Verksamhetsredovisning för Höglundaskolan 2016

2017-01-30 BU 2017000078 Verksamhetsredovisning för Höglundaskolan 2016 Omfattar förskoleklass, grundskola åk 1-6, och fritidshem Ansvarig rektor: Johan Lundh

1 1 Inledning Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Ur förordet till Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken I Säffle kommun utgör verksamhetsredovisningen en delmängd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Här redovisas sammanställningarna av enhetens förutsättningar och uppnådda resultat. Här redovisas även analyserna av varför resultatet blivit som det blivit samt förslag på utvecklingsområden för att på sikt kunna nå ett bättre resultat. Slutsatserna och utvecklingsbehoven som identifieras i verksamhetsredovisningen redogör för Hur blev det? och Var är vi? och ligger till grund för verksamhetsplanen som redogör för Vart ska vi? och Hur gör vi? Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete i skolan beskrivs tydligt i Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken. Skriften finns att hämta som PDF på Skolverkets hemsida under länken: http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/i-praktiken Här finns även bra beskrivningar över det tänkta arbetssättet för de olika områdena Hur blev det? och Var är vi? samt Vart ska vi? och Hur gör vi?.

2 2 Sammanfattning 2.1 Prioriterade utvecklingsområden 2017 Utifrån de årskursvisa analyserna så ser vi att det finns många möjligheter att utveckla verksamheten rent organisatoriskt och innehållsmässigt. Från skolledningens sida ser vi även att det finns utvecklingsmöjligheter även rent strukturellt. Vi ser möjligheter till mer strukturerat lektionsupplägg samt ett förhållningssätt gentemot eleverna som bygger på ett lågaffektivt bemötande. Detta är metoder som vi försöker att implementera redan under våren 2017. Vi ser även att det i huvudsak är nyanlända elever, elever med NPdiagnoser och elever med hög frånvaro som har svårigheter med att nå målen. I ett långsiktigt perspektiv behöver vi, för att nå ett bättre kunskapsresultat hos skolans elever bli bättre på att möta dessa kategorier av elever. Utvecklingsområden som vi ser kan vara steg på vägen mot detta är bland annat: Bättre organisation och struktur kring mottagandet, kartläggningen och undervisningen av våra nyanlända elever. Vi ser bland annat behov av att organisera en mottagningsenhet. Skolan behöver arbeta mot en enhetlig lektionsstruktur som ger en grundstabilitet för alla elever att känna igen sig i. Vi behöver satsa tid och resurser på att fortbilda i och implementera språkutvecklande arbetssätt, lågaffektivt bemötande och kollegialt lärande För att minska antalet konflikter i samband med restsituationer vilka sedan tar lektionstid i anspråk för att lösa behöver skolan utarbeta ett system med styrda rastaktiviteter. Bättre övergripande struktur och organisation av skolans inre arbete med tydligare kalendarium, årshjul, tydligare och mer kända rutiner för hanteringen och dokumentationen av elevärenden. Ett av de högst prioriterade utvecklingsområden som vi ser från skolledningens sida är att vi får tillgång till digitala stödsystem som utan extra arbetsinsats ger oss de underlag som behövs för att sammanställa resultat inför kunskapsuppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Som det är just nu avsätts ohemult mycket tid bara för att sammanställa data vilket gör att tiden för de viktiga analyserna blir begränsad. 2.2 Viktiga händelser under 2016 Under 2016 har skolan ställts inför två stora utmaningar. Den ena utmaningen har handlat om att omstruktureringsarbete där högstadiedelen har flyttat ut från Höglundaskolan till Tegnerskolan varvid ett omfattande renoveringsarbete har påbörjats vid Höglundaskolan i syfte att kunna ta emot Lugnadalskolan i nyrenoverade lokaler i samband med höstterminstarten 2017. Den andra utmaningen har handlat om att ta emot ett stort antal nyanlända och skapa förutsättningar för undervisning av dessa dels i förberedelseklass men även ute i de ordinarie klasserna. 3 Förutsättningar för enheten 3.1 Organisation (Rigga för utveckling) Höglundaskolan har under2016 gått från att vara en skola bestående av två olika skolenheter (en 7-9 del och en F-6) till att bli en ren F-6 skola. Skolan är organiserad i två arbetslag en 4-6 del och en F-3 del. I 4-6 finns två till tre paralleller i varje årskurs, en åldersblandad förberedelseklass samt ett fritidshem för mellanstadiets elever. I F-3 finns en klass i varje årskurs, en åldersblandad förberedelseklass samt två fritidshemsavdelningar. Vid Höglundaskolan finns skolledning med en rektor och två biträdande rektorer, administration med en intendent och en administratör samt elevhälsa med en kurator, 1,5 skolsköterska samt en specialpedagog för hela västra skolområdet stationerad.

3 3.2 Elever Antal inskrivna elever i skolan Elevantal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) F-klass 18 20 Grundskola 250 251 Grundsärskola - - SUMMA 268 271 Antal inskrivna barn på fritids Barnantal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) Fritids 87 99 Antal elever/klass/årskurs VT 16 (juni 2016) Klass Flickor Pojkar Totalt F-klass Kuben 10 8 18 Årskurs:0 10 8 18 1 Kuben 11 12 23 Språkklass 1-3 3 2 5 Årskurs:1 14 14 28 2 Kuben 17 9 26 Språkklass 1-3 4 5 9 Årskurs:2 21 14 35 3 Kuben 10 7 17 Språkklass 1-3 1 1 2 Årskurs:3 11 8 19 4A 6 8 14 4B 7 9 16 4C 7 9 16 Språkklass 4-6 3 6 9 Årskurs:4 23 32 55 5A 9 11 20 5B 9 11 20 5C 6 12 18 Språkklass 4-6 3 5 8 Årskurs:5 27 39 66 6A 13 10 23 6B 9 13 22 Språkklass 4-6 2 0 2 Årskurs:6 24 23 47 Totalt antal elever 130 138 268

4 Antal elever/klass/årskurs HT 16 (dec 16) Klass Flickor Pojkar Totalt Kuben F-klass 7 13 20 Årskurs: 0 7 13 20 Kuben 1 9 9 18 Språkkl.1-3 2 1 3 Årskurs: 1 11 10 21 Kuben 2 10 12 22 Språkkl.1-3 3 2 5 Årskurs: 2 13 14 27 Kuben 3 17 10 27 Språkkl.1-3 6 3 9 Årskurs: 3 23 13 36 4A 13 7 20 4B 10 9 19 Språkkl.4-6 2 1 3 Årskurs: 4 25 17 42 5A 6 8 14 5B 7 8 15 5C 7 9 16 Språkkl.4-6 6 6 12 Årskurs: 5 26 31 57 6A 8 11 19 6B 11 12 23 6C 6 13 19 Språkkl.4-6 2 5 7 Årskurs: 6 27 41 68 Totalt antal elever 132 139 271 3.3 Lärare/personal Räknat som årsarbeten Personal VT 2016 (juni) HT 2016 (dec) Antal elever/lärare grundskola 9,5 9,8 Antal elever/lärare F-klass 10 11 Antal elever/lärare grundsärskola - - Antal elever/lärare Förberedelseklass 10 10 Årsarbeten Studiehandledare 4 7 Årsarbeten Elevassistenter 5,2 7,3 Antal barn/fritidshemspersonal 13,7 16 Årsarbeten Elevhälsa 2,6 1,9 Årsarbeten Ledning/admin 1,9 2,2

5 3.4 Legitimerad och behöriga lärare per ämne 1-3 3.5 Legitimerad och behöriga lärare per ämne 4-6 Heltidstjänster Därav behörig med Lärarleg. i ämnet Antal Antal Andel % Samtliga lärare F-6 26,8 23,9 89% Bild 0,08 0,05 62% Engelska 0,10 0 0 Idrott och hälsa 0,22 0 0 Matematik 0.62 0,62 100% Musik 0,11 0,11 100% Naturorienterande ämnen 0,23 0,23 100% Samhällsorienterande ämnen 0,33 0,11 33% Slöjd 0,07 0,036 50% Svenska 1.03 1,03 100% Teknik 0,08 0,05 33% Heltidstjänster Därav behörig med Lärarleg. i ämnet Antal Antal Andel % Samtliga lärare F-6 26,8 23,9 89% Bild 0,4 0,4 100% Hemkunskap 0,3 0,3 100% Engelska 1,1 1,1 100% Idrott och hälsa 0,8 0,5 62% Matematik 1,9 1,3 70% Musik 0,4 0 0% Naturorienterande ämnen 1 1 100% Samhällsorienterande ämnen 1,5 1,5 100% Slöjd 1,2 0,6 50% Svenska 2,5 2,2 88% Teknik 0,2 0 0% Höglundaskolan har generellt sett en hög andel behöriga lärare. Vi saknar behörig lärare i musik och träslöjd vilket vi försöker att rekrytera inför varje nytt läsår. I övriga ämnen finns behöriga lärare. Skolan har även 2,5 speciallärare. 3.6 Elevhälsa Vid Höglundaskolan har vi under 2016 följande elevhälsoresurs stationerad. Kurator 100 %. (Ansvarar även för Lugnadal, Svanskog, Nysäter och Tveta inom ramen för 100 %) Specialpedagog 100 % (Ansvara även för Lugnadal och Nysäter inom ramen för 100 %) Skolsköterska 80 % (Ansvara även för Lugnadal inom ramen för 80 %) Tillsammans med rektor och biträdande utgör dessa skolans elevhälsoteam. Teamet träffas varannan vecka och diskuterar de elevärenden som är aktuella för hela skolan. Elevhälsoteamet deltar även på samtliga klasskonferenser och är en viktig del i de olika överlämningsprocesser som genomförs mellan olika stadier.

