nedtrappning av långvarig opioidbehandling HUR SVÅRT KAN DET VARA? Henrik Grelz biträdande överläkare, Skånes Universitetssjukhus Specialist i allmänmedicin och smärtlindring Doktorand Forskargrupp: Åsa
Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Äldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Om läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Läkemedelsrekommendationer för smärtbehandling
Läkemedelsrekommendationer för smärtbehandling Adriana Miclescu, PhD, DEAA Docent vid Kirurgiska Vetenskaper Uppsala Universitet Överläkare Multidisciplinärt Smärtcentrum Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Beroendeframkallande läkemedel
Beroendeframkallande läkemedel 2019-05-06 Beroendeframkallande läkemedel Vilka beroendeframkallande läkemedel skriver du ut? Finns det en tydlig rutin för denna förskrivning på din arbetsplats? Efterlevs
KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner
Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
SBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
LARO-mottagningen Kristianstad
Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan
Långvarig smärta. Tänk annorlunda
Långvarig smärta Tänk annorlunda Läkarens attityd central sensitisering Jag känner mig inte trygg med diagnosen central sensitisering Jag känner mig inte trygg vid behandling av central sensitisering
Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala
Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter
Matts Olovsson. Telefonrådgivning, Matts Olovsson, Vad är endometrios?
Endometrios Matts Olovsson Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset samt Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Telefonrådgivning, Matts Olovsson, 170126 Vad är endometrios? Körtlar
Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd
Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad
Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut
Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
WHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
SFBUP:s Riktlinje för depression
SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl
Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling 1 Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17882 su/med 2017-10-03 8 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Chef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet
TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål
TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina
Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig
Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Rozbeh Niazi Överläkare Beroendeklinik Lund Index Statistik Alkohol Opioid missbruk Avgiftning Alkohol Man: mer än 14 standardglas per vecka Kvinna:
Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.
Värkbarometern Undersökningen syftar till att öka kunskapen om långvarig värk och de 11 frågorna centrerar kring långvarig värk, livskvalitet, rätt behandling och bemötandet i vården. Undersökningen är
Okloka listan NY KORRIGERAD VERSION
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL NY KORRIGERAD VERSION 2011-11-16 Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel.