Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Åke Grundberg Lektor, Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård och distriktssköterska, Med. dr. 2018-02-28
Disposition Bakgrund till området och demografi Introduktion till forskningsområdet Avhandling: Främjande av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer Förhållningssätt inom vård och omsorg Litteraturtips och länkar
Åldrande befolkning 21 % av Sveriges befolkning beräknas vara personer som är 65 år och äldre år 2020 En stor del av dessa kommer att innefatta kvinnor över 80 år med omfattande vård och omsorgsbehov Allt fler äldre bor kvar i eget boende (ordinärt boende) och antalet platser i särskilda boenden har minskat
Vård och omsorg i hemmet Personer över 65 år kan beviljas stöd i form av hemtjänstinsatser Biståndsbedömare/biståndshandläggare ansvarar för att bedöma behov av stöd och assistans i hemmet Hemtjänstpersonal utför beviljade insatser i hemmet Distriktssköterskor/sjuksköterskor ansvarar bl.a. för läkemedelshantering Distriktssköterskor/sjuksköterskor delegerar administrering av läkemedel till hemtjänstpersonal
Riskfaktorer för psykiska hälsoproblem i åldrandeprocessen Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer
Psykisk ohälsa bland äldre personer Psykisk ohälsa: självupplevda besvär såväl som psykisk sjukdom Multisjuklighet, långvarig smärta, ensamboende, social isolering (samt vara kvinna?) är riskfaktorer för psykiska hälsoproblem Depression och ångest upptäcks mer sällan hos äldre Ofta diffusa och kroppsliga symtom jmf. med yngre population Kan leda till försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar, höga samhällskostnader och självmord
Faktorer som orsakar eller samvarierar med psykisk sjukdom hos äldre Skador i hjärnan eller påverkan på dess funktion Psykosociala och psykogena faktorer som stress, sorg och trauma Somatisk (kroppslig) sjukdom Bristtillstånd Bristande fysisk aktivitet Läkemedelsbiverkan
Somatisk och psykisk sjukdom Somatisk sjukdom kan kopplas till åldersdepression Vanligt söka för kroppslig sjukdom vid depression Somatiska och psykiska tillstånd påverkar varandra
Sociala och psykologiska funktioner Tre (3) viktiga faktorer: sorg, fysiskt handikapp och sömnstörning Fysiskt handikapp pga. sjukdom och biologiska förändringar Sömnstörningar; kan vara orsak OCH symtom på depression
Vid diagnosticering vid depression: Viktigt kunna skilja normala reaktioner på livshändelser från psykisk sjukdom
Multisjuklighet (multimorbidity) bland äldre Personer med flera kroniska sjukdomar med omfattande vård och omsorgsbehov Vanligt förekommande i västvärlden och framförallt bland personer som besöker primärvården Ex: hjärtsvikt, hypertension, astma, KOL, arytmier, demenssjukdom och diabetes mellitus II
Promotion eller prevention? Promotion (främjande) av hälsa innebär kunskap om riskfaktorer eller skyddande faktorer för hälsoproblem (WHO, 2004) Prevention (förebyggande) av ohälsa och promotion av välbefinnande går hand i hand (Kaira et al., 2012)
Promotion regelverk Viktig uppgift för hälso och sjukvårdssektorn, speciellt inom primärvården Har stöd i hälso och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och inkluderar alla åldrar I Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) nämns bl.a. gruppen äldre och människor med psykiska funktionshinder
Främjande av psykisk hälsa (Mental Health Promotion) Skapandet av levnadsvillkor och miljöer som stöder psykisk hälsa och ger människor möjlighet att anta och bibehålla sin hälsosamma livsstil (fritt översatt från WHO, 2010) Fysisk och psykisk hälsa är sammankopplade, där de flesta riskfaktorer och bestämningsfaktorer för hälsa är gemensamma för psykiska hälsoproblem (fritt översatt från WHO, 2004; Campio et al., 2012)
Fysisk aktivitet viktigt? Påverkar nervceller och nybildning av celler Kan ha förebyggande effekt och påverkar välbefinnandet Regelbundenhet kan leda till minskad förekomst av nedstämdhet och depression Motion ett par gånger i veckan kan räcka Även positiv effekt på kognitiva förmågor Studier behövs för att säkerställa påverkan på depression
Avhandling Mental health promotion among communitydwelling seniors with multimorbidity perspectives of seniors, district nurses and home care assistants Främjande av psykisk hälsa bland multisjuka äldre i ordinärt boende äldre personers, distriktssköterskors och hemtjänstpersonals perspektiv Disputation 11 december 2015
Studie 1 Hur uppfattade 13 multisjuka äldre personer begreppet psykisk hälsa samt vad som kan påverka den? Informanterna definierade begreppet psykisk hälsa utifrån både positiva och negativa aspekter Sociala kontakter, fysisk aktivitet och optimism uppfattades kunna förbättra psykisk hälsa Social isolering, åldrande och långvarig smärta uppfattades kunna försämra psykisk hälsa
Studie 2: Vilka erfarenheter har du av samtal som kan främja den psykiska hälsan och vad är viktigt i sådana samtal? (n= 7 st) Viktigt att bli sedd som en unik individ av en tillgänglig och kompetent person Informanterna saknade vänner och anhöriga att samtala med De saknade speciellt hälsofrämjande dialoger som kunde främja den psykiska hälsan och då med utförare från hälso och sjukvård samt social service