6 3.7 Ekonomi Den ekonomiska redovisningen är inte helt lätt att följa då de senaståren har bjudit på en hel del organisatoriska och redovisningstekniska förändringar Redovisningen nedan avser endast de medel som tilldelats explicit för Höglundaskolan. Under alla dessa tre år har det även funnits olika övergripande ansvarsnivåer som disponerats av skolledningen för gemensamma aktiviteter. Under åren 2014 och 2015 fanns därför en övergripande nivå för både Lugnadalskolan och Höglundaskolan och för 2016 fanns en övergripande nivå för hela västra skolområdet. Utfallet på dessa nivåer redovisas separat nedan. Grundskola driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 22349 22775-426 2015 29716 28039 1677 2014 24380 34484-10104 Källa: Kommunens egna uppgifter F-klass driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 1368 2028-660 2015 1623 1207 416 2014 318 601-283 Källa: Kommunens egna uppgifter Fritidshem driftredovisning nettokostnader (tkr) År Budget Bokslut Avvikelse 2016 4994 5278-284 2015 4719 4616 103 2014 1172 2460-1288 Källa: Kommunens egna uppgifter Gemensamma kostnader västra skolområdet 2016 2016 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 4148 3654 494 F-klass 288 192 96 Fritidshem 433 289 144 Gemensamma kostnader Höglunda Lugnadal 2015 2015 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 1879 543 1336 F-klass 89 5 84 Fritidshem 53 0 53 Gemensamma kostnader Höglunda Lugnadal 2014 2014 Budget Bokslut Avvikelse Grundskola 0 3698-3698 F-klass 0 0 0 Fritidshem 0 0 0

7 4 Kunskapsresultat 4.1 Lågstadiet VT 16 ÅK 1 ( 28 elever) ÅK2 ( 35 elever) ÅK 3 (19 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar bild 0 0 1 2 svenska 0 0 3 1 sva 2 3 4 3 matematik 2 3 4 5 engelska - - 3 3 musik 0 0 3 2 so 0 0 3 2 no 0 0 3 2 teknik 0 0 3 2 idrott 0 0 1 2 slöjd 4.2 Lågstadiet HT 16 ÅK 1 ( 19 elever) ÅK2 (28 elever) ÅK 3 ( 28 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar bild 0 0 0 1 2 2 svenska 0 0 0 1 3 1 sva 1 1 2 3 4 3 matematik 0 0 2 4 5 5 engelska 0 1 2 1 musik 0 0 0 2 2 2 so 0 0 0 0 2 2 no 0 0 0 0 2 2 teknik 0 0 0 0 2 2 idrott 0 0 0 0 0 2 slöjd - - 0 0

8 4.3 Mellanstadiet VT 16 ÅK 4 ( 55elever) ÅK5 ( 66 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Flickor Pojkar Flickor Pojkar bild 1 4 engelska 4 2 7 4 idrott 1 1 3 matematik 2 5 3 4 musik 1 1 5 no 2 1 2 4 so 3 4 7 slöjd svenska 1 2 sva 1 1 2 2 teknik 1 4.4 Mellanstadiet HT 16 ÅK 4 ( 38 elever) ÅK5 ( 50 elever) Ämne Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Antal som ej bedöms nå kunskapskraven Flickor Pojkar Flickor Pojkar bild engelska 5 7 5 7 idrott 5 4 matematik 3 5 2 4 musik 1 2 1 1 no 1 4 3 so 1 5 5 slöjd 2 svenska 2 5 5 sva 7 5 teknik

9 4.5 Åk 6 VT 16 Ämne Andel % som når målen (E-A) Genomsnittlig Betygspoäng (47 elever) VT 16 Flickor Pojkar Bild 100% 100% 12,1 0 Engelska 71% 91% 11 9 Hem och konsument kunskap 100% 100% 12 0 Idrott och hälsa 71% 91% 11,9 9 Matematik 92% 96% 13,6 3 Musik 96% 93% 13,7 1 Biologi 83% 96% 11,1 5 Fysik 92% 96% 11,9 3 Kemi 88% 96% 10,8 4 Geografi 75% 87% 10,2 9 Historia 75% 83% 9,7 10 Religion 83% 87% 10,7 7 Samhällskunskap 88% 91% 10,6 5 Slöjd 92% 100% 12,5 2 Svenska 100% 94% 13,3 1 Svenska som andra språk 0% 80% 3,6 7 Teknik 92% 96% 11,8 3 Antal F Resultatet under VT 6 var i allt väsentligt godtagbart. Resultatet i matematik var mycket bra. Anmärkningsvärt är att pojkarnas resultat de flesta ämnen var bättre är flickornas, något som avviker kraftigt från de resultat som uppvisats i riket där det omvända förhållandet verkar råda. 4.6 Åk 6 HT 16 Ämne Andel % som når målen (E-A) Genomsnittlig Betygspoäng (68 elever) HT 16 Flickor Pojkar Bild 100% 100% 11,5 1 Engelska 67% 71% 9,7 22 Hem och konsument kunskap 96% 93% 12,4 4 Idrott och hälsa 74% 61% 8,4 24 Matematik 89% 80% 10,9 11 Musik 100% 93% 13,5 3 Biologi 93% 76% 9,9 12 Fysik 100% 93% 11 3 Kemi 100%* 100%* 0 0 Geografi 100%* 100%* 0 0 Historia 100%* 100%* 0 0 Religion 93% 93% 11,2 5 Samhällskunskap 85% 80% 10,3 12 Slöjd 96% 78% 9,9 11 Svenska 100% 86% 11,1 4 Svenska som andra språk 56% 25% 5,0 13 Teknik 96% 98% 11,1 1 *Ämnet ej läst under höstterminen Antal F

10 4.7 Nationellt prov åk 3, svenska VT-16 Delprov Antal Andel % som klarat delprovet Tala (muntlig uppgift) 17 100% Läsförståelse (berättande text) 17 100% Läsförståelse (faktatext) 17 100% Högläsning 17 100% Textsamtal 17 100% Skriva (berättande text) 17 100% Skriva (stavning, interpunktion) 17 100% Skriva (faktatext) 17 100% 4.8 Nationellt prov åk 3, matematik VT-16 Delprov Antal Andel % som klarat delprovet Muntlig kommunikation 17 100% Sannolikhet, huvudräkning 17 100% Uppdelning av tal, enkla problem 16 94% Geometriska begrepp 15 88% Räknesätt, enkla problem 15 88% Mätning massa, skriftliga räknemetoder 15 88% Enkla problem 14 82% 4.9 Nationellt prov åk 6. Siffrorna inom parentes anger procentsats betyg VT åk 6. Betyg/Ämne Svenska Matematik Engelska A 9% (11%) 23%(15%) 13% (0%) B 4% (11%) 11% (19%) 17% (17%) C 19%(19%) 15% (15%) 15% (26%) D 23% (28%) 23% (23%) 17% (15%) E 26% (28%) 21% (21%) 21% (23%) F 7% (3%) 0% (6%) 11% (19%) 4.10 Elevenkät 4-6 VT 16 Kunskap 2016 Trend Jag vet vad jag behöver kunna för att 95% nå målen i de olika ämnena Jag vet hur det går för mig i mitt 95% skolarbete Mina lärare förväntar sig att jag skall nå målen i alla ämnen 91% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls

11 4.11 Elevärenden VT 2016 Antal Andel % F-klass 2 11% Åk 1 5 18% Åk 2 7 20% Åk 3 3 16% Åk 4 4 7% Åk 5 10 15% Åk 6 3 6% Summa: 34 13% Källa: Intern data Trend Antalet elevärenden är sammanställt utifrån det antal elever i respektive årskurs som lyfts för diskussion i elevhälsoteamet under terminen. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 4.12 Åtgärdsprogram Redovisas i antal och andelar (%) elever som har haft åtgärdsprogram under VT-16 VT 2016 Antal elever Antal Andel % Trend F-klass 18 0 0% Åk 1 23 0 0% Åk 2 35 5 14 Åk 3 19 1 5% Åk 4 55 8 15% Åk 5 66 10 8% Åk 6 47 5 10% Summa: 268 29 5% Källa: Intern data Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 4.13 Elevenkät 4-6 Jag får extra hjälp när jag har svårigheter ------- 2016 Trend Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag 97,5% behöver det Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Vissa av frågeställningarna i tabellen finns det tyvärr inget underlag för i de aktuella årskurserna varför dessa rutor lämnats tomma. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend.

12 4.14 Elevfrånvaro VT 16 Antal elever 5-10 dagar Antal elever 11 20 dagar Antal elever > 20 dagar Elever F-klass 18 Åk 1 23 1 2 Åk 2 35 1 Åk 3 19 Åk 4 55 Åk 5 66 Åk 6 47 Summa: 268 4.15 Elevfrånvaro HT 16 Antal elever 5-10 dagar Antal elever 11 20 dagar Antal elever > 20 dagar Elever F-klass 20 Åk 1 22 Åk 2 26 1 1 Åk 3 33 Åk 4 42 Åk 5 56 Åk 6 68 Summa: 267 Källa: Intern data

