TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Relevanta dokument
Inledning Sammanfattning

Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Problemförändringar och brukarskattningar för

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård*

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Inledning

Inskrivning text, IKM-DOK

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Nationellt perspektiv

Hur bra är missbruksvården?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

SKL Handlingsplan år

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD

Tidiga interventioner

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

ALKOHOL- & DROGPOLICY

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Alkoholberoende, diagnos

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

fakta om alkohol och hälsa

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Tidiga interventioner

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Barnperspektivet inom Beroendevården

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Transkript:

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de?

Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende Hemtjänst Ekonomiskt bistånd Enheter för barn & unga Hälso- och sjukvård Frivård Arbetskamrater kollegor etc.

Funktion alkohol & narkotika fyller Hantera ångest & oro Skapa spänning, innehåll och mening i tillvaron Varva ner efter en hård arbetsdag/vecka

Föreställningar kring alkohol & narkotika En person som använder alkohol och/eller narkotika har tappat kontrollen Sant/falskt?

Manligt/kvinnligt Manliga ideal Positiv maskulinitet Män förväntas berusningsdricka & gör det i högre utsträckning Förväntar positiva effekter Kvinnliga ideal Historisk: lösaktigt & omoraliskt Idag: okvinnligt, men också som modern femininet Alkohol & risker Successiv könsutjämning sker

Alkoholkonsumtion Hög alkoholkonsumtion Åldersgrupper 25 30 år Berusningsdrickande mer vanligt än i den äldre åldersgruppen Minskad konsumtion sedan 2000- talet 50-64 år Alkoholkonsumtionen ökar med stigande ålder Ökad konsumtion Klass Hög utbildning och hög lön Högre tjänstemän Kultur Etnisk svensk/nordisk

Narkotikakonsumtion Skillnader mellan män och kvinnor Inga skillnader avseende Etnisk bakgrund Utbildningsnivå Vanligt förekommande bland personer som är; Arbetslösa Har ekonomiska problem Bostadslösa Svagt socialt nätverk Psykisk ohälsa Kartläggningar visar en ökning av användandet av narkotika

Två typer av alkoholberoende Michael Bohman adoptionssstudier 1970-talet Två typer av personer som har problem med alkohol; Typ 1: Problem uppkom efter 25 års ålder Miljön var en viktig faktor Ärftlighet mindre betydelse Typ 2: Mindre del av totala gruppen (ca ¼-del) Tidig missbruksdebut Intensivt berusningsdrickande Missbruk av andra droger Biologisk ärftlighet spelar stor roll Söner till personer med typ-2 9 ggr högre risk att själva utveckla alkoholberoende Senare studier visar: nästan enbart män, ofta ADHD eller svag impulskontroll, beteendestörningar som barn

Äldre kvinnor med alkoholproblem Problemen med alkohol börjar efter 40 års ålder Upplever inte mycket psykisk ohälsa Om det finns är det ångest & oro Socialt etablerade, bra sociala nätverk Dricker ofta alkohol ensam

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING KLIENTPROFILER Lundgren, Armelius, Armelius, Brännström, Chassler & Sullivan

Datamaterial Deltagare 12833 personer som genomfört fullständig ASI- 08 Bortfall ca 1200 personer Analys K-means klusteranalys Chi-2 ANOVA

Forskningen bygger på problemprofiler 9 8 7 6 6,5 6,0 5 5,0 4,9 4,8 4 3 3,0 3,2 4,1 3,7 3,8 3,3 2,7 2,7 2 1 0,8 0,7 0,8 0,5 1,2 0,9 1,2 1,1 0 Narkotikaprofil n=12205 Alk & Psyk N=9016 Avgr Alk N=6064 Narkotika Kriminalitet Alkohol Psykisk hälsa Familj umgänge Arbete försörjning Fysisk hälsa

Andel klienter i de tre profilerna Narkotikaprofilen 38%. Alkohol och Psykiska problem 33%. Avgränsade Alkoholproblem 18%. Ingen missbruksprofil 11%.

Resultat Narkotikaprofil Avgränsade alkoholproblem Alkohol- och psykiska problem Ålder 33 år 44 år 43,5 år Män 72% 73% 61% Hemlöshet 14% 4,5% 5% Antal utbildningsår 10,5 år 11,2 år Ca 11 år Har ett arbete 11% 19,5% 17% Förälder 9% 15% 14% Kronisk sjukdom 43% 53% Hepatit C 38% 13% 9,5%

Resultat Medicinsk vård senaste 6 mån Medicin för sin psykologiska problem Behandling i öppenvård för sin psykiska ohälsa Narkotikaprofil Avgränsade alkoholproblem 38% 35% 43% 14% 10% 15% 46% 33% 55% Alkohol- och psykiska problem Vårdats i psykiatrisk slutenvård 28% 14,5% 28%

Resultat Narkotikaprofil Avgränsade alkoholproblem Alkohol- och psykiska problem Signifikanta hälsoproblem Tidigare i behandling 30% 5,5% 27% 3 ggr tidigare 0,6 ggr tidigare 0,3 ggr tidigare Tvångsbehandling 32% 8% 4% Problem med familjoch sociala relationer Önskar stöd i att komma tillrätta med detta 52% 15% 48% 20% 5% 21%

Resultat Narkotikaprofil Avgränsade alkoholproblem Alkohol- och psykiska problem Villkorligt frigiven eller skyddstillsyn 22% 9% 6% Född utanför Norden En utlandsfödd förälder Båda föräldrar födda i Sverige 14% 8% 8% 11% 5% 5% 63% 73% 72%

FRAMTIDA UTMANINGAR Hur identifierar vi personer där vi misstänker hög alkoholkonsumtion eller bruk av narkotika? Vågar vi fråga? Hur kan vi skapa förutsättningar att få rätt stöd?