FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Relevanta dokument
FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Mat, miljö och myterna

Christl Kampa-Ohlsson

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Mjölkkon & biologisk mångfald

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Multifunktionella landskap med golfbanor

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Jordbrukets tekniska utveckling.

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Matens klimatpåverkan

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Livskraftiga ekosystem

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

Vilka stöd finns att söka?

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

ZA4735. Flash Eurobarometer 219 (Biodiversity) Country Specific Questionnaire Sweden

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Gödselstacken. Teoridel Utförs i skolan

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Landsbygdsprogrammet

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Världen har blivit varmare

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Utveckling och hållbarhet på Åland

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

ZA5223. Flash Eurobarometer 290 (Attitudes of Europeans Towards the Issue of Biodiversity, wave 2) Country Specific Questionnaire Sweden

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Svensk författningssamling

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Vaddå ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat?

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Världens närmaste mat

Energi, klimat och landsbygdsutveckling

Mot en evidensbaserad CAP

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Med miljömålen i fokus

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Transkript:

FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat!

Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor. Många av ekosystemtjänsterna får vi via matproducenter. En av våra viktigaste ekosystemtjänster är produktionen av mat, men många jordbrukare ger oss mer än det. Jordbruket producerar förnybar energi Förutom den energi som vi själva behöver från maten så producerar en del jordbrukare andra typer av energi. De odlar grödor som sen processas till biogas, etanol eller biodiesel. Vissa odlar även energiskog som kan eldas i värmeverk. Gödsel, skörderester eller andra restprodukter från produktionen av livsmedel kan rötas till biogas. Jordbrukare kan hjälpa till att reglera vatten Brist på vatten kan skapa stora problem. Det kan också stora mängder vatten göra. Klimatförändringarna bidrar till att det kan komma stora mängder regn på kort tid. Det har därför blivit allt viktigare att kunna sakta ned vattenflöden. Jordbrukare kan reglera vatten genom att bevara eller skapa en våtmark, eller genom att låta vattendrag slingra fram i landskapet.

Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 3 Jordbruket kan gynna artrikedomen Många sorters organismer, växter, insekter och djur är en förutsättning för fungerande ekosystem. Det är också viktigt med en variation av gener inom varje art. Jordbruk kan bidra till att bevara artrikedomen, exempelvis genom att låta djur beta i hagar. Betande djur bevarar den biologiska mångfalden i många marker, särskilt i naturbetesmarker. Det gör oss mindre sårbara inför framtiden, bland annat för klimatförändringar. Olika sätt att odla bidrar också till en variation och mångfald av arter. I framtiden kan vi behöva växter som tål ett varmare klimat på andra breddgrader än idag. Jordbruket skapar vackra miljöer Svenska matproducenter är betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Verksamheten på våra gårdar gynnar fåglar, pollinerare & andra nyttodjur. Det svenska odlingslandskapet kan liknas vid en historiebok. Här syns spår från tidigare generationers jordbruk så som odlingsrösen, små åkrar och gravhögar. För att vi ska få njuta av variationsrika och vackra landskap krävs att det finns jordbrukare som brukar åkrarna och sköter betesmarkerna med sina djur. Det ger oss förutsättningar för fritid, vila, lärande, läkande och för turism. Matproducenter bidrar till en levande landsbygd och skapar jobb Det är många som vill leva och bo på landsbygden men det måste finnas möjlighet att kunna göra det. Det måste bo tillräckligt många människor på en plats för att en landsbygd ska leva och människorna som bor där behöver ha arbeten. Det är också många som vill flytta till landet på sommaren eller som vill turista där. Men pittoreska byar och öppna landskap är ingen självklarhet. Våra jordbrukare bidrar till att hålla landskapen öppna och till att affärer, mackar, verkstäder och så vidare får kunder. Det innebär i sin tur att jobb skapas på landsbygden.

Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 4 Svensk produktion kräver lönsamma företag För att behålla den svenska produktionen av mat och andra ekosystemtjänster, krävs lönsamma företag. I Sverige finns det ungefär 64 500 jordbruksföretag och 140 vattenbruksföretag. På lite fler än hälften av jordbruksföretagen finns det djur av ett eller flera slag; kor, grisar, får, höns, kycklingar och hästar. På övriga jordbruksföretag har man växtodling med spannmål, oljeväxter, potatis, sockerbetor, frukt, grönsaker, bär och energigrödor. Vattenbruksföretagen producerar framför allt regnbåge och röding. Svenska matproducenter måste konkurrera med företag från hela världen, där man ofta har mindre hårda regler för att skydda djur, natur, miljö och klimat. Det gör att det ofta blir dyrare att producera mat här, vilket i sin tur ger högre priser. Jordbruken och vattenbruken i vårt land riskerar försvinna om konsumenterna bara bryr sig om priset när de handlar mat. Vad händer om svenska jordbruk tvingas lägga ned? Om konsumenter väljer bort mat som produceras i Sverige så påverkas inte bara den som producerar maten. Då påverkas vi alla på olika sätt. Vi blir helt beroende av att importera mat och om livsmedelsförsörjningen från utlandet stoppas kan vi inte köpa den mat vi är vana vid och behöver. Försvinner de betande djuren förlorar vi biologisk mångfald med olika arter. Vi får färre produkter och på sina håll produkter med annan kvalitet. På åkrar och betesmarker skulle det då börja växa buskar och träd. Marken blir svår att använda för att producera mat igen. Hela landskapsbilden som vi är vana att se den förändras, vilket också försämrar möjligheterna för turism och rekreation. Det blir mindre attraktivt och betydligt svårare att leva på landsbygden.

Hitta fler material från MatRätt på: www.gratisiskolan.se