13 4.16 Analys Kunskapsresultat Åk 1: Störst problem med måluppfyllelsen har nyanlända elever. Det är en språkbarriär att övervinna för elever som inte gått i någon förberedelseklass utan kommer direkt från förskoleklassen där de varit i någon månad och därför inte fått någon förberedande grund till det svenska språket vilket gör att de står på en helt annan nivå när de kommer till ettan. Pedagogerna upplever att barnen inte ges en ärlig chans eftersom de inte har en rimlig grund att stå på, de är inte förberedda på att börja skolan. Begreppen i matematik blir väldigt svåra; bara lägesorden före, under, efter blir svårt när de inte kan orden. Många nyanlända barn saknar taluppfattning. Några blir också extra svaga på grund av språket eftersom de inte vågar tala. Det är tydligt att många av de nyanlända barnen inte vill göra fel. Pedagogerna upplever att de inte räcker till för att lyfta gråzonsbarnen i klassen i matte och svenska. De elever som inte når målen i SVA i åk 1 har inte full förståelse för språket ännu. I åk 1 går 19 elever, det finns två grundskollärare och en elevassistent/fritidspedagog kopplad till klassen. Åk 2: Majoriteten av eleverna som inte uppnår målen, framförallt i svenska och matematik, har ett annat modersmål. Eleverna har haft egna anpassningar och har arbetat med specialläraren vid flera tillfällen per vecka. (Några av de elever som inte nådde målen i våras flyttat). I klassen finns flera elever med NPproblematik, en av dem når inte målen ännu. I åk 2 går 26 elever, det finns två grundskollärare och tre elevassistenter/fritidspedagoger kopplade till klassen. Åk 3: Flertalet av eleverna har annat modersmål än svenska. En del av dessa elever har väldigt begränsad förståelse för det svenska språket, de kan inte uttrycka sig verbalt eller skriftligt och ta del av och förstå undervisningen. Det finns flera elever i klassen som har andra svårigheter och som kräver en till en undervisning. I klassen finns elever som inte når målen som är under utredning för skolform. De elever som drabbas hårdast i klassen är de som ligger på gränsen att nå sina mål, gråzonsbarnen. I åk 3 går 28 elever, det finns två grundskollärare och en elevassistent/fritidspedagog kopplad till klassen. Sammanfattning åk 1-3, Höglunda Kuben: Majoriteten av eleverna som inte når målen är tvåspråkiga. Att nyanlända elever går direkt från förskola till åk 1 upplevs av pedagogerna skapa en språkbarriär som kvarstår under hela elevens skoltid och som är en stor bidragande orsak till att tvåspråkiga elever inte når målen i svenska och matte och därmed inte heller andra ämnen. SVA-lärarkompetens saknas Gråzonsbarnens behov tillgodoses inte i den omfattning pedagogerna önskar, flera av dem når därför inte målen. Utvecklingsinsatser VT 17 (omedelbara åtgärder) Åk 1: Reviderat elevernas extra anpassningar Två kartläggningar är planerade? Åk 2: Reviderat elevernas extra anpassningar Påbörjat kartläggningar Orosanmälningar till rektor Upprättande och revideringar av åtgärdsprogram Extra lästräning i läsgrupper Startat mattegrupper osv. Rektor har tillsatt en tredje elevassistent

14 Åk 3: Upprättat och reviderat åtgärdsprogram Översyn av resursfördelning utifrån rådande förutsättningar Rektor har tillsatt extra språkstöd i klassen Mentorerna har huvudansvaret för olika ämnen Digitala hjälpmedel används för att förtydliga undervisningen Individ- och behovsanpassningar görs i undervisningen Några barn får en till en undervisning Fortsatt handledning från specialpedagog Fortsatt stödundervisning av speciallärare för några elever Långsiktiga utvecklingsbehov Åk 1: Åk 2: Åk 3: SVA lärare Bättre mottagande och förberedelse av nyanlända elever Förskolebarn måste få gå i språkklass innan de placeras i åk 1 om de inte varit i Sverige så länge Halvklass i matte och svenska med speciallärarstöd i åk 1 redan första terminen för att ge varje elev mer tid med sin lärare Halvklass bör prioriteras i åk 1, olika storlekar och efter kunskapsnivå Utöka speciallärarresurserna i de yngre åren Insatser redan i åk 1 för att så många elever som möjligt ska lyckas Fler studievägledare eftersom alla tvåspråkiga elever inte är på samma kunskapsnivå Studievägledare i arabiska, dari, somaliska och romani under alla teoretiska pass Mer speciallärartid för barnen, helst tillgång till speciallärare varje dag Tillgång till talpedagog då det finns elever som behöver hjälp med sitt tal Placering i klass av nyanlända efter kunskapsnivå och inte ålder. Språkstöd i alla teoretiska ämnen hela skoldagarna Språkstöd utifrån kunskapsnivå; intensivare stöd en till en för de svaga SVA-lärarkompetens Bättre förberedelser innan tvåspråkiga elever börjar i ordinarie klasser Mer speciallärarresurs Fler språkstödjare Talpedagog Halvklass i matte och svenska

15 Mellanstadiet har valt att analysera resultatet från höstterminen 2016 årskursvis enligt nedan. I åk 4 har vi under HT 16 haft stora svårigheter att komma tillrätta med arbetsron i klasserna. Detta trots att vi under hösten valt att jobba med ett team a tre lärare som håller i nästan all undervisning i det båda klasserna. Vi ser att de elever som inte når godkänd nivå i de olika ämnena dels är elever som skulle ha behövt SVA, en personlig resurs eller specialundervisning i dessa ämnen. Dels är det elever som är svagpresterande och inte har fått den hjälp som de skulle ha behövt pga. att all resurs har gått åt till att skapa lugn och arbetsro i klassrumssituationen. Förutsättningen för att lyckas med dessa elever fanns inte vid skolstarten HT-16. Nu vid vårterminens start känner vi att vi har förutsättningar att starta upp arbetet med att planera undervisningen för de elever som har speciella behov av olika art. På kort sikt önskar pedagogerna att speciallärarnas arbete riktas mot de elever som ej eller knappt når målen i de olika ämnena. På längre sikt behövs en bättre planering i samband med starten av åk 4 De elever som är i behov av SVA och studiehandledning måste få tillgång till det. Elever i behov av stödperson behöver ha med sig sitt stöd från åk 3 till åk för att känna trygghet i samband med stadiebytet. Åk 5 Antal elever som bedöms att inte nå målen i åk 5 Totalt antal elever var 48 under hösten Svenska Engelska Matte So No Mu Id Sl 12 elever varav 7 flickor och 5 pojkar. 8 elever varav 4 flickor och 4 pojkar. 6 elever varav 2 flickor och 4 pojkar. 7 elever varav 5 flickor och 2 pojkar. 7 elever varav 4 flickor och 3 pojkar. 1 pojke 10 elever varav 7 flickor och tre pojkar. 2 pojkar Analys av resultat Under hösten har eleverna inte haft tillgång till SVA undervisning eller special undervisning. Flera elever har därtill hög frånvaro. Arbetsmiljön med konflikter osv. har även påverkat undervisningen vilket i sin tur påverkar resultaten. Bristen på grupprum har gjort att det är svårt att ge vissa elever förutsättningarna att lyckas t.ex. de som verkligen behöver sitta enskilt eller få en till en undervisning. När det gäller idrott så handlar det till största delen om att eleverna inte är simkunniga. För eleverna med svenska som andraspråk är även teoridelen svår. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Elever med svenska som andraspråk behöver mer stöttning i form av studiehandledning och sva undervisning. Studiehandledare är även en tillgång när det gäller att lösa konflikter. Då kan mindre tid läggas på språkliga missförstånd. Elever med inlärningssvårigheter behöver mer specialundervisning. När det gäller arbetsmiljön så finns det elever som kräver en vuxen i stort sett hela tiden vilket gör att det behövs mer resurs för just dessa elever. Detta gäller även under raster. Det är viktigt att vi pedagoger pratar ihop oss om hur vi går tillväga med olika elever och upplägg i klassrummet för att skapa så bra och lika struktur som möjligt för eleverna.

16 Nätverksträffar mellan skolorna tror vi skulle gynna undervisningen. I vissa ämnen är det en eller två lärare som undervisar och skulle kunna utveckla sin undervisning genom diskussioner med andra liknande skolor. Något som vi tidigare har sett ge resultat är att erbjuda läxhjälp efter skoltid Våra lokaler påverkar våra möjligheter att anpassa undervisningen, vi behöver grupprum i anslutning till klassrummen. Det är viktigt att vi utvärderar hur schema har fungerat med raster och lektioner för att kunna förbättra och göra ändringar inför nästa läsår. I idrott behövs mer simundervisning och även tidigare. Anpassning och utformning av lokaler och omklädningsrum har också betydelse. Förberedelseklassen Det finns ingen startklass längre. Eleverna kommer och har sin första lektion i en språkklass. För stora klasser och många olika språk utan studiehandledning på alla språk. Ingen kartläggning av nyanlända elever. Ingen vikarie för sjukskriven specialpedagog. Positivt med extra simträning. Åk 6 Under hösten 2016 har vi uppdagat att det är många elever som inte når målen i svenska, engelska matematik och idrott. För att utreda varför det har blivit så har pedagogerna ställt sig ett antal frågor och analyserat resultatet utifrån ett ämnesperspektiv.. Vika kategorier av elever är det som inte når målen? Vilken timplan har de haft tidigare? Har eleverna haft behöriga lärare? Finns det speciella moment som många elever inte har uppvisat kunskaper inom? Engelska Av 67 elever är det 22 som har F. Av dessa 22 är det 7 sva elever i klass samt 6 elever i förb.klass, dvs 13 elever med annat modersmål. Av övriga 9 elever har 8 av dessa diagnos av olika slag. Analys: Sen åk 4 har de tre klasserna haft många lärarbyten och även outbildade lärare i ämnet. Vi har svårt att få eleverna med särskilda behov att nå målen. Mycket på grund av att vi inte har kunnat erbjuda rätt stöd från början. Eleverna kommer med olika bakgrund inom ämnet och de som hamnat efter har vi svårt att få med i utvecklingen. De flesta av eleverna som inte når målen vistas inte i språket på sin fritid och har därmed svårare att lära in på 2-3 tillfällen i veckan. Eleverna med annat modersmål har mycket svårt att lära en ett tredje språk på sitt andra språk och en del elever möter engelska för första gången i åk 5 eller 6 då de kommer ut i klass. Ett lyft är att vi i åk 6 fått hjälp av studiehandledare i ämnet under vissa lektioner, som underlättat för vissa elever. Vi har under åk 6 kunnat vara två pedagoger i klassrummet i två av klasserna. I det ena fallet är det två eng. lärare och i det andra fallet eng. lärare samt fritidspedagog. En del elever har nu möjlighet att arbeta i mindre grupp med anpassat material men det är i elfte timmen och många av dem kommer vi ha svårt att få över till ett E. Tyvärr är det också en grupp elever som har så stora luckor att de inte heller kan tillgodogöra sig den undervisningen, och det är en del sva elever. Dessa elever har i vissa fall hjälp av studiehandledare. Under HT 16 har skolan inte erbjudit läxhjälp.

17 Kortsiktiga åtgärder: Extra träning i engelska på elevensval tiden samt erbjuda läxhjälp. Utveckling på längre sikt Jobba mer med prioriterad timplan i förberedelseklassen för att kunna avsätta mer tid för engelska innan eleverna kommer ut i ordinarie klasser. Skapa en tjänstefördelning med ett tvålärarsystem i alla klasser. Matte Analys resultat matte: 4 st. har inte svenska som modersmål. 2 med diagnoser. Höglunda har inte haft någon speciallärare på sista tiden. Elever med svenska som modersmål har inte haft någon SVA. Det har blivit en kvalitetshöjning när skolan anställt mattematikkung studiehandledare. Kortsiktiga åtgärder: Viktigt att det finns två pedagoger i ämnet. Höglunda har haft två pedagoger sedan v. 46 vilket vi fortsätter med. Utveckling på sikt Sträva efter tvålärarsystem Positivt att det varit samma pedagog i 3 läsår. Svenska I huvudsak är det elever som har läs och skrivsvårigheter, samt diagnoser som inte når målen Under årskurs 6 har klasserna bara haft en lektion i spec. och ingen SVA. Det har brustit under en längre tid med SVA och spec. Kortsiktiga åtgärder: Skolan har under VT 17 åter igen en SVA lärare på mellanstadiet Utveckling på sikt Avsätt mer resurs till speciallärare, vi önskar fler timmar till det. Idrott och Hälsa Simkunnigheten är den som brister i stort och orsakar ett underkänt betyg. Många byten av idrottslärare. Det behöver vara en överlämning mellan låg och mellanstadiet för de elever som inte fixar simningen årskurs 3. En del elever med annat språk har inte simning naturligt i sin kultur. Kort-och långsiktiga åtgärder: Avsätt mer tid till simundervisning för samtliga elever redan i tidiga åldrar.

18 Sammanfattning Utifrån de årskursvisa analyserna så ser vi att det finns många möjligheter att utveckla verksamheten rent organisatoriskt och innehållsmässigt. Från skolledningens sida ser vi även att det finns utvecklingsmöjligheter även rent strukturellt. Vi ser möjligheter till mer strukturerat lektionsupplägg samt ett förhållningssätt gentemot eleverna som bygger på ett lågaffektivt bemötande. Detta är metoder som vi försöker att implementera redan under våren 2017. Vi ser även att det i huvudsak är nyanlända elever, elever med NPdiagnoser och elever med hög frånvaro som har svårigheter med att nå målen. I ett långsiktigt perspektiv behöver vi, för att nå ett bättre kunskapsresultat hos skolans elever bli bättre på att möta dessa kategorier av elever. Utvecklingsområden som vi ser kan vara steg på vägen mot detta kan vara Enhetlig lektionsstruktur Språkutvecklande arbetssätt Lågaffektivt bemötande Kollegialt lärande Styrda rastaktiviteter Bättre övergripande struktur och organisation av skolans inre arbete.

19 5 Normer och värden 5.1 Kränkningsärenden VT 2016 Antal till huvudman Antal till BEO/Skolinspektion F-klass - - Åk 1 - - Åk 2 - - Åk 3 - - Åk 4 - - Åk 5 - - Åk 6 - - Summa: 0 0 Källa: Intern data HT 2016 Antal till huvudman Antal till BEO/Skolinspektion F-klass - - Åk 1 - - Åk 2 2 1 Åk 3 - - Åk 4 - - Åk 5 1 - Åk 6 - - Summa: 3 1 Bedömningen mot bakgrund av siffrorna i tabellerna är att det förekommer fler kränkningar på skolan än vad som anmäls. Vi har en hel del incidentrapporter utifrån händelser som om man tittar närmare på dem skulle kunna tolkas som kränkningar. Ett genomgående problem i vårt synsätt är att vi tenderar att beskriva händelser utifrån den som utsätter istället för att vända på perspektivet och se händelserna utifrån den eller de som blir utsatta. För att komma tillrätta med detta så behöver vi fortbilda all personal i regelverk, ärendehantering och gränsdragningar.

20 Elevenkät 1-3 VT 16 Normer & värden 2016 Trend Jag trivs bra på min skola 93% Det är arbetsro på de flesta lektionerna ------- Det finns alltid en vuxen på skolan jag kan prata 98% med Andra elever på skolan behandlar mig bra 92% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Vissa av frågeställningarna i tabellen finns det tyvärr inget underlag för i de aktuella årskurserna varför dessa rutor lämnats tomma. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. Elevenkät 4-6 VT 16 Normer & värden 2016 Trend Jag känner mig trygg i skolan 94% Det är arbetsro på de flesta lektionerna 81% Det finns alltid en vuxen på skolan jag kan prata ------- med Andra elever på skolan behandlar mig bra 93% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Vissa av frågeställningarna i tabellen finns det tyvärr inget underlag för i de aktuella årskurserna varför dessa rutor lämnats tomma. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 5.2 Analys Normer och värden Siffrorna i tabellerna ovan visar att de allra flesta elever känner sig trygga i våra verksamheter. De barn som inte känner sig helt trygga och anser att de inte alltid blir korrekt behandlade är i de allra flesta fall elever som vi känner till och jobbar med olika lösningar kring. Dock ser vi mycket alvarligt på att det är många elever som inte tycker att de har tillräckligt bra arbetsro på lektionerna. Detta är även något som pedagogerna har uppmärksammat under hösten 2016 och som vi behöver jobba mycket mer med för att alla elever och lärare ska kunna få en bra arbetsmiljö i klassrummen. Vi har även noterat att mycket av lektionstiden går åt till konfliktlösning mellan olika elever. Konflikterna uppstår både i skolmiljön i klassrummen och på raster men det förekommer även att en hel del konflikter som uppstår utanför skoltid tas med till skolan och behöver bearbetas i klassrummen vilket tar en hel del undervisningstid i anspråk.

21 Utvecklingsområden VT 17 För att minska antalet konflikter som uppstår mellan eleverna under rasterna har vi kommit överens om att förbereda eleverna inför rasten genom att kontrollera att alla har någon aktivitet att ägna sig åt samt att förebygga att elever konfronterar varandra under rasterna. Alla pedagoger, studiehandledare och elevassistenter på skolan ingår i skolans rastvärdssystem där det alltid ska finnas vuxna ute under elevernas raster. Vi har även pratat om vikten av lågaffektivt bemötande där samtliga pedagoger under våren 2016 ska erbjudas möjlighet att läsa och diskutera boken Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén. Utveckling på längre sikt Inför kommande läsår behöver vi ytterligare strukturera upp rastsituationerna med styrda rastaktiviteter som planeras och genomförs av pedagogisk personal. Vi behöver även ha med rasterna som en viktig del i schemaläggningen så att exempelvis lunchrasten blir tillräckligt lång för att både hinna äta lunch och ha rast. För att lyckas med detta kan vi komma att behöva utöka schemaramen för vissa av årskurserna. Olika exempel på hur man kan bygga upp ett system för styrda rastaktiviteter finn under följande länkar. https://bufsimrishamn.wordpress.com/2014/09/02/rasten-en-viktig-del-av-barnens-skoldag/ eller https://drive.google.com/file/d/0b1vdquievaxccy1ueju0tvmxrgc/view

22 5.3 Elevers ansvar och inflytande Elevenkät 4-6 VT 16 Ansvar & inflytande 2016 Trend Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 91% Lärarna i min skola gör mig delaktig i planeringen 87% av mitt skolarbete Genom elevrådet kan klassråden få igenom förslag som gör skolan bättre 90% Elevenkät F-3 VT 16 Ansvar & inflytande 2016 Trend Jag kan lämna förslag på vad jag vill lära mig i skolan 88% Källa: Enkätundersökning elever. Andel elever som svarade positivt utifrån svarsalternativen; stämmer helt och hållet, stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls Vissa av frågeställningarna i tabellen finns det tyvärr inget underlag för i de aktuella årskurserna varför dessa rutor lämnats tomma. Eftersom det inte finns någon redovisning grundad på dessa kriterier från tidigare terminer går det i nuläget inte att avge någon trend. 6 Prioriterade utvecklingsområden 2017 Vi ser att det i huvudsak är nyanlända elever, elever med NP-diagnoser och elever med hög frånvaro som har svårigheter med att nå målen. I ett långsiktigt perspektiv behöver vi, för att nå ett bättre kunskapsresultat hos skolans elever bli bättre på att möta dessa kategorier av elever. Utvecklingsområden som vi ser kan vara steg på vägen mot detta är bland annat: Bättre organisation och struktur kring mottagandet, kartläggningen och undervisningen av våra nyanlända elever. Vi ser bland annat behov av att organisera en mottagningsenhet. Skolan behöver arbeta mot en enhetlig lektionsstruktur som ger en grundstabilitet för alla elever att känna igen sig i. Vi behöver satsa tid och resurser på att fortbilda i och implementera språkutvecklande arbetssätt, lågaffektivt bemötande och kollegialt lärande För att minska antalet konflikter i samband med restsituationer vilka sedan tar lektionstid i anspråk för att lösa behöver skolan utarbeta ett system med styrda rastaktiviteter. Bättre övergripande struktur och organisation av skolans inre arbete med tydligare kalendarium, årshjul, tydligare och mer kända rutiner för hanteringen och dokumentationen av elevärenden.