Studie 3: Hur kan psykiska hälsoproblem identifieras och psykisk hälsa främjas hos målgruppen? (18 + 7 dsk) Distriktssköterskorna fokuserade vanligtvis på mer praktiska arbetsuppgifter än psykiatrisk vård i hemsjukvården Fokus var på bedömning, samarbete och socialt stöd som möjligheter att upptäcka psykiska hälsoproblem och främja psykisk hälsa
Studie 4: Hur kan psykiska hälsoproblem identifieras och psykisk hälsa främjas hos målgruppen? (26 hemtjänstpersonal) Kontinuitet i vården och de äldres egna tankar och uppfattningar betraktades som viktigt för upptäckten av psykiska hälsoproblem Observation, samarbete och socialt stöd framstod som viktiga medel i upptäckten av psykiska hälsoproblem och främjande av psykisk hälsa
Slutsatser i avhandling Studierna visade att: 1) Multisjuka äldre personer bör ges möjlighet att få beskriva hur flertalet kroniska sjukdomar påverkar deras livssituation 2) En optimal nivå av vård kan uppnås genom kontinuitet och engagemang, samt genom att erbjuda en hälsofrämjande dialog baserad på individens önskemål och behov
Slutsatser (forts.) 3) Även om distriktssköterskorna verkade engagerade i psykiatrisk vård inom primärvården, saknades en uttryckt målsättning för främjandet av psykisk hälsa. Det verkade vidare som att de inte kunde ta det övergripande ansvaret för tidig upptäckt av psykiska hälsoproblem och initiera tidiga interventioner för att främja den psykiska hälsan.
Slutsatser (forts.) 4) Hemtjänstpersonalen verkade ha kunskap om riskfaktorer för psykiska hälsoproblem, och det föreföll som att de var beroende av biståndsbedömares biståndsbeslut samt av distriktssköterskors handledning. Detta kunde påverka de arbetsuppgifter som var relaterade till att upptäcka psykiska hälsoproblem och främja psykisk hälsa.
Kliniska implikationer Våra resultat kan förhoppningsvis bidra till: En ökad förståelse hur hälso och sjukvårdens resurser kan utnyttjas mer effektivt med syfte att upptäcka en population som riskerar att utveckla psykiska hälsoproblem Hur primärvård och socialtjänst kan samverka kring främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre som bor kvar i ordinärt boende
Förhållningssätt inom vård och omsorg Helhetssyn på individen, hälsa och åldrande Multidisciplinärt angreppssätt (medicinska och psykosociala modeller) Främjande av fysisk hälsa främjar psykisk hälsa Utesluta social fobi vid åldersdepression Personcentrerad vård och omvårdnad (levnadsberättelsen) Underlätta sociala nätverk bryta social isolering Inkludera närstående om möjligt Samverka med andra vård och omsorgsgivare Informationsöverföring om individen samtycker
Vid misstanke om åldersdepression* Våga ställa indirekta frågor: Har du tappat intresse för saker och ting? Har du svårare att känna glädje? Har du en känsla att livet har tappat sin mening? *Magda Waern, överläkare och professor vid Göteborgs universitet, Institutionen för psykiatri och neurokemi
SBU rapport (2017) sammanställning av vetenskapliga översikter Rapporten Välfärdsteknik digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa utgår bl.a. från att ensamhet och social isolering kan leda till depression. Social stimulans möjlighet att vara aktiv och delaktig på ett meningsfullt sätt och enligt egna önskemål antas främja psykisk hälsa och skulle kunna ske med utbildning inom samt användandet av välfärdsteknik som t.ex. internet och interaktiva datorspel.
Social phobia among the elderly En doktorsavhandling av Björn Karlsson vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet (2013) Resultaten visade bl.a. att personer med social fobi har en god prognos med stor chans att tillfriskna spontant. Vissa personlighetsdrag kan vara en förklaring till den höga samsjukligheten mellan social fobi och depression bland äldre. De äldre med social fobi hade oftare subjektiva kognitiva problem.
Livsgnista hos äldre* En doktorsavhandling som visar att en stark livsgnista kan skydda mot åldersdepression. Forskaren och läkaren Johan Niklasson kan inte uttala sig om hur en svag livsgnista kan bli starkare utan hänvisar till framtida forskning. * MORALE IN VERY OLD PEOPLE with focus on stroke, depression and survival. (Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad). Doktorsavhandling, Umeå Universitet, 2015
Depression in older people Prevalence and preventive intervention En doktorsavhandling (2017) av Ingrid Djukanovic, doktor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Avhandlingen består av fyra (4) studier och visar bl.a. att det finns ett samband mellan ensamhet och depression. Beskriver även en metod som testats och utvärderats vad gäller att förebygga depression hos äldre. Metoden bygger på gruppsamtal där strukturerad reminiscens och en problembaserad metod användes med gott resultat.
Kunskapsguiden* Vänder sig till dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Psykisk ohälsa, Äldre, Funktionshinder Missbruk och beroende. Samlar kvalitetssäkrad kunskap från flera myndigheter och andra aktörer. Hälsoproblem, Teman, Kunskapsstöd, Kurser och utbildningar, Aktuellt, Prenumerera på nyheter från Kunskapsguiden. * http://www.kunskapsguiden.se/sidor/start.aspx
Tack för er uppmärksamhet! Kontakt: ake.grundberg@shh.se