TRYGGARE TILLSAMMANS. Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga

Relevanta dokument
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Riktlinjer för kommunikation mellan hem och skola - Backa Friskola

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

FUB KARLSTAD MED OMNEJD

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Engagemansguidning för en mer meningsfull fritid

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Telefon:

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Policy: mot sexuella trakasserier

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄLKOMMEN TILL SÖDERBRINKENS FÖRSKOLA

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Förskolan Droppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Förskolan Västanvinden

Handlingsplan mot mobbing, diskriminering, kränkande behandling och förebyggande arbete mot sexuella övergrepp

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Montessoriförskolan Paletten

Barn som riskerar att fara illa

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Solrosens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Tallbackens förskola

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Policy: mot sexuella trakasserier

Anmälningsblankett - En dörr in

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KORTTIDSBOENDET KOTTEN

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

NÄR DU ARBETAR FÖR OSS...

Välkommen till din förskola! Kimbogårdens förskola

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Idéburet offentligt partnerskap

Misstanke om sexuella trakasserier eller övergrepp mot Barn/elever i förskoleverksamhet/fritidshem/skola

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Policy: mot sexuella trakasserier

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Karin Dungmar

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Handlingsplan. Mot mobbning, kränkningar och diskriminering. Förening: Gråbo gymnastikförening

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att:

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING inom Småbarnspedagogik och Förskoleundervisning i Vörå kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Transkript:

TRYGGARE TILLSAMMANS Tankar och tips om ett tryggt bemötande av barn och unga

RÄDDA BARNEN ARBETAR MED BARNS RÄTTIGHETER UTIFRÅN BARNKONVENTIONEN OCH UTIFRÅN FÖLJANDE HUVUDPRINCIPER: Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet. I den här foldern får vi som är verksamma inom Rädda Barnen ta del av tankar och tips som hjälper oss att göra våra verksamheter och aktiviteter tryggare för barn. Foldern innehåller riktlinjer som vi alla behöver vara medvetna om, samt konkreta tips på hur vi kan agera i olika situationer. Tryggare Tillsammans är ett sätt att tänka som ökar tryggheten både för barnen som deltar i Rädda Barnens verksamheter och för oss som verksamma. Foto: Lena Kjær Nielsen

FYSISKT UMGÄNGE MED BARN TRYGGHET OCH RESPEKT UNDER AKTIVITETER RIKTLINJER Huvudregeln är att all samvaro med barn och unga sker på deras villkor. Som verksamma i Rädda Barnen behöver vi tänka på: Att vår kommunikation med barn, unga och vuxna måste vara klar och tydlig. Att våra ordval, ansiktsuttryck och tonfall kan tolkas på olika sätt av olika människor. Innebörden av orden och sättet de sägs på kan därför få oönskade effekter. Barn i synnerhet kan ha svårt att förstå sarkasm och ironi. Att vi aldrig ska tala illa om eller nedvärdera barn, deras föräldrar/vårdnadshavare eller andra verksamma. Om vi som är verksamma behöver prata ut, försäkrar vi oss om att vi gör det på en barnfri (och föräldrafri) plats. TYSTNADSPLIKT Vi som är verksamma inom Rädda Barnen får inte föra vidare personliga eller privata uppgifter om barn, unga eller deras familjer till utomstående. Vi har däremot en skyldighet att underrätta socialtjänsten om vi misstänker att ett barn far illa. Därför kan vi aldrig lova ett barn att det som hen berättar för oss stannar hos oss. ANMÄLNINGSPLIKT Alla vi som är verksamma inom Rädda Barnen är skyldiga att göra en orosanmälan 1 om vi misstänker att ett barn är utsatt för våld, övergrepp eller försummelse. Om ett barn har blivit utsatt inom vår egen verksamhet är vi skyldiga att föra vidare det vi fått veta eller observerat till den som är regional kontaktperson för Tryggare Tillsammans, 2 alternativt skriva till childsafeguarding@rb.se. Vi behöver komma ihåg att vissa barn kan uppleva fysisk beröring som obehaglig även om den är kärleksfullt menad. Att till exempel kulla någon, eller att ha lite hårda tag i en lek kan uppfattas annorlunda av barnet och andra vuxna än avsikten med beröringen var. Vi behöver vara observanta på om ett barn verkar obekväm med beröring. Känner vi oss osäkra är det bättre att ta ett steg tillbaka. Vi kan också möta barn som på olika sätt söker mycket kontakt. Det har barn rätt att göra. Vi kan då hjälpa barnet genom att vara tydliga och sätta våra egna gränser. LÄGE ATT GÅ UNDAN IBLAND Det är okej att tappa tålamodet i arbetet med barn, unga och vuxna. När vi märker att vi gör det bör vi försöka gå undan och lugna ner oss en stund. Vi gör vårt bästa för att inte visa ilska eller irritation när vi leder en aktivitet. 1 Läs mer om hur en orosanmälan går till på www.orosanmalan.se 2 Läs mer om Tryggare Tillsammans på www.raddabarnen.se/tryggaretillsammans I alla aktiviteter när vi är tillsammans med barn och unga behöver vi försäkra oss om: Att vi inte är ensamma med ett eller flera barn. Vi befinner oss alltid där andra vuxna kan se eller höra oss. Om vi behöver prata enskilt med ett barn, gör vi det på en plats där andra vuxna inom vår verksamhet kan se oss och kan höra om någon höjer rösten. Att vi visar hänsyn och respekt för barns privatliv. Vi hjälper bara till med intima och privata åtaganden om barnen inte kan göra dessa själva, till exempel gå på toaletten eller klä på sig. Att vi undviker stängda och låsta dörrar. En stängd eller låst dörr kan få det att verka som om det pågår något som är fel, även om så inte är fallet. INTE UMGÅS PRIVAT MED BARNEN Det är viktigt att skilja mellan vårt uppdrag i Rädda Barnen och vårt privatliv både för vår egen och för barnens skull. Vi lämnar inte ut vårt privata telefonnummer, vår adress eller vår e-post till barnen eller deras föräldrar/vårdnadshavare. Om vi träffar på barnen eller deras föräldrar/ vårdnadshavare utanför Rädda Barnens regi så avvaktar vi och låter dem hälsa på oss först.

SOCIALA MEDIER Sociala medier är en del av allas vardag. Här möts barn och vuxna och delar vardagsupplevelser. Det är också naturligt att en nystartad gemenskap från till exempel ett läger fortsätter här. I detta sammanhang finns det dock ett antal saker att tänka på: Det finns åldersgränser för att få använda sociala medier till exempel är minimiåldern på Facebook 13 år. Om vi i vår roll som t. ex. aktivitetsledare skapar en grupp på Facebook behöver vi se till att gruppen är stängd för utomstående (andra verksamma är naturligtvis välkomna). Vi behöver också se till att barn eller föräldrar/ vårdnadshavare inte laddar upp bilder i gruppen. Vi själva får inte heller ladda upp bilder från våra verksamheter på sociala medier eftersom bilderna kan spridas vidare utan att vi har kontroll över det. Vi måste också tänka på att skilja mellan barn- och vuxenliv, liksom mellan vårt frivilliga engagemang och vårt privatliv. Därför ska vänskaper online med barn eller föräldrar/ vårdnadshavare undvikas. Vi ska också undvika att ha privat korrespondens via mail eller liknande mellan oss som är verksamma och barnen som deltar i våra verksamheter. FOTO OCH ANVÄNDNING AV BILDER Det är underbart och roligt med bilder. Bilder möjliggör för barn och föräldrar att dela minnen med andra. Bilder är också ovärderliga i Rädda Barnens arbete för att berätta om våra verksamheter. Det finns dock ett antal saker vi behöver tänka på vid fotografering och användning av bilder. För att skydda barns och föräldrars/ vårdnadshavares integritet och privatliv måste vi få deras samtycke innan vi använder bilder på dem till nyhetsbrev, hemsidor och andra material. Rädda Barnen har en särskild medgivande-blankett 3 som föräldrar/ vårdnadshavare skriver under. Vi som är verksamma får som sagt inte heller ladda upp bilder på barn eller föräldrar/ vårdnadshavare tagna vid Rädda Barnens aktiviteter i sociala medier, även om det är en sluten grupp, eftersom Rädda Barnen inte äger rättigheterna till bilderna och de kan spridas bortom vår kontroll. Vi kan istället dela bilder med barn och vuxna som deltagit vid en aktivitet genom att exempelvis: Lägga bilderna på ett USB-minne och skicka med hem, eller skicka per post. Anordna en fotodag som aktivitet, med utskrivna foton och klippböcker/scrapbooks. 3 Blanketten finns att ladda ner på www.raddabarnen.se/tryggaretillsammans VÅRA MÅLSÄTTNINGAR SOM VERKSAMMA VARA ÖPPNA OM PROBLEM Vi strävar alltid efter att ha en öppen dialog om problem och farhågor för att förebygga risker inom verksamheten och för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. DEFINIERA TYDLIGA ROLLER Vi definierar tydliga roller och ansvar under aktiviteterna vi arrangerar. Det skapar trygghet för såväl barn och föräldrar/vårdnadshavare som för oss verksamma. TACK! Till slut, stort tack för att du är verksam i Rädda Barnen! Tillsammans blir vi en stark kraft som gör skillnad för barn, och din insats är oerhört värdefull! Önskar du få mer stöd och råd om hur ni kan vara tryggare tillsammans i just er verksamhet? Du är alltid välkommen att skriva till childsafeguarding@rb.se. Vi hörs!

2017 Grafisk design: Marianne Eriksen och Åsa Ljusenius/Rädda Barnen Foton: Rädda Barnen Